Transforming strategies Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen Uppdaterad regional strategi Jakobstadsregionen 30.11.2009 Jari Puhakka, Mia Örså Capful Ab Kaj Boström, Niclas Dahl, Michael Djupsjöbacka, Mikael Jakobsson, Gun Kaptens, Tomas Knuts, Asko Lamminen, Maria Nybäck, Carl-Anders Nygård, Curt Nyman, Mikael Sandås Jakobstadsregionen
Capful copyright Detta material innehåller konfidentiell information. Materialet är skyddat av finska och internationella upphovsrättslagar och får inte användas eller förmedlas till tredje part utan skriftligt medgivande av Capful Ab. 2
I N N E H Å L L DEL 1 DEL 2 DEL 3 DEL 4 DEL 5 DEL 6 DEL 7 DEL 8 DEL 9 DEL 10 Uppdateringsprojektets målsättningar, organisering och process Regionen idag branscher och konkurrenskraftens beståndsdelar Kritiska frågor och framgångsfaktorer Förändringsfaktorer Fyra framtidsscenarier Möjligheter, risker och strategiska handlingsalternativ Trender Nödvändiga åtgärder och scenariobaserade reservplaner Strategisk vilja och vision Strategiprogram 3
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 1 Uppdateringsprojektets målsättningar, organisering och process 4
Inledning I denna rapport presenteras resultat från projektet Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen som har förverkligats som ett samarbetsprojekt mellan värdorganisationen Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia och konsultföretaget Capful mellan maj 2009 och november 2009. Projektet har genomförts genom en internetenkät, fyra projektgruppsmöten, hemarbete mellan mötena och fyra regionala workshops. Syftet med denna rapport är att: presentera projektets utgångspunkter och det centrala innehållet erbjuda en sammanfattning av analyserna sammanfatta resultatet av arbetet 5
Syfte och målsättningar SYFTE Syftet med projektet var att uppdatera Jakobstadsregionens regionala strategi fram till år 2020. Den preciserade strategin innehåller beslutsfattarnas gemensamma uppfattning om en önskvärd framtid i regionen och utvecklingsverksamheten i en förändrande omvärld. MÅLSÄTTNINGAR Erbjuda testade metoder och verktyg för att systematiskt analysera förändringar i verksamhetsmiljön på lång sikt. Identifiera och analysera Jakobstadsregionens ödesfrågor och framgångsfaktorer, samt de centrala förändringsfaktorerna i omvärlden. Skapa alternativa, utmanande och konkreta beskrivningar, eller scenarier, om regionens potentiella framtida verksamhetsmiljö. Uppnå en gemensam uppfattning bland beslutsfattarna om regionens framtida verksamhets- och konkurrensmiljö. Skapa tillräckligt konkreta utgångspunkter för definiering av regionens strategiska syfte och regionala strategi. Definiera regionens resurser och begränsningar. Uppdatera regionens vision och den önskvärda utvecklingen i riktning mot den strategiska viljan. Definiera de olika vägskälen i utvecklingen, de strategiska alternativen och de nya möjligheterna. Analysera, välja och precisera tyngdpunkterna i den regionala strategin. Konstruera konkreta verksamhetsprogram, uppställa mätbara målsättningar och styra fokuseringen av centrala resurser. Utöka regionala aktörers förståelse om utvecklingsmekanismer i den globala verksamhetsomvärlden och i konkurrensomvärlden. Förnya de regionala beslutsfattarnas strategiska uppfattningar och frambringa en ny strategisk diskussion och aktiv interaktion. 6
Utnyttjande av EVAs scenarier i Jakobstadsregionen Utgångspunkterna för regionens scenarioarbete Referensram, målsättningar, resursering, osv. Insamling av tilläggsinformation Internetenkät Strategiska analyser Regionens nulägesanalyser Referensscenarier EVAs globala scenarier som utgångspunkt Regionens Ödesfrågor Förändringsfaktorer Framgångsfaktorer Fokuserade scenarier Skräddarsydda scenarier för regionens situation och strategiska frågeställningar Fokusering på regionens situation Centrala logiker och förändringsfaktorer Scenariernas påverkningar Möjligheter och risker Nuvarande strategins förändringsbehov Nödvändiga åtgärder Beredskapsplaner 7
Organiseringen av projektet Uppdragsgivare: Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden Verkställande organisation: Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia Ab Projektchef Medlemmar Capful Projektgruppen Carl-Anders Nygård Kaj Boström Niclas Dahl Michael Djupsjöbacka Mikael Jakobsson Gun Kaptens Tomas Knuts Asko Lamminen Maria Nybäck Curt Nyman Mikael Sandås Jari Puhakka Mia Örså Datainsamling Uppdateringsenkät om ödesfrågor, framgångsfaktorer och förändringsfaktorer till personer som är ansvariga för genomförandet av den regionala strategin samt till intressegrupper (114/411 st. respondenter, svarsprocent 27,7%) Datainsamling från sekundärkällor för regionens nulägesanalyser Workshops Deltagare: Regionens politiska ledning och tjänstemannaledning, näringslivs- och företagsrepresentanter Funktioner: Skapa nya åsikter, lägga upp strategier, presentera resultat och förbinda centrala intressegrupper Ledningsansvar: Jari Puhakka, Mia Örså (Capful) 8
Projektets innehåll, faser, metodologi och tidtabell PROJEKT- GRUPPEN ENKÄT PROJEKT- GRUPPEN WORKSHOP 1 PROJEKT- GRUPPEN WORKSHOP 2 PROJEKT- GRUPPEN 1 juni 2009 Augusti 2009 19 augusti 2009 31 augusti 2009 18 september 2009 27 oktober 2009 6 november 2009 ANALYS AV UTGÅNGS- PUNKTERNA OCH PLANERING AV PROJEKTET UPPDATERINGS- ENKÄT REGIONSPECIFIK FOKUSERING AV EVAs SCENARIER SCENARIERNAS UPPDATERING OCH PÅVERKNINGS- ANALYS REGIONEN I FÖRHÅLLANDE TILL VERKSAMHETS- MILJÖN DEN REGIONALA STRATEGINS LINJE- DRAGNINGAR OCH UPPDATERINGAR RESULTAT OCH SLUTSATSER Precisering av målsättningar och tidtabell Precisering av den regionala strategins uppdateringsprocess Utnyttjande av EVAs globala scenarier i processen Definiering av datainsamlingsbehoven Analyseringsbehoven av regionens nuläge Utarbetning av uppdateringsenkäten (preliminära frågor från Capful) Internetenkätens respondenter: regionens politiska ledning och tjänstemannaledning, näringslivs- och företagsrepresentanter Enkätens innehåll: Uppdaterade ödesfrågor, förändringsfaktorer och framgångsfaktorer Analysering av svaren hos Capful Vidareförädling av internetenkätens resultat Regionspecifik fokusering av EVAs scenarier De viktigaste förändringarna i verksamhetsmiljön och deras inflytande Förberedelser för Workshop 1: presentationsmaterial, grupper, utrymmen, utrustning, etc. Inledning till workshopen Presentation av resultat från uppdateringsenkäten och projektgruppens arbetsinsatser Beskrivning av fokuserade EVAscenarier Scenariernas påverkningsanalys: möjligheter och risker förändringsbehoven i den nuvarande strategin nödvändiga åtgärder reservplaner Vidareförädling av workshopens resultat Uppdatering av trender och deras inverkan på strategiska linjedragningar och den regionala strategin De uppdaterade nulägesanalysernas inverkan på strategiska linjedragningar och den regionala strategin Preliminär uppdatering av utvecklingsprogrammen i den regionala strategin Förberedelser för Workshop 2: presentationsmaterial, grupper, utrymmen, utrustning, etc. Inledning till workshopen De uppdaterade omvärldsbeskrivningarnas och nulägesanalysernas inverkan på regionstrategiska linjedragningar Uppdatering av visionen Uppdatering och priorisering av utvecklingsprogrammen i den regionala strategin Vidareförädling av workshopens resultat Uppdaterad vision Uppdaterade strategiska linjedragningar Uppdaterad regional strategi Slutrapport och slutsatser Plan för strategins förankring i kommunerna 9
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 2 Regionen idag branscher och konkurrenskraftens beståndsdelar 10
TILLVÄTPOTENTIAL Regionens kompetensområden och deras tillväxtpotential 2009 Statistik över företag och anställda Antal företag Bollarnas storlek beskriver antal anställda i regionen <10 10-50 51-150 >151 HÖG Information och kommunikation Företagstjänster El, gas och värme Inkvartering och restaurang Handel Fastighetstjänster Hälso- och socialtjänster Livsmedel Kreativa branscher Metall Gummi och plast Båt Maskintillverkning Såg- och träprodukter Papper Skogsbruk Lantbruk Logistik Finans- och försäkringstjänster Päls Byggande LÅG LITEN REGIONENS KOMPETENS STOR (Källa: Statistikcentralen, 2007) 11
TILLVÄTPOTENTIAL Regionens kompetensområden och deras tillväxtpotential 2009 Statistik över företag och anställda Bollarnas storlek beskriver antal anställda i regionen Primärproduktion Förädling Tjänster HÖG Information och kommunikation Företagstjänster El, gas och värme Inkvartering och restaurang Handel Fastighetstjänster Hälso- och socialtjänster Livsmedel Kreativa branscher Metall Gummi och plast Båt Maskintillverkning Såg- och träprodukter Papper Skogsbruk Lantbruk Logistik Finans- och försäkringstjänster Päls Byggande LÅG LITEN REGIONENS KOMPETENS STOR (Källa: Statistikcentralen, 2007) 12
Branschernas tillväxtpotential och regionens kompetens 2009 EVALUERINGSKRITERIER TILLVÄTPOTENTIAL: 1. Branschens attraktivitet allmänt Branschens storlek Branschens tillväxt per år Konkurrensens intensitet Arbetsplatser/Sysselsättningsnivå Teknologiska utmaningar Tidsfönstret Räntabilitet Branschens risknivå Branschens spakeffekt (image) 2. Branschens växtpotential i regionen REGIONENS KOMPETENS: 3. Kompetensens bredd och konkurrenskraft i regionen Utbildningsnivå Företagens antal och kvalitet Kvaliteten på produkter/service Kundorientering Produktutvecklingsresurser Spridning av risker i regionen Näringspolitiska satsningarnas effektivitet Synergieffekter av kompetensen i regionen 4. Branschens betydelse och sysselsättningsförmåga i regionen 13
Primärproduktion Förädling Tjänster Finland 5 % Jakobstadsregionen 11 % Primärproduktion Förädling Tjänster 58 % 37 % 33 % 55 % Andelen anställda inom primärproduktion, förädling och tjänstesektorn år 2007 Källa: Toimiala Online (Statistikcentralen) Branschernas tredelning baserar sig på TOL 2008 Karleby Vasa Seinäjoki Varkaus 4 % 5 % 8 % 10 % 51 % 41 % 49 % 47 % 46 % 44 % 40 % 55 % 14
Konkurrenskraftens beståndsdelar i Jakobstadsregionen Tillämpning av Sotarauta: Konkurrenskraftens beståndsdelar Socialt kapital, Humanresurser, Läge och infrastruktur, Näringar och företag, Institutioner och utvecklingsorganisationer, Livs- och boendemiljöns kvalitet, Nätverk, Image Styrkor Svagheter Vitsord (1 svag 5 utmärkt) och jämförelse 1-5 Socialt kapital Förenings- och evenemangskunnande Företagsamhet och starkt entreprenörskap Tryggaste regionen (sociala nätverk) Socialt kapital Inåtvändhet, självförnöjsamhet Jakobstadsregionen 4 Vasa 3 Karleby 4 Seinäjoki 4 Varkaus 3 Humanresurser Tillgång till arbetskraft med hög arbetsmoral Företagsamhet och starkt entreprenörskap Begränsningar att prata finska Brist på kunnig arbetskraft Brist på egenspecialistkompetens (tjänster) Relativt låg utbildningsnivå Utbildade flyttar, i synnerhet finskspråkiga Glapp i utbudet av svenskspråkig utbildning inom de tekniska och merkantila sektorerna på tredje stadiet Jakobstadsregionen 3 Vasa 5 Karleby 4 Seinäjoki 4 Varkaus 2 Läge och infrastruktur Kommunalt samarbete inom vissa områden Nåbarheten: flygfältet i Kronoby, Pendolino, vägar, hamn Bred bas för industriproduktion Jakobstadsregionens konkurrenskraft i jämförelse med landskapscentra Glapp i utbudet av svenskspråkig utbildning inom de tekniska och merkantila sektorerna på tredje stadiet Etableringsutrymmen för nyföretag Jakobstadsregionen 2 Vasa 4 Karleby 4 Seinäjoki 4 Varkaus 2 15
Konkurrenskraftens beståndsdelar i Jakobstadsregionen Styrkor Svagheter Vitsord (1 svag 5 utmärkt) och jämförelse 1-5 Näringar och företag Exportkunnande Breda, mångsidiga, djupa branschkunskaper t.ex. båt, metall, skog, livsmedel, energi, miljö, kreativa branscher Affärskunnandet (medelstora företag) Företagen är självgående (utan bidrag) Mångsidig företagsstruktur Brist på egenspecialistkompetens (tjänster) Få företag/organisationer som kan erbjuda arbetsplatser för högutbildade kvinnor Brist på kunskapsintensiva företag Lite formell F&U verksamhet Jakobstadsregionen 3 Vasa 4 Karleby 3 Seinäjoki 2 Varkaus 2 Institutioner och utvecklingsorganisationer Samarbetsviljan i kommunerna Kort både fysiskt och mentalt avstånd mellan människor och myndigheter Concordia Tillgång till det finlandssvenska kapitalet Nyföretagarcentral Företagskuvös Svag projektkunskap (Organisering av) intressebevakning Det regionala samarbetsbeslutsfattandet kunde vara bättre organiserat Utanför EU-stöd Jakobstadsregionen 3 Vasa 4 Karleby 4 Seinäjoki 4 Varkaus 3 Livs- och boendemiljöns kvalitet Förenings- och evenemangskunnande Starkt musik- och idrottskunnande Tryggaste regionen (sociala nätverk) Tillgång till fritidsinfrastruktur Om regionens relativa storlek minskar riskerar människor flytta bort Risk för förfallande infrastruktur Brist på specialhandel Jakobstadsregionen 2 Vasa 4 Karleby 3 Seinäjoki 2 Varkaus 2 16
Konkurrenskraftens beståndsdelar i Jakobstadsregionen Styrkor Svagheter Vitsord (1 svag 5 utmärkt) och jämförelse 1-5 Nätverk Mångsidig företagsstruktur Internationella nätverk Tätt föreningsnät Vertikala nätverk inom metall och båt Användning av riskkapital Få Tekes -nätverk Få kontakter företag / högskolor Nätverk slutna / svårt att komma in i regionen? Svaga horisontella nätverk pga. få KIBS-företag Jakobstadsregionen 3 Vasa 4 Karleby 3 Seinäjoki 3 Varkaus 3 Image Tvåspråkighet Företagsamhet Flitiga människor Obekant region på västkusten? Industriregion Tynande centrum Jakobstadsregionen 3 Vasa 4 Karleby 4 Seinäjoki 4 Varkaus 1 17
Konkurrenskraftens beståndsdelar i Jakobstadsregionen Image Socialt kapital 5 4 Humanresurser Jakobstadsregionen Vasa Karleby Seinäjoki 3 Varkaus 2 1 Nätverk 0 Läge och infrastruktur Livs- och boendemiljöns kvalitet Näringar och företag Institutioner och utvecklingsorganisationer 18
Konkurrenskraftens beståndsdelar i Jakobstadsregionen Karleby Seinäjoki Nätverk Image Socialt kapital 5 4 3 2 1 0 Humanresurser Läge och infrastruktur Jakobstadsregionen Nätverk Image Socialt kapital 5 4 3 2 1 0 Humanresurser Läge och infrastruktur Socialt kapital 5 Livs- och boendemiljöns kvalitet Institutioner och utvecklingsorganisationer Näringar och företag Nätverk Image 4 3 2 1 0 Humanresurser Livs- och boendemiljöns kvalitet Läge och infrastruktur Institutioner och utvecklingsorganisationer Näringar och företag Nätverk Image Vasa Socialt kapital 5 4 3 2 1 0 Humanresurser Livs- och boendemiljöns kvalitet Läge och infrastruktur Institutioner och utvecklingsorganisationer Näringar och företag Nätverk Image Varkaus Socialt kapital 5 4 3 2 1 0 Humanresurser Läge och infrastruktur Livs- och boendemiljöns kvalitet Näringar och företag Livs- och boendemiljöns kvalitet Näringar och företag Institutioner och utvecklingsorganisationer Institutioner och utvecklingsorganisationer 19
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 3 Kritiska frågor och framgångsfaktorer 20
Kritiska frågor Omvärlden OMVÄRLDEN KONJUNKTURCYKLER När repar sig den globala ekonomin? När återhämtar sig exportmarknaderna? När kommer nästa lågkonjunktur? EPORTMARKNADER Ryssland som råvaru- och konsumtionsmarknad Logistikkedjor Ryssland - Finland - Sverige MILJÖ OCH ENERGI Vad händer med miljön i framtiden? Vilka åtgärder bör man vidta med tanke på klimatförändringen? Vad händer med energipriset? NÄROMRÅDEN Hur klarar sig regionen i jämförelse med omvärlden och närområdena, speciellt Karleby och Vasa? Hur ser framtiden ut i glesbygden? Finns det en levande landsbygd? 21
Kritiska frågor Jakobstadsregionen JAKOBSTADSREGIONEN REGIONENS ATTRAKTIONSKRAFT Vilka faktorer avgör regionens attraktionskraft? Hur skall vi locka ungdomar, högutbildade och finskspråkiga att stanna och flytta till regionen? Hur ser befolkningsutvecklingen ut i regionen? Vad händer med det svenska och finska språket? Hur löser man språkfrågan? SAMARBETE Hur fungerar samarbetet inom regionen? Hur fungerar samarbetet utanför regionen? Vem skall vi samarbeta med? FÖRVALTNING Hur skall vi göra den kommunala förvaltningen effektivare? Blir det kommunsammanslagningar? När? Vilka kommuner slås ihop? Hur skall kommunerna klara sig ekonomiskt? BASTJÄNSTER Hur klarar regionen social-, hälso- och sjukvården? Vilken servicenivå skall regionen hålla? Hur säkerställer vi tillgången till förmånlig energi? Hur utvecklas infrastrukturen (flyg, tåg, vägar, IT)? UTBILDNING Hur utvecklar man utbildningen i regionen? Vilken utbildning skall ungdomen satsa på? NÄRINGSLIVET Vilken framtid har skogs- och pappersindustrin, båtindustrin och lantbruket? Hur ser näringslivsstrukturen ut i regionen? Vilka är framtidens framgångssektorer? Hur skapar vi förutsättningar för finländska och utländska (stor)företag att utveckla sin verksamhet / etablera sig? Hur stöder vi små och medelstora företags exportverksamhet och internationalisering? Hur stöder och utvecklar vi företagsamheten? Hur kan regionen ta sig ur industrisamhället och bli mera tjänste-/ och kunskapsintensiv? Hur utvecklar vi tjänstesektorn (b-to-b, b-to-c, specialtjänster för basindustrin)? Hur fångas köpkraften i regionen bättre? Hur utvecklar vi handeln? ARBETSMARKNADEN Hur utvecklar man och håller kvar arbetsplatser för både högoch lågutbildade, samt för ungdomen? Hur säkrar vi tillgången till kvalificerad arbetskraft? 22
Kritiska framgångsfaktorer (1/2) INFRASTRUKTUR En välfungerande infrastruktur som inkluderar flyg, vägar, järnvägar, hamnar och dataförbindelser ARBETSPLATSER / ARBETSKRAFT Tillräckligt med arbetsplatser i regionen Tillräckligt med kunnig arbetskraft i regionen NÄRINGSLIV OCH NÄRINGSPOLITIK De traditionella industriernas överlevnad på nejden Ett bredare näringsliv med högre förädlingsgrad och större tjänstesektor Konkurrenskraftiga företag. Samarbete och nätverksbildning mellan regionens små- och medelstora företag exempelvis kring internationalisering Politisk vilja att skapa goda förutsättningar för företag och företagare att verka och etablera sig i regionen TJÄNSTER Effektiverad tjänsteproduktion som möjliggör fungerande social-, hälso- och åldringsvård UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING Tillräckliga och ändamålsenliga utbildningsmöjligheter i regionen FÖRETAGSAMHET OCH INNOVATIONSFÖRMÅGA Företagsam kultur och företagarvänligt klimat Innovationsmiljöer: aktivt utvecklingsbolag, innovationskluster, nätverk mellan skolor och företag som stöder företagens FoU, ekonomiska förutsättningar för produkt- och innovationsutveckling 23
Kritiska framgångsfaktorer (2/2) KOMMUNALT SAMARBETE Utökat samarbete inom regionen med gemensamma målsättningar Samarbete utanför regionen (ex. Karleby, Vasa) Kommunsammanslagningar ATTRAKTIONSKRAFT Attraktiv boendeort med goda arbetsmöjligheter, bra skolor, fungerande dagvård, ett attraktivt stadscentrum med ett brett utbud, fungerande sjukvård och övriga tjänster, samt ett bra utbud av bostäder och tomter Marknadsföring av regionen FÖRVALTNING Snabbt och flexibelt beslutsfattande Kostnadseffektiv offentlig sektor och god kommunekonomi SOCIALT KAPITAL Ett stadigt och växande befolkningsunderlag, nätverksbyggande i alla former, gemenskap och framtidstro En fungerande tvåspråkighet med aktivt överbryggande av språkgränsen norrut och österut 24
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 4 Förändringsfaktorer 25
Förändringsfaktorer Omvärlden 1. Globaliseringen fortsätter 2. EU-politik 3. Världsekonomin 4. Klimatförändring 5. Energipriset stiger 6. Betydelsen av nya marknadsområden (Ryssland, Kina, Indien, etc.) 7. Finländska näringslivets konkurrenskraft 8. Kommunernas ekonomi försämras 9. Landsbygdens image 10. Gröna värderingar tilltar 11. Behovet av innovationsförmåga stärks 12. Karleby stärks som regioncentrum 13. Vasa stärks som regioncentrum 14. Seinäjoki stärks som regioncentrum 15. Företagsamhet fortbestår 16. Behovet av tjänster ökar 17. Betydelsen av internetbaserade tjänster ökar 18. Bristen på kunnig arbetskraft ökar 19. Befolkningen åldras 20. Finländska näringslivsstrukturens förändringar 21. Omstrukturering av statlig styrning 22. Exportmarknader 23. Rörlighet (människor, information, varor) 24. Energi- och naturtillgångspolitik 25. Konkurrensen mellan regioner 26. Förändringar i utbildningssystemen 27. Tvåspråkigheten i Finland Förändringsfaktorerna är presenterade utan prioritetsordning 26
O S Ä K E R H E T Förändringsfaktorer Analys av osäkerhet vs. påverkan TREND OSÄKERHET STOR 8 7 6 5 4 Omstrukturering av statlig styrning Klimatförändring Betydelsen av nya marknadsområden (Ryssland, Kina, Indien, etc.) Landsbygdens image Seinäjoki stärks som regioncentrum Vasa stärks som regioncentrum Gröna värderingar tilltar Tvåspråkigheten i Finland Karleby stärks som regioncentrum Bristen på kunnig arbetskraft ökar Rörlighet (människor, information, varor) Energipriset stiger EU-politik Globaliseringen fortsätter Betydelsen av internetbaserade tjänster ökar Världsekonomin Energi- och naturtillgångspolitik Förändringar i utbildningssystemen Finländska näringslivets konkurrenskraft Behovet av innovationsförmåga stärks Behovet av tjänster ökar Exportmarknader Konkurrensen mellan regioner Finländska näringslivsstrukturens förändringar Kommunernas ekonomi försämras Företagsamhet fortbestår Befolkningen åldras 2 LITEN LITEN 2 4 P Å V E R K A N 6 8 STOR 10 27
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 5 Fyra framtidsscenarier 28
Hur borde man läsa scenariobeskrivningar? (1/2) Scenarierna som presenteras i detta material är beskrivningar av Jakobstadsregionens potentiella och alternativa framtida verksamhetsomvärldar. Scenarierna beskriver hur olika yttre förändringsfaktorer kunde påverka varandra och hur de kunde verka tillsammans. Scenarierna ger en ram för utvärdering av Jakobstadsregionens möjligheter, risker och strategiska alternativ i varje scenario. Scenarierna ger också en ram för testning av Jakobstadsregionens utvecklingsbehov och planer i olika framtida omvärldar. I detta scenarioprojekt försöker vi inte förutsäga framtiden utan vi försöker utveckla regionens strategiska tänkande, insikt och interaktion. Genom scenarierna försöker och kan vi inte förutspå framtiden, utan de hjälper Jakobstadsregionens förtroendevalda och förvaltning att tänka bredare och mera logiskt gällande olika utvecklingssteg. Ändamålet är att förbättra beslutfattarnas kunskaper att tolka nutida händelser och ställa sig in för alternativa framtider. 29
Hur borde man läsa scenariobeskrivningar? (2/2) Scenariernas största nytta är att skapa nytänkande och aktivitet. Scenarierna förenklar komplexa händelser och bildar ett manuskript för framtiden. En av scenarioplaneringens huvudfördelar är att utmana det konventionella tänkandet och vinkla saker ur nya perspektiv. Följande scenarier kan anses vara mera eller mindre realistiska. Vår mening är inte att preferera ett scenario framom ett annat för att göra det mera realistiskt eller önskvärt, utan att lyfta fram scenarierna som en helhet. Framtidens utvecklingssteg är ofta en kombination av trender och olika scenarioelement. 30
EVAs globala scenarier Enade åsikter, frihandel Väst ömsar skinn världshandel Internationellt samarbete/ Kinesisk kapitalism USA / OECD-länderna Tyngdpunkt för sociala och ekonomiska reformer Kina, Indien, OPEC-länderna Kampen mellan blocken Stimulering och krasch Avvikande åsikter, protektionism 31
EVAs globala scenarier Finanskrisens utveckling fram till 2013 Väst ömsar skinn USA och EU återhämtar sig snabbt ur krisen. Kina och Indien brottas med interna problem. Den internationella finansarkitekturen förnyas under ledning av väst men inte på västländernas villkor (G8+5, G20, IMF, WB). Eurons roll växer i jämförelse med dollarn. Den globala BNP:ns tillväxt 2009-2013: 1-3 % Kinesisk kapitalism Asien återhämtar sig ur krisen med hjälp av Kina snabbare än väst. Krisen påskyndar en nyuppdelning av det globala kapitalet. Dollarns betydelse som reservvaluta försvagas. Det penningpolitiska ekonomiska samarbetet mellan de asiatiska länderna ökar. Den globala BNP:ns tillväxt 2009-2013: 2-4 % Kampen mellan blocken Krisen i världsekonomin djupnar och förlängs. Sektorvist stöd och protektionism. USA återhämtar sig långsamt från depressionen. Dollarn kvarstår som reservvaluta. Den internationella finansarkitekturen förnyas inte. Konkurrerande devalveringar får igång inflationen. Den globala BNP:ns tillväxt 2009-2013: 0-2 % Stimulering och krasch Finanskrisen leder till en värld med långvarig låg tillväxt. Protektionismen tilltar. Socialiseringen av skulden och stimulansåtgärderna räcker inte. USA:s ekonomi sjunker allt djupare i depressionen och landets internationella ställning kraschar. Inflationen tilltar. Den globala BNP:ns tillväxt 2009-2013: -1 +1 % 32
EVAs globala scenarier Världen år 2020 Väst ömsar skinn Marknadsekonomin och demokratin befrämjas under ledning av västländerna. De centrala internationella institutionerna förnyas. USA:s ekonomi återhämtar sig och landets auktoritet återställs. EU:s politiska roll förstärks. Teknologin och innovationer ökar effektiviteten och produktiviteten. Kontrolleringen av klimatförändringen utvecklas också. Produktiviteten i väst ökar, men individernas och samfundens välmående är viktigare än resultat. Företagens samhällsansvar understryks. Kinesisk kapitalism Tyngdpunkten för ekonomiska och politiska reformer förflyttas till Asien, Mellanösterns OPEC-länder och marknadsdrivna kunskapsnätverk. Opportunism och kapitalism utan demokrati. En värld av stark ekonomisk tillväxt. Den globala BNP:ns tillväxt år 2020: 4-6 %. Ledarskap av klimatpolitiken förflyttas till Stillahavsländerna. Betydelsen av traditionella internationella institutioner (FN, IMF, Världsbanken) minskar. EU har ingen politisk funktionsförmåga, men europeiska internationella företag klarar sig bra. Kampen mellan blocken De regionala affärsblockens, protektionismens och statskapitalismens uppgång. Olika ekonomiska områden vänder sig inåt och betydelsen av egenförsörjning förstärks. USA isolerar sig och landets ekonomiska och politiska makt försvagas. Ryssland och Europa hittar varandra (energi och teknologi). Tyngdpunkten för samhälleliga och ekonomiska reformer har förflyttats till Europa. Det internationella samarbetet tilltrasslas. Satsningar för att behärska klimatförändringen är lokala. Stimulering och krasch Traditionella stimulansåtgärder botar inte den globala finanskrisen och ekonomisystemet kollapsar. En värld av långvarig låg ekonomisk tillväxt. USA:s internationella position har brutit samman. Inget land eller block kan fylla ledarplatsen. Protektionism och starka nationalistiska intressen leder till en förlamning av de internationella samarbetsstrukturerna. Regionala konflikter, pandemier och stora flyttningsrörelser. Europas konkurrenskraft har försvagats och den Europeiska unionen finns kvar enbart nominellt. Relationerna till Ryssland är problematiska. 33
Scenariofokuseringar Jakobstadsregionens omvärld 2020 Väst ömsar skinn USA:s och EU:s marknader utvecklas starkt, men också Ryssland är en viktig exportmarknad för Finland. Basindustriernas och primärproduktionens andel minskar fortfarande. Finland säljer kunskapsintensiva tjänstehelheter. Det görs både europeiska och nationella satsningar på energi- och miljöteknologier. Klar statlig satsning på tillväxtcentra och tydlig centralisering av offentlig service. Internationalisering av alla utbildningsstadier. Tyngdpunkt på större specialiserade utbildningsenheter och vidareutbildning. Tvåspråkigheten är erkänd som en nationell resurs. Kampen mellan blocken Rysslands roll som handelspartner blir starkare. Marknaden inom EU är mycket betydande för Finland. Rörlighet sker i första hand inom blocken och invandring begränsas eller görs svårare. De globala informationsnätverkens funktionsförmåga försämras. Lokal produktion, service och handel blir viktigare. Styckegods produceras igen i Finland. Det råder en knapphet av energiresurser på global nivå. EU driver energipolitiken. Östersjöområdet är en ny maktfaktor i Europa. Sydöstra Finland drar mera nytta av den ökade handeln mellan EU och Ryssland än övriga delar av landet. Behovet av mångsidigt kunnande ökar. Utbildningssamarbete görs inom det europeiska blocket. Kinesisk kapitalism Marknaderna är globala, men de ägs av kineserna. Kinesisk och indisk konsumtion ökar kraftigt. Det kommer kinesiska resenärer till Finland och asiatiska tillverkares råvaror och produkter fraktas via Finland. Naturtillgångs- och teknologiindustrierna mår bra i världsekonomin. Finländska företag har hittat marknader för globala nischprodukter. Ekonomin begränsar omfången av statliga satsningar. Det blir större tonvikt på public-private partnerships. Utbildningssystemet omformas till en exportprodukt. Samarbetet mellan utbildningsinstanser och företag utvecklas. Svenskan är inte längre ett nationalspråk. Asiatiska språken blir populärare. Stimulering och krasch Exportvolymerna förblir på årens 2009-2010 nivå och eurons överuppskattade värde förhindrar exportens tillväxt. Internationell fysisk rörlighet och aktivitet är på liten nivå. De exportbaserade industrierna kollapsar. Egenförsörjande produktion skapar lokala möjligheter för tillväxt. Efterfrågan på elenergi minskar då en stor del av den energiintensiva industrin har flyttat bort från Finland. En tudelning av vinnare och förlorare i Finland är mycket tydlig. Det som är uppbyggt med regionalpolitik, t.ex. Seinäjoki, drabbas hårt. Sparåtgärder hotar filialer i utbildningsnätverket. Utbildningarnas omfång förändras till att motsvara de lokala verksamheternas behov. 34
Scenariernas dynamik Drivkrafter och utvecklingsprocesser Tynddpunkten av sociala och ekonomiska reformer Världsekonomin Internationella relationer och geopolitik Klimatförändringen Energi och råvaror Innovationer Miljöteknologi Internetteknologi Konkurrensen om experter Värderingar, religioner och kulturer Terrorism USA:s utveckling Rysslands utveckling EU:s utveckling Kinas utveckling Exportmarknader Rörlighet (människor, information, varor) Förändringsfaktorernas orsak påverkan -relationer och helhetspåverkningar Finländska näringslivets utveckling Energi- och naturtillgångspolitik Konkurrensen mellan regioner Förändringar i utbildningssytemen Tvåspråkigheten i Finland SCENARIO 1 Väst ömsar skinn SCENARIO 2 Kinesisk kapitalism SCENARIO 3 Kampen mellan blocken SCENARIO 4 Stimulering och krasch Marknadsekonomins och demokratins samspel är starkt. Likaså USA:s och EU:s samarbete. USA är en betydande internationell aktör, men hegemonins tid är över. Det konkurreras snarare om experter än råvaror. Ryssland är medlem i WTO och det höga oljepriset stöder landets ekonomiska tillväxt, men man har inte lyckats göra ekonomin mångsidigare. Basindustriernas och primärproduktionens andel minskar fortfarande i Finland och företagen övergår till kunskapsintensiva helhetstjänster. Kapitalism utan demokrati. Kunskapscentrum och nätverk är viktigare aktörer i ekonomin än staterna. Väst återhämtar sig långsamt efter Asien. Den öppna världshandeln fungerar på Kinas villkor och landets växande medelklass. EU:s politiska funktionsduglighet är borta. Ryssland riktar sig till Kinas och Indiens växande marknader, och relationerna till EU försämras. Internationella investerare äger de största producenter av välmåendetjänster. Det blir större tonvikt på public-private partnerships. Handelsblock samt politiska och ekonomiska block konkurrerar sinsemellan. Rysslands och EU:s samarbete fungerar väl. Den globala tyngdpunkten har förflyttats till Europa. Den världsekonomiska krisen försvåras och förlängs. Lokal produktion, service och handel blir viktigare. Styckegods produceras igen i Finland. Östersjöområdet är en ny maktfaktor i Europa. Finanskrisen leder till en värld av liten ekonomisk tillväxt. USA:s internationella ställning har rasat och inget annat land eller block lyckas fylla ledarpositionen. Ryssland är mycket instabilt men investeringar mellan Finland och Ryssland fortsätter trots det. Exportvolymerna förblir på årens 2009-2010 nivå. Egenförsörjande produktion skapar lokala möjligheter för tillväxt. Den offentliga sektorn har enorma svårigheter. Regioner uppbyggda genom regionalpolitiskt stöd drabbas hårt. 35
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 6 Möjligheter, risker och strategiska handlingsalternativ 36
Scenariernas påverkan på regionen Möjligheter Väst ömsar skinn Regionens stora exportkunnande Mångsidigheten i industristrukturen Levande tvåspråkighet Det sociala kapitalet, tryggheten, miljön Yrkeskunskapen, hantverkarkulturen Företagarandan Regionen svetsas samman Trafikförbindelserna IT-branschen, kommunikationer Energikunnande (bio, vind, osv.) Utnyttjande av kompositteknologin /-kunnandet Kinesisk kapitalism Närvårds-/sjukvårdskunnande som exportvara Avslappning/stressvård för asiater, turism Skapa kontakter mellan nuvarande företag i regionen och asiatiska företag (t.ex. båtbranschen) Export av pälskunnande Koncentration på nischprodukters kvalitet och servicehelheter Acceptera att konsumtion inte är viktigast, dvs. acceptera nuläget och vara lycklig. Handla lokalt Utveckla kunnande inom branding Livsmedelsprodukter Bygga utbildningssystem i andra länder Musik Kampen mellan blocken LED-teori : Logistik, Energi & Demografi Levande landsbygd -> Miljöpolitk Samarbetsmöjligheter inom EU och med Ryssland Pappersindustrins nya möjligheter i och med industrialiseringen och utvecklingen i Ryssland Stimulering och krasch Nya nischer och nya marknader för de etablerade företagen Utbyggnad av lokalt tjänsteutbud t.ex. istf. charterresor men även för människor från förorenade, överexploaterade regioner Livsmedel/jordbruksproduktion lokalt Kreativt entreprenörskap står sig väl i kaos Kostnadseffektiv region då vi kan ta hand om de äldre, pengar räcker hyfsat för den kritiska vården jmft. med större regioner Stor förändringsbenägenhet Arbetsplatser skapas inom lokal bränsleproduktion (ved) Den lokala fiskenäringen kan få ett uppsving Vi kan upprätthålla ett rätt tryggt och säkert samhälle Arbetskraftspendling till Norge Reparation i stället för att köpa nytt 37
Scenariernas påverkan på regionen Risker Väst ömsar skinn Brist på högre utbildning och forskning Att Jakobstadsregionen inte är en av landets 10 tillväxtcentra Regionen splittras Energipriserna Ingen utveckling av företagsverksamhet inom tjänstesektorn Exportberoendet Att man inte beaktar den nuvarande industrin tillräckligt Kinesisk kapitalism För små för att kunna leverera till stora asiatiska företag Klarar vi förändringen mentalt? Geografiskt avstånd och kulturskillnader Ingen gör någonting Det finns inte pengar att göra någonting, påverkning av lågkonjunkturen Vi ger det strategiska kunnandet bort Vi inser inte betydelsen av mervärdestjänster Kampen mellan blocken Utflyttning Näringslivsstrukturen Försvårade kontakter till USA och Asien, minskade exportmöjligheter Teknologimöjligheter minskar ifall amerikanska innovationer inte kan utnyttjas Stimulering och krasch Vi ha en relativt sett stor offentlig sektor som måste dras ned i högre grad än i de större regionerna Mycket arbetsplatser försvinner inom vår traditionella exportindustri Vissa av våra traditionella företag köps upp eller går under Invandrare utan utkomstmöjligheter och sociala nätverk blir en mycket utsatt grupp 38
Scenariernas påverkan på regionen Strategiska handlingsalternativ Väst ömsar skinn Utveckla företagsverksamhet i gränssnitten Aktiv region med enkelt beslutsfattande bl.a. för att hålla igång industrin, kommunikationerna (lobbning) Strategiska allianser, kluster Gemensamt utnyttjande av maskinpark, teknologi osv. Kinesisk kapitalism Studera språk och kultur Skapa ramar för samarbetsmöjligheter på statlig nivå Stöda företag i internationalisering och kontaktskapande Systematiskt kontaktskapande för att få pålitliga partners i utlandet Vi tror på oss själva Affärsfrämjande samfund: Arrangera gemensamma tillställningar med potentiella partners Tätare läroinrättningssamarbete med Kina Främja invandring Kampen mellan blocken Satsa på bioenergi och miljö Locka riskkapital till regionen Åtgärder för att utnyttja de ökade Finland Ryssland -relationerna Stimulering och krasch Utlokalisering av kommunala tjänster till tredje sektorn Stöda och stimulera entreprenörskapet (ej ekonomiska bidrag) Survival-kurser för ungdomen och folk som levt på bidrag i hur man reder sig själv Liten statsapparat kräver fokuserad intressebevakning Satsa och utveckla den lokala handeln Satsa och utveckla lokal livsmedelsproduktion Stöda förändrings- / förnyelseledarskap inom företagen 39
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 7 Trender 40
Trender (1/2) Globaliseringen fortsätter Globaliseringen är en fortfarande pågående process som har en ekonomisk, social, politisk, miljö- och kulturell dimension. Tillverkningens konkurrenskraft blir sämre i synnerhet gällande bulkprodukter. Globaliseringens motkrafter blir dock starkare som följd av resursknapphet och strävan efter hållbar utveckling. Den globala befolkningstillväxten fortsätter migration Befolkningen växer globalt, men i olika takt på olika områden. Västländerna förväntas stå endast för 3 % av befolkningstillväxten fram till 2025. Den ojämna tillväxttakten på olika områden leder till samhälleligt tryck och stora migrationsrörelser. Energibehovet ökar I och med den globala befolkningsökningen ökar energibehovet samtidigt som de icke-förnybara energikällorna minskar. Energiförsörjningens betydelse ökar och effektivitetspressen på både energiproduktion och -konsumtion stiger. Att utveckla alternativa energiformer blir allt viktigare. Gröna värderingar tilltar Hållbar utveckling i alla former (ekonomi, miljö, social, kultur) förstärks som bas för all verksamhet. Miljövänliga lösningar blir vanligare inom produktion av energi och konsumtionsvaror. Miljölagstiftningen ökar, vilket ställer ökade krav på producerande företag och höjer produktionskostnaderna. Otrygghetskänslan ökar Terrorism, naturkatastrofer, pandemier och allmän ostabilitet ökar människors otrygghetskänsla. Trygghetskänsla som kriterium vid val av boende och företagens lokaliseringsbeslut blir viktigare. Tillgången till information ökar Genom informationsteknologins utveckling kan allt större mängder information spridas på ett allt större område snabbare än tidigare, också trådlöst. Informationsnätverk och online social communities får allt större betydelse global village Tillgången till informationsnätverk och information management blir allt viktigare. Betydelsen av social communities på Internet ökar. Nätverk så som Facebook och Twitter används allt mer som medel för marknadsföring, handel, informationsförmedling och politisk kommunikation. Individens makt/inflytande ökar kundorientering blir viktigare I och med de sociala mediernas och informationsnätverkens utveckling ökar individens påverkningsmöjligheter både på gott och ont. Genom t.ex. bloggar kan vem som helst nå en stor mängd människor i realtid. Kundorientering blir viktigare för kommuner, företag och läroinrättningar. Individualiseringen av utbildningen ökar, vilket ökar kraven på större enheter/centralisering och ställer stora krav på t.ex. Optima. Affärsmodeller förnyas Nätverksbildning blir allt viktigare inom globala produktions- och konsumtionsnätverk. Betydelsen av Internet i affärsverksamhet växer och elektroniska tjänster tar över i ökande grad. 41
Trender (2/2) Behovet av tjänster ökar Behovet av tjänster ökar inom näringslivet, social och hälsovård, samt privata hushåll. Utvecklingskorridorer växer fram kring trafikleder Kravet på kommunerna ökar Ökat behov av social- och hälsotjänster och knappa resurser leder till en hög effektivitetspress på kommunerna. För att klara av situationen krävs nya sätt att producera tjänster, exempelvis elektroniskt, samt strukturella förnyelser. Sociala ansvaret ökar Socialt ansvarstagande får större betydelse också i affärsverksamhet och företag förväntas handla etiskt då det gäller miljö, arbetsförhållanden och leverantörsförhållanden. Företag svarar inte endast till myndigheter, arbetstagare, ägare och konsumenter, utan också till en bredare grupp inklusive media, ideella organisationer och lokala samfund. Företagarna åldras Regionens företagare åldras, speciellt inom vissa nyckelgrupper. Brist på kunnig arbetskraft ökar utländsk arbetskraft tilltar Den internationella konkurrensen om experter och kunnig arbetskraft blir hårdare. Andelen utländska arbetstagare växer både inom lågt avlönade branscher och i arbeten som kräver högskoleutbildning och toppkunnande. Förmågan att tolka och reagera snabbt på omgivningens förändringar blir viktigare (både privat och kommunalt) Miljöministeriet, 2006 42
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 8 Nödvändiga åtgärder och scenariobaserade reservplaner 43
Nödvändiga åtgärder och scenariobaserade reservplaner Väst ömsar skinn Nödvändiga åtgärder oberoende av scenario: Kinesisk kapitalism Satsa på arbetskraftstillgången, arbetsinvandring Företagen starkt med i nätverk som utvecklar EU Stöda förmågan att ta risker och acceptera misslyckanden i företag och på den offentliga sektorn snabba experiment Kampen mellan blocken Utveckla handeln med Ryssland och ta vara på de möjligheter som de ökade Finland Ryssland -relationerna medför Satsa på innovationsverksamhet för att ersätta förlusten (USA) Ytterligare betona företagstjänster som behövs i servicebranschen Näringslivsutveckling Förstärka innovationsstrukturer, satsa på tillväxtföretag och förstärka affärskompetensen näringslivets konkurrenskraft ökar Plan för diversifiering av näringslivet; i synnerhet kunskapsintensiva tjänster till företag. Kraftig marknadsföring och paketering av företagstjänster. Satsa på den lokala handeln. Aktiv rekrytering och strukturerad arbetsinvandring. Skapa forum för att ta tillvara ungdomens (och övrigas) idéer. Synlighet Stärka och skärpa regionens bild på nationell nivå. Värna om det sociala kapitalet och utnyttja fenomenet i den regionala marknadsföringen. Aktiv produktifiering och marknadsföring av regionen för företagsetableringar. Utbildning Regional plan för andra stadiet och vuxenutbildning (omskolning), dvs. garantera rätt utbildning åt företagen. Aktiv utbildningspolitik med fokus på värdeskapande aktiviteter. Samarbete Utveckla samarbetsnämnden. Plan för val och resursering av samarbetsnämnden som garanterar fortsatt demokratiskt inflytande. Samordning av mer krävande uppgifter. Strategiska funktionella allianser inom nyckelområden. Fördomsfri samarbetsapproach både inom regionen och tillsammans med grannregionerna. Offentlig service och förvaltning Effektiveringsprogram för offentlig service. Söka efter alternativa modeller och arbetsfördelningar för serviceproduktion. Effektiveringsprogram inom den offentliga förvaltningen, rätt resursplanering av infrastrukturen. Infrastruktur Satsa på logistik och infrastruktur. Beredskap för upprätthållande av regionens flygfält. Markplanering på regional nivå. Förutsättningar för företag att fungera enligt principer av hållbar utveckling. Satsa på kunnande inom asiatiska affärssätt, kulturer och språk Tätare läroinrättningssamarbete med Kina och andra asiatiska länder Utveckla processkunnande inom outsourcing av offentliga tjänster Stimulering och krasch Lokalt producerade varor koncentration på den lokala och finska marknaden Satsa och utveckla lokal livsmedelsproduktion Beredskap för en betydande ökning i statlig styrning Ny verksamhet måste kunna sättas i gång i ett stillastående näringsliv 44
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 9 Strategisk vilja och vision 45
Regionens strategiska vilja 3 2 1 STRATEGISKA VILJAN 2020 NUTID 2009 Var är vi nu? Vad måste vi frigöra oss från? FÖRÄNDRINGS- BEHOV/ ÅTGÄRDER Vad måste vi förändra? Vilka är metoderna? Vad vill vi eftersträva? Vart vill vi komma? 46
Regionens strategiska vilja Hög Acceptabel Tillväxt VILJAN 2020 Flera medelstora (20-50 personer) internationellt inriktade nischföretag Djupare samarbete inom regionen och mellan regioner Konkurrenskraftig infrastruktur och goda trafiksystem Regionen är välkomnande, synlig och attraktiv Ständig förändringsberedskap Strukturerat samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorn Socialt ansvarstagande region i bred bemärkelse Balans mellan industri, tjänster och handel samt utbildning Bra servicemiljö för nystartade företag Hög NUTID Brett exportorienterat lokalt ägt näringsliv, dock med få medelstora företag (>50 anställda) Dålig koordinering mellan olika aktörer inom näringslivsutveckling, oklart tjänsteutbud Förtroendebrist mellan Jakobstads- och Karlebyregionen, samverkan med Österbottens Förbund utvecklingsbar Ingen teknisk utbildning på tredje stadiet, små FoU satsningar av företagen Bra utbud av yrkesutbildning Väl utbyggd och fungerande offentlig service, potential för större regional samverkan Få tjänsteproducerande företag och IT företag i synnerhet Låg tröskel att starta företag Välmående region, god hälsa, starkt socialt kapital Låg Attraktionskraft 47
Jakobstadsregionens vision 2020 Jakobstadsregionen är proaktiv, effektiv, välskött, utåtriktad och mångkulturell. Regionen där vi lyckas och mår bra. 48
Uppdatering av den regionala strategin för Jakobstadsregionen DEL 10 Strategiprogram 49
Jakobstadsregionens strategiprogram 2009-2020 1. prioritet 2. prioritet Entreprenörskap Nya företag Tillväxtföretag Exportföretag Tjänsteföretag Tredje sektorn Högre förädlingsgrad och flera medelstora (20-50 personer) exporterande nischföretag Konkurrenskraftig infrastruktur och goda trafiksystem Ökad fokus på servicetjänster och handel Djupare samarbete inom regionen och mellan regioner Tillgång till arbetskraft Tillväxt och konkurrenskraft Kompetensoch innovationsutveckling Bättre kunskap kring offentlig projektfinansiering och ledning Främja kreativitets- och innovationsmiljön Etablering av företagscentra och kuvösutrymmen Socialt kapital Synlighet och attraktionskraft Djupare samarbete mellan privata, offentliga och tredje sektorn Främja öppenhet, tolerans och mångfald Skapa attraktiva etableringsmiljöer för företag (arbetsplatser) och goda boendemiljöer Öka regionens synlighet marknadsföring och branding Skapa förutsättningar för hållbar utveckling 50
Strategiprogram Tillväxt och konkurrenskraft (1/2) Program Målsättningar Åtgärder Tidsschema Total budget Aktörer Högre förädlingsgrad och flera medelstora (20-50 personer) exporterande nischföretag 15 % fler företag (verksamhetsställen) vilka har mera än 20 anställda år 2020 (2006:98 2020:115) 65 % av bruttovärdet för regionens industri exporteras 2020 (UPM antas vara konstant) Systematiskt utnyttjad potential inom de kreativa branscherna Företagsutvecklingsprojekt för ökad kompetens kring förnyelseprocesser inkl. produkt- och tjänsteutvecklingsmetodik Regionala fora för utveckling av näringslivet med regelbundna möten för företag, utbildningsanordnare och kommunala beslutsfattare Fact finding och internationalisering riktat mot branscher med låg internationaliseringsgrad Koordinationsforum för företagstjänster Projekt som koordinerar och utvecklar kreativa produktutvecklingsmiljöer och mötesplatser inom ex. Campusområdet 2011 2014 555 keur 2010 2020 0 keur Concordia, TEcentralen, Handelskammaren Optima, Concordia, Handelskammaren, företagarföreningar 2010 2020 40 keur Viexpo 2010 2011 10 keur 2010 2015 200 keur TE-centralen, NM, Concordia ÅA, samarbetsnämnden Konkurrenskraftig infrastruktur och goda trafiksystem 2015 finns det: - 100 % bredbandspenetration - lokalt flygfält (150000 passagerare) - allmänna vägar utan viktbegränsning (100 %) - järnväg (viktiga persontåg stannar) - hamn (2,2 milj. ton) Regional struktur för intressebevakningen som stöder bl.a. utveckling av utbildning, infrastruktur och trafiksystem Projekt för utveckling av logistiken, inkl. utredning av kollektivtrafik/ samåkningspotential 2010 2020 15 keur 2010 2013 350 keur Samarbetsnämnden, Concordia Concordia/Kosek, ÖF, MÖF 51
Strategiprogram Tillväxt och konkurrenskraft (2/2) Program Målsättningar Åtgärder Tidsschema Total budget Aktörer Ökad fokus på servicetjänster och handel Möjliggörande plan för >25000 m2 handelskomplex i Edsevö klar 2012 Regionalt fånga upp 100 % av den regionala köpkraftsutvecklingen till år 2020, även omfattande utrymmeskrävande och specialhandel samt bilhandeln via effektiv markplanering Flyttning av bangården i Jakobstad påbörjas 2012 30 % av de anställda jobbar i privata tjänsteföretag år 2020 Ytterjeppo området har plan för handelsplats klar 2015 Regional arbetsgrupp för att utveckla handeln i regionen Etablerings- och utvecklingsprojekt för företag inom social- och hälsovårdsektorn 2009 2014 10 keur 2010 2013 150 keur Kommunerna, Citygruppen, Handels-kammaren Concordia/Marknf. Concordia, ÅA, Jakobstad Djupare samarbete inom regionen och mellan regioner Fyra nya fora för samarbete före 2015 Allting för regionens beslutsfattare, regelbundna planeringsmöten med grannregionerna, samverkan med nationella och internationella organisationer Formalisera det regionala beslutsfattandet 2010 2020 30 keur 2010 8 keur Concordia, samarbetsnämnden Samarbetsnämnden Tillgång till arbetskraft Förhållandet sökande till gymnasium och yrkesutbildning är i balans 50 % +/- 5 % 21 % av den arbetsföra befolkningen har utbildning från tredje stadiet år 2015 Regionen har inte brist på arbetskraft 2020 Program som främjar möjligheter till sysselsättning och ökat kunnande bland inflyttare Aktiviteter som stöder arbetsrelaterad invandring Arbetsgrupp som utvecklar regionens nätverksgymnasier 2009 2012 110 keur 2010 2020 100 keur 2010 2013 30 keur COU, TE-byrån, TE-centralen, företag, Handelskammaren, utbildn. org. TE-byrån, Concordia Samarbetsnämnden 52
Strategiprogram Kompetens- och innovationsutveckling (1/2) Program Målsättningar Åtgärder Tidsschema Total budget Aktörer Bättre kunskap kring offentlig projektfinansiering och -ledning 1 nytt direkt EU projekt per år i regionen (300 000 EUR tillsammans) från 2012 4-6 projektexperter i regionen 2011 Regionalt forum som främjar och sprider kunskap kring projektfinansiering 2010 2020 50 keur Concordia, Optima, ÖF m.fl. Främja kreativitetsoch innovationsmiljön Strengbergshuset är i full användning 2011 Forskningsinstitut etablerat 2012 Kunskapscentrum i Juthbacka 2012 Driva regional tankesmedja för att lyfta upp innovationsmiljön till regional utvecklingsfråga, samt testa nya tjänstemodeller och pilotkoncept Mentoring och Advisory Board tjänster åt företag Etablera ett forskningsinstitut kring produkt- och tjänsteutveckling samt innovationsteknik i regionen som bl.a. kan stöda tjänster som Innovationsfabrik och öka universitets och högskolors synlighet i regionen 2010 2020 150 keur 2010 2020 100 keur 2010 2020 300 keur Concordia, nationella innovationsnätv., företagsutbildnings organisationer, Handelskammaren, Jakobstads framtid (JC m.fl.) Concordia, TEcentralen ÖF, T&E, utbildningsorganisationer, Juthbacka Jämförelseprojekt med syfte att öka antalet högre utbildade och stimulera företagen till ökat utvecklingsarbete 2011 2013 14 keur Concordia, TE-centralen, ÅA, företag 53