Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring

Transkript

1 Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar. Ett via Timråvind AB där man kommer att sätta upp cirka 80 vindkraftverk och ett via SCA Vind på Hästkullen i norra Lögdö vildmark på 100 vindkraftverk, där cirka 26 verk kommer inom Ljustorp och Timrå kommun. Vindkraftetablering kan med rätt lokal insats ge en bra ekonomisk utdelning till en bygd i form av arbetstillfällen, delägande och utbetalning av bygdepeng. Allt detta kräver dock en stor lokal insats i form av samverkan, förhandlingar, information mm. Under det senaste året har arbetet med förberedelser och förhandling om själva bygdepengen med framförallt Timråvind pågått ideellt. Allt eftersom det krävs mer engagemang och mer insatser så har det uppstått en situation där det inte fungerar med ideellt arbete längre. Bygden saknar både tid och kompetens till att fullfölja processen. Vi söker därför projektmedel för att fullfölja det arbete som behövs för att skapa förutsättningar för en bra ekonomisk återbäring åt bygden vid vindkraftsetablering. Vad gäller själva bygdepengen ska projektet se till att det dels skrivs avtal om bygdepeng med företagen men också att en vindkraftfond upprättas med villkor för utdelning. Arbetet ska utföras som en demokratisk process där stormöten och ordförandemöten skall styra inriktningen. Projektet skall också titta på hur fonden ska administreras och till vilken kostnad. Dessutom bör bygden förberedas för att få del av de arbetstillfällen som skapas. Undersökningar och erfarenhet visar om att om en bygd är förberedd så får man ut mycket mer ekonomisk vinning ur etableringen. Det kan vara allt ifrån att vara underleverantörer i själva projektet till att erbjuda boende och sälja mat till alla arbetare som kommer. Vad gäller driften som pågår under cirka 20 års tid, så gäller det at bygden har utbildad arbetskraft som är behöriga att söka, när arbetstillfällen ska besättas. Dessutom behöver vi påverka för att man kommer att eftersträva lokal arbetskrav i den mån rätt kompetens finns. En annan del av ekonomisk återbäring är att driva frågan om lokalt delägande med vindkraftsentreprenörerna. Under 2011 har vi sökt ett paraplyprojekt där vi fått kronor beviljade till juridisk hjälp och eventuella studiebesök, men problemet är att ingen har vare sig tid eller kompetens att arbeta med frågan. Det har visat sig att det är ett mycket tidskrävande arbete. Vi har kommit i ett läge där vi måste hitta en annan lösning för att genomföra den här processen. De kronor som vi har beviljats tidigare via paraplyprojekt kommer inte att tas ut om den här ansökan går igenom. Processen idag har kommit så långt att vi är på väg att skriva under en villkorsförklaring med Timråvind AB gällande deras planerade 80 vindkraftverken i vårt område. Vi har också svarat på samrådsunderlaget gällande SCAs vindkraftsetablering på Hästkullen. Idag har arbetet avstannat i brist på resurser. Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid1/6

2 3. Varför vill ni genomföra projektet Under den process som genomförts så här långt har vi haft tre stormöten och två ordförandeträffar och det är resultatet av dessa möten som ligger bakom hur vi ska jobba vidare med frågan. Det här är den viktigaste frågan på decennier för vårt område, tyvärr har vi inte kompetens att hantera den på bästa sätt själva. Bara bygdepengen från vindkraften kan komma att ge bygden kring 1 mkr i återbäring per år under förutsättning på att processen sköts rätt. Återbäring i form av delägande i vindkraftverken är svårt att uppskatta vad det kan ge i ekonomiskt utfall för bygden. Det beror framförallt på vilken form av delägande som erbjuds och hur många som är intresserade. Vad gäller framtida arbetstillfällen kan bara driften generera ca 10 arbetstillfällen för människor med rätt utbildning. Under själva byggnationen kommer mycket av arbetet att läggas ut på stora kontrakt, men lokala entreprenörer kan fungera som underleverantörer och rätt förutsättningar skapas och att man är förberedd. Sen har vi själva frågan om boende och mat till alla byggjobbare under byggnationsåren. Det handlar om att skapa övernattningsmöjligheter och möjligheter för lokal försäljning av t ex lunchlådor. Tyvärr kan vi inte använda pengarna från eventuella bygdepengsavtal i förskott för att få hjälp i den process vi befinner oss nu. Vi har ett akut problem, vi måste arbeta med frågan för att få tillgång till de framtida utvecklingsmedlen och bygdens framtida utveckling, men vi har vare sig pengar, tid eller kompetens. Vi behöver köpa tjänst eller anställa för att klara av processen. 4. Finns det liknande projekt I jordbruksverkets databas hittar vi inga leaderprojekt under sökordet bygdepeng. Det som finns är Hela Sverige ska levas övergripande projekt som jobbat med principerna och att stödja de bygder där etablering sker. Stödet är dock övergripande på informationsnivå och inte i konkret form vad gäller arbetsinsatser. Hela Sverige ska leva säger att det idag är leadermedel och leaderansökningar som rekommenderas som finansiering för de bygder som behöver arbeta med frågan. Föreningen driver även många utvecklingsprojekt som finansieras själv, i samverkan med delägare och man driver även flera Leaderprojekt. Sammantaget kan man säga att föreningar har en stor projekterfarenhet. 5. Hur ser verksamheten ut vanligtvis Ljustorps socken ek. förening är en näringsdrivande förening som ägs av privatpersoner, föreningar och företag i Ljustorp. Syftet är att agera för bygdens utveckling och överlevnad genom att arbeta med övergripande frågor inom bygden, i framförallt projektform. Föreningen ansvarar driftsmässigt även Ljustorpsbladet, som är en lokal tidning som kommer ut 6 gånger per år. Dessutom har man ansvaret för att vara bygdens samordnare inom besöksnäringsfrågor. Förutom det driver man en mängd övergripande projekt som bygden har behov av inom olika områden. 6. Vilka ska genomföra projektet Vi vill anställa en kunnig person på deltid alternativt hyra in en konsult för att hjälpa oss i det praktiska arbetet. Vår ordförande kommer formellt vara projektledare och vår kassör kommer att vara ekonomiskt ansvarig. Vi kommer att använda ordförandeträffar som styrgrupp alternativt låta dem tillsätta en styrgrupp. Vi kommer Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid2/6

3 att erbjuda Timrå kommun en plats i styrgruppen. Till ordförandeträffarna kallas varje förening i Ljustorp och vid de här frågorna kommer vi även att kalla bygdens företagare. Dessutom kommer vi/projektet att stämma av inriktningar med alla bybor via stormöten och löpande information på hemsida och via annons i Ljustorpsbladet. Det kommer att skapas en projektgrupp som stöder den anställda/hyrda kraften och som tillser att det lokala perspektivet bibehålls om kraften kommer utifrån. 7. Vem riktar sig projektet till Hela bygden. Vindkraftfonden kommer att finns för alla att söka ur, beroende på villkor och regler. Fondens framtida inriktning skall vara inriktad på att fördela pengar efter ansökan från organisationer. Inriktningen skall vara utvecklingsprojekt inom det drabbade området. Sökande ska bo inom Västernorrland och insatsen skall göras inom vårt område. Även om projektets arbete framförallt riktar sig till området kring Ljustorp och ekonomisk återbäring för vindkraften i Ljustorp, så kommer projektet att gynna hela vårt Leaderområde. Dels genom ett ökat företagande som ger ökad kommunaskatt och genom bättre levnadsstandard som ökar konsumtionen. Blir Ljustorp en mer attraktiv ort för boende och besöksnäring, så gynnar det både näringsidkare på andra håll i kommunen och det ger också en ökning av kommunalskatt. 8. Vilka mål ställer ni upp i projektet, vid projektets slut och långsiktigt Avtalen med vindkraftsbolagen ska gynna bygden i mycket som möjligt. Det kan avse både pengar, arbetstillfällen och ingrepp i naturen. Det ska upprättas avtal med de vindkraftsetablerare som kommer att agera under projekttiden. Målet är att det ska finnas minst ett avtal om bygdepeng när projektet avslutas. Vindkraftsfonden ska gynna hela bygden, men framförallt närområdet där vindkraftverken sätts upp. Projektet skall upprätta en fond med villkor. Arbetet ska skapa förutsättningar för att minimera stridigheter om pengarna när de utbetalas. Vi vill att pengarna ska utveckla bygden, inte splittra den. Fonden inriktning skall vara på utveckling av bygden och pengarna ska sökas som projektmedel av olika organisationer. Att det erbjuds delägande i minst ett av vindkraftsetableringarna. Projektet förväntas bidra till minst 2 nya företag alternativt nya inriktningar på befintliga företag och minst 10 arbetstillfällen för boende i Ljustorp under produktionstiden. Vid övergång till drift är målet att bygden lokalt ska kunna få minst 2 långsiktiga arbetstillfällen. 9. Vad ska ni göra. Arbetet med uppgifterna måste troligtvis skötas parallellt och huvuduppgifterna är: a. Avtalet med företagen, som styrs mycket av var de är i tillståndsprocessen. b. Upprättande av vindkraftsfonden med alla regler och villkor c. Utreda och ta fram hur fonden och ansökningarna ska styras och administreras d. Både dessa aktiviteter ska knytas ihop med samrådsprocess med stormöten och ordförandeträffar för att förankra arbetet. Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid3/6

4 e. Utreda och arbeta för lokal återbäring i form av delägande f. Utreda och arbeta för att lokala entreprenörer och arbetskraft används i projektet och i framtida drift. g. Arbeta med att förbereda bygden så att man kan vara en attraktiv part avseende arbetskraft, varor och tjänster både under projektet och i drift. Projektet skall genomföra arbetet med avtalen, upprätta en vindkraftsfond och genomföra all lokal förhandling avseende frågan om bygdepeng. Det måste också bestämmas hur den löpande verksamheten av fonden skall skötas och hur stor del som får gå till administration. Någon måste administrera ansökningar, betala ut pengar och följa upp utbetalde pengar. Projektet skall arbeta med att påverka vindkraftsetablerarna till att erbjuda delägande och kan även delta i utformning om tillfälle ges. Projektet skall fungera förutsättningsskapande vad gäller framtida vad gäller arbetstillfällen vid produktion och drift och försöka se till att våra företag, organisationer och privatpersoner är beredda att erbjuda de varor och tjänster som kommer att behövas. För att säkerställa att rätt kompetens finns när vindkraftsetableringarna går över i drift behöver vi informera och stimulera till att boende skaffar sig rätt utbildning så att de är behöriga att söka jobben. Tidplanen är svår att beräkna, då den beror på tidsperspektiven på tillståndsprocessen för vindkraftsentreprenörerna. Det vi vet är att vi måste börja med att arbeta med upprättandet av den lokala vindkraftsfonden, för att möjliggöra att vi ska kunna skriva avtal med företagen längre fram. För att kunna uppfylla dessa arbetsuppgifter måste en uppbyggnad av kompetens ske genom studiebesök, utbildning och konferenser inom vindkraftsområdet. Det är viktigt att den som ska arbeta i projektet har rätt och aktuell information gällande vindkraft och bästa sätt att skapa återbäring i bygden. För att förankra arbetet i bygden kan det även göras större studiebesök i grupp där fler personer få besöka intressanta orter. 10. Vilket är det geografiska verksamhetsområdet Västernorrlands län, Medelpad, Timrå kommun och Ljustorp socken. 11. Hur ska ni sprida resultatet Projektet resultat kommer hela bygden och Timrå till nytta. Vi kommer kontinuerligt att publicera material på hemsidan eller eventuell annan sida i framtiden. Vi kommer också att ha en annonssida i Ljustorpsbladet med löpande information. Vid behov kommer vi att skicka ut flygblad i brevlådor. 12. Hur ska verksamheten se ut efter projektets slut Arbetet med lokal återbäring i form av lokala arbetstillfällen har förhoppningsvis byggt upp en struktur som är enkel för vår förening att sköta i drift. Arbetet med delägande är ett påverkansarbete som förhoppningsvis är slutfört när projektet är slut. Vad gäller bygdepengen så finns det förhoppningsvis ett avtal på plats och vindkraftsfonden är klar inklusive beslut om administration och styrning. Så att man efter byggnation av vindkraftverken kan börja fördela pengar från vindkraftsfonden i enlighet med de direktiv som projektet arbetar fram. Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid4/6

5 13. Hur ser budgeten och finansieringen ut Projektets beräknade kostnader Kostnader Beskrivning Budget år 2012 Budget år 2013 Total budget Löner Utförare Övriga kostnader Konsult, Resor, Annonser,MF Utbildning, Studieresor, Juridisk hjälp, Administration, Summa faktiska kostnader Noter till budget: 1. Konsult. Uppskattat arvode 500 kr/timme. Offerter kommer att tas in om det överskrider upphandlingsgränsen.. Uppskattad tid 240 timmar (vindkraftsfond 80 timmar, avtalsarbete 40 timmar, förankring 20 timmar, lokal delägande 20 timmar, förbereda bygden för att erbjuda varor och tjänster 40 timmar och studieresor/utbildning i start 20 timmar, administration 20 timmar). Det här kan bli en anställd istället, därför är det en mindre summa upptagen som lön. Vi vet inte om det blir en köpt tjänst eller en anställd person i dagsläget. Pengarna räcker till ca 700 timmar vid en timlön på 125 kronor timmen + lönebikostnader. Det beror på om personen som vi hittar driver eget företag eller är anställningsbar. Fördelningen mellan åren är beroende av när vi får dels ett LAG beslut och ett Länsstyrelsebeslut. 2. Resor. Bilersättning tas ut med 18,50, avser resor till andra vindkraftsanläggningar med bil eller andra färdmedel. 3. Annons. Annonsering för att hitta rätt konsult eller anställd och för att annonsera löpande om projektet. Ljustorpsbladet cirka kronor/år för en helsida. Vid rekrytering beror det på var vi väljer att gå ut och annonsera. Här kan också ev. kostanad för en hemsida komma beroende på styrgruppens vilja och inriktning. 4. Utbildning är resor och övernattningar för att den vi tar in för att han/hon skall ha tillräcklig kompetens inom området. T ex till Hela Sverige ska leva, konferenser, vindkraftsanläggningar och liknande. 5. Studieresor. Hyra av buss för studiebesök på annan ort med vindkraftsetablering, för folk från bygden. 6. Juridisk hjälp 1500 kr/timme i cirka 13 timmar. 7. Pennor, papper, bläckpatroner mm om vi har en anställd. Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid5/6

6 a. Finansieringsplan Projektet finansieringsplan Finansiering Beskrivning Belopp i kr. % Sökt från Leader Totalt Projektstöd Finansiering LAG Projektintäkter Totalt 0 Privat finansiering Totalt 0 Ideellt arbete Totalt % 175:-/tim Övr 18 år Offentligt stöd Totalt 0 (andra off. bidrag) Summa finansiering b. Ideell tid Ideell tid 546 timmar kommer att uppnås via arbetsgrupper, styrgrupp, ordförandeträffar och stormöten. Detta kommer att vara arbetsmöten som krävs för att föra projektet framåt och säkra samverkan och underifrånperspektiv. Alla intresserade förening och föreningar i bygden kommer erbjudas att delta. Version: 2 Ljustorp socken ek. förening Sid6/6