Utsatthet, makt och mentorskap ett forskarperspektiv

Relevanta dokument
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018

Landsorganisationen i Sverige 2013

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Jobbcoaching- från idrottsutövare och chefer till arbetslösa

Kritiska perspektiv på flyktingskap, kvinnor och integration

De utsatta förorterna en chans för Sverige att klara välfärden

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor

Mentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA

Strategi för integration i Härnösands kommun

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Intraservice Integration i boendemiljö

Socialpolitik och välfärd

Egenföretagande bland utrikes födda

Mathilda Wrede-seminariet 2010 Internationell migration och genus: nya perspektiv och interaktioner inom välfärdssektorn

Cirkulärnr: 1995:132 Diarienr: 1995/1880 Handläggare: Karl-Axel Johansson Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen Invandrar- och flyktingfrågor

Karlskoga kommuns omvärldsdag

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

samhällskunskap Syfte

Beskrivning av utlysningens olika inriktningar

Plan för Överenskommelsen i Borås

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Projektplan Integrationsstrategi

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Artiklar i avhandlingen

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

DelSam och diskussion kring aktiveringspolitik. Forum FSKC

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

Tibro kommuns riktlinjer

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Arbete som rättighet eller skyldighet

Det handlar om jämlik hälsa

Politik för ökad jämlikhet

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

En samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigföreningar inom det psykiatriska området.

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Missuppfattningar om studier av ensamkommande barn

Nyutexaminerade språklärares syn på lärarutbildningen

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

En starkare arbetslinje

Kommissionen för jämlik hälsa

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Program för Piteå kommuns integrationsarbete

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Lokal utveckling för alla!

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

KOMPETENSFÖRSÖRJNING I KRONOBERG STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET SMÅLAND OCH ÖARNA 04 DECEMBER 2017

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning

Flerdimensionellt socialt arbete

Invandringen till Sverige

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Program för ett integrerat samhälle

Genusteorier och internationella perspektiv

Presentation Arena Idé 18 januari 2016


Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

HÖGSKOLAN DALARNA

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

HÖGSKOLAN DALARNA

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kommittédirektiv. Integration i de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv. Dir. 2007:131

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Frågor och svar om Flexpension

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Transkript:

Utsatthet, makt och mentorskap ett forskarperspektiv Camilla Nordberg Akdemiforskare 2013-2018 Universitetslektor i soiclat arbete och socialpolitik Svenska social- och kommunalhögskolan Helsingfors universitet

Migration och utsatthet? Invandrade personer har ofta en sämre position på arbetsmarknaden än i landet födda högre arbetslöshet och lägre inkomster, mera prekära arbetsförhållanden (Myrskylä & Pyykkönen 2015). Strukturell diskriminering (Ahmad 2010). Stor politisk medvetenhet - olika former av interventioner för att stärka utlandsföddas deltagande i arbetslivet. Migrationen, och därmed också integrationen av invandrade, präglas dock av diversitet. Arbetsmarknadens hierarkier är tydligt intersektionella samverkan av etnicitet, kön, nationalitet, klass osv.

Utländska medborgare i Finland år 2015 (Official Statistics of Finland 2015)

Sysselsättningsgraden för olika kohorter av immigranter 1995-2008

Aktivering ny välfärds- och medborgarskapsregim? Från jämlikhet till inklusion (Kettunen 2006). Aktiveringspolitiken växte sig stark under 1990-talet. Syftet var gott - att bryta utanförskapet. Aktiveringspolitiken har flyttat fokus från arbetsmarknadens strukturer till individerna själva. Individuella stigar och vägar mot anställbarhet har blivit allt viktigare i välfärdsarbetet Individens valfrihet, initiativförmåga och flexibilitet hamnar i förgrunden. Innebär samtidigt en förskjutning av ansvar till individen (på många av vardagslivets arenor) Människor som är utsatta för olika former av strukturell

Mentorskap Mentorskap, coaching och andra former av vägledning har ibland framställts ur ett kritiskt perspektiv setts som svar på den nya välfärdspolitikens målsättningar En slags uppgivenhet kring arbetsmarknadens globalisering och omstuktureringen av arbetslivet - fokus på att anpassa individen istället för strukturerna Mentorskapsprocessernas innehåll och målsättningar varierar dock stort. Men många element har tydliga kopplingar till att ge tillgång till nätverk och tyst kunskap av olika slag något som många invandrade oberoende av bakgrund ofta saknar.

Kritiska kommentarer Måste mentorskap bestå av enbart en instrumentell anpassning av individer till en rådande arbetsmarknadspolitik? Nej Den kritiska forskningen visar framför allt att mentorprojekten haft otydliga målsättningar för lärandet. Mentorskapet borde utgöra ett partnerskap och en dialog. Ömsesidigt lärande centralt i mentorskapslitteraturen men ofta visat sig saknas i projekten. Lärande kan ses ur ett instruktivt perspektiv, men mentorskap bör ha ett bredare syfte - dagordningen och läroprocessen ska sättas av subjekten för processerna vad vill man lära sig, varför?

Lärandeaktiviteter präglade av demokratiska ideal kan generera ett större intresse för att delta i kollektiva överväganden om vilket samhälle vi skall ha (Dewey 1997). Kan keda till att deltagarna blir något annat än integrationspolitikens objekt (Herzberg & Osman 2011).

Mentorskap som motmakt På samma sätt som den strukturella nivån påverkar individer kan individer också påverka strukturer. För att mentorskapet inte bara skall återskapa de strukturer som finns där invandrare hamnar att jobba i prekära situationer på arbetsmarknaden är det viktigt att mentorskapet inte reduceras till en vägledande och nätverkande roll, utan också kan främja en omfördelning av resurser och makt. Mentorerna skall erbjuda kunskap och information, inte bara om strategier för att söka, få och behålla ett jobb, utan också för handlingsutrymme och röst att påverka rådande arbetsvillkor.

Hur kan mentorer hjälpa de som är objekt/subjekt för mentorskapet att få tillträde till de rum där sådana här saker diskuteras? Kan handla om deltagande i facklig och politisk verksamhet eller om mediepåverkan, men också om mikromakt på enskilda arbetsplatser. Olika perspektiv på mentorskap humanistiskt, situerat och kritiskt konstruktivt mentorskap (Wang & Odell 2002). I praktiken rör sig de flesta mentorskap mellan de här olika perspektiven. Avgörande att deltagarna har samma syn på mentorskapets uppgift och mål.

Fokus på mentorerna Också mentorer behöver kontinuerlig utbildning och handledning Externa utvärderingar påpekar ofta att återkopplande mekanismer mellan projektet och moderorganisationerna inom förvaltningen har fungerat otillfredsställande. Också praktiker för återkoppling in i den reguljära verksamheten har varit alltför svagt utvecklad.

Referenser Ahmad, A (2010) Voisin tietysti palkata heitä, mutta Työmarkkinoiden sosiokulttuurinen sidonnaisuus. I: Vieraita työssä: Työelämän etnistyvä eriarvoisuus. Wrede, S. & Nordberg, C. (red.). Helsinki: Palmenia Helsinki University Press, s. 72-92 Dewey, Johan (1997) Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. Engstrand, Å-K., & Vesterberg, V. (2011) Att få dom att förändras: Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt. REMESO: Linköpings universitet. Eronen, Antti, V. Härmälä, S. Jauhiainen, H. Karikallio, R. Karinen, A. Kosunen, J.-P. Laamanen, M. Lahtinen (2014). Maahanmuuttajien työllistyminen: taustatekijät, työnhaku ja työvoimapalvelut. Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja, työ ja yrittäjyys 6/2014. Helsinki: Työ- ja elinkeinoministeriö. Herzberg, F. & Osman, A. (2011) Lärande för integration med eller utan delaktighet och dialog? Temagruppen för integration i arbetslivet. Linköping: Linköpings universitet. Kettunen, P (2006) The power of international comparison: a perspective on the making and challenging of the Nordic welfare state, i EBNFCA (red.) The Nordic model of welfare: a historical reappraisal. Museum Tusculanum Press, Copenhagen, sid. 31-65. Myrskylä, P, Pyykkönen, T. (2015). Tulevaisuuden tekijät. EVA-analyysi n:o 42/2015. Elinkeinoelämän valtuuskunta. Nordberg, C. (2016) Outsourcing Equality: Migrant Care Worker Imaginary in Finnish Media, Nordic Journal of Working Life Studies. 6 (3), sid. 101-118. Official Statistics of Finland (2015) Population structure [e-publication]. Helsinki: Statistics Finland [hämtad 25.4.2017]: http://www.stat.fi/til/vaerak/2015/01/vaerak_2015_01_2016-09-23_tie_001_en.html. Wang, J. & Odell, S. (2002) Mentored learning to teach according to standards based reform: a critical review, Review of Educational Research, 72(3), 481 546 Zubin Austin (2005) Mentorship and mitigation of culture shock: foreign trained pharmacists in Canada, Mentoring & Tutoring: Partnership in Learning, 13:1, 133-149.