Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se

Förord Undertecknad vill rikta ett stort tack till Christian Olsson och Tuva Johansson för de konstruktiva samtal och feedback jag har fått under rapportens genomförande. Våra diskussioner har bidragit till rapportens kvalitet. Landskrona, 10 april 2013 Elvir Mesanovic Processledare i arbete med unga Landskrona stad

Innehållsförteckning Inledning 5 Syfte 6 Metod 7 Urval 7 Bortfallsanalys 8 Genomförande 8 Resultat 9 Fritid 10 Skola 13 Politik, samhälle och inflytande 16 Trygghet 19 Hälsa 23 Arbete 28 Framtid 30 Avslutande reflektion 33 Fritid 33 Skola 33 Politik, samhälle och inflytande 34 Trygghet 35 Hälsa 35 Arbete 36 Framtid 36 Källförteckning 37 Bilaga 38 4 (52)

Inledning En del av det ungdomspolitiska programmet 2011-2015 i Landskrona stad är att samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter. Det politiska programmet anger långsiktiga mål. Målgruppen är alla unga i åldern 13-25, oavsett livssituation i Landskrona stad. Ungdomspolitiskt program bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, Lissabonstrategin, regeringens strategi, Landskrona stads mål och enkätundersökningen Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Barnkonventionen föreskriver bland annat att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras (Artikel 2) Barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla beslut som rör barn (Artikel 3) Alla barn har rätt till trygghet och utveckling (Artikel 6) Barn har rätt till inflytande och delaktighet i alla beslut som rör dem (Artikel 12) (www.fn.se) För att underlätta en systematisk uppföljning och analys av ungdomarnas levnadsvillkor, är ungdomspolitiken uppdelad i fem huvudområden: Utbildning och lärande Arbete och försörjning Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Kultur och fritid De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att: Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd. Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. 5 (52)

Ett sätt att utveckla en kunskapsbaserad ungdomspolitik är att fråga ungdomarna själva. Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är en enkätundersökning som syftar till att kartlägga ungdomarnas levnadsvillkor för att kunna skapa goda möjligheter till inflytande och delaktighet. Detta behövs framför allt för att de beslut som rör ungdomar ska vara välgrundade. Ungdomar är viktiga både för tillväxten och för samhällsutvecklingen. Ungdomarnas kunskaper, erfarenheter och värderingar är värdefulla för att samhället ska utvecklas. Det är av stor vikt att dessa kunskaper tas till vara. Denna rapport är ett resultat av enkätundersökningen Lupp i Landskrona stad. Den genomfördes bland ungdomar i årskurs 8 på grundskolan samt årskurs 2 på gymnasieskolan under hösten. Enkätundersökningen genomfördes även hösten. I rapporten presenteras en jämförelse med års undersökning. Ungdomsstyrelsen har sedan modifierat enkätundersökningen där en del frågor har ändrats eller tagits bort och därför har inte alla frågor kunnat jämföras med års undersökning. Syfte Syftet med rapporten är att beskriva och analysera Lupp-enkätens resultat, samt göra en jämförelse med års enkätundersökning. Rapporten ska ge en nulägesanalys och underlag för framtida politiska beslut som berör unga i Landskrona stad. Resultaten ska visa vilka områden som behöver förbättras för ungdomarnas livsvillkor. Förhoppningen är att detta kan omsättas i konkreta insatser och åtgärder av alla som arbetar med barn och unga i Landskrona stad. 6 (52)

Metod I detta avsnitt beskrivs de metodologiska aspekterna av enkätundersökningen Lupp i Landskrona stad. Enkätens utformning, arbetsstruktur, undersökningsform och databearbetning kommer att redovisas och beskrivas. Enkäten är utformad för att kommunerna ska kunna kartlägga och få en så bred kunskapsbas som möjligt för framtida politiska beslut. Enkätundersökningen omfattar ungdomarnas situation, livsvillkor och åsikter. Enkäten är utformad för tre olika ålderskategorier: elever i årskurs 7-9, elever på gymnasiet samt unga vuxna i åldern 19-25. Flertalet av frågorna är av kvalitativ karaktär, vilket betyder att många av frågorna i enkäten rör uppfattningar och tankar. Den innehåller frågor med både bundna och öppna svarsalternativ. Enkäten innehåller ungefär 80 frågor och är uppdelad i sju kategorier: Fritid Skola Fritidssysselsättning, önskemål om aktiviteter m.m. Inflytande, miljö, mobbning och bemötande m.m. Politik, samhälle och inflytande Politiska frågor och intresset för politik m.m. Trygghet Hälsa Arbete Framtid Ungdomarnas utsatthet för kränkningar/brott m.m. Mat, alkohol och motionsvanor m.m. Önskan om extrajobb, viljan att starta eget m.m. Tankar om vidareutbildning, flytt från staden m.m. Urval Alla elever i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet är med i undersökningen. Elever från Landskrona som går i skolan i andra kommuner är inte med i undersökningen. Särklasserna och introduktionsklasserna har inte deltagit i undersökningen. Förklarningen till detta är att eleverna inte ansett sig kunna besvara eller förstå innebörden av frågorna. 7 (52)

Bortfallsanalys Eleverna besvarade enkäten i pappersformat eftersom det uppstod problem med internetanslutningen. På grund av internt bortfall är svarsfrekvensen 84 % i årskurs 8 och 60 % för årskurs 2 gymnasieelever. Internt bortfall innebär att eleverna har valt att inte besvara vissa frågor i enkäten. Databasen som bearbetar resultaten visar 0 % om mindre än sex personer har svarat på frågan. Genomförande Enkätundersökningen genomfördes på alla skolorna under oktober månad. På alla skolor genomfördes enkäten under skoltid. Svaren från pappersenkäten överfördes sedan elektronisk till Ungdomsstyrelsens databas. Efter att samtliga enkäter fyllts i elektroniskt sammanställdes och kodades materialet automatiskt i Ungdomsstyrelsens databaser. 8 (52)

4. Resultat Nedan presenteras resultaten från de olika frågorna i tabellform. Tabeller för årskurs 8 presenteras följt av årskurs 2 på gymnasieskolan. I tabellerna jämförs resultaten från och års undersökning. En del av frågorna kommer inte att jämföras då års Lupp-rapport inte redovisade alla frågor. Analysen bygger framför allt på korstabeller där en rad variabler blivit korstabulerade med varandra. Fokus i båda ålderskategorierna/årskurskategorierna ligger på kön och jämförelse med års Lupp-undersökning. I resultat delen presenteras de tabeller som indikerar stor variation i försämrings eller förbättrings områden. Tabellerna som inte visas i analysen finns i en bilaga. 4.1 Ungdomarnas bakgrund Av eleverna i årskurs 8 är 47 % tjejer och 53 % killar. 84 % av eleverna i årskurs 8 har svarat att de är födda i Sverige. I årskurs 2 på gymnasiet är 52 % tjejer och 48 % killar. 87 % av eleverna i årskurs 2 har svarat att de är födda i Sverige. Vad heter skolan du går i Åk 8 grundskolan Antal Procent Asmundtorps skola 34 10,2 Dianaskolan 21 6,3 Dammhagskolan 54 16,3 Sandåkerskolan 64 19,3 Glumslövskolan 33 10,0 Estetcollege 8 2,4 Juniorcollege 15 4,5 Västervångskolan 102 30,8 Total 331 100,0 Vad heter skolan du går i nasiet Antal Procent Allvar Gullstrand 47 39,5 Enoch Thulingymnasiet 22 18,5 Selma Lagerlöfgymnasiet 28 23,5 Annan skola 22 18,5 Total 119 100,0 9 (52)

Fritid Här behandlas några aspekter av ungdomarnas fritid, bland annat hur mycket fritid unga har och hur mycket det finns att göra på fritiden. Därutöver redovisas ungdomarnas delaktighet i föreningslivet och vilka fritidsaktiviteter ungdomarna ofta engagerar sig i. En kommun som kan erbjuda ett varierande utbud av fritidsaktiviteter leder till att ungdomarna mår mycket bättre. För många unga handlar det om att fördela tid och energi mellan olika sfärer såsom hemmet, skola och fritid. Fritiden är en mycket viktig del av ungas liv för där kan de känna inflytande över sitt eget liv. Genom att delta i olika fritidsaktiviteter lär sig unga att samarbeta och fungera i ett socialt sammanhang där nya sociala kontakter knyts och nätverk skapas. Tabell 1 visar att och svarade 70 % av tjejerna i årskurs 8 att de har lagom med fritid. Ungefär 60 % av killarna svarade att de har lagom med fritid. Över 60 % av tjejerna och killarna från gymnasiet svarade år att de har lagom med fritid. Vilket är en ökning jämfört med. Tabell 1 Hur mycket fritid har du? Jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 12% 16% 8% 21% 10% 14% 12% 23% Jag känner att jag har lagom med fritid 70% 61% 70% 63% 65% 68% 59% 57% Jag känner ofta att jag har för lite fritid 18% 23% 22% 16% 35% 25% 29% 21% 10 (52)

Tabell 2 visar att 68 % av tjejerna och 75 % av killarna från högstadiet svarade att det finns väldigt mycket att göra på fritiden. Det är en stor ökning i förhållande till vad högstadieungdomarna har svarat vid års undersökning. Däremot var det endast 45 % av tjejerna och 48 % av killarna på gymnasiet att det finns väldigt mycket att göra på fritiden. Gymnasieungdomarna svarade liknande. Det framgår att högstadieungdomarna tycker att det finns mycket mer att göra på fritiden än vad gymnasieungdomarna tycker. Tabell 2 Hur mycket finns det att göra på fritiden? Det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra 68% 75% 51% 49% 45% 48% 45% 54% Det finns ganska lite/väldigt lite/ ingenting att göra 32% 25% 51% 48% 55% 51% 49% 50% Tabell 3 visar att gymnasieungdomarna i lägre grad är medlemmar i föreningslivet än högstadieungdomarna. I tabellen framgår även att tjejerna är i lägre grad aktiva i föreningslivet. Däremot ser vi ett ökat medlemskap i föreningslivet i jämförelse med bland högstadieungdomarna. Vi ser ett minskat medlemskap bland killar på gymnasiet där minskningen är 13 % vid års undersökning. Tabell 3 Är du medlem i någon förening? Ja 56% 69% 49% 58% 38% 41% 35% 54% Nej 44% 31% 51% 42% 62% 59% 65% 46% 11 (52)

Tabell 4 visar att gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna motionerar mindre i klubb/förening. Däremot kan vi se att gymnasietjejerna har svarat med 44 % att de motionerar inom föreningslivet. Detta är en förbättring med 30 % i jämförelse med hur de har svarat vid års undersökning. Tabellen visar att unga i mindre utsträckning skriver, läser böcker och spelar eller skapar musik på fritiden. Att idrotta i en förening har också minskat bland ungdomarna i jämförelserna med vad de har svarat vid års undersökning. Tabell 4 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Idrottar/motionerar i klubb/förening 39% 46% 46% 60% 44% 14% 33% 53% Idrottar/motionerar men inte i klubb/förening 39% 40% 45% 50% 40% 36% 51% 51% Besöker ett sportevenemang 9% 19% 8% 20% 15% 14% 5% 21% Skriver 13% 4% 75% 55% 10% 6% 63% 47% Sjunger/spelar instrument/skapar musik/spelar teater 41% 15% 46% 27% 16% 13% 34% 30% Läser böcker 28% 21% 71% 53% 18% 8% 51% 37% Besöker bibliotek 13% 12% 9% 0% 11% 7% 7% 6% Går på konsert/teater/musikal/museum 0% 0% 1% 1% 0% 0% 1% 3% Deltar i föreningslivet 6% 3% 34% 35% 0% 0% 18% 31% Går på ungdomshus/fritidsgård 9% 12% 14% 20% 0% 0% 3% 13% Är ute i naturen fiskar/jagar 7% 9% 2% 3% 0% 0% 35% 29% Målar/syr/annan skapande verksamhet 28% 23% 23% 8% 3% 8% 12% 8% 12 (52)

Skola Här behandlas några aspekter av hur ungdomarna upplever stämningen på skolan, om mobbning är ett problem samt möjligheten till inflytande och delaktighet inom skolan. I Landskrona stads skolplan framgår det bland annat att alla elever ska få den stöd som krävs för att lära sig tala, skriva, läsa och räkna. Landskronas skolor ska vara lugna och trygga miljöer som skapar bra förutsättningar för goda resultat. Inte minst elever med svårigheter behöver ordning och reda, läxor, täta tester av kunskapsutvecklingen, omdömen och betyg. Syftet med utbildningen inom skolväsendet som skollagen (2010:800) definierar framgår det att: 4 Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skolan ska minska skillnaderna mellan olika grupper av unga. Skolpersonalen är den viktigaste resursen för att genomföra detta. En kontinuerlig kompetensutveckling, resurstilldelning och andra insatser för att stödja elever kan göra skillnad för många unga. Tabell 1 visar att högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna tycker att stämningen är bra på skolan. Dock har andelen av gymnasieungdomarna som tycker stämningen är bra minskat något i jämförelse med högstadieungdomarna där andelen har ökat. Närmare 75 % av högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna tycker att stämningen är bra på skolan. Tabell 1 Tycker du att stämningen är bra på din skola? Bra eller mycket bra stämning 75% 68% 69% 63% 76% 72% 81% 76% Verken bra eller dålig stämning 13% 20% 21% 28% 15% 18% 10% 12% Dålig eller mycket dålig stämning 8% 11% 10% 9% 8% 4% 8% 12% 13 (52)

Tabell 2 visar en signifikant förbättring i ungdomarnas syn på mobbning som ett problem i skolan både bland högstadieungdomarna såväl som bland gymnasieungdomarna. 0 % av gymnasieungdomarna svarade att mobbning är ett stort problem i skolan. Databasen som bearbetar resultaten visar 0 % om mindre än sex personer har svarat på frågan. Det är en mycket större andel av killarna än tjejerna i gymnasiet som anser att mobbning inte är ett problem alls. Tabell 2 Stämmer påståendet mobbning är ett problem i skolan? Stämmer ganska eller mycket bra 18% 24% 32% 38% 0% 0% 15% 20% Stämmer varken bra eller dåligt 19% 16% 32% 29% 26% 9% 30% 29% Stämmer ganska eller mycket dåligt 37% 31% 37% 33% 39% 58% 55% 51% Tabell 3 visar bland annat att undervisningen och lärarna är något som både gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna är nöjda med. Däremot är det skolmaten och tillgång till datorer som väcker missnöje. Högstadieungdomarna är mer nöjda med skolhälsovården än gymnasieungdomarna. Överlag är killarna på gymnasiet mer missnöjda än tjejerna enligt tabellen. Tabell 3 Vad tycker du om de här sakerna i din skola? Andel i procent har angett mycket bra eller ganska bra Skolmiljön 71% 60% 71% 59% Skolbiblioteket 67% 60% 69% 52% Skolmaten 23% 33% 45% 34% Undervisningen 76% 76% 84% 66% Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du behöver det 68% 68% 79% 54% Skolhälsovården 66% 60% 48% 34% Tillgången till datorer 37% 46% 66% 48% Lärarna 73% 70% 90% 68% 14 (52)

Tabell 4 visar att en stor del av ungdomarna vill vara med och påverka vad som händer i skolan. Andelen är något högre i årskurs 2. I tabellen framgår att ungdomarna inte upplever att de får vara med och påverka i lika hög grad som de skulle vilja. Tabell 4 Hur mycket vill du och får vara med och bestämma om? Vill Får Vill Får Vill Får Vill Får Andel i procent har angett väldigt mycket eller ganska mycket Proven 76% 28% 61% 78% 78% 46% 80% 45% Vad du får lära dig 81% 41% 76% 39% 75% 41% 81% 50% Vilka läromedel ni ska ha 78% 28% 58% 65% 56% 23% 62% 33% Skolmiljön ute 60% 31% 65% 32% 54% 25% 79% 39% Skolmiljön inne 68% 38% 60% 25% 65% 34% 60% 29% Reglerna i skolan 62% 29% 54% 21% 56% 24% 61% 29% Hur ni ska arbeta 78% 47% 74% 42% 85% 62% 87% 57% Schemat 69% 20% 62% 28% 74% 20% 76% 25% Skolmaten 73% 18% 67% 17% 70% 23% 73% 31% Läxorna 76% 35% 66% 30% 76% 42% 78% 38% 15 (52)

Politik, samhälle och inflytande Syftet med detta kapitel är att redogöra för ungdomarnas intresse kring politik, samhällsfrågor och om de vill vara med och påverka i kommunen. Här diskuteras även hur ungdomarna skulle vilja utveckla kommunen om de själva fick agera i rollen som politiker. En stor del av de politiska beslut som påverkar ungas levnadsvillkor fattas och genomföras i kommunen. Kommunen kan på så sätt anpassa sina verksamheter efter invånarnas förutsättningar och behov. Det är av stort värde att det ungdomspolitiska arbetet i kommunerna är kunskapsbaserat och att det bedrivs målmedvetet och strategiskt. Med en helhetssyn på ungdomarnas levnadsvillkor kan kommunens insatser lättare samordnas även över förvaltningsgränserna. Ungdomarna måste ges de bästa förutsättningarna till goda levnadsvillkor, utveckling och aktivt deltagande i samhället. Därför ska alla ungdomar ha verklig tillgång till välfärd och till inflytande. Tabell 1 visar att 29 % i årskurs 8 är ganska eller mycket intresserade av politik. Andelen ökar när eleverna blir tillfrågade om de är intresserade av samhällsfrågor till 45 %. (se tabell 2). Intresset för politik och samhällsfrågor har ökat i förhållande till hur ungdomarna har svarat vid år undersökning. I tabell 2 kan vi se en liten minskning för intresset av samhällsfrågor i förhållande till hur gymnasieungdomarna har svarat vid års undersökning. Tabell 1 Hur intresserad är du av politik? Åk 2 gym Åk 2 gym Mycket/ganska intresserad 29% 15% 31% 24% Inte särskilt/inte alls intresserad 81% 85% 69% 76% Intresset för både politik och samhällsfrågor stiger något när eleverna börjar gymnasiet. Tabell 1 visar att i årskurs två svarade 31 % att de är ganska eller mycket intresserade av politik. Tabell 2 visar att 41 % av gymnasieungdomarna är intresserade av samhällsfrågor. Tabell 2 Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Åk 2 gym Åk 2 gym Mycket/ganska intresserad 45% 34% 41% 43% Inte särskilt/inte alls intresserad 55% 66% 58% 56% 16 (52)

Från resultatet i tabell 3 går det att utläsa att majoriteten har svarat att de inte vill vara med och påverka i frågor som berör Landskrona stad. Det är inte någon större skillnad mellan årskurserna. Vi ser även att intresset för att påverka har minskat något i jämförelsen med hur ungdomarna har svarat vid års undersökning. Tabell 3 Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Åk 2 gym Åk 2 gym Ja 34% 42% 40% 43% Nej 66% 58% 60% 57% Ungdomarna fick välja 4 av 18 områden som de tyckte var viktigast att satsa på om de vore politiker. Tabellen 4 visar bland annat tre områden som ungdomarna skulle prioritera. Arbete mot kriminalitet skulle cirka 60 % av både gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna satsa på. Cirka 40 % av ungdomarna skulle satsa på skolan. Arbete mot främlingsfientlighet och rasism kommer på tredje plats där 38 % av högstadieungdomarna och 30 % av gymnasieungdomarna kulle satsa på att arbeta med den frågan. Tabell 4 Vad är viktigast att satsa på om du vore politiker? Arbete mot kriminalitet 58% 59% Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 38% 30% Arbete för integration 6% 8% Motverka diskriminering av olika grupper i samhället 15% 24% Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 30% 18% Bostäder 16% 18% Idrottsanläggningar 16% 19% Arbete för miljön 21% 15% Gator, vägar och cykelbanor 11% 4% Arbete för jämställdhet 9% 15% Kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 12% 13% Ställen där ungdomar kan träffas 22% 21% Pengar till föreningar 12% 8% Pengar till kultur 4% 7% Skola 43% 41% Barnomsorg 14% 15% Äldreomsorg 11% 16% Hälsa 23% 28% 17 (52)

Tabell 5 visar att majoriteten av ungdomarna har svarat nej på frågan ifall de själva skulle vilja träffa politiker i kommunen. Skillnaderna mellan tjejer och killar kan vi se bland högstadieungdomarna där tjejerna är mer positiva till att träffa politiker. När det gäller tjejer och killar på gymnasiet är skillnaderna inte så stora. Vid års undersökning var både gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna mer intresserade av att träffa politiker i kommunen. Tabell 5 Skulle du vilja träffa politiker i kommunen? Ja 30% 20% 40% 30% 23% 25% 36% 45% Nej 25% 47% 60% 70% 30% 47% 64% 55% 18 (52)

Trygghet Kapitlet handlar om vad ungdomarna har blivit utsatta för samt hur trygga ungdomarna känner sig och på vilka platser de känner sig otrygga. Här diskuteras även mobbning och orättvis behandling. Det är av en stor vikt att ungdomarna känner sig trygga på olika fysiska platser i kommunen. Trygghet i skola, arbetsliv och fritid ska ligga till grund för all kommunal verksamhet. Det är av en stor vikt att alla barn och unga känner tillit till vuxna, på så sätt kan de lära sig att känna tillit till samhället. Ungdomarna har fått besvara frågor om huruvida de varit utsatta för något det senaste halvåret. De har fått möjlighet att markera de svarsalternativ som stämmer in på dem. Tabell 1 visar att hot och stöld är de vanligaste händelser som ungdomarna har varit utsatta för. I Tabell 1 kan vi även utläsa att både hot och stöld har minskat bland gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna i förhållande till hur de har svarat vid års undersökning. Resultatet visar att det inte finns någon stor skillnad mellan årskurs 8 och årskurs 2. Tabell 1 Om du tänker tillbaka det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Åk 2 gym Åk 2 gym Blivit utsatt för hot 12% 18% 9% 21% Blivit utsatt för stöld 14% 17% 12% 16% Inte vågat gå ut 9% 7% 11% 11% Blivit utsatt för misshandel 5% 5% 4% 11% Blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 3% 3% 1% 2% Inget av ovanstående har hänt mig 69% 65% 74% 62% 19 (52)

Tabell 2 visar att den upplevda otryggheten varierar beroende på plats och klockslag. I det egna bostadsområdet känner sig ungdomarna mer trygga på dagtid än på kvällstid. Resultatet visar även att både gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna känner sig mest otrygga på ställen som disco och fritidsgård. Tabell 2 Känner du dig trygg på följande ställen? Åk 2 gym Åk 2 gym Oftast/alltid trygg på allmän plats/på stan 96% 85% 87% 83% Oftast/alltid i bostadsområdet på kvällen 87% 88% 92% 89% Oftast/alltid på rasterna 93% 96% 95% 93% Oftast/alltid i bostadsområdet på dagen 95% 97% 99% 96% Oftast/alltid trygg i hemmet 97% 97% 98% 97% Oftast/alltid trygg på väg till och från skolan 96% 96% 97% 96% Oftast/alltid trygg på buss, tåg eller liknande 89% 84% 94% 89% Oftast/alltid trygg på disco eller nöjesställe 76% 82% 73% 86% Oftast/alltid trygg på ungdomshus, fritidsgård eller liknande 55% 81% 35% 76% Kategorierna nedan var inte med i förra Lupp undersökning. Känner du dig trygg på följande ställen? Klassrummet 95% 98% På nätet 89% 97% 20 (52)

Tabell 3 visar att 17 % av tjejerna och 11 % av killarna i årskurs 8 har blivit utsatta för mobbning eller utfrysning det senaste halvåret. I årskurs 2 är siffrorna lägre för både tjejerna och killarna. Vi ser även en minskning av mobbning eller utfrysning bland gymnasieungdomarna i förhållande till hur de har svarat vid års undersökning. Högstadieungdomarnas svar från års undersökning ligger ungefär på samma nivå. Tabell 3 Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? Ja Nej 17% 11% 18% 9% 5% 9% 13% 11% 83% 89% 82% 91% 95% 91% 87% 89% Tabell 4 visar att tjejerna i årskurs 8 och årskurs 2 i högre utsträckning anser än killarna att de upplevt att de blivit orättvist behandlade. Tabell 4 Har du det senaste halvåret upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått riktigt dåligt? Nej 69% 77% 68% 75% Ja, någon gång 24% 17% 30% 18% Ja, flera gånger 7% 6% 0% 0% 21 (52)

I Tabell 5 visas om ungdomarna har svarat ja på den tidigare frågan. De har haft möjligheten att markera fler alternativ. De alternativ som har fått flest markeringar är skolans personal, andra elever och annan person. Högstadieungdomarna svarade i högre utsträckning än gymnasieungdomarna att de har blivit orättvist behandlade av skolans personal och andra elever. Tabell 5 Jag blev orättvist behandlad av Sjukvården 3% 13% Polisen/rättsväsendet 3% 10% Socialtjänsten 3% 10% Organisation eller förening 2% 16% Skolans personal 42% 23% Andra elever 41% 29% Annan person 27% 26% Annat 22% 13% Nedan presenteras de alternativ som har fått flest markeringar vid års undersökning. Jag blev orättvist behandlad av Åk 8 år Åk 2 gym Andra elever 38% Andra elever 30% Skolans personal 37% Skolans personal 26% Någon i min familj 29% Annat 29% 22 (52)

Hälsa Kapitlet kartlägger ungdomarnas hälsotillstånd, med avseende på fysisk och psykosocial hälsa. Kapitlet redogör för ungdomarnas syn på stress, sömn, träning, alkohol samt drogvanor. Ungdomsstyrelsens rapport visar att unga har en positiv syn på sin egen framtid och de upplever sin hälsa som god. I relation till den vuxna befolkningen är ungas hälsa bättre än alla andras. Dock visar många studier på en negativ utveckling vad gäller framför allt ungas psykiska hälsa. I ungdomsstyrelsen rapport står det att en bra skol- och arbetsmiljö, en innehållsrik fritid och goda relationer till andra människor viktiga för hälsan. Vanor som att röka, dricka alkohol, bruka narkotika samt hur vi blir bemötta av andra människor har betydelse för hälsan både här och nu och i ett längre perspektiv. För mycket eget ansvar, stress, höga kravbilder, men även skönhetsideal som förmedlas genom media och reklam är några av de faktorer som folkhälsoinstitutet lyfter fram som påverkar ungdomarnas hälsa negativt. I tabell 1 bedömer ungdomarna sitt hälsotillstånd som bra. Närmare 80 % av högstadieungdomarna anser att deras hälsotillstånd är ganska bra eller mycket bra. Cirka 70 % av gymnasieungdomarna anser att deras hälsotillstånd är ganska bara eller mycket bra. Tabell 1 Hur bedömer du din hälsa, om du ser tillbaka på det senaste halvåret? Mycket bra 37% 42% 36% 48% 20% 33% 38% 47% Ganska bra 40% 41% 46% 37% 49% 39% 44% 35% Varken bra eller dåligt 16% 11% 11% 11% 25% 21% 14% 14% Ganska dåligt 6% 5% 4% 3% 0% 0% 3% 1% Mycket dåligt 0% 0% 4% 1% 0% 0% 1% 3% 23 (52)

Tabell 2 visar att majoriteten av ungdomarna anser sig vara sjuka i mindre grad än andra. Bland högstadieungdomarna finns en viss skillnad mellan killar och tjejer. Fler killar än tjejer har svarat att de inte är sjuka lika ofta som andra. När det gäller gymnasieungdomarna så ligger tjejerna och killarna på samma nivå. Tabell 2 Hur ofta är du sjuk? Jag är inte sjuk lika ofta som andra 41% 52% 45% 60% 67% 67% 57% 60% Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra 51% 43% 44% 33% 27% 29% 36% 34% Jag är sjuk oftare än andra 8% 5% 11% 7% 7% 3% 7% 6% Tabell 3 visar att cirka 40 % av högstadieungdomarna känner sig stressade flera gånger i veckan eller en gång i veckan. Cirka 25 % av högstadieungdomarna har svarat mer sällan eller aldrig. Tjejerna på gymnasiet är mer stressade än killarna där 56 % av tjejerna svarade att de känner sig stressade flera gånger i veckan eller en gång i veckan. 37 % killarna svarade att de känner sig stressade flera gånger i veckan eller en gång i veckan. Tabell 3 Hur ofta har du känt dig stressad det senaste halvåret? Varje dag 13% 8% 18% 8% 15% 9% 21% 10% Flera gånger i veckan 22% 20% 25% 12% 37% 14% 31% 15% En gång i veckan 18% 17% 17% 13% 19% 23% 25% 16% Någon gång i månaden 23% 30% 28% 37% 17% 23% 11% 35% Mer sällan eller aldrig 24% 25% 12% 30% 12% 30% 12% 24% 24 (52)

Tabell 4 visar att cirka 30 % av högstadieungdomarna har svarat att de har svårt att somna flera gånger i veckan eller någon gång i månaden. 34 % av tjejerna på gymnasiet har svarat att de har svårt att somna flera gånger i veckan eller någon gång i månaden och killarna svarade med 25 %. Här ser vi en skillnad mellan tjejernas och killarnas sömnproblem bland gymnasieungdomarna. Tabell 4 Hur ofta har du haft svårt att somna det senaste halvåret? Varje dag 9% 8% 8% 8% 10% 11% 14% 10% Flera gånger i veckan 18% 18% 14% 11% 26% 16% 23% 14% En gång i veckan 12% 11% 13% 16% 8% 9% 17% 11% Någon gång i månaden 21% 25% 24% 19% 25% 28% 21% 24% Mer sällan eller aldrig 40% 39% 40% 46% 31% 37% 26% 42% Tabell 5 visar att cirka 70 % av högstadieungdomarna har svarat att de tränar flera gånger i veckan eller en gång i veckan. Det finns inte så stora skillnader mellan tjejer och killar. Däremot tränar tjejerna mer än killarna på gymnasiet där 65 % har svarat att de tränar flera gånger i veckan eller en gång i veckan. 43 % av killarna svarade att de tränar flera gånger i veckan eller en gång i veckan. Fler unga har svarat att de tränar mer i veckan i jämförelse med års undersökning. Den enda minskningen som tabellen visar är bland killarna på gymnasiet. Tabell 5 Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas? Varje dag 9% 20% 16% 21% 2% 20% 8% 21% Flera gånger i veckan 59% 55% 46% 46% 49% 34% 28% 43% En gång i veckan 16% 13% 17% 16% 16% 9% 22% 13% Någon gång i månaden 8% 6% 11% 11% 13% 18% 24% 8% Mer sällan eller aldrig 9% 6% 9% 5% 20% 20% 17% 17% 25 (52)

Tabell 6 visar att cirka 70 % av högstadieungdomarna aldrig har varit berusad av alkohol. 32 % av killarna på gymnasiet svarade att de aldrig har varit berusade. 25 % av tjejerna svarade att de aldrig har varit berusade. 25 % av tjejerna på gymnasiet svarade ett par gånger i månaden eller någon gång i veckan. 29 % av killarna svarade ett par gånger i månaden eller någon gång i veckan. I tabell 6 ser en minskning rörande berusning av alkohol bland högstadieungdomarna i jämförelserna med års undersökning. Bland gymnasieungdomarna ser vi en däremot ökande tendens av att vara berusad av alkohol. Tabell 6 Hur ofta blir du berusad av alkohol? Aldrig 67% 69% 28% 51% 25% 32% 22% 8% En gång om året eller mera sällan 15% 6% 20% 9% 8% 16% 10% 11% Någon gång i månaden/några gånger per år 16% 22% 37% 32% 35% 16% 59% 57% Ett par gånger i månaden 0% 0% 8% 6% 20% 16% 4% 13% Någon gång i veckan 0% 0% 7% 2% 5% 13% 6% 11% Tabell 7 visar att cirka 90 % av ungdomarna inte använder narkotika. Gymnasieungdomarna svarade 0 % på ja en gång. 3 % av killarna på högstadiet och 1 % av tjejerna svarade att de har använt hasch/marijuana/cannabis en gång. Tabell 7 Har du någon gång använt narkotika? Ja, flera gånger 0% 0% 0% 0% Ja, ett fåtal gånger 0% 0% 0% 0% Ja, en gång 1% 3% 0% 0% Nej 97% 94% 94% 87% 26 (52)

Tabell 8 visar att 9 % av gymnasieungdomarna har använt hasch/marijuana/cannabis. 1 % av gymnasieungdomarna svarade att de hade använt sömn-/lugnande medel utan läkarordination. Tabell 8 Vilken typ av narkotika har du använt? Hasch/marijuana (cannabis) 3% 9% Amfetamin/heroin/kokain 1% 0% Sömn-/lugnande medel utan läkarordination 2% 1% Ecstasy/LSD 1% 0% GHB 1% 0% Annat 1% 1% Vet inte 0% 0% Tabell 9 visar att 50 % av gymnasieungdomarna som brukar/har brukat narkotika vanligen får tag på narkotika från någon person från orten. 26 % av högstadieungdomarna svarade från någon person från orten. 30 % av gymnasieungdomarna svarade att de får tag på narkotika på annan ort. 13 % av högstadieungdomarna svarade att de beställer narkotika från internet och 4 % på en annan ort. Tabell 9 Hur fick du/får du vanligen tag på narkotika? Från någon person här på orten 26% 50% Från någon person på annan ort (annan kommun eller stad) 4% 30% Beställer från internet 13% 0% Annat 26% 20% 27 (52)

Arbete Kapitlet behandlar ungdomarnas relation till arbetsmarknad, framför allt om de kan tänka sig att starta eget företag i framtiden och inneha sommarjobb respektive extrajobb. Ungas inträde på arbetsmarknaden äger rum allt senare i livet. Etableringsåldern, den ålder då minst 75 procent av en årskull är sysselsatt, ligger i dag på 26 år för både kvinnor och män. Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden påverkas starkt av den ekonomiska krisen med stigande arbetslöshet som inleddes under slutet av 2008. Ungas ekonomiska situation är i regel sämre än för äldre grupper. Ungdomsstyrelsens rapport visar att flera indikatorer pekar tydligt på detta. Bland annat har en större andel unga ekonomiskt bistånd, deras disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre och andelen med låg ekonomisk standard är större i gruppen unga jämfört med äldre grupper. Tabell 1 visar att majoriteten av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet varken har försökt eller vill ha ett extra jobb. Samtidigt är det relativt stor andel som har försökt utan att lyckas få ett extrajobb. Tabell 1 Har du något extrajobb just nu? Ja 12% 15% 18% 7% Nej, men har försökt att få ett utan att lyckas 21% 26% 37% 43% Nej, har inte försökt/vill inte ha 67% 59% 45% 50% Tabell 2 visar att fler ungdomar på gymnasiet hade ett sommarjobb än högstadieungdomar. Tjejerna på högstadiet är den grupp som i minst utsträckning har sökt sommarjobb. Tabell 2 Hade du ett sommarjobb i somras? ja 12% 23% 50% 48% nej, men försökte att få ett utan att lyckas 16% 17% 19% 23% nej, sökte inte något 72% 59% 31% 29% 28 (52)

Tabell 3 visar att cirka 50 % av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Det finns inte så stora skillnader mellan tjejer och killar. Resultatet visar även att det inte finns någon större skillnad mellan gymnasieungdomarna och högstadieungdomarna. Tabell 3 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? Ja 49% 49% 53% 54% Nej 8% 12% 10% 13% Vet inte 43% 40% 37% 34% 29 (52)

Framtid Avsnittet fokuserar på vad ungdomarna vill göra efter högstadiet och gymnasiet. Ungdomarna redogör hur nöjda de är med livet samt om de kommer att flytta från kommunen. I regeringens skrivelse (en strategi för ungdomspolitiken, ) förtydligas det att ungas delaktighet är avgörande för demokrati, både nu och i framtiden. Ungdomar måste ges möjlighet till delaktighet och inflytande på likande villkor som övriga grupper i samhället. Att fördjupa ungas delaktighet handlar inte bara om innehållet i verksamheten utan också om hur det planeras och genomförs. Genom att stimulera och uppmuntra ungdomarnas egna initiativ och idéer skapas en god grund för nytänkande och entreprenörskap. Tabell 1 visar att majoriteten av ungdomarna helst vill studera på högskola eller universitet direkt efter gymnasiet. Det finns även stort intresse i synnerhet bland tjejerna att studera utomlands. Även en stor andel av ungdomarna uppger att de skulle vilja jobba utomlands eller resa. Endast en liten del är intresserade av att stanna kvar och jobba i kommunen. Så mycket som 13 % av killarna vet inte vad de vill göra efter gymnasiet i jämförelse med 2 % av tjejerna. Tabell 1 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Tjej Kille Studera på högskola eller universitet i Sverige 37% 23% Studera utomlands 19% 9% Studera på komvux 0% 0% Studera på folkhögskola 0% 0% Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 5% 7% Jobba någon annanstans i Sverige 3% 9% Jobba utomlands 16% 11% Resa 15% 18% Annat 3% 11% Vet inte 2% 13% 30 (52)

Tabell 2 visar att majoriteten av högstadieungdomarna vill söka sig till ett gymnasium utanför kommunen. 13 % av killarna vill börja jobba efter grundskolan till skillnad från 8 % av tjejerna. Tabell 2 Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan? Tjej Kille Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 22% 16% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 58% 55% Börja jobba 8% 13% Annat 5% 6% Vet inte 8% 9% Tabell 3 visar att majoriteten av både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Anledningen, (se tabell 4) är framför allt jobb och studier. Antal elever som angav jobb som anledning att flytta från kommunen har halverats sedan års undersökning. Tabell 3 Tror du att du kommer att flytta från kommunen där du bor? Åk 2 gym Åk 2 gym Ja 50% 55% 56% 54% Nej 15% 10% 13% 14% Vet inte 35% 35% 32% 32% Om ungdomarna svarat ja på frågan om de tror att de kommer att flytta från kommunen har de fått välja två alternativ till varför. Nedan presenteras de alternativ som har fått flesta markeringar, vilket visar att anledningen är jobb. Tabell 4 Av vilken anledning tror du att du kommer att flytta från kommunen? Åk 2 gym Åk 2 gym Jobb 23% 41% 20% 47% Studier 20% 28% 19% 25% Vill prova på något nytt 11% 24% 14% 24% 31 (52)

Tabell 5 visar att ungdomarna är nöjda med sitt liv i förhållande till de olika kategorierna som presenteras. Tabell 5 Hur nöjd är du i största allmänhet med ditt liv när det handlar om följande? Andel i procent som har svart mycket eller ganska nöjd Ditt arbets- eller skolsituation 81% 80% Din hälsa 85% 77% Dina kompisrelationer 98% 92% Dina familjerelationer 88% 87% Din ekonomi 84% 63% Din utbildning 84% 81% Ditt liv i sin helhet 88% 88% 32 (52)

Avslutande reflektion Utifrån rapporten kan vi konstatera att flera områden har utvecklats i positiv riktning men vi ser också att det fortfarande finns förbättringsområden som kommunen kan arbeta vidare med. Resultatet av Lupp undersökningen kan användas som ett underlag till fortsatt utvecklingsarbete inom ungdomspolitiken i Landskrona stad. I avsnittet presenteras en sammanfattande del av Lupp-resultaten. Resultatet jämför års undersökning med års undersökning samt en beskrivning av ungdomarnas levnadsvillkor på nationell nivå. Fritid Majoriteten av ungdomarna i Landskrona stad svarade att det finns väldigt mycket att göra på fritiden. Högstadieungdomarna är mer nöjda med fritidsutbudet än gymnasieungdomarna. Om vi jämför med års undersökning så är ungdomarna mer positiva när det gäller fritidsutbudet vid års undersökning. Undersökningen visar att gymnasieungdomarna i lägre grad är medlemmar i föreningslivet än högstadieungdomarna. I undersökningen framgår även att tjejerna är i lägre grad aktiva i föreningslivet. Att idrotta i en klubb/förening har också minskat bland ungdomarna i jämförelsen med vad de har svarat vid års undersökning. Undersökningarna på nationell nivå visar att medlemskapet inom föreningslivet har minskat samt att tjejerna är i lägre grad medlemmar i föreningslivet. Ungdomsstyrelsens rapport visar att det är vanligare att idrotta och motionera utanför en klubb eller förening än att göra det i en förening. Bland unga är det 11 procent som aldrig tar del av organiserad idrott eller motion. Skola Undersökningen visar att både högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna tycker att stämningen är bra på skolan. Det är en förbättring i jämförelse med års undersökning. Undersökningen visar även en signifikant förbättring gällande mobbning i skolan. Ungdomarna svarade att de även är nöjda med undervisningen och lärarna. Däremot är det skolmaten och tillgång till datorer som ungdomarna är missnöjda med. 33 (52)

En stor del av ungdomarna vill vara med och påverka vad som händer i skolan. I undersökningen framgår att ungdomarna inte upplever att de får vara med och påverka i lika hög grad som de skulle vilja. Ungdomsstyrelsens rapport visar att på nationell nivå är det omkring 4 procent av eleverna i årskurs 7-9 och i årskurs 1-3 på gymnasiet angav att de mobbas eller trakasseras av andra elever. Andelen har varit relativt konstant sedan 1993. Det var inga skillnader mellan tjejer och killar och inte heller utifrån bakgrund eller föräldrarnas utbildning. Skolinspektionen konstaterar i sin rapport Olika elever- samma undervisning (2011) att den dåliga anpassningen av undervisningen efter elevernas förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter hör till de mer framträdande och allvarliga bristerna i skolorna. Tidigare forskning visar att undervisningens kvalitet är mycket viktig för elevernas resultat och förmåga att tillgodogöra sig kunskap. Lärarens engagemang, självtillit, trygghet i yrkesrollen samt förmågan att skapa sociala band till kollegor och elever är mycket viktiga faktorer. Ungdomsstyrelsens rapport visar att knappt hälften, 46 procent, av eleverna i grundskolan årskurs 7-9 samt i gymnasieskolan anser att de får vara med och bestämma om vad de får lära sig. Undersökningen visar att det formella elevinflytandet finns men ser ut att ha relativt marginell roll i skolans vardag. Politik, samhälle och inflytande Intresset bland ungdomarna för politik och samhällsfrågor har ökat i förhållande till hur ungdomarna har svarat vid års undersökning. Intresset för både politik och samhällsfrågor stiger något när eleverna börjar gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna har svarat att de inte vill vara med och påverka i frågor som berör Landskrona stad. Om ungdomarna vore politiker skulle de prioritera att arbeta mot kriminalitet, främlingsfientlighet och rasism samt prioritera skolan. Ungdomsstyrelsens rapport visar att en större andel unga ansåg sig vara intresserade av samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder än vad de uppgav sig vara av politik, vilket är det mönster vi ser i Landskrona stad. Sjutton procent av unga i åldern 16-25 år upplever att de har stora möjligheter att föra fram idéer till beslutfattare visar ungdomsstyrelsens rapport. Andelen som upplever att de har stora möjligheter att föra fram idéer till beslutfattare har ökat från 9 till 17 procent mellan 2004 och. Av unga i åldern 16-25 år angav 40 procent att de var intresserade av att påverka lokalt. Andelen har legat på ungefär samma nivå sedan 2007. 34 (52)

Trygghet Hot och stöld är det vanligaste som Landskrona ungdomarna har varit utsatta för. Undersökningen visar att både hot och stöld har minskat i förhållande till hur ungdomarna har svarat vid års undersökning. I det egna bostadsområdet känner sig ungdomarna mer trygga på dagtid än på kvällstid. Ungdomarna har fått möjlighet att svara på frågan vem som har behandlat dem orättvist. De alternativ som har fått flest markeringar är skolans personal och andra elever. Högstadieungdomarna svarade i högre utsträckning än gymnasieungdomarna att de har blivit orättvist behandlade av skolans personal och andra elever. SCB:s undersökning 2010 visar inte någon anmärkningsvärd förändring i de ungas utsatthet för hot eller våld jämfört med åren innan. Andelen ungdomar som utsatts för något våld som medfört kroppsskada knappt 8 procent. Utsattheten för våld eller hot är högre för ungdomar än vuxna. Undersökningen visar för 2010 att ungdomarnas utsatthet är två till tre gånger så hög jämfört med för vuxna i åldern 35-44 år. Ungdomsstyrelsens rapport visar att andelen elever som anser att alla eller de flesta lärarna behandlar tjejer och killar rättvist var 82 procent. Andelen har ökat sedan 2000. Hälsa Undersökningen visar att ungdomarna bedömer sitt hälsotillstånd som bra. Majoriteten av ungdomarna anser sig vara sjuka i mindre grad än andra. Fler unga har svarat att de tränar fler gånger i veckan i jämförelse med års undersökning. Cirka 70 procent av högstadieungdomarna har aldrig varit berusad av alkohol. 32 procent av killarna och 25 procent av tjejerna på gymnasiet svarade att de aldrig varit berusade. Undersökningen visar en minskning av att vara berusad av alkohol bland högstadieungdomarna i jämförelse med års undersökning. Bland gymnasieungdomarna är det en ökande tendens av att vara berusad av alkohol. Cirka 90 procent av ungdomarna i Landskrona stad använder inte narkotika. 9 procent av gymnasieungdomarna och 3 procent av högstadieungdomarna svarade att de har använt hasch/marijuana/cannabis. Ungdomsstyrelsens rapport visar att 30 procent av tjejerna och 39 procent av killarna i åldern 16-24 år har en riskabel alkoholkonsumtion. 2 procent av tjejerna och 6 procent av killarna i gymnasiet årskurs 2 angav att de använder narkotika. Sjukhusvård till följd av självmordsförsök och alkoholkonsumtion har minskat bland unga det senaste året. Vård för självmordsförsök är dubbelt så vanlig bland tjejer som bland killar, medan en större andel killar vårdas för narkotikamissbruk. 35 (52)

Arbete Majoriteten av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet har varken försökt eller vill ha ett extra jobb. Samtidigt är det relativt stor andel som har försökt utan att lyckas få ett extrajobb. Fler ungdomar på gymnasiet än på högstadiet hade ett sommarjobb. Tjejerna på högstadiet är den grupp som i minst utsträckning har sökt efter sommarjobb. Undersökningen visar att 50 procent av ungdomarna kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Ungdomsstyrelsens rapport visar att en stor majoritet både tjejer (71 procent) och killar (78 procent) kunde tänka sig bli företagare 2010. Det vanligaste skälet var att egenföretagande ger bättre möjligheter att förverkliga idéer än vanlig anställning. Antalet långtidsarbetslösa 18 24-åringar var i genomsnitt 5 450 i månaden under 2011. Fler killar än tjejer var långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa minskade med 13 procent mellan 2010 och 2011. Framtid Undersökningen visar att majoriteten av ungdomarna helst vill studera på högskola eller universitet efter gymnasiet. Även en stor andel av ungdomarna uppger att de skulle vilja jobba utomlands eller resa. Endast en liten del är intresserade av att stanna kvar och jobba i kommunen. Majoriteten av högstadieungdomarna vill söka sig till ett gymnasium utanför kommunen. Mer än 50 procent av högstadieungdomarna och gymnasieungdomarna tror att de kommer att flytta från kommunen. Anledningen är framförallt jobb och studier. Ungdomsstyrelsens rapport visar att antalet kommuner som uppger att de har brist på bostäder för unga var 154 under. Antalet har ökat under perioden 1999-. Rapporten av ungdomsstyrelsen visar även att andelen som påbörjat högskolestudier vid 21 respektive 24 års ålder var 33,5 respektive 43 procent 2010. Andelen som börjat på högskolan var liksom tidigare markant högre bland tjejer. Det fanns stora skillnader beroende på i vilken län eller kommun man bor. 36 (52)

Källförteckning Regeringens skrivelse /10:53 En strategi för ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen rapport ung i dag. En beskrivning av ungdomarnas villkor. www.fn.se www.ungdomsstyrelssen.se www.skolverket.se www.scb.se 37 (52)

Bilaga Fritid När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - hemma hos varandra Tjej Kille Tjej Kille 83% 69% 82% 69% 71% 67% 76% 72% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - på ett café 7% 5% 7% 1% 40% 26% 38% 22% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukarna då oftast vara?- på ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande 6% 6% 7% 12% 0% 0% 1% 1% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 8% 14% 11% 8% 15% 9% 2% 12% 38 (52)

När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? - utomhus 44% 57% 64% 66% 19% 40% 25% 40% Finns det något som du skulle vilja göra på din fritid, som många andra i din ålder gör, men som du inte kan vara med på för att du/din familj inte har råd? Ja 11% 8% 8% 18% Nej 89% 92% 92% 82% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara?- i centrum/på stan 20% 6% 24% 16% 39 (52)

Är du medlem i någon/några av följande föreningar? Idrottsförening/klubb Ja 39% 60% 34% 30% Nej 61% 40% 66% 70% Skolförening Ja 0% 0% 13% 16% Nej 100% 100% 87% 84% Friluftsförening Ja 0% 2% 3% 12% Nej 100% 98% 97% 88% Religiös förening/församling Ja 7% 3% 6% 9% Nej 93% 97% 94% 91% Kulturförening Ja 5% 1% 5% 11% Nej 95% 99% 95% 89% Etnisk förening (t.ex. Somalisk ) Ja 0% 0% 6% 9% Nej 100% 100% 94% 91% Hobbyförening Ja 7% 3% 6% 19% Nej 93% 97% 94% 81% Politiskt parti/ungdomsförbund Ja 3% 3% 5% 12% Nej 97% 97% 95% 88% Förening/organisation för samhällsfrågor Ja 2% 1% 5% 12% Nej 98% 99% 95% 88% Datorförening/spelförening Ja 1% 10% 3% 12% Nej 99% 90% 97% 88% 40 (52)

Upplever du att du kan vara med och påverka föreningens verksamhet? Ja, så mycket som jag vill Ja, men mindre än jag skulle vilja Jag vill inte påverka föreningens verksamhet 51% 42% 33% 45% 22% 22% 19% 20% 27% 36% 48% 35% Har det hänt att du inte kunnat följa med dina kompisar på något för att du inte haft råd? ja, flera gånger 8% 9% 11% 30% ja, en gång 11% 9% 20% 16% nej 80% 82% 69% 54% Har du under de senaste 12 månaderna gjort någon utlandsresa som varat minst en vecka? Ja 62% 68% 66% 49% Nej 38% 32% 34% 51% 41 (52)

Skola Främlingsfientlighet är ett problem i skolan? Stämmer ganska eller mycket bra 14% 19% 21% 26% 15% 2% 17% 35% Stämmer varken bra eller dåligt 15% 13% 29% 37% 13% 20% 39% 35% Stämmer ganska eller mycket dåligt 33% 28% 50% 37% 35% 47% 43% 30% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan? Stämmer mycket bra 26% 16% 16% 9% 24% 25% 33% 20% Stämmer ganska bra 31% 39% 36% 38% 53% 38% 33% 39% Stämmer varken bra eller dåligt 24% 20% 27% 30% 15% 20% 24% 23% Stämmer ganska dåligt 13% 9% 18% 9% 0% 0% 5% 9% Stämmer mycket dåligt 3% 9% 3% 12% 0% 0% 5% 10% Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev? Stämmer mycket bra 18% 17% 8% 14% Stämmer ganska bra 26% 25% 24% 18% Stämmer varken bra eller dåligt 17% 19% 13% 25% Stämmer ganska dåligt 14% 10% 0% 0% Stämmer mycket dåligt 7% 9% 0% 0% 42 (52)

Skolan agerar om en lärare kränker en elev? Stämmer mycket bra 23% 22% 17% 13% Stämmer ganska bra 20% 23% 20% 13% Stämmer varken bra eller dåligt 21% 12% 5% 14% Stämmer ganska dåligt 5% 5% 10% 2% Stämmer mycket dåligt 7% 7% 3% 11% Är våld ett problem i skolan? Stämmer mycket bra 2% 13% 0% 0% Stämmer ganska bra 10% 12% 0% 0% Stämmer varken bra eller dåligt 11% 13% 8% 2% Stämmer ganska dåligt 13% 17% 20% 23% Stämmer mycket dåligt 39% 24% 44% 48% Tas elevrådet på allvar och lyssnas på av personalen i skolan? Stämmer mycket bra 16% 13% 21% 9% Stämmer ganska bra 21% 21% 23% 16% Stämmer varken bra eller dåligt 19% 19% 15% 11% Stämmer ganska dåligt 9% 9% 5% 13% Stämmer mycket dåligt 9% 10% 5% 13% 43 (52)

Har du fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan? Stämmer mycket bra 17% 15% 16% 15% Stämmer ganska bra 22% 24% 29% 18% Stämmer varken bra eller dåligt 16% 17% 13% 7% Stämmer ganska dåligt 3% 5% 3% 11% Stämmer mycket dåligt 3% 5% 0% 0% Politik, samhälle och inflytande Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Jag kan för lite om hur jag ska göra 26% 25% Jag är inte tillräckligt intresserad 48% 50% Jag har inte tid 22% 18% Jag tror inte att det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall 39% 34% Annat 9% 8% Hur stor möjlighet tycker du att du har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Mycket stora möjligheter 1% 6% 4% 3% 0% 0% 4% 6% Ganska stora möjligheter 13% 16% 8% 13% 15% 9% 11% 9% Ganska små möjligheter 40% 25% 32% 29% 36% 27% 36% 32% Mycket små möjligheter/inga möjligheter alls 19% 22% 20% 23% 25% 36% 20% 27% Vet inte 26% 32% 37% 34% 23% 24% 30% 26% 44 (52)

Har du någon gång det senaste året gjort något av följande, eller kan du tänka dig att göra det? Har gjort Åk 8 Inte gjort, kan tänka mig att göra Åk 8 Det skulle jag aldrig göra Åk 8 Har gjort Åk 2 gym Inte gjort, kan tänka mig att göra Åk 2 gym Det skulle jag aldrig göra Åk 2 gym Skriva insändare 13% 36% 51% 16% 47% 37% Ta kontakt med någon politiker 2% 33% 65% 8% 37% 55% Lämna medborgarförslag till kommunen 2% 31% 68% 3% 37% 60% Delta i bojkotter 4% 29% 67% 5% 26% 68% Delta i demonstrationer 5% 33% 62% 9% 35% 56% Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet 8% 30% 62% 10% 35% 55% Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i din kommun? Någon jag känner 31% 15% Politiskt parti eller politiskt ungdomsförbund 13% 12% Förening eller organisation 8% 12% Internet/sociala medier, till exempel Facebook 18% 11% Tjänstemän eller politiker 8% 10% Någon organiserad ungdomsgrupp som jobbar med inflytande (till exempel ungdomsråd eller ungdomsfullmäktige) 8% 8% Vill inte påverka 7% 6% Annat 11% 3% Vet inte 33% 54% 45 (52)