Må bra med kultur 2014

Relevanta dokument
Må bra med kultur Årssammanställning 2014

Sammanställning Må bra med kultur 2013

Må bra med kultur i Östergötland

Riktlinjer för patientinformation

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

MTM:s framtidsstrategi

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

Om mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum:

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Politikermöten September 2009

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort i Stockholms läns landsting. Kommunikationsplan. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

REGLAB Hur bedömer du lärprojektet Kommunikation som helhet? 2. Kommentar. 3. Vad har du uppskattat mest? Antal svarande: 10

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Patientmedverkan i riskanalyser

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Filmen Hotell Vistet.

Kultur för hälsa och vård

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Beredning Nord. Ledamöter

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år

Må bra med kultur. Så här gör du Anmäl till din behandlande vårdkontakt vilken aktivitet du önskar delta i.

-ett steg på vägen Vad är grön helhet?

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Varför införs en patientlag?

Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

Förslag den 25 september Engelska

1177 Vårdguiden på webben

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

Hälsoträdgård i Malmö

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Ökat socialt innehåll i vardagen

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

1 Verksamhetsberättelse Sammanfattning

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Dialog Insatser av god kvalitet

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Satsning på hälsofrämjande insatser för romska kvinnor under 2018

Fastställande av äldreplan Sammanfattning remissvar Revidering innehåll och presentation Äldreplanens strategier

Landstingets kommunikationssatsning när vuxenakuten i Solna stänger och nya intensivakuten öppnar

Lärandeseminarium 2 4/ Högläsning & Berättarkonst forts av rumslig miljö på intensivvårdsavdelning

Deklaration om folkhälsa i Östergötland


2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Må bra med kultur. Program våren 2017

Transkript:

Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar på evidensen om kopplingen mellan kultur och hälsa och aktiviteterna fokuserar på det lustfyllda och prestationsfria. Målgruppen är patienter med ohälsa såsom stressrelaterade besvär, smärta och oro. Må bra med kultur finns även för att vårdpersonal ska kunna erbjuda ett komplement till vård och behandling. Från hösten 2012 är Må bra med kultur en del av det ordinarie arbetet inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. 2014 genomfördes aktiviteter för tredje året. Enheten för hälsoanalys (EFH) på Centrum för hälsooch vårdutveckling ansvarar för samordning och uppföljning av konceptet. Definitionen av kultur som används i Må bra med kultur är Folkhälsomyndighetens definition, som inbegriper natur och miljö. Må bra med kultur-aktiviteterna sker i samverkan med kulturaktörer inom områdena skapande, sång, natur - och trädgård samt dans och litteratur. Det finns ett par aktiviteter som är öppna för en allmänhet där hälso- och sjukvården har ett antal reserverade platser. I resterande aktiviteter deltar enbart patienter. Grupperna träffas vid 8 tillfällen utspritt över 2-3 månader. Eftersom ledaren för kulturaktiviteten inte har någon medicinsk kompetens är det alltid vårdgivaren som anmäler patienten. Aktiviteter och orter 2014 Det har under året erbjudits aktiviteter i Finspång, Kisa, Linköping, Motala, Norrköping och Åtvidaberg. Under våren fanns det 9 aktiviteter i utbudet och under hösten fanns det 16 aktiviteter att välja bland. 2 av aktiviteterna var öppna för en allmänhet, varav en var i Norrköping och en i Linköping. Syftet med de öppna grupperna är att erbjuda yrkesverksamma patienter ett alternativ då patientgrupperna sker dagtid då många arbetar. De öppna grupperna kan också vara en möjlighet för de som redan deltagit i Må bra med kultur och vill fortsätta med en aktivitet i en övergångsfas till de ordinarie program och aktiviteter som kultursamhället erbjuder. Aktiviteterna planerade för Finspång och Åtvidaberg fick ställas in för att de inte fick några anmälningar. För övriga orter som erbjuder Må bra med kultur finns ett positivt gensvar och flertalet av aktiviteterna genomfördes.

Uppföljning Uppföljning av patienter, vårdpersonal och kulturaktörer sker kontinuerligt inom konceptet. Patienter Antalet deltagare till aktiviteterna har ökat. Totalt under året inkom 81 enkätsvar som rapporterar att man deltagit. Dessa siffror kan jämföras med 22 deltagare under hela 2012 och 54 deltagare under hela 2013. Patienter som svarat på enkät är mycket positiva till Må bra med kultur. Man kan i svaren urskilja tre teman: Det kulturella innehållets betydelse. Exempelvis att vara kreativ, känna glädje över att ha funnit ett nytt intresse eller ha återfunnit ett tappat intresse. Den sociala betydelsen, som att ingå i ett sammanhang, uppleva gemenskap, få nya vänner. Betydelsen av ett verktyg för att nå ett bättre mående psykiskt. Man ser möjligheter på ett annat sätt än tidigare, aktiviteten har gett livslust och medfört att kreativiteten kommit tillbaka samt att respekt och självkänsla ökat. 42 av 48 deltagare från höstens aktivitet har svarat att aktiviteten påverkat deras hälsa positivt eller mycket positivt. Några uttrycker att de genom aktiviteten kom i kontakt med sina känslor. Flera berättar att de är mer aktiva sedan de deltagit i Må bra med kultur. Flera berättar att deras vårdkontakt inte vetat om Må bra med kultur då de frågat efter det. Exempel på patienters röster: Skönt att komma hemifrån, få fikakompisar, måla, skapa i lugn trygg miljö, även om det tog mot att gå hemifrån så längtade jag dit. Stimulerande att få hålla på med färg och form och att få diskutera konst. Var alltid helt slut av trötthet när tillfället var slut men på ett skönt sätt. Skönt att ingå i ett "sammanhang" igen! Få utbyta tankar. Träffa andra. Struktur på dagen/veckorna har blivit bättre. Kommit igång och börjat läsa igen. Ingå i ett sammanhang och vara SAKNAD när jag varit sjuk/borta. Fått igång kreativiteten. Apatin har minskat. Ser möjligheter på annat sätt än tidigare. Har gett mig - inspiration - livslust lugn. Vårdpersonal För varje gång Må bra med kultur har genomförts har antalet vårdpersonal som anmäler patienter ökat. En markant ökning sågs under 2014 då möjligheten att anmäla patienter erbjöds all behandlande vårdpersonal. Totalt under hösten har 49 vårdpersonal anmält patienter varav 26 svarat på enkät. Vårdpersonal som svarat på enkät är övervägande positiv och beskriver det som ett bra komplement, salutogent och med meningsfulla aktiviteter där deras patienter uttryckt att det varit värdefullt att få delta. Vårdpersonalen tycker också att det varit god förberedelse för patienten inför arbetsträning. Det kulturella innehållet lyfts då man ser att kreativt skapande avlastar tunga tankar och känslor, ökar lust och välbefinnande och utgör något motsatt prestation. Man beskriver också att man ser kreativitet som en kanal för patienten att kommunicera det som är svårt att sätta ord på. 25 av 26 svarande under hösten anser sig haft nytta i sin yrkesroll av att kunna rekommendera patienter Må bra med kultur. Man lyfter betydelsen av att fler vårdgivare och fler orter involveras då patienterna varken orkar eller har råd att åka till annan ort.

Exempel på vårdpersonalens röster: De patienter jag möter är daglediga och tycker detta är ett friskt alternativ till de grupper och sysselsättningar de i övrigt erbjuds. Mitt arbetsområde handlar mycket om livsförändring och hitta nya aktiviteter efter funktionsnedsättning, så det har varit bra att kunna förmedla detta så att de blir mindre isolerade och upplever att de har fått förhöjd livskvalitet. Ett bra komplement till annan behandling och ett steg ut i samhället efter skada/sjukdom. Stärkande för patienter att kunna delta i aktiviteter utanför sjukhusmiljön. Pat. blivit ivriga, känt att det finns något för dem, fått ett hopp och även en tillåtelse att få göra något de vill, inte bara måste. Kulturaktörer /Ledare Kulturaktörerna anser att det är en bra satsning som ska fortsätta, man anser det vara viktigt och betydelsefullt att få in kultur i vården och att det är en bra metod. Man upplever att det gör skillnad för dem som deltar. Samtliga aktörer anser att en aktivitet man hållit i passar för målgruppen. Flera berättar att man också har en miljö som passar målgruppen. Man ser nyttan av det egna ämnesområdet, att det ger deltagarna en uttrycksmöjlighet och stärker deras självförtroende. Flera betonar gruppens betydelse för deltagarna och det värdefulla sociala perspektivet. Att aktiviteten är anpassad för att vara lustbetonad utan krav på att prestera inom själva ämnet betonar man också som högst väsentligt. Kulturaktörerna har fått berätta om har man haft deltagare med någon fysisk funktionsnedsättning och utifrån detta bedöma hur det fungerat för deltagaren. Syftet är att identifiera förbättringar om det behövs. Svaren visar att man anpassar aktiviteten utifrån förutsättningarna och att aktiviteterna tillåter var och en att göra utifrån sin egen förmåga. Några påpekar att antalet tillfällen inte är tillräckligt eftersom alla deltagare inte vågar ta steget till ordinarie program- eller kursutbud. Man tycker det är positivt med kontakten med EFH och de besök från EFH som görs på plats där aktiviteterna bedrivs. En önskan finns om mer dialog med vården, för att mer direkt kunna informera om aktiviteterna. Exempel på kulturaktörers röster: Det är givande för personer med lättare psykisk ohälsa att uttrycka sig fritt och prestationsfritt. De ger tillbaka att det känns befriande och att det sätter igång andra processer. En bra metod för att stärka självkänslan och fokusera på livets goda sidor. God hjälp på vägen för att tillfriskna om man mått/mår dåligt

Information 2014 gjordes en satsning på informationen i den egna organisationen för Må bra med kultur. Det innebar en förstärkning på personalsidan med 50 % under mars till december med inriktning på informationsarbete. Då alla behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter presenterades Må bra med kultur som nyhet på den interna webbplatsen Lisa och som artikel på landstingets hemsida. På Lisa finns också en kontinuerlig presentation om Må bra med kultur för medarbetare och instruktion för hur man går tillväga för att anmäla patienter. Där finns även intervjuer, artiklar och en film producerad under 2014 om konceptet. Patientinformation finns på 1177.se och genom Info PC:s digitala anslagstavlor på vårdcentraler, sjukhusentréer och vårdmottagningar kan både patienter, anhöriga och personal få kännedom om Må bra med kultur. En portabel utställning med bilder från verksamheten producerades och har visats i väntrum. I Hälsotecken, samhällsinformation från hälso-och sjukvården som delas ut till alla hushåll i länet, fanns det under hösten en artikel om Må bra med kultur. Media har intresserat sig för Må bra med kultur. Flera program inom radio och TV har lyft konceptet, både genom att delta och rapportera från en workshop samt genom intervjuer. Må bra med kultur har dessutom uppmärksammats i de lokala tidningarna. Må bra med kultur har också synts i sociala medier, men det är deltagarna själva som har använt det och skrivit om Må bra med kultur. Sammanfattningsvis har hälso-och sjukvårdens alla informationskanaler använts fullt ut, samtidigt som media bevakat konceptet. Ökad användning Deltagandet i Må bra med kultur har ökat sedan konceptet startade 2012. Under första året deltog 22 patienter och under 2014 deltog 81 patienter, vilket medför en fyrdubblad ökning av deltagare. I och med att all behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter ses en ökning av vårdpersonal som anmäler patienter. 14 kuratorer 2012 och 67 vårdkontakter 2014. Flera av grupperna under 2014 fick fullt antal deltagare. Konceptets upplägg och mål Den patient som deltagit i Må bra med kultur får delta igen i en serie om 8 tillfällen i mån av plats. På så vis finns ingen övre gräns för hur länge man kan delta. Men för att kunna välkomna nya deltagare fortsätter policyn att i första hand prioritera den patient som inte deltagit i Må bra med kultur. Det är konceptets grundtanke att Må bra med kultur kan fungera som en vägledning. Genom att ha fått möjlighet att prova kulturella uttryck som ett språk och en glädjekälla kan människor hitta energin, självförtroendet och orken att själv finna aktiviteter som man mår bra av. För att minska risken att deltagarna tappar sitt återfunna eller nya verktyg att må bättre genom kultur är kulturaktörens stimulerande roll väsentlig. Genom att informera om konkreta möjligheter att vara fortsatt kulturaktiv kan deltagarna stärkas att våga fortsätta vara kulturaktiva. Professionens nyckelroll Det är viktigt att ha i åtanke att Må bra med kultur, oavsett öppen grupp eller patientgrupp, inte är terapi och att kulturaktören inte har den medicinska kompetensen. Det är ett komplement till vård och behandling där anmälan av deltagare går via vårdprofessionen. Vårdpersonalen är den nödvändiga länk mellan patient och aktivitet som säkerställer att det är behov och funktion som styr deltagandet. Att vårdpersonalen känner till detta komplement till vård och behandling så att det kommer patienter till nytta är avgörande. Därför är ett fortsatt informationsarbete och ett arbete för att underlätta för vårdpersonalen att använda Må bra med kultur i behandling av patienter en prioriterad del av arbetet

2015 och framåt Det strategiska och konkreta arbetet går vidare under 2015, såsom en del av Regions Östergötlands hälsofrämjande investering. Med ökat antal vårdpersonal som rekommenderar patienter aktiviteter finns underlag att starta fler grupper och aktiviteter inom fler kulturuttryck. Utvecklingen av konceptet gör att det för aktiviteter 2016 och framåt ska göras en upphandlingsprocess. Att fortsätta samverkan med de lokala kulturaktörerna på orterna är en förutsättning för kontinuitet och utgör en del av den pedagogiska grunden att ge deltagarna möjligheten att fortsätta vara kulturaktiva. Därför betonas också kulturaktörens roll att informera och stimulera deltagarna för att de ska kunna behålla sitt verktyg att må bättre genom kultur. Det kan tillexempel vara att koppla aktivitetstillfällena inom Må bra med kultur till övrig ordinarie verksamhet eller studiecirkelform. Att erbjuda olika kulturformer är lika viktigt som förut. Responsen på aktiviteterna är något ojämn, möjligen kan det bero på föreställningar om att aktiviteterna är olika krävande. Med information till vården om hur aktiviteten anpassas för målgruppen kan det undvikas. Då Region Östergötland använder Folkhälsomyndighetens definition av kultur är målet att natur och trädgård ska ingå som ett alternativ på alla orter där Må bra med kultur genomförs. Detta är viktigt inte minst ur aspekten positiva resultat från forskning inom området naturunderstödd rehabilitering. För en jämlik och personcentrerad vård är det viktigt att Må bra med kultur ska kunna finnas på spridda platser i länet. Som patient med psykisk belastning, oavsett orsak, är det viktigt att inte ha för långt att ta sig för att orka och våga genomföra en aktivitet. Må bra med kultur är idag representerat på 6 orter. För 4 av de orter där Må bra med kultur planeras hösten 2015 visar Försäkringskassans kartläggning varnande eller alarmerande sjukpenningtal. För framtiden kan planering vara aktuell för ytterligare ett par orter med högt sjukpenningtal. Mindre orter kan på grund av ett mindre patientunderlag inte ha aktiviteter i samma utstäckning som större orter, dock är det beroende av vårdpersonalens gensvar. Personliga besök från EFH vid arbetsplatsträffar eller mindre arbetsgruppsträffar har visat sig vara bra informationstillfällen på vårdcentraler och mottagningsenheter. Kulturaktörer har visat intresse för att berätta om verksamheten direkt till professionen. Arbetet med att hitta möjliga arenor finns med inför framtida planering. Utställningen om Må bra med kultur kan fortsättningsvis lånas från EFH för både väntrum och personalrum. Förhoppningen är att alla blir vinnare med en aktiv koppling av kultur och hälsa samt kultur som friskvård. Patienter erbjuds ett redskap att må bättre, vårdverksamheten kan hitta kompletterande verktyg till redan befintlig vård och behandling och kulturaktörerna kan nå nya målgrupper. Maria Linderström 2015-05-31