Salteriet Strana Slutrapport av en förstudie.

Salteriet Strana Slutrapport av en förstudie. Målet för förstudien Salteriet har varit att undersöka möjligheten att ta tillvara och renovera alternativt bygga nytt på den plats där det gamla salteriet i Täfteå idag står, för att i ett långsiktigt hållbart perspektiv och med lokal förankring skapa en unik miljö för både rekreation och näringsverksamhet. Förstudien har genomfört undersökningen och besvarat de frågor som finns. I förstudien ges ett antal rekommendationer som det nu ligger hos Täfteå Intresseförening att hantera. Projektet har drivits av en arbetsgrupp bestående av medlemmar ut Täfteå Intresseförenings styrelse och projektledaren Janne Paulsson. Projektet inleddes under 2009 och avslutades i december 2012. Stöd till förstudien beviljades av Leader URNÄRA och ett förskott på totalt 118 000kr betalades ut till föreningen 2009. Under perioden har 81 901,80 kr förbrukats, av förskottet återstår 36 098,20 som ska återbetalas till Leader URNÄRA 510 timmar av ideellt arbete har redovisats inom projektet till ett värde av 221 000 kr. Tidigt i förstudien utformades ett huvudalternativ, ett nytt Salteri som består av möteslokaler, utrymme för restaurangverksamhet, företagshotell och gästhamnsfaciliteter. Merparten av förstudien kretsar kring det alternativet. I förstudiens slutsats förordas dock ett annat alternativ att salteriets utveckling tas om hand av de föreningar som har ett nära engagemang i hamnen och den verksamhet som hittills har bedrivits i salteriet. I slutrapporten finns detaljerad redovisning av ekonomi och ideell arbetstid. Täfteå mars 2012 Janne Paulsson Fredrik Petrusson 520517-8535 760128-8553

Förstudien har främst kretsat kring idén om att sätta upp en ny byggnad på den plats där nuvarande salteri finns. Att renovera det gamla salteriet är inte möjligt då förfallet har gått alltför långt. Den betongplatta som huset står på har spruckit, trästommen är till stor del murken eller skadad på annat sätt. Efter ett antal möten med bybor, styrelsen för Täfteå Intresseförening och en enkät via webb och på ICA-butiken i byn enades projektgruppen att gå vidare med förslaget att skapa en mötesplats kombinerat med ett företagshotell enligt följande. Salteriet Strana (Strana är det lokala namnet på den gamla fiskehamnen i Täfteå) Salteriet ska bidra till att skapa en attraktiv boendemiljö i Täfteå och huset blir en naturlig samlingsplats för bybor. Salteriet ska stimulera det lokala företagandet. Salteriet blir ett värde för framtiden och medverkar samtidigt till att bevara byns historia och själ. Byggandet av Salteriet bidrar därmed till en fortsatt positiv utveckling i Täfteå. Med Salteriet skapas ett besöksmål året runt. Huset ger möjlighet för konferens- och restaurangverksamhet i byn. Genom att tillvarata den unika miljön så ges besökare en möjlighet att ta del av en viktig epok i den norrländska kustens historia och dess näringar. Företagshotellet Halva Salteriet Strana utformas som ett företagshotell med utrymme för mindre företagare. Byggnadens övre plan består av åtta arbetsplatser samt gemensamma utrymmen för mindre konferenser, kundmöten och gemensamt lunch/fika utrymme. Den totala ytan för företagshotellet uppgår till 250 kvadratmeter. Salteriet Strana blir en mötesplats som stimulerar och utvecklar människors företagande, samt bidrar till underlätta för företagare i Täfteå att förena boende och arbete i byn. Företagshotellet skapar också möjlighet för de företager som så önskar att arbeta i gemensamma projekt för exempelvis företagsutveckling, produktutveckling eller marknadsföring.

Vid tidpunkten för denna förstudie finns fyra företagare i Täfteå som anmält intresse av att hyra arbetsplats i det kommande företagshotellet. När väl hotellet finns på plats och kontorsplatserna är tillgängliga bedömer vi det som mycket troligt att det går att hitta tillräckligt många hyresgäster för att fylla företagshotellet, se vidare i riskkalkylen. Besöksmålet Merparten av bottenvåningen utformas så att det ger möjlighet att bedriva restaurang och konferensverksamhet. De kommersiella ytorna kan också nyttjas för olika former av försäljning, utställningar och uppträdanden.

Gästhamnen Salteriet Strana Leader URNÄRA UR 0906 Journalnr 2009 3935 AC 8374 Salteriet Stranas bottenvåning utformas så att delar av den kan nyttjas av besökar till Strana även när ingen annan verksamhet pågår. Det finns tre öppna allmänna utrymmen i husets nordöstra hörn. En toalett, ett duschutrymme och ett samlingsrum för mindre möten, fika paus vid dåligt väder etc. Gästhamnsdelen kräver tillsyn och regelbunden städning. Ägandet Förstudien föreslår att det för Salteriet Strana bildas ett aktiebolag. Bolaget bör bildas i samband med att finansieringen påbörjas. Täfteå Intresseförening är huvudägare i bolaget. Bybor och andra intressenter ges möjlighet att köpa andelar i bolaget. Salteriet Strana AB har som uppgift att finansiera, bygga och driva Salteriet Strana. Bygget: Bygget ska så långt som möjligt byggas energisnålt och med ett tydligt kretsloppstänkade. Dels för att kunna komma i åtnjutande av de bidrag som det kan generera, dels för att hålla de framtida driftskostnaderna så låga som möjligt. Byggnaden ska konstrueras så att eneribehovet uppgår till max 60 kwtimmar/m2 och år. Bygget ska präglas av platsen och historien, vilket har varit styrande för arkitektens utformning av byggnaden. Byggkostnaden är beräknad till 5 miljoner, därtill krävs ett ideellt arbete värderat till ca 1,5 miljoner. Det vill säga totalt 6,5 miljoner. Se vidare i de tekniska beskrivningarna av byggnaden.

Övriga aktörer och samverkanspartners ESAM - konsulter för hållbar utveckling erbjuder genom strategiskt ledarskap, kunskap, inspiration och processledning utveckling av företag, organisationer och regioner i hållbar riktning. ESAM kan ge experthjälp och också föreläsa och ge en god kunskapsgrund att stå på. Man skulle kunna föra en dialog med Täfteå Intresseförening och samtidigt bidra till ett brett kontaktnät och söka hitta lämpliga studieobjekt som kan utgöra inspiration som goda exempel. Nätverket för hållbart byggande och förvaltande med ca. 50 anslutna organisationer (AB Bostaden, Akademiska Hus, Boporten, HSB Umeå, Länsförsäkringar, Nordea, Peab, Umeå Energi, ESAM m.fl.) är ett annat alternativ för att få rätt experthjälp i arbetsprocessen. Täfteå Intresseförening skulle också kunna gå med i Nätverket. Man skulle kunna ta in Salteriet som ett skarpt projekt inom Nätverket för hållbart byggande och förvaltande. Technical Visits är ett projekt i regionen som är till för att visa upp intressanta tekniska och innovativa objekt. I detta projekt kan man lyfta fram Salteriet som ett spännande projekt? För man skulle kunna profilera Salteriet och därmed sätta Täfteå på kartan. Varumärket stärks - och detta går att använda i marknadsföringen av bygden/byn. Martinssons Trä, Byggma Group, OF Bygg har alla kunskap om och intresse av att bygga hållbart och de är därmed möjliga samarbetspartners. Möjliga övriga intressenter: Täfteå El Sävar Såg Glommershus PEAB HSB Henry Mortensen i www.byggamitthem.se

Finansiering Salteriet Strana Leader URNÄRA UR 0906 Journalnr 2009 3935 AC 8374 Boverket kan ge pengar till allmänna samlingslokaler, d v s att de hålls öppna och tillgängliga för alla och där man kan bedriva en allsidig verksamhet såsom föreningsmöten, studieverksamhet, fritidssysselsättning och kulturell verksamhet. Ett alternativ kan vara att dela upp huset, men att det samtidigt kan samnyttjas av alla. Ett annant alternativ är att skilja av huset helt och söka medel för den del som är allmän samlingslokal. Båda alternativen förutsätter dock ett kommunalt bidrag på minst 30%. Av 5 miljoner blir det alltså 1, 5 miljoner i kommunalt bidrag. Kommunens beslut om bidrag ska vara klart i god tid innan Boverket beslutar om bidrag. Projektet får inte påbörjas förrän Boverket beviljat bidraget och det gäller för nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer och köp. Det kan också ges medel för tillgänglighetsskapande åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Föreningar kan få bidrag även för sådant arbete som medlemmarna utför ideellt. 100 kronor per timme har ansetts vara ett skäligt värde. Ytterligare ett alternativ kan vara att om man kan få kommunen att se en nytta med att bedriva ungdomsverksamhet i lokalen så finns ett utvecklingsbidrag att söka till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler. Ska främja ungdomars kultur- och fritidsverksamhet. Även andra insatser som syftar till att utveckla verksamheten för ungdomar i lokalen kan få stöd. För att lokalen ska kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på orten. Den ska vara öppen för organisationer och grupper med organiserad verksamhet. Lokalen ska vara tillgänglig i rimlig omfattning och på skäliga villkor. Vidare ska lokalen fylla rimliga krav på god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning. Det ska även finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Bidrag kan lämnas för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet, stimulera sådan verksamhet i sådana lokaler eller utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Bidrag kan lämnas till hela kostnaden. Projektet inte får påbörjas förrän Boverket beviljat. Ansökan senast 31 augusti. Länsstyrelsen meddelar att det finns två typer av statliga pengar (ca 140 + 140 miljoner per år) som fördelas ut till regionen, det ena går till Länsstyrelsen och kallas Företagsstöd och det andra går till Region Västerbotten och kallas Projektstöd. Kravet för att få företagsstöd är att det ska gå till företag med vinstintresse. Det innebär att varje enskilt företag i sig (i ett eventuellt företagshotell) måste vara bidragsberättigade för att stödet ska kunna utgå. Bättre är därför att det är en exploatör som bygger huset, t ex ett byggföretag eller Täfteå IK eller att det bildas en ekonomisk förening eller ett aktiebolag av Täfteå Intresseförening eller

intressenterna som ska vara i huset (blir då s k juridisk person). Till detta företag kan det då betalas ut stöd om man uppfyller kriterierna i övrigt. Företagsstödet avser investeringar, alltså ej projektmedel för t ex personal, administration och annat som mera rör själva utvecklingen av projektet. Man kan få stöd på max 25 % av totalinvesteringen. En annan möjlighet hos länsstyrelsen kan vara genom Axel 3 i Landsbygdsprogrammet, som kan bidra med 75 % av totalinvesteringen om man uppfyller kriterierna. Men, man ger inte bidrag till lokala initiativ. Projektet ska istället ha en strategisk påverkan på regionens tillväxt. Satsningen på Salteriet kan troligen inte ses som ett projekt, utan som en investering. Men, söka kan man alltid. I alla fall om man kan visa på ett regionalt strategiskt mervärde. Risken finns att projekt Salteriet, på samma sätt som gäller för kriterierna för Region Västerbottens projektstöd, inte har tillräckligt stark strategisk påverkan på regionens tillväxt. LEADER, Axel 3 i Landsbygdsprogrammet kan vara en möjlighet, som kan ge som mest 300 000 kronor. Region Västerbotten säger att det är svårt att få finansiering till byggnader, särskilt när ändamålen är en blandning mellan kommersiella intressen och ideella. När det gäller lokala investeringar i byggnader så brukar Region Västerbotten hänvisa till Länsstyrelsen, landsbygdsprogrammet, Leader och Boverket i första hand. De projektmedel som Region Västerbotten hanterar ska ha ett "regional mervärde " och används inte för den typen av investeringar utan till projektkostnader. Ett exmepl på då det skulle kunna fungera att få medel från regionen är ett utvecklingsprojekt i Norrbotten där alla kustkommuner inkl Skellefteå ingår, som finansieras med statliga, kommunala och strukturfondsmedel. I det projektet ingår investeringar i form av bl a muddring, gästhamnar, övernattningsstugor, skyltning och annan infrastruktur. Ett liknande projekt med Robertfors, Umeå, Nordmaling och Ö-viks kommun för att utveckla båtturismen skulle kanske vara intressant för regionförbundet att medverka i. Projektbidrag går till projekt som kan bidra till tillväxt på ett sätt som möjliggör en hållbar utveckling i Västerbottens län. En huvudinriktning är att skapa positiva förutsättningar för utveckling av näringsliv och företagande i regionen. Prioriterade områden är näringsliv, miljö, energi och klimat och turism. Tillväxtverket anser att denna investering är en lokal investering. De kan bara ge pengar till en stor och strategisk investering och att den har en större strategisk betydelse för regionen. Man hänvisar i övrigt till Länsstyrelsen och Region Västerbotten. ALMI Västerbotten kan endast ge stöd eller lån till enskilda näringsidkare och de bedöms då enskilt (inte ett företagshotell som sådant). Energimyndigheten arbetar med att stödja hållbart byggande genom Lågan program för byggnader med mycket låg energianvändning. Man kan ge Samverkansstöd och Demonstrationsstöd.

Samverkansstöd för nätverkande erbjuder stöd till regionala/lokala samverkansinitiativ. Initiativen ska genom nätverkande ha en tydlig avsikt att främja utvecklingsmöjligheter för byggnader med låg energianvändning. Demonstrationsstöd för byggprojekt erbjuder demonstrationsstöd till byggprojekt som vill gå före och visa på utvecklingsmöjligheter för byggnader med låg energianvändning. Stödet ska främja och följa upp utvecklingen av lågenergibyggnader. Energimyndigheten har också medel för att man ska kunna kartlägga för att sedan söka andra medel. Stödet kallas även energikartläggningscheck och kan sökas till och med år 2014. Det täcker 50 procent av kostnaden för energikartläggningen, vilket innebär att företaget kan få maximalt 30 000 kronor. Utöver det finns från årsskiftet 2009 ett nytt stöd hos Energimyndigheten till den som installerar en solvärmeanläggning. Både enskilda personer och företag kan söka och få stöd till sin investering. Dessutom har regeringen beslutat om ett nytt stöd för installation av solceller. Stödet riktas till alla typer av aktörer, d v s såväl företag och offentliga organisationer som privatpersoner. Det söks också hos Energimyndigheten. Slutsats finansiering. Med en egen insats på 25% (1 miljon)av den totala byggkostnaden, ett lån på motsvarande belopp så är det fullt rimligt att få stöd och bidrag för återstående kostnader under förutsättning att: En del av byggnaden är öppen för allmänheten och tillgänglig som samlingslokal Salteriet drivs av ett aktiebolag En del av byggnaden har till syfte att stärka gästhamnen Det finns lokala företagare som är intresserade av att hyra in sig och företagshotellet och finansiera 50% av driftkostnaderna för huset. Det finns ett tydligt lokalt engagemang och villighet hos byborna att även engagera sig ekonomiskt i projektet. Riskanalys Centralt är bybornas engagemang och önskan att förverkliga bygget av Salteriet. Största risken, anser vi, är om eldsjälarna inte räcker till för ett engagerat arbete i föreningen och med projektet. Den här typen av satsningar kräver ett lokalt och uthålligt engagemang. Man bör nog vara minst tre lok som drar tåget är vår bedömning. Förstudiens bedömning är att det för närvarande inte finns det engagemang hos byborna som krävs, och att det därtill saknas eldsjälar som är beredda att lägga ner den tid som krävs. Vi tror på idén med Salteriet Strana och att den mycket väl kan komma att förverkligas i framtiden.

Ekonomiskt sett kan man befara en risk, förstås. Men vår bedömning är att om engagemanget och viljan finns hos föreningen, dess medlemmar och inte minst dess styrelse så kommer aldrig ekonomin att vara en större risk. Då kommer t o m finansieringen vara i stort sett löst från början, t ex genom tillskott av medel genom andelsägande eller dylikt. Dock kommer det krävas en grundlig professionell analys om alla förutsättningar kring bygget - också med bistånd av rätt expertis - för att eliminera riskerna för ev. problem. När och om ett byggande av Salteriet beslutas kan de i sig väcka ett större engagemang hos byborna och skapas det i samband med det möjlighet för enskilda bybor att medverka ekonomiskt till finansieringen. En risk kan vara att publiken/kunderna inte hittar dit, eller att det är helt enkelt är okänt för dem. Marknadsföring av Salteriet Strana bör dock inte vara svårt att åstadkomma och massmedia har visat intresse för projektet Arbetstillfällen och nya företag I och med att vi ännu bara är inne i förstudiefasen så har inga arbetstillfällen eller nya företag skapats, frånsett betalning till kontrakterade konsulter. Däremot vill vi göra en prognos om projektet blir av och verksamheten kommer igång. I det fallet så bedömer vi att 2-3 nya arbetstillfällen kan skapas och troligen också 2-3 nya företag. I ett drömscenario med fullt utbyggd publik verksamhet och starka satsningar inom exempelvis turist- och besöksnäringen kan möjligen 8-10 nya arbetstillfällen och 5-6 nya företag skapas. Genomförande Arbetet med förstudien inleddes under sommaren 2009. Projektet leddes inledningsvis av en av styrelsemedlemmarna i Täfteå Intresseförening som av hälsoskäl var tvungen att dra sig ur projektet. Janne Paulsson har fungerat som projektledare fram till dagens datum. Förstudien har arrangerat ett antal möten med byborna för att dels ge dem möjlighet att påverka förstudiens inriktning och del informeras om arbetets fortskridande. Konsulten Per Holm anlitades av förstudien för att samla information från Länsstyrelsen och andra myndigheter och tänkbara intressenter. Möten har genomförts med Täfteå Byamän, Täfteå Hamnförening, ESAM, Länsstyrelsen Mats Kvarnbrink och Marika Linder, Boverket, Region Västerbotten, Tillväxtverket, ALMI, Nätverket för hållbart byggande, Ekubi med flera. Resultaten av dessa möten finns till stor del rapporterade i bilagorna. Förstudien har uppmärksammats i två tidningsartiklar i Västerbottens Kuriren. Totalt har 501 timmar lagts ner i form av ideellt arbete i samband med förstudien. Förstudiens resultat kommer att presenteras för byborna i Täfteå i samband med intresseföreningens årsmöte 2012-04-17, samt publiceras på webben via taftea.com.

Slutsats: Salteriet Strana Leader URNÄRA UR 0906 Journalnr 2009 3935 AC 8374 Salteriet på Strana i Täfteå är kraftigt förfallet och behöver omedelbart åtgärdas. Idag (2011) finns inte det lokala engagemanget som krävs för att bygga om salteriet till det företagshotell/besöksmål/samlingslokal som denna förstudie presenteras. Vi bygger den bedömningen på det låga intresse för de möten som arrangerats i samband med förstudien, på det låga deltagandet i den enkät vars avsikt var att ge förstudien en bild av bybornas önskemål vad gäller verksamheten, på det kraftigt minskade medlemsantalet i Täfteå Intresseförening. Salteriet ägs idag av Täfteå byamän, hamnen arrenderas och drivs av Täfteå hamnförening och i byggnaden har Jaktklubben en del verksamhet. Vår uppfattning är att dessa tre intressenter är de som bör ges möjlighet att utifrån sina behov och resurser utveckla salteriet. Det kan ske med ekonomisk hjälp från Täfteå Intresseförening. Ett annat alternativ är att det bildas en ny ideell förening med enda syfte att genomföra projektet Salteriet. En omstart kan locka nya bybor och skapa ett nytt engagemang kring det som är byns naturligaste samlingspunkt. Förstudien har trots att den inte direkt kommer att resultera i en byggstart varit värdefull för byns fortsatta utveckling. De olika alternativen är undersökta och företagshotell/samlingslokal är ett realistisk och önskat alternativ. Hos de som deltagit i förstudiearbetet, främst medlemmarna i föreningens styrelse finns samlad kunskap som kan komma till stor nytta den dagen då idé åter väcks och det finns engagerade eldsjälar i byn som är villiga att ta vid. Den dagen kommer. För Täfteå Intresseförening Janne Paulsson Döbelnsgatan 17 903 30 Umeå 070 550 95 1