- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare



Relevanta dokument
Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

CERA ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

CERA medlemsbrev oktober 2017

Missbrukande kvinnor

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Behandlingsplanering

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykisk ohälsa och missbruk. Forskare Jenny Rangmar, fil dr i psykologi

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Tidigare kurser. Lärandemål

Stress & Utmattningssyndrom

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

UPPSALA UNIVERSITY EDUCATION

Beroendekliniken. i Göteborg

Svenska föreningen för Alkohol- och Drogforskning. Forskarmöte november 2013 i Uppsala

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

De förstår alla situationer

Nationell konferens för ST-läkare

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Psykoterapeutprogrammet 2016/2017

Screening for alkohol och droger

Förändringskonceptens bakgrund

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Rättspsykiatri 2010 Ta del av den senaste utvecklingen och förbättra vårdkvaliteten!

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Välkommen till Beteendevetenskapliga programmet (BVP)

Screening och utredning av drogproblem

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Lillian Noring Andersson

CV Embréus Socionomkonsult

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Behandling vid samsjuklighet

Missbrukande kvinnor 2013

Stress & utmattningssyndrom

Övervikt och fetma 2016

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Inbjudan till en dag om Riskbruk, missbruk och beroende

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Inledning

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Sömnproblematik, stress och behandling

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

Uppföljning vid psykossjukdom

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Alkohol- och narkotikaforskning vid Göteborgs universitet

DET NYA ÅLDRANDET - Dagens pensionär är en annan än gårdagens

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Studenter och alkohol

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm

Lillian Noring Andersson

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Forskarmöte nov Norrköping

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Transkript:

- Medlemmar - Seniora forskare Claudia Fahlke sida 2 Jan Balldin sida 2 Ulf Berggren sida 3 Kristina Berglund sida 3 Ann-Sophie Lindqvist sida 4 Solveig Olausson sida 4 Anna Söderpalm Gordh sida 5 Doktorander Mattias Gunnarsson sida 5 Lena Lundholm sida 6 Elisabeth Punzi sida 6 Jonas Stålheim sida 7 Hanna-Linn Wargelius sida 7 Assistenter, projektledare Jenny Simson Rangmar sida 8 Ann-Sofie Medin sida 8 Angelica Dahlgren sida 9 1

Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Läste till filosofie kandidatexamen i psykologi vid Göteborgs universitet och disputerade 1994 på en avhandling om alkohol och stresshormoner. Blev docent 1998 och professor i psykologi 2006 vid institutionen. Är legitimerad psykolog och innehar för närvarande en kombinationstjänst vid Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi och andra kollegor bedriver jag klinisk forskning inom området missbrukspsykologi med särskild fokus på psykologisk och neurobiologisk sårbarhet för utveckling av missbruk, strategier för tidig upptäckt av missbruk och utfall efter olika behandlingsinsatser vid missbruk. Ansvarar för merparten av de projekt som beskrivs under. Tfn: 031-786 4289 E-post: Claudia.Fahlke@psy.gu.se Jan Balldin, docent, leg läkare Legitimerad läkare (1975), med. doktor i psykiatri (1981) och docent i allmän psykiatri (1984). Varit överläkare för avdelning 242 (avgiftning) vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet/psykiatriska klinik, SU/Mölndal fram till 2000. År 1979 startade jag klinisk missbruksforskning i Göteborg vid universitetskliniken S:t Jörgens sjukhus. Har sedan dess bedrivit psykiatrisk forskning om alkoholism. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi arbetar vi för närvarande med studier rörande psykologiska och neurobiologiska aspekter vid alkoholism. E-post: Jan.Balldin@gmail.com 2

Ulf Berggren, docent, leg läkare Legitimerad läkare (1979), med. doktor i farmakologi (1986) och docent i allmän psykiatri (1989). Är sedan 1994 överläkare vid Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus. Har tillsammans med docent Jan Balldin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap bedrivit omfattande studier rörande alkoholberoende sedan slutet av 1980-talet. Tillsammans med forskargruppen i missbrukspsykologi arbetar vi för närvarande med studier rörande psykologiska och neurobiologiska aspekter vid alkoholism. E-post: Ulf.Berggren@vgregion.se Kristina Berglund, fil dr, universitetslektor Född 1969. Blev färdig med filosofie kandidatexamen i psykologi vid Göteborgs universitet 2002. Disputerade 2009 med en avhandling om socialt etablerade personer med alkoholproblem. Har för närvarande lektorstjänst vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet i kombination med ett externfinansierat forskningsuppdrag. Jag forskar huvudsakligen om psykobiologiska faktorers betydelse vid alkoholberoende. Syftet med forskningen är att öka kunskapen om psykobiologiska mekanismer till varför ett alkoholberoende uppkommer, hur ett alkoholberoende gestaltar sig för olika människor och vilka konsekvenser det får för individen och dess omgivning. Jag undersöker också vilka effekter behandling ger för olika grupper av alkoholberoende individer. Tel: 031-786 18 78 E-post: Kristina.Berglund@psy.gu.se 3

Ann-Sophie Lindqvist, fil dr, PTP-psykolog Född 1973. Blev fil. dr. i psykologi 2004 vid Göteborgs universitet inom området biologisk psykologi med avhandlingen: Nandrolone decanoate, behaviour and brain: animal experimental studies. Har sedan dess haft externfinansierad forskartjänst vid institutionen, finansierad av Centrum för Idrottsforskning (CIF). Undervisar och handleder vid institutionen i biologisk psykologi och personlighetspsykologi. Examinerades som psykolog 2009 och gör för närvarande PTP-tjänstgöring vid Anorexi- & bulimimottagning för vuxna, Sahlgrenska universitetssjukhus. Mitt forskningsområde är drogers påverkan på personlighet och centrala nervsystemet. Är involverad i tre forskningsprojekt: (1) undersökning av långtidseffekter efter steroid bruk hos före detta elitidrottare under åren 1960-1979 inom grenarna; brottning, friidrott och lyftning och (2) undersökning av psykiska och fysiska korttidseffekter under och/eller efter steroidmissbuk hos män som idag brukar steroider. (3) longitudinell undersökning av personer med fetalt alkohol syndrom (FAS) med avseende på deras psykosociala situation, psykiatriska hälsa, personlighet och neuropsykologiska fungerande. E-post: ann-sophie.lindqvist@psy.gu.se Tel: 031-786 1935 Solveig Olausson, fil dr, leg psykolog Född 1949. Utbildad vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Fil. kand. 1975, psykologexamen 1980, leg. psykoterapeut 1988, fil. lic. 2005 och fil. dr. 2008. Arbetat som psykolog sedan 1976 och inom psykiatrisk missbruksvård sedan 1987. I min nuvarande anställning inom Beroendekliniken SU/Område 2 som specialistpsykolog ingår forsknings- och utvecklingsarbete. Min forskning utgår från frågeställningar som väckts under mitt kliniska arbete vid en psykiatrisk missbruksmottagning för kvinnor. Mitt intresse är personer med substansmissbruk och psykiska ohälsa. Vad kan vara hjälpsamt vid behandling och vad kan förändras över tid i den multipla problematiken för dessa personer? Jag använder mig av både kvalitativ och kvantitativ metod. Telefon: 031-343 69 20 E-post: Solveig.Olausson@vgregion.se 4

Anna Söderpalm Gordh, fil dr Född 1971. Har läst till en magisterexamen i psykologi och disputerade 2000 på en avhandling om biologiska orsaksmodeller och alkohol vid Göteborgs universitet. Arbetar för närvarande vid Sahlgrenska akademin där jag studerar alkohol humanexperimentellt i laboratoriemiljö. Har erfarenhet både av djurexperimentella och kliniska studier och jag är utbildad vid University of Michigan and University of Chicago, USA. Är även steg 1 utbildad kognitiv psykoterapeut. Jag forskar om subjektiva effekter av alkohol och interaktionen mellan stress, genetisk ärftlighet, gen-miljöinteraktioner och könsskillnader på friska individer. Vi människor upplever inte alkoholens effekter på samma sätt beroende på olika faktorer som t.ex. stress och eller pga. på vilka gener vi har. Detta gör att vi är olika känsliga för alkoholens belönande effekter. Ett annat spår handlar om hur alkohol påverkar det episodiska minnet (minne för konkreta händelser), dvs. vad och hur mycket minns man efter eller under pågående en alkoholberusning. Särskild fokus ägnas åt att studera hur alkohol påverkar ögonvittnes minnesprestationer och i vilken utsträckning minnesprestationen kan förbättras med hjälp av en kognitiv intervjumetodik. Anna.Soderpalm@neuro.gu.se Mattias Gunnarsson, doktorand, fil lic Licentiat i psykologi 2008 med uppsatsen Psychological risk factors associated with substance use in adolescents. Civilekonomexamen 1995, har läst bland annat organisationspsykologi och allmänpsykologi, men har fokuserat på att undersöka psykobiologiska riskfaktorers betydelse för att kunna predicera potentiell framtida substansanvändning hos ungdomar. Arbetar i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i samarbete med Karolika institutet där vi undersöker psykobiologiska riskfaktorers (personlighet, psykisk hälsa, självbild m.m.) betydelse för ungdomars och unga vuxnas val att prova droger eller inte, samt betydelsen av dessa faktorer för ungdomarnas eventuellt fortsätta användning av droger. Mattias.Gunnarsson@psy.gu.se 5

Lena Lundholm, doktorand, leg psykolog Psykologexamen vid Uppsala universitet 2008. PTP-tjänstgörning vid Beroendecentrum i Stockholm. Är doktorand vid Uppsala universitet sedan 2009 och har en anställning vid kriminalvårdens FoU i Stockholm. Arbetar med min doktorsavhandlingsarbete som handlar om hur alkohol, steroider och andra droger påverkar aggressivt och kriminellt beteende (The acute impact of alcohol, illicit drugs and anabolic androgenic steroids on violent crime and selfdirected violence). Lena.lundholm@gmail.com eller lena.lundholm@sursci.uu.se Elisabeth Punzi, doktorand, leg psykolog Har varit verksam som legitimerad psykolog inom missbruks- och beroendevården sedan 2002. Arbetar nu på Järntorgsmottagningen, dels kliniskt med personer med narkotikamissbruk och psykiska svårigheter, och dels med metodutveckling och kliniknära forskning. Är också doktorand vid Psykologiska institutionen. Centralt i min forskning är dels förekomsten av psykiska problem hos individer med narkotikamissbruk, och dels hur man inom missbruksvården ska kunna utveckla metoder för att upptäcka och förstå vilka problem olika individer har. Syftet med detta är ökad kunskap om vilka behandlingsbehov som finns både hos enskilda individer och i patientgruppen. Ett område jag har studerat extra är svårigheter med att reglera olika beteenden såsom matintag, sexuella aktiviteter, träning, och shopping och hur sådana problem förhåller sig till substansmissbruk. Elisabeth.Punzi@vgregion.se 6

Jonas Stålheim, doktorand, leg psykolog Psykologexamen/fil mag 2001. Leg psykolog 2004. Antagen till forskarutbildning i psykologi 2009. Genomför forskningen på halvtid och arbetar resterande tid vid Linnéteamet, Beroendekliniken/SU, en öppenvårdsmottagning för personer med nydebuterad psykos och samtidigt missbruk. Mitt forskningsområde är patienter med psykos och missbruk, speciellt nydebuterade. Jag är framför allt intresserad av behandlingsforskning och de frågeställningar som väcks av det kliniska arbetet, där psykoterapin har en central roll. Jag är också intresserad av teoretiska psykopatologiska frågeställningar samt av hur missbruk och psykisk ohälsa interagerar. Min hemvist är inom den kliniska psykologin och en viktig drivkraft för mig är att bidra till ett närmande mellan forskning och klinik. jonas.stalheim@vgregion.se Hanna-Linn Wargelius, doktorand, fil mag Stationerad i Uppsala. Läste molekylärbiologi vid Uppsala Universitet. Fil mag 2004. Arbetade sedan som projektassistent vid Institutionen för neurovetenskap i Uppsala. Påbörjade doktorandstudier 2006 inom neurovetenskap och kombinerar forskningen med läkarstudier. I min forskning tittar jag på biologiska markörer för personlighetsdrag eller avvikande beteende (t.ex. kriminalitet, aggressivitet och alkoholvanor). Har en del personer en medfödd biologi som gör dem känsligare för vissa psykosociala faktorer? Fokus ligger på markören MAOB som kan mätas i blod och som anses spegla monoaminerg aktivitet i hjärnan. Vi tittar även på monoaminerga kandidatgener i relation till psykologiska mått och beteende. Hanna-Linn.Wargelius@neuro.uu.se 7

Jenny Simson Rangmar, forskarssisten, fil kand Född 1975. Filosofie kandidatexamen i psykologi (2001) och gymnasielärarexamen i psykologi och svenska (2002). Medverkar i det forskningsprojekt som studerar hur det har gått för de alkoholskadade barnen. Syftet är att få fördjupad kunskap om vilka konsekvenser prenatal alkoholexponering får för den vuxna personen, framförallt med avseende på psykosocial och neuropsykologisk funktion Ansvarar för datainsamling till projektet. E-post: jrangmar@hotmail.com Ann-Sofie Medin, projektledare, socionom Socinomexamen 1988 och fil mag examen 2000. Sedan socionomexamen arbetat som socialsekreterare, psykiatrihandläggare, avdelningschef samt de sista fem åren som enhetschef inom Göteborgs kommuns socialtjänst. Är för närvarande tjänstledig från enhetschefsarbete och projektledare för en studie som rör implementering av en modell för tidig upptäckt av riskbruk. Det projekt jag leder prövar en modell för att tidigt upptäcka riskabla alkoholvanor hos patienter som sökt akut vård vid en akut medicinsk vårdavdelning. Målet är att få i gång en fungerande samverkan mellan de enheter som möter personer med alkoholproblem och de enheter som kan ge vård och behandling för alkoholproblem. E-post: ann-sofie.medin@socialresurs.goteborg.se 8

Angelica Dahlgren, masterstudent, fil kand Född 1985 i Göteborg. Filosofie kandidatexamen i sociologi med inriktning mot socialpsykologi 2007. Filosofie kandidatexamen i psykologi 2008. Är för närvarande masterstudent i psykologi och skriver på ett arbete om Craving as a predictor for alcohol relapse, grundat på data från Göteborg Alcohol Research Project (GARP) som är tvärvetenskaplig och longitudinell projekt. E-post: gusdaang@student.psy.gu.se 9