Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.

Relevanta dokument
Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN

Diabetes mellitus - barn- och ungdomsklinikenhos barn och ungdomar

Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes

Egenvårdsplan för förskolan för barn med diabetes

Insulinpumpbehandling

Vårdrutin för Diabetes typ -1 hos barn. Dietistenheten Paramedicin Sörmland

KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VID TYP 1 DIABETES. SFDs höstmöte 2017

KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN. Anette Sandberg Diabetessjuksköterska SUS

Insulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Diabetes med ketoacidos BARN

Insulinpumpbehandling

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

LBK Checklista nydebuterad diabetes

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Fysisk aktivitet vid diabetes

Kolhydraträkning med Animas

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 2- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 2-DIABETES

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Diabetes och kirurgi

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

KOLHYDRATRÄKNING PARAMEDICIN, SACHSSKA BARN OCH UNGDOMSSJUKHÙSET EMELIE ÖDMANN, LEG.DIETIST

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR PATIENTER MED TYP 1-DIABETES

hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

Dana R Snabbguide fördjupning

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

BOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER

Insulinbehandling vid typ 1-diabetes Grundkurs

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

6. Farmakologisk behandling vid debut

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Rekommenderade näringsintag hos nyfödda barn

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Till dig som fått Toujeo

Kan jag skjuta på måltiderna? Mätt eller hungrig? Kolhydraträkning

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Till dig som får Tresiba

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås

NATIONELLA ARBETSGRUPPEN FÖR DIABETES. BEHANDLINGSSTRATEGI Typ 1- diabetes FÖR DIG SOM BEHANDLAR BARN OCH UNGDOMAR MED TYP 1-DIABETES

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Till dig som fått Lantus

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

Diabetes och Träning Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Fysisk träning typ 1 & typ 2. Peter Fors Alingsås Lasarett

15 Blodsockermätning när, var hur?

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Diabetes-ketoacidos (DKA) och hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS)

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Diabetesrutiner på avd. 23

Typ 2-diabetes behandling

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Till dig som fått Lantus

Patientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Kost och Träning vid Diabetes Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 1- diabetes för dig som behandlar barn och ungdomar med typ 1-diabetes

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg

Egenvård vid diabetes i förskola och skola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Till dig som fått Insulin lispro Sanofi

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

+XU GX EOLU H[SHUW Sn GLQ HJHQ GLDEHWHV

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Insulinpump. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna R Hanås

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

Egenvård vid diabetes

DiabetesGuru användarmanual. Ref: , ver. 1.0, maj 2016 Motsvarar mjukvaruversion 2.0

SÅ HÄR ANVÄNDER DU NOVORAPID -MÅLTIDSINSULIN PATIENT- ANVISNING

Akut diabetes. Godkänt den: Ansvarig: Gäller för: Jarl Hellman. Akademiska sjukhuset; Lasarettet i Enköping. Akut diabetes.

Transkript:

Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Diabetes Giltig fr.o.m: 2017-04-10 Faktaägare: Johan Karlsson, överläkare, Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och ungdomskliniken Revisions nr: 1 Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten. Gäller opåverkad patient utan ketoacidos eller hyperosmolaritet Gäller för: Region Kronoberg Förutsättningar för subkutan insulinbehandling direkt vid diabetesdebuten: Opåverkat allmäntillstånd ph över 7,30 s-osmolalitet < 320 mosm/kg Över 2 års ålder Vid påverkat allmäntillstånd, ketoacidos (ph < 7,30), hyperosmolärt tillstånd (s-osm > 320), besvärliga kräkningar eller tydliga elektrolytrubbningar skall insulindropp ges intravenöst. Vanligen vårdas då patienten på IVA för optimal monitorering. Det är viktigt att utvärdera doserna efter hand, då barn kan ha mycket olika insulinkänslighet vid debut och reagera olika på insulindoser. Därför är detta endast initiala riktlinjer som i varje kliniskt fall kontinuerligt ska utvärderas och kan komma att behöva modifieras. Ett opåverkat barn äter normalkost och får dricka fritt, dock ej sötad saft eller juice. Undvik småätande utan håll intaget till avdelningens vanliga måltider. Provtagning Sedvanliga inkomstprover enligt vårdprogrammet (se mall i cosmic + ttg) och BDD-prover tas före insulinbehandling påbörjas. Föräldrarna ska informeras och ge samtycke till BDD-studien. Blodtryck skall kontrolleras. Insulinbehov Vanligt insulinbehov vid nyinsjuknandet är cirka 0,5-1,5 E/kg/dygn. Riktlinje att börja med: 2-4 år = 0,5 E/kg/dygn, 4-8 år = 0,75 E/kg/dygn, 8-12 år = 1 E/kg/dygn, Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-09-28 Sida 1 av 5 Page 1 of 5

över 12 år = 1,5 E/kg/dygn. Insulinbehovet fördelas på 40 % långverkande basinsulin (Levemir) och 60 % kortverkande måltidsinsulin (NovoRapid). Basinsulin: Levemir Räkna ut totala insulinbehovet enligt ovan och ta 40 % av detta. Fördelas på två doser med cirka 12 timmars mellanrum. Vanligen kl. 08 och 20. Förskolebarn hälften på morgonen och hälften på kvällen. Tonåringar 1/3 på morgonen och 2/3 på kvällen. Kommer barnet på förmiddagen ge basinsulin då, räknas som morgondosen och kommer barnet efter klockan 13, ge basinsulin och räkna det som kvällsdosen, alltså inte mer bas den dagen. Syftet med den initiala behandlingen är i första hand att motverka insulinbristen och en eventuell ketos-utveckling, finlir mot normala blodsockervärden gör diabetesteamet sedan. Kortverkande måltidsinsulin: NovoRapid Måltidsinsulinets storlek är beroende av hur mycket kolhydrater patienten kommer att äta. Kolhydraträkning introduceras från debuten. Kolhydraterna i varje måltid beräknas och insulin doseras till denna kolhydratmängd (enligt den så kallade 350-regeln till frukost och 500-regeln till övriga måltider). Om blodsockret är lågt före måltid så korrigeras detta med druvsockertabletter (3 gram = 1 tablett Dextrosol per 20 kg kroppsvikt), så att känningen har gått över innan måltiden. Druvsockertillförseln upprepas vid behov efter 10 minuter. Insulinmängden till måltiden beräknas som vanligt men utan att ta hänsyn till antalet gram kolhydrater som tillförts i form av druvsocker. 500 (350) regeln: 500 delat på den totala beräknade dygnsmängden insulin, vilket ger den mängd kolhydrater i gram som 1 E insulin tar hand om hos den patienten. Till frukost behövs mer insulin, frukostdosen beräknas därför med 350 istället för 500 i täljaren. 350/totala dygnsmängden insulin (350-regeln). Exempel: Detta innebär att en 10-åring som väger 30 kilo vid inkomsten, beräknas behöva cirka 1 E/kg = 30 E/dygn. Kolhydratkvoten är då 500/30~ 16 g. Detta innebär att 1 E insulin hos denna person tar hand om 16 gram kolhydrater (ex: en smörgås är 15 g, 2 dl mjölk är 10 g kolhydrater = cirka 25 g kolhydrater och det behövs således 1,5 E till detta mellanmål). Till samma måltid till frukost så behövs 350/30 = 11,7 gram kolhydrater/1e, det vill säga 25/11,7 = 2,1 E. Kolhydratlistor finns på avdelningen. Levemir: 30 kg x 1 E/kg/d x 40 % = 12 E. Fördela cirka 5 E på morgonen och 7 E på kvällen (varken pubertet eller förskolebarn så välj ett mellanting) Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-09-28 Sida 2 av 5 Page 2 of 5

3,5 åring som väger 20 kg (med en dos av 0,5 E/kg blir beräknad dygnsdos 10 enheter/dygn), ge då 2E Levemir morgon och kväll. 1 E insulin tar hand om 50 gram kolhydrater (500 delat med 10). Kvoten till en specifik måltid kan också fås genom att titta på mängden kolhydrater samt insulintillförseln till aktuell måltid dagen innan. Om blodsockret låg bra 2 timmar efter maten (±2 mmol/l jämför med värdet innan maten) kan kolhydratkvoten beräknas för denna måltid och är då =kolhydratinnehållet/måltidsdosen insulin. Exempel: Kolhydratinnehåll: 60 gram, givet måltidsinsulin 6 E, kolhydratkvoten är då 60/6=10, det vill säga 10 gram kolhydrater tar en enhet insulin hand om. Var blodsockret efter maten för högt kan du använda korrigeringsdosen för att räkna ut hur mycket insulin som patienten borde tagit till denna mängd kolhydrater och på detta sätt räkna ut den riktiga kvoten för måltiden. Exempel: Kolhydratinnehåll 60 gram. Givet måltidsinsulin 3 E. Blodsocker efter maten 12. Korrigeringsdos gavs för att få ner sockret till målvärdet 6. Given korrigeringsdos 3 E. Total dos 3+3=6 E. Kolhydratkvoten blir då 60/6=10 gram kolhydrat per E insulin. Korrektionsdoser, 100-regeln För att räkna ut hur mycket extra insulin som behöver ges används 100-regeln (100/ korrekt total dos insulin= det antalet mmol/l p-glukos sjunker av 1 enhet insulin). För korrektionsdoser används enbart snabbverkande insulin (Humalog/NovoRapid). Korrektionsdosen beräknas enligt 100-regeln upp till maximalt 0,1 E/kg kroppsvikt. Det skall alltid vara minst 2 timmar mellan varje korrektionsdos. Målblodsockret första dygnet är 6-10 mmol/l, därefter 4-6 mmol/l men vid beräkning av korrektionsdosen räknar man vanligen på 6 mmol/l som målvärde för nedsputningen. Första dagen uppskattas korrekt total dygnsdos utifrån vanligt insulinbehov vid nyinsjuknandet ovan. Därefter tittar man på hur mycket insulin det har gått åt föregående dygn (observera att det första dygnet ofta behövs mycket insulin för att få ned det höga blodsockret). Exempel: Patienten väger 20 kilo, har en total dygnsdos insulin på 20 enheter vilket innebär enligt 100 regeln att (100/20=5) att 1 enhet sänker blodsockret 5 steg, t.ex. från 11 till 6 mmol. Till lunch tar 1 E hand om 25 gram kolhydrater enligt 500-regln (500/20). Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-09-28 Sida 3 av 5 Page 3 of 5

Om patienten har ett blodsocker på 31 och skall äta 25 gram kolhydrater till lunch så skall hen få 2 E korrektionsdos + 1 E måltidsdos = totalt 3 E. Skulle du beräkna utifrån 100-regeln skulle det behövas 5 E för att sänka blodsockret till 6 (du vill sänka 31-6 = 25 steg, varje enhet sänker 5 steg. Blir då 25/5 = 5 men då maximal korrektionsdos är 0,1 E/kg per tillfälle så skall du inte ge mer än 2 E som korrektionsdos. Troligen kommer du i detta fall behöva korrigera med ytterligare 2 E 2 timmar senare. Provtagning- uppföljning - målsättning Blodsockret kontrolleras före och 2 timmar efter måltid samt kl. 23 och 03, dessutom 2 timmar efter eventuell korrigeringsdos och vid behov. Första vårddygnet skall det aldrig gå mer än två timmar mellan blodsockermätningarna (inte heller på natten). Hade patienten blodketoner vid inkomsten, kontrolleras dessa också i samband med blodsockerkontrollerna tills de är mindre än 0,6. Övriga prover såsom t.ex. elektrolyter och ny blodgas vid behov. Se nationella vårdprogrammet. Målsättningen är en successiv sänkning av blodsockret under de kommande dygnen till 4-6 mmol/l, men det gör ingenting om blodsockret ligger runt 10 första dygnet. Var försiktig med extra bolusdoser av insulin första natten då insulinkänsligheten är olika och det kan göra det svårare att beräkna insulinbehovet. Föräldrar och barn informeras om hypoglykemi, känning och behandling av denna innan barnet går och lägger sig. Ovanstående förslag på insulindoser E/kg är riktlinjer för reglering av blodsockret och ska utvärderas inför nästa insulinordination och vid behov korrigeras utifrån barnets blodsockersvar på insulineffekten. Titta på den föregående totala dygnsdosen, hur känslig har barnet varit på det insulin som har ordinerats? Behöver man räkna om kvoterna, behöver korrigeringsdosen ändras och basaldoserna? Lathund för insulinordination (uträkning av kolhydratkvoter och korrigeringskvoter) Uträkning av kolhydratkvoter: Dag 1 (Riktlinje total dygnsdos insulin att börja med: <4 år = 0,5 E/kg/d, 5-8 år = 0,75 E/kg/d, 8-12 år = 1 E/kg/d, >12 år = 1,5 E/kg/d) 1. Använd 500-regeln till att räkna ut hur många g kolhydrater som 1 E insulin tar hand om: 500/total dygnsdos insulin Exempel: Total dygnsdos: 50 E insulin, kolhydratkvoten är då: 500/50=10, Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-09-28 Sida 4 av 5 Page 4 of 5

det vill säga 10 g kolhydrater tas om hand av 1 E insulin 2. Till frukost användes 350-regeln då kroppen är mindre insulinkänslig: 350/total dygnsdos insulin Exempel: Total dygnsdos: 50 E insulin, kolhydratkvot till frukost är då: 350/50=7, det vill säga 7 g kolhydrater tas om hand av 1 E insulin Dag 2 och framåt: Om blodsockret varit bra dagen före, d.v.s. totala dygnsmängden insulin varit bra, så görs beräkningarna fortsatt enligt 350 och 500-regeln utifrån det totala insulinbehovet dagen före. Ser du att totala mängden insulin ej varit bra så får du ta hänsyn till detta när nya kvoter beräknas. Uträkning av korrigeringskvoter: Använd 100-regeln för att räkna ut korrigeringskvoten som ger antal mmol/l som 1 E insulin sänker blodsockret med: 100/total dygnsdos insulin. Ibland behövs lägre nedsprutningsdoser nattetid. Exempel: Total dygnsdos 50 E insulin. Korrigeringskvot är då 100/50=2, det vill säga 2 mmol/l sänks blodsockret om vi ger en korrigeringsdos på 1 E insulin på dagen Exempel på hur du använder korrigeringskvot: Om blodsockret är 12 (minst 2 timmar efter måltid) vill du sänka det till målvärdet 6. 12-6=6. Du vill sänka blodsockret med 6mmol/L. Om korrigeringskvoten är 2 som i ovanstående exempel så behöver du 6/2=3 E insulin för att sänka blodsockret från 12 till 6 mmol/l. Basinsulin, Levemir Vanligen cirka 40 % av totala insulinbehovet. Fördelas på två doser med ca 12 timmars mellanrum. Förskolebarn hälften på morgonen och hälften på kvällen, tonåringar 1/3 på morgonen och 2/3 på kvällen till att börja med. Justeras efter hand. Kvällsdosen så att blodsockret ligger stabilt hela natten. Morgondosen så att blodsockret ligger stabilt när patienten inte äter (ses lättast på blodsockernivån före lunch). Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-09-28 Sida 5 av 5 Page 5 of 5