SJ 11. Hållbarhets redovisning



Relevanta dokument
SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

hela rapporten:

2011 års. specialfastigheter. redovisning

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

Verksamhetsplan Folkrättskretsen (Krets 01145)

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Låt ledarskap löna sig!

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Svenska Spels GRI-profil 2012

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

Mot. 1982/ Motion

Verksamhetsplan 2018

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l iootterdotterdotterdotterbolag

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

Chefen & Arbetsmiljön

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus

Trendspaning i Stockholm

KBU Grundskolan Fritids Åk Kronoparksskolan

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Lexmark Print Management

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet

Svenska Spels GRI-profil

Att vara m ultinationell

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Svanenmärkning av Städtjänster

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

Energiläget i Mellerud

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.

NOLL TOLERANS FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER INOM SODEXO

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Vi tror på ansvar. Med vänliga hälsningar, Per Johansson, VD Brinova

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Code of Conduct. Senast uppdaterad Utgivare: Johnny Gunnarsson

Syfte Mål Värderingar

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

E-strategi för Strömstads kommun

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Bolagen har ordet. Atlas Copco

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Personalpolitiskt program

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan

Syfte Mål Värderingar

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:

SBAB. Klimatredovisning

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Handläggare. Lena Henlöv Svar på motion från folkpartiet "utvärdering av södertälje skol modell"

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

frågor om höghastighetståg

FÖRFRÅGNINGsUNDERLAG. för upphandling av nya spårvagnar till Göteborg 1999

Vägskäl i bostadspolitiken

Trendrapport affärsresande på tåg

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

Hållbarhetsredovisning 2009

5. Roger Nordén, Ä:.' I

Transkript:

SJ 11 Håbarhets redovisning

Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper 32 Revisors Rapport 34 Innehåsindex 35 Definitioner 40 Rapporter 2012 SJ pubicerar för 2011: Årsredovisning, Håbarhetsredovisning och Boagsstyrningsrapport. Rapporter kan bestäas från: SJ AB Kommunikation, 105 50 Stockhom, info@sj.se Samtiga rapporter är tigängiga på www.sj.se Vid frågor hänvisas ti Urika Linde, 010 751 50 84. Håbarhetsredovisningen har producerats av SJ i samarbete med Pubicera Information AB. Layout och iustration: Dan Larsson. Grafisk produktion: Nina Gying. Foto: Bsmart, Hans Carén, Patrik Engström, Fredrik Hjering, Stefan Nisson, Leif Erik Nygårds, Feix Oppenheim, Caes Saomonsson och Hee Wikström. Tryck: Eanders Sverige AB. Tack ti kunder och medarbetare som medverkat.

Du är en de av ett håbart resande Vårt främsta bidrag ti en håbar utvecking är att så många som möjigt väjer att resa med SJ. Ju fer som väjer tåget desto bättre för mijön och kimatet. SJs verksamhet bidrar ti att många kan resa kimatsmart. Denna håbarhetsredovisning beskriver hur SJ redovisar ansvar inte enbart inom mijöområdet utan även såvä sociat som ekonomiskt. Rapportstrukturen föjer riktinjerna enigt GRI, Goba Reporting Initiative. SJ har fått fera utmärkeser för sitt mijö- och håbarhetsarbete. Ett fint kvitto på att vi är på rätt väg. Det drivmede som används för våra tåg är enbart förnybar energi och aa fordon är märka med Bra mijö va värdens tuffaste mijömärkning. Bra service och god punktighet är två viktiga parametrar för den som ska resa. Vårt interna förbättringsarbete fokuserar just därför på dessa områden för att bygga upp förtroendet för varumärket SJ. Genom att vi kan erbjuda kimatsmarta resor ger vi dig också automatiskt en möjighet att påverka mijön positivt och därigenom bidrar vi tisammans ti en håbar utvecking. Väkommen ombord. Jan Forsberg Verkstäande direktör Viktiga händeser 2011 SJs edning fattar besut om att arbeta med en strategisk kvaitetsmode baserad på EFQM-modeen. SJ 3000, Sveriges mest mijöanpassade tåg, testkörs. SJ 3000 är tiverkat av återvunnet och återvinningsbart materia, drar minimat med energi och återmatar 12 procent av den använda energin ti enätet. SJs åriga medarbetarundersökning visar på nöjdare och mer motiverade medarbetare. Sjukfrånvaron sjunker under året, och redan kvarta 3 uppnås uppsatt må för 2011. SJ certifieras enigt OHSAS 18001, viket är en standard för arbetsmijö. Fyra strategiskt viktiga mijömå presenteras. De områden som igger ti grund för måen är Energieffektivitet, Avfa, Utsäpp samt Mijöprofi. SJs kundtidning Kupé vinner Stora Pubishing- Priset i gruppen Kundtidningar som vänder sig ti konsumenter. SJ utses av amänheten ti Sveriges grönaste varumärke i en mätning genomförd av varu märkesbyrån Differ. SJ utnämns ti Sveriges mest håbara transportföretag. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 1

Ordföranden har ordet Håbarhet nycken ti framgång Företag som driver sin verksamhet ansvarsfut bidrar ti en positiv och mer ångsiktig samhäsutvecking. Vi vi vara ett sådant företag, därför ska vårt håbarhetsarbete vara en integrerad de i hea verksamheten. För att vara attraktiva och utveckas på ett bra sätt måste företag visa att de är håbara i fera dimensioner. Håbara företag förväntas väva ihop såvä sociaa, mijömässiga som finansiea perspektiv. De som karar att hantera denna mångfad har stora möjigheter att bi ekonomiskt framgångsrika samtidigt som varumärket stärks och företaget bidrar ti en positiv och mer ångsiktig samhäsutvecking. Utgångspunkterna för ett yckat håbarhetsarbete beskrivs i den så kaade Brundtandsrapporten (FNs rapport Vår gemensamma framtid). Där definieras håbar utvecking med nyckebegreppen Peope, Panet, Profit och som också tydiggör de dimensioner som är viktiga för att skapa håbara värden över tid. De företag som yckats med ett vä fungerande håbarhetsarbete, där aa dimensioner beaktas är de som har amänhetens respekt, attraherar och behåer med arbetare samt evererar värde ti sin ägare. Utmaningen framåt för SJ är ett ökat fokus på håbarhet. Under året har mycket gjorts för att utvecka den interna diaogen. Aa ges möjighet att tycka ti och komma med konstruktiva inspe via de medarbetar- och edarpaneer som inrättats men också via chattar, boggar och kommentarsmöjigheter på vårt intranät. Sociaa medier, som ti exempe Twitter, har också ökat möjigheterna ti diaog med många intressenter. De kommentarer och försag som kommer ti oss är värdefua för att utvecka SJ. I mijöfrågor ska SJ igga i framkant av teknikutveckingen men också våga ta nya grepp och se hur aa dear i verksamheten kan bidra ti en ökad håbarhet. Här är vi redan på god väg, ti exempe via de satsningar på ökad produktivitet och effektivitet som gjorts i SJs underhåsverksamhet. En effekt är att den tid då fordonen står på verkstad har minskat kraftigt. Sedan 2007 har vi, med bibehåen kvaitet och säkerhet, i genomsnitt kunnat minska verkstadstiden med 15 procent. Och ju mer våra tåg går i trafik runt om i Sverige, desto större bir vinsterna för mijön. Att göra koka investeringar för framtiden är viktigt och förutsätter en god ekonomi. Vi har nyigen anserat vårt nya snabbtåg, SJ 3000, som är Sveriges mijö - vänigaste tåg. Att Profit, önsamhet, kommer sist av de tre edorden i Brundandrapporten är ingen tifäighet. Ekonomisk framgång skapas när Peope och Panet de sociaa och mijömässiga dimensionerna bir ika viktiga i håbarhetsarbetet som önsamhet. Vi strävar efter att uppnå ångsiktig önsam tiväxt, där vår verksamhet skapar värde för ägare och andra intressenter. Med medarbetare som tar vä hand om kunderna erbjuder SJ ett attraktivt resande med våra tåg. Med fer kunder som väjer tåget bir resandet i Sverige at mer mijövänigt. Därmed ökar förutsättningarna för att vi också framgent ska vara ett popuärt reseföretag som också är önsamt. Under 2012 kommer SJ att utvecka håbarhetsredovisningen där de sociaa, mijömässiga och ekonomiska perspektiven koppas ti vårt styrkort. Inom områdena samhäe, kunder, ekonomi/finansiet, processer, medarbetare och partners kommer aktiviteter, må och uppföjning att redovisas. SJ vi inte bara prata håbarhet. Genom att ha grepp om heheten i vår verksamhet evererar vi håbarhet. En håbarhet som skapar värde för aa. Jan Sunding, Styreseordförande 2 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

Strategi och styrning Strategisk inriktning och styrning Håbarhet innebär att vi i vår dagiga verksamhet integrerar ekonomisk önsamhet med sociat och mijömässigt ansvarstagande. Tåget är ett överägset transportmede ur mijösynpunkt och SJ arbetar för att ytterigare minimera mijöpåverkan. SJ stäer sig bakom Brundtandkommissionens breda internationea definition av håbar utvecking: Samhäsutveckingen ska kunna tigodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjighet att tigodose sina behov. Vi hanterar vår påverkan på omvärden och utveckar verksamheten avseende mijö och sociaa frågor i samråd med våra viktigaste intressenter för att skapa värde. SJ arbetar också med att invovera aa medarbetare i hur håbarhetsarbetet fungerar och fortgår. Grunden för SJs håbarhetsarbete är vår verksamhetsidé, vision och värdegrund. Mot denna bakgrund har SJ formuerat ett anta principer för hur koncernen ska agera och vad intressenterna kan förvänta sig av SJ. Detta ska styra det öpande håbarhetsarbetet. Strategi för håbar önsamhet SJ ser strategisk ansvarsfu konkurrens som förmågan att hantera påverkan på omvärden på ett sätt som ångsiktigt igger i inje med intressenternas förväntningar, inom såvä mijö som på det sociaa och ekonomiska området. Genom att skapa en framgångsrik och affärsmässig metod för att hantera håbarhetsfrågor vi SJ förverkiga visionen Aa vi ta tåget. SJs strategi går ut på att skapa tiväxt och värde genom att everera kundnytta. Det kräver god kvaitet och hög effektivitet. Genom att så många som möjigt reser med SJ, tiförs största möjiga värde för våra kunder, ägare och samhäet i stort. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 3

Strategi och styrning SJs redovisningsprinciper SJ har änge arbetat aktivt med mijö- och håbarhetsfrågor. Resor med SJs tåg är märkta med Bra Mijöva av Naturskyddsföreningen sedan 1994. 2006 ansöt sig SJ ti Gobat Ansvar. Det innebär att vi ska verka i enighet med de tio principerna i FNs Goba Compact och OECDs riktinjer för mutinationea företag. Dessa tar fasta på engagemang och kunskap om mänskiga rättigheter, arbetsvikor, korruptionsbekämpning och mijöhänsyn. 2006-2007 ökade intresset för håbarhetsfrågor i amänhet och för kimatfrågan i synnerhet. Det var positivt då SJ är en de av ösningen på viktiga mijö- och samhäsfrågor. Under åren har SJ erhåit fera utmärkeser för vårt mijö- och håbarhetsarbete. 2011 utsågs SJ ti Sveriges grönaste varumärke viket är en bekräftese på att våra viktigaste intressenter ser oss som ett håbart företag. 2007 började SJ tiämpa GRI (Goba Reporting Initiative) och pubicera Håbarhetsredovisningar. Där presenteras vårt resutat och förbättringsarbete inom ett brett håbarhetsperspektiv som innefattar samhäe, mijö, ekonomi och våra medarbetare. SJ har vat att tiämpa nivå B+ för redovisningen, viket innebär att vi vä motsvarar de förväntningar som vår ägare och övriga intressenter stäer på oss. Vi föjer svenska agar och regeverket för statiga boag. SJ är certifierat enigt såvä ISO 9001 som ISO 4 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

Strategi och styrning 14001. 2011 bev vi även certifierade enigt OHSAS 18001, viket visar att vi har tydiga processer och fortöpande bedriver ett förbättringsarbete även inom arbetsmijö frågor. Håbar styrning Få företag har så högt städa förväntningar på sig som SJ. Förväntningar som sträcker sig ängre än sjäva resan. Externa intressenter såvä som medarbetare ser det som sjävkart att SJ tar både sociat och mijömässigt ansvar. SJ har genom ägardirektivet ansvar för att generera ekonomisk avkastning. Håbarhetsarbetet ger SJ konkurrensfördear viket kan öka önsamheten. Värden skapas genom en utvecking mot ökat sociat, ekonomiskt och mijömässigt ansvarstagande. SJs koncernedning besutar årigen om kompetterande finansiea och icke-finansiea må som senare faststäs av SJs styrese. SJ har tagit fram riktinjer för särskit viktiga områden för att säkra ett i grunden håbart arbetssätt, exempevis finns poicys inom inköp, jämstädhet, etik och mijö. a Som ramverk för håbarhetsredovisningen tiämpas tredje generationen av Goba Reporting Initiatives (GRI) riktinjer G3 (www.gobareporting.org). Dessa riktinjer är amänt vedertagna band större företag och tiämpning av G3 förbättrar jämförbarheten med andra företag. Enigt GRI:s riktinjer för håbarhetsrapportering ska boag ange ti viken nivå organisationen föjer riktinjerna. SJ har vat att för 2011 appicera nivå B+. SJ utför en sjävutvärdering gentemot GRI:s riktinjer G3. Ernst & Young har översiktigt granskat SJs håbarhetsredovisning samt genomfört granskning för att bekräfta den sjävutvärdering som pa cerar SJ på nivå B+. SJ ABs styrese avger den 30 mars 2012 Håbarhetsredovisning avseende räkenskapsåret 2011. Indikatorer SJs edning har vat ut ett anta indikatorer koppade ti håbarhet vika anses centraa för att under de närmaste åren föra håbarhetsarbetet framåt. Vägedande för vår indikatorredovisning har band annat varit väsentighets anayser och värdet för våra intressenter. Strategiska indikatorer Må 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Kundvärden NKI, SJ AB 72 68 70 74 73 73 Punktighet, SJ Snabbtåg 95 88 81 91 90 91 Punktighet, SJ Regionatåg 95 87 88 93 93 92 Voym Personkiometer (mijoner) 5 966 6 774 7 038 7 156 6 467 Beäggning (%) 55 54 54 54 54 52 Medarbetare Sjukfrånvaro 4,0 4,2 5,2 4,6 5,1 6,8 Medarbetarindex 62 59 56 58 Mijö Energianvändning (GWh) 523 622 605 651 597 Energieffektivitet etåg (kwh/personkm) 0,08 0,08 0,08 0,07 0,09 Totaa utsäpp av kodioxid (ton CO 2 ) 3 623 8 184 6 252 6 072 8 786 Totaa utsäpp av kodioxid (gram/personkm) 1,1 0,56 1,21 0,89 0,85 1,36 Finansiea ägarmå, koncern Avkastning eget kapita (%) 10 0,8 6,7 11,2 13,5 13,8 Soiditet (%) 30 49,6 48,4 41,0 40,4 36,7 Utdening 90 153 181 169 150 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 5

Intressentdiaogen Intressentdiaogen SJs verksamhet berör många. Vi strävar efter att ha en öppen och rak diaog med aa intressentgrupper och vi gör vårt bästa för att fånga upp de krav och förväntningar som finns på oss. Möten och diaoger är betydesefua verktyg i det arbetet. 6 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

Intressentdiaogen Aa svenskar är deägare i SJ. Aa berörs av SJ. För att skapa vä fungerande reationer ti de oika intressenterna utgår vi ifrån vår egen intressentmode. Urvaet av intressenter har gjorts utifrån hur mycket de påverkas av eer påverkar SJ. Genom öpande intressentdiaoger kartäggs hur vä SJ ever upp ti de oika intressenternas förväntningar. Med hjäp av dessa identifieras de mest prioriterade frågorna, som bir de av det strategiska håbarhetsarbetet. I Anseendebarometern, som utförs av Nordic Brand Academy, bedöms årigen Sveriges starkaste varumärken av amänheten. Årets undersökning visade en fortsatt minskning för SJs anseende ti index 41 (50). Även Svenskt Kvaitetsindex gav ett minskat resutat, 51,3 (52,8). Som en konsekvens av dessa mätningar genomförde SIFO på uppdrag av SJ fördjupade undersökningar kring förtroende och anseende. Undersökningarna visade att den uppevda punktigheten var den största orsaken ti ett minskat förtroende för SJ. Ett högt förtroende finns fortsatt för SJs mijöprofi. Det bekräftades när amänheten utsåg SJ ti Sveriges grönaste varumärke 2011. 2011 har varit ett aktivt år med aa intressenter. För att snabbt kunna stäa frågor och få synpunkter har Medarbetarpaneen, bestående av cirka en tredjede av medarbetarna, varit ett forum. SJ har också vänt sig ti samtiga medarbetare för att få synpunkter och försag på förändringar i organisationen viket bidrar ti att skapa engagemang och deaktighet. Vi har interna chattar och boggar där medarbetare har möjighet att diskutera aktuea frågor. SJ detar aktivt inom sociaa medier, en viktig kana för att kommunicera med våra resenärer. Genom vår närvaro och tigängighet i sociaa medier kan vi agera snabbt och också ta emot synpunkter viket bidrar ti en öppen och transparent diaog. SJ har utsetts ti ett av Sveriges mest infyteserika företag på Twitter och Facebook. Under året genomfördes en större undersökning på www.sj.se där vi bad våra kunder att komma med försag på områden som är viktiga för SJ att förbättra. Resutatet redovisades på www.sj.se. Kunder/resenärer Att yckas attrahera kunder är en förutsättning för vår verksamhet. För att addera värde ti vår ägare, ti mijön och samhäet ska SJs tjänster håa god kvaitet och medarbetarna ge bra service. SJ genomför samta, enkäter och intervjuer med kunder för att få kunskap om förväntningar och behov. Undersökningar genomförs öpande under hea året, band annat ombord på våra tåg. I år har cirka 20 000 resenärer fått ge sin syn på rese uppevesen och hur de ser på SJ. Resenärerna bir därmed viktiga kunskaps- och inspirationskäor för vårt förbättringsarbete. Tågets höga mijöprestanda har bivit viktigare i takt Intressenter Förväntningar Diaog under 2011 Åtgärder under 2011 Kunder/ Resenärer Punktighet Tydig information Resenärsforum, kundundersökningar Fokusgrupper, resenärsforum, NKI-undersökning Startat ett punktighetsprojekt med tydiga må, aktiviteter och uppföjningar Lanserat en kundapp för trafikinformation Utveckat sms-tjänster Ett ansvarsfut agerande i håbarhetsfrågor NKI-undersökning, diaoger Håbarhetsredovisning/GRI Ta hand om kunder vid stora störningar Fokusgrupper, Kundpane Utökade mandat för frontinjepersona Medarbetare Tydiga må Arbetsmöten Mådiaog, utveckingssamta Möjighet att påverka Utveckingssamta Närmaste chef ansvarar för genomförande Förbättrad intern diaog Interna boggar, chattar Fer kommunikationsvägar Kompetensutvecking NMI-undersökning Verktyg för kompetensutvecking och uppföjning Ägare Ekonomisk avkastning Styrese- och edningsarbete Effektiviseringsprogram, affärspan Utdening Boagsstämma Ett ansvarsfut agerande i håbarhetsfrågor Möten, diaog, enkäter Håbarhetsredovisning/GRI Leverantörer Förbättrad kvaitet i everans av tjänster Löpande diaog Leverantörsgenomgångar Trafikverket Utökat samarbete Strategiska, taktiska och operativa möten Åtgärder för förbättrad punktighet och framkomighet Medier Tigängiga Presskonferenser, möten, samta Möten regionat och centrat Transparent Pressmeddeanden, möten Ekonomisk rapportering Branschföreningar Deaktighet, bidra ti att driva viktiga frågor Samarbeten, utbidning, informationsutbyten Tigängighetsfrågor Branschstandards Samhäe Öppenhet och tydighet Samhäsdebatt, kontakt med poitiker Års- och Håbarhetsredovisning, Pressmeddeanden S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 7

Intressentdiaogen med att företag vi visa ett sociat och mijömässigt ansvar. Vi erbjuder våra kunder möjigheten att minska sin negativa mijöpåverkan genom att väja tåget. Dessutom kan vi hjäpa våra företagskunder med att ta fram detajerad statistik om mijökostnaden för företagets samade resor. Medarbetare SJ är ett reseföretag och reationen med våra kunder är väsentig. En förutsättning för att ge god service är att aa medarbetare förstår sin de i värdekedjan. Med mottot Nöjd Kund Mitt Ansvar vi vi visa att aa medarbetare har ansvar för att ta hand om kunden på bästa möjiga sätt och befogenhet för att aktivt göra så. En god arbetsmijö är utgångspunkten för att kunna ge bra service. Ett edarskap där må och visioner för verksamheten kommuniceras tydigt är centrat för att skapa en god arbetsmijö. SJ genomför årigen medarbetarundersökningar där resutatet utgör underag för förbättring och utvecking. Ägare Ägaren, staten, formuerar må för SJs verksamhet och är representerad i styresen. Mået att skapa värde innefattar krav på ångsiktighet, effektivitet, önsamhet, utveckingsförmåga samt ett mijömässigt och sociat ansvarstagande. Samarbetspartners/Leverantörer Vi arbetar dagigen i nära samarbete med våra everantörer inom underhå, service och städning för att säkerstäa att våra tåg är hea och rena. Kvaiteten på våra tjänster är beroende av processer hos våra samarbetspartners. Kontakten innebär diaoger och förhandingar, men även kontro av utförda tjänster. SJ tiför i sin tur band annat värde i form av arbetstifäen hos våra samarbetspartners. Trafikverket Trafikverket äger och förvatar infrastrukturen samt fördear tågägen mean oika operatörer. Ett vä fungerande samarbete med Trafikverket är av stor betydese, eftersom vi med gemensamma åtgärder kan förbättra punktigheten och verka för att Sveriges järnvägsinfrastruktur används på ett optimat sätt. SJ har kontakt med Trafikverket på aa nivåer, där vi arbetar för våra gemensamma intressen och för att säkra en god everans. Medier SJ är ett öppet och transparent företag som agerar proaktivt och vi deta i samhäsdebatten. Medierna har en viktig ro genom förmeding av nyheter och information. Trafikhuvudmän Från och med 1 januari 2012 gäer en ny koektivagstiftning. Detta innebär att tidigare Trafikhuvudmän, oftast i form av Länstrafikboag, upphör och ersätts av en Regiona koektivtrafikmyndighet (RKM). Genom intressentdiaog får SJ insyn i hur ny agstiftning kommer att påverka verksamheten. Aa än har genom RKM rätt och skydighet att organisera och bedriva koektivtrafik inom sina geografiska ansvarsområden. SJ utför trafik på uppdrag av RKM. Utöver detta förs en kontinuerig diskussion om tidtabeer och tågutbud för att den samade trafiken på bästa sätt ska möta resenärernas efterfrågan. Föreningar/Organisationer SJ samarbetar med föreningar och organisationer i syfte att verka positivt för järnvägens utvecking samt utformningen av framtidens tågtrafik. Vi har ti exempe kontakt med pendarföreningar, som verkar för bättre förbindeser i regionatrafiken, ti exempe Mäardaen. SJ detar vid möten om hur trafiken ska bedrivas för att motsvara både resenärernas och SJs intressen. Under 2011 startade projektet Fokus Mäardaen som innehåer en rad åtgärder för bättre punktighet och everans. SJ har ett nära samarbete med åtta oika handikapporganisationer. De är utvada av Handikappförbundens samarbetsorgan och representerar de funktionsnedsättningar som innebär hinder vid resande. Representaterna från organisationerna bidrar med kunskap och synpunkter och diskussionerna omfattar at från erfarenheter ti paner för framtida fordonsbestäningar. SJs nya snabbtåg kommer att eva upp ti samtiga EU-direktiv gäande tigängighet för funktionshindrade resenärer. SJ samarbetar också med ideea organisationer som exempevis Naturskyddsföreningen. Tågresor med SJs etåg är märkta med Naturskyddsföreningens mijömärkning Bra Mijöva. Lagstiftare SJs verksamhet är beroende av poitiska besut. Persontransportsektorn har stegvis omregerats och avregerades fut ut januari 2012. Oika besut om infrastruktur, skatter och avgifter påverkar järnvägens konkurrenskraft. SJ detar ofta som remissinstans när poitiska besut bereds. Under året har representanter från SJ träffat regionaa och okaa företrädare samt andra besutsfattare för att aktivt deta i diskussioner kring viktiga frågor i regionerna och änen. Mået har varit att diskutera regionernas behov samt gemensamma frågestäningar och utmaningar. 8 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

Möjigheter och utmaningar Hög kvaitet i everanser förutsättning för förtroende SJ arbetar för att höja everanskvaiteten. Effektivitetsarbetet ska säkra att uppsatta må kan uppnås och framtida investeringspaner kan genomföras. SJ ska fortsätta vara ett attraktivt och håbart reseaternativ. Fokusområden för SJ gäer ökad kvaitet i everansen. Därför införs en ny kvaitetsmode, EFQM (European Foundation for Quaity Management), som tisammans med ett baanserat styrkort ökar möjigheterna för att anaysera avvikeser, systematisk uppföjning och åtgärder. Ett särskit arbete för förbättrad punktighet har startats för att säkra att aa processer och förbättringar genomförs och får bestående resutat. Punktighetsarbetet har varit i fokus änge, men ett mer omfattande och strukturerat tvärfunktionet kvaitetsarbete krävs för att nå måen. Konkurrensen om resenärerna har hårdnat och SJ har tappat marknadsandear på ångväga distanser ti fyget. Avregeringen av järnvägsbranschen i sig innebär i ett kort perspektiv inte så stor konkurrens på spåren, men i en förängning kommer antaet operatörer att öka på snabbtågsmarknaden. Med attraktiva priser, everanssäkerhet och förbättrad punktighet ska SJ behåa och utvecka sin position på marknaden. Samarbeten och partnerskap bir en viktig de i det arbetet såvä som en kvaitetssäkrad och effektiv produktion. infrastruktur och ansag för underhå av infrastrukturen, och de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten, exempevis genom nivån på de infrastrukturavgifter som ska betaas av tågoperatörerna. Infria förväntningar SJ har en unik position. Med ett stort anta intressenter och 100 000 resenärer varje dag finns det många och högt städa förväntningar på oss. Förväntningar som vi vi eva upp ti. SJs varumärke och anseende har dock påverkats negativt. Under 2010 och 2011 har vi ti föjd av extremt vinterväder och påföjande trafiksvårigheter inte infriat våra kunders förväntningar om punktighet, service och information. Genom vårt förbättringsprogram har vi jobbat hårt med att komma tirätta med brister i verksamheten. SJs stora utmaning är att återta förtroendet för företaget och det som evereras. Genom att höja kvaiteten och vara tydig med öften och everans kan SJ skapa trovärdighet för tåget som ett håbart reseaternativ. Möjigheter och risker Genom att satsa stora resurser på ett effektivt personaarbete kan vi erbjuda en servicenivå och kvaitet som ger oss en tydig konkurrensförde på en avregerad marknad. Fokus har agts på områden som kompetensutvecking, medarbetarskap/edarskap, häsa och mångfad. Ett viktigt må är att bibehåa engagemanget hos våra medarbetare. Punktighet är ett av de viktigaste kriterierna vid vaet av resa. SJ arbetar för att säkra punktigheten i trafiken. Med hög kvaitet i vår everans är punktigheten en möjighet. Detta är vår viktigaste och mest kritiska framgångsfaktor. Med den spårkapacitet som finns idag riskerar vi att inte kunna eva upp ti resenärernas förväntningar. Risken är då att färre väjer tåget, något som vore negativt för mijön. Trots SJs starka position inom håbarhetsfrågor finns också andra risker. Verksamheten är starkt beroende av poitiska besut. Dessa besut påverkar såvä förutsättningarna för verksamheten genom investeringar i S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 9

SJs sociaa ansvar SJs sociaa ansvar Under 2011 har SJ Fortsatt arbetet med att minska sjukfrånvaron ytterigare genom ett brett häsoprogram som riktar sig ti aa medarbetare. Genomfört beredskapsutbidningar för att bättre kunna ta hand om resenärer i svåra situationer. Lanserat en ny webbtjänst för SJ-anstäda, Förmånståget, där aa personaförmåner, ti exempe friskvård, finns samade på ett överskådigt sätt. Utveckat kommunikationen med medarbetare i fera kanaer. Medeanta anstäda per enhet, Koncernen 2011 2010 Trafik och Service 1 937 2 264 Försäjning 590 556 Fordon 276 271 Huvudkontor 235 232 Dotterboag 1 003 939 Summa 4 041 4 262 Personaomsättning, % Koncernen 16 12 8 4 0 06 07 08 09 10 11 Nöjd-Medarbetar-Index SJ AB 80 60 40 20 0 06 08 10 11 10 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs sociaa ansvar SJ ska vara en uppskattad arbetsgivare och underätta för medarbetarna att göra ett bra jobb. Kompetens och engagemang för kunden är en viktig de av reseuppevesen. År från år visar undersökningarna att våra medarbetare anstränger sig för att ge bra service. Våra medarbetares syn på SJ som företag och arbetsgivare mäts kontinuerigt. Resutaten och efterföjande samta mean medarbetare och chefer bidrar ti att SJ bir bättre som arbetspats och främjar goda prestationer. Resutaten kan också igga ti grund för förändringar i processer eer arbetssituationen generet. SJ har genomfört medarbetarundersökningar under ång tid och sedan 2010 genomförs de årigen. 2011 års medarbetarindex bev 59 (56), det bästa resutatet sedan mätningen infördes 2003. Medarbetarindex ger ett sammanvägt värde för nivån på tifredsstäese och engagemang hos våra medarbetare. Mået för 2012 är ett index på 62. Årets resutat är ett steg i rätt riktning. Det tyder på att de åtgärder som genomförts sedan förra mätningen har fått positivt genomsag. Samtiga deområden har gått framåt jämfört med förra året utom för den personiga arbetssituationen, som är oförändrad. Årets resutat visar att det finns en stothet över att jobba på SJ och att ansvar och befogenheter är tydiga. Positivt är också att det starka engagemanget för kunderna fortsätter vara högt. SJs medarbetare vidareutveckas SJs medarbetare uppever att de under året har fått tydigare ansvar och besutsmandat. Ledningsgruppen arbetar med ökad tigängighet och synighet, band annat genom besök i oika verksamheter för att diskutera aktuea frågor. Samtiga chefer har i uppdrag att presentera resutatet av medarbetarundersökning för sina arbetsgrupper och ta in medarbetarnas försag på förbättringsåtgärder. Därefter sammanfattas försagen i handingspaner med de viktigaste åtgärderna för den egna enheten. Övergripande satsningar är band annat ett utveckat samarbete med Trafikverket och andra aktörer, förbättrade processer och besutsvägar inom SJ samt utveckat edarskap band annat med en introduktionsutbidning, grönt kort, för nya chefer. För att förbättra tigången ti information har samtiga anstäda ombord under 2011 fått smartphones. En mobiappikation har utveckats för att ge trafikinformation och visar händeser under resans gång viket gör att medarbetare ombord är bättre uppdaterade om trafikäget. Nöjd Medarbetar Index (NMI) Förutsättningar i arbete 2009 51 2010 48 2011 52 Personig arbetssituation 2009 56 2010 52 2011 52 Samverkan och spridning av kunskap 2009 49 2010 50 2011 53 Handingskraft 2009 65 2010 59 2011 62 Ledarskap 2009 64 2010 63 2011 67 NMI Totat 2009 58 2010 2011 56 59 Könsfördening chefer, 2011 Könsfördening arbetsedare, 2011 Könsfördening totat, 2011 Kvinnor 40 % Kvinnor 43 % Kvinnor 39 % Män 60 % Män 57 % Män 61 % S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 11

SJs sociaa ansvar Förbättrad kommunikation med medarbetarna Medarbetarpaneen som startades under 2010 har bidragit ti att skapa en närmare diaog och fånga upp viktiga frågor i organisationen. I paneerna bjuds cirka 1 000 medarbetare in per gång. Boggar och chattfunktioner används också i större omfattning. En ny kommentarsfunktion på SJs intranät anserades under 2011. Där kan medarbetare diskutera nyheter och information och få svar på synpunkter och frågor. På ett enket och direkt sätt bidrar medarbetare med kunskap och idéer. Kompetensutvecking För att nå verksamhetens må är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för medarbetare att göra ett bra arbete. Våra medarbetare i frontinjen har under året vidareutbidats i service och bemötande. Aa SJ-anstäda får automatiskt behörighet ti SJs kompetenshanteringssystem och kan där ista de utbidningar som sutförts och se vika andra utbidningar som erbjuds. Under hösten 2011 har möjigheterna ti utbidning och kompetensutvecking för medarbetare ökat genom att SJ Service Academy nu har ett utbud av öppna utbidningar inom områden som Ledning och Panering, Trafiksäkerhet, Kommunikation, Arbetsmijö, Kvaitet och Utvecking samt Service och Bemötande. Arbetsmijö och säkerhet Ombord på våra tåg färdas dagigen ett stort anta människor. Det är därför av stor vikt att arbeta för en trygg och säker arbetsmijö. Det skapas genom ett bra edaroch medarbetarskap, där aa i SJ gemensamt bidrar. Kontinuerig utbidning av medarbetare med säkerhetstjänst såvä som inom service är en viktig de samt att arbetsmijöfrågorna genomsyrar hea verksamheten. Under året har trafiksäkerhetsutbidningar genomförts för våra medarbetare med säkerhetstjänst i enighet med agstadgade krav. SJ genomför öpande säkerhetsövningar och har under 2011 haft ett ökat fokus på beredskapsövningar för att träna vår persona på situationer med stora störningar. Enigt arbetsmijöverket har anmäningar om hot och våd mot persona i oika branscher ökat de senaste åren. Så har även skett inom SJ, varför vi sett över band annat armkedjor och andra stödåtgärder. Utbidning i fördjupad kundpsykoogi och personsäkerhet har håits. At för att ge personaen verktyg i konfikthantering och träning i hur de kan undvika hotfua situationer. SJs sjukfrånvaro ägre än mået SJ arbetar aktivt med förebyggande av ohäsa och oycksfa samt friskvård. Sedan fera år tibaka pågår ett arbete med att skapa friskare arbetspatser. Utveckingen ser mycket positiv ut. Sjukfrånvaron har minskat från 7,7 procent 2006 ti 4,2 procent för 2011. Mået för 2011, 4,6 procent, passerades redan under tredje kvartaet. Sjukfrånvaron är fortfarande reativt hög band ombordanstäd persona med sina 6 procent men även för denna personakategori finns positiva tendenser. Under året har samtiga anstäda kunnat få medicinsk rådgivning i samband med sjukanmäan. Som stöd i rehabiiteringsarbetet erbjuds en häso- och rehabiiteringskoordinator från företagshäsovården. Satsning på häsa och friskvård Frisk persona som trivs med att gå ti arbetet är viktigt. Satsningen inom häsa, friskvård och trivse har fortsatt. På arbetspatsträffar har teman som kost och sömn varit aktuea. Friskvårdsrum med motionsmöjigheter har inretts på fera orter. Under 2011 introducerades särskida Häsoinspiratörer i friskvårdsarbetet. Det är medarbetare som utbidats och som på en viss de av sin arbetstid har ti uppgift att stötta och tisammans med cheferna driva det okaa häsoarbetet. Sjukfrånvaro, % Koncernen 8 6 4 2 8 dagars utbidning i snitt för våra medarbetare under året. 0 06 07 08 09 10 11 12 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs sociaa ansvar Förmånståget Lanserat en ny webbtjänst för SJ-anstäda, Förmånståget, där aa personaförmåner, ti exempe friskvård, finns samade på ett överskådigt sätt. Förmånståget ger en större transparens och tydighet gäande vika förmåner som en medarbetare har och hur man på ett enket sätt utnyttjar dem. Förmånerna omfattar en rad områden och innehåer ti exempe privatresekort för SJ-resor, friskvårdsförmåner (träningskort, massage, naprapati), sjukvård, försäkringar och rabatt på hushåsnära tjänster. Bodomoppet Ett ed i SJs ångsiktiga häsofrämjande arbete är att uppmuntra fer att stäa upp i motions- och friskvårdsaktiviteter. För att vara en håbar organisation utifrån ett häsofrämjande perspektiv erbjuder SJ aa medarbetare att deta i oika motionsopp och tävingar runt om i andet, band annat Bemanstafetten och Bodomoppet. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 13

SJs sociaa ansvar Många stora dagar för 19 986 000 poäng Under året som gick fick många svårt sjuka barn något att se fram emot när behandingarna var som svårast och sjukhusvistesen som ängst. 2011 skänkte våra kunder 12 822 750 poäng ti stiftesen Min- StoraDag. SJ skänkte 7 163 250 poäng, viket motsvarade de poäng som SJ Prio-medemmarna skänkte under december månad. Totat sett skänktes 19 986 000 poäng, vika går ti barnens och deras famijers tågresor. För många barn är tågresan i sig en spännande uppevese. Det kan vara den första ängre resa barnen gör i sina iv, eftersom de ånga behandingarna och sjukhusvisteserna gör det svårt att resa. Under året arrangerade stiftesen MinStoraDag totat 552 oika aktiviteter och det gjordes många tågresor som SJ och våra SJ Prio-medemmar bidragit ti. MinStoraDag bjuder in barnen ti evenemang som Meodifestivaen, Disney on Ice och hockey-vm. I apri 2012 är det dags för det återkommande ägret i Jukkasjärvi. I år är det ungdomar från Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Sona som tar nattåget upp för en ångheg i storsagen natur. 14 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs sociaa ansvar SJ bra för samhäsutveckingen En vä utbyggd tågtrafik minskar mijöbeastningen och ger regiona tiväxt. Regioner utvidgas och arbetsmarknader knyts samman. Det skapar konkurrenskraft och nya möjigheter. SJs tågtrafik bidrar ti ett ångsiktigt håbart samhäe. Des genom den åga mijömässiga påverkan och ekonomiska fördear, des genom en socia dimension där bra tågösningar gör det möjigt att kombinera arbete och famijeiv på ett enkare sätt. Sedan 1990 har tågresandet dubberats. SJ har köpt nya tåg och rustat upp befintig fordonsfotta. En förbättrad komfort och service och större fokus på kimatfrågor generet har också bidragit ti att fer vi resa med SJ för att minska sin negativa mijöpåverkan. trafikarbete och använda besättningen effektivare skapar också ökad samhäsnytta. Mået är att många tåg ska vara i drift under högtrafik och att underhå och service i större utsträckning utförs under ågtrafik. SJs prismode når nya kunder Modeen innebär att resenärerna betaar oika priser beroende på efterfrågan och tidpunkt när de köper sin bijett. Att priset anpassas ti efterfrågan har generet gjort att fer än någonsin väjer SJ. Med anpassade priser har SJ fått nya kunder som inte annars skue ha åkt tåg. Beäggningen på tågen har ökat, viket gör att SJ kan håa ägre priser och vara konkurrenskraftiga gentemot andra transportsag. Effektivitet för större samhäsnytta Ökad beäggning har bidragit ti vår utvecking både resutat- och håbarhetsmässigt under senare år. Det innebär att varje enskid resenär förbrukar mindre e. Vi kan då håa ett ägre genomsnittspris mot kund, reaisera vår ägares resutatkrav samt fortsätta investera i vår verksamhet. SJ arbetar ständigt för att anpassa trafikutbudet ti efterfrågan och på detta sätt skapas värde både för ägaren och för våra intressenter. Att öka tågens Utvecka fer regioner SJ medverkar aktivt ti att fer regioner i andet ska kunna växa och utveckas. Ett sådant exempe är Tid för tåg, som är ett samarbetsprojekt mean kommuner, regioner, andsting, änsstyreser och tågoperatörer. Projektet tar sikte på regiona utvecking i södra och meersta Norrand, från Åre i norr ti Gäve i söder. Genom att förändra attityden ti pending med tåg ska trafiken utökas och medverka ti att okaa arbetsmarknader ingår i en större region. Därmed förbättras förutsättningarna för ekonomisk tiväxt i regionen. Ett annat må med projektet är ägre kodioxidutsäpp genom att minska resandet med bi och öka det koektiva resandet med tåg, ängs Norra Stambanan samt Mittbanan i södra och meersta Norrands inand. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 15

SJs sociaa ansvar Lägre utsäpp Tåget är det mest kimatsmarta trafiksaget. Utsäppen av växthusgaser och annan mijöbeastning är minima jämfört med väg- och fygtrafiken. Skinaderna har extra stor betydese eftersom tågresandet ökat kraftigt i Sverige under en föjd av år. SJs regionatrafik i Stockhom/ Mäardaen samt även i vår snabbtågstrafik har sedan miennieskiftet ökat med ungefär 50 procent. Det innebär att det nu görs fem mijoner fer tågresor än för tio år sedan. Om motsvarande ökning istäet varit koppad ti bitrafiken hade dessa fem mijoner resor medfört markant högre kodioxidutsäpp mean 2000 och 2010. Ökad tiväxt Storstadsregionerna spear en at större ro för tiväxten i andet. Stockhom är en av de snabbast växande städerna i Europa. Bara under 2011 väntas befokningen i huvudstaden öka med ytterigare cirka 40 000 personer. Idag beräknas Stockhomsregionen utgöra en tredjede av hea andets ekonomi. Tågtrafiken bidrar ti denna positiva utvecking då den ger förutsättningar för arbetspending. En vä utbyggd tågtrafik, med täta avgångar, korta restider och moderna tåg, bir en positiv drivkraft för en region. Detta är tydigt i Stockhom/Mäardaen men också i Skåne och Västra Götaand, där tåget genom åren hjäpt ti att knyta ihop at fer orter i omgivande än. På så sätt har regionen utvidgats viket öppnat nya möjigheter för många människor. SJ partner för bättre Mäardastrafik. Att bo här och jobba där bir at vanigare och arbetspendingen ökar. När tågtrafiken vintern 2010/2011 drabbades av stora störningar besutade sig resenärer på Mäarbanan att bida en pendarförening, TiM-pendarna. Fyers deades ut på stationerna och ombord på tågen. Gensvaret var stort och 130 personer kom på det första mötet och många har gått med i föreningen. 6 000 personer pendar mean Västerås och Stockhom. De är trogna SJ-kunder men vi ha everans av utovad kvaitet. Det har också varit probem med atför korta, ostädade, instäda och sena tåg samt bristande service på stationerna viket har varit frustrerande för resenärerna. När pendarföreningen började engagera sig djupare i kvaitetsfrågor bev fer medvetna om hur många aktörer tågtrafiken är beroende av. Fera möten har håits där SJ tisammans med Trafikverket har träffat föreningen och diskuterat viktiga frågestäningar, aktiviteter och åtgärder. SJ kan göra mycket för att öka kvaiteten. Den övergripande agendan sätts dock i poitiken. Det betyder att pendarföreningen också kommer att jobba gentemot Jernhusen, Trafikverket, Näringsdepartementet och okaa poitiker för att få accept för nödvändiga åtgärder för bättre Mäardas trafik. SJs medarbetare har jobbat hårt för att öka kvaiteten i trafiken. Ett särskit projekt har tisatts för att anaysera och förbättra trafiken i Mäardaen. Fokus är att tågen går som panerat med rätt anta vagnar och i tid. Ett ökat underhå av tågen sker numera på nätter och heger för att fer tåg ska vara tigängiga i högtrafik. 16 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs sociaa ansvar Sociat ansvar 2012 Vä fungerande edarskap är en av de viktigaste faktorerna för att nå SJs affärsmå. Under 2012 anserar SJ en introduktionsutbidning för nya chefer, Grönt kort, ett edarutveckingsprogram för samtiga chefer med fokus på edarroen samt coach- och mentorprogram. Fortsatt offensiv satsning på häsoarbete för friskare medarbetare och minskad sjukfrånvaro. Mået 2013 är en tota sjukfrånvaro på högst 4,0 procent (4,2). En successions- och karriärpanering görs för att säkra framtida kompetensbehov. För att stärka såvä edarförsörjning som edar utvecking utveckas en kompetensförsörjningspan. Där redovisas vika kunskaper som är strategiskt viktiga för framtiden och var i organisationen de finns. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 17

SJs mijöansvar Tisammans med våra kunder gör vi en insats för mijön Under 2011 har SJ Antagit fyra nya mijömå om energieffektivitet, utsäpp, avfa och mijöprofi. Besutat att från och med 2012 kimatkompensera för de utsäpp som den egna verksamheten ger upphov ti. Startat upp projektet Ecodriving för okförarna, med syfte att öka energieffektiviteten i tågdriften. Omcertifierat mijöedningssystemet enigt ISO 14001. Totaa CO 2 utsäpp SJ-koncernen Ton CO 2 10 000 7 500 5 000 2 500 SJs mijöekvation: Energieffektiva tåg + 100 % förnybar energi = iten kimat påverkan Utsäpp per person, enke resa Göteborg Stockhom SJ 2000 KG 100 75 50 25 0 06 07 08 09 10 11 0 1 gram Tåg Buss Bi Fyg 18 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs mijöansvar Att erbjuda effektiva och mijöanpassade resor är het i inje med vår affärsidé. Tåget är ett överägset transportmede ur mijösynpunkt. SJ arbetar för att ytterigare minimera mijöpåverkan och vara branschedande inom mijöarbetet. Aa som reser med oss gör en insats för mijön. Järnvägen utgör en viktig de i ett håbart samhäe och bidrar ti att begränsa kimatpåverkan. Ju fer som väjer tåg istäet för bi och fyg, desto ägre bir utsäppen av kimatpåverkande kodioxid. Att väja tåg är ett enket sätt att minska sin egen mijöpåverkan. Tisammans med aa kunder bidrar SJ därmed ti att minska Sveriges kodioxidutsäpp och ti det nationea mijömået, Begränsad mijöpåverkan. För att nå det mijömået ska utsäppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som igger utanför systemet för hande med utsäppsrätter, minska med 40 procent ti år 2020 jämfört med 1990. År 2050 bör utsäppen av växthusgaser som ett genomsnitt för aa industriaiserade änder ha minskat ti ungefär två ton per person. Idag bidrar en genomsnittig svensk med ungefär fem ton kodioxid per år. Varje resa som görs med SJs tåg i stäet för med bi skonar i genomsnitt mijön från ett utsäpp på ungefär 40 kio kodioxid. Järnvägens totaa mijpåverkan Järnvägens infrastruktur är omfattande och använder resurser i form av energi och materia. Det är främst stået i räsen och betong ti tunnar och broar som gör att det krävs mycket energi vid järnvägsbyggen. Samtidigt påverkas naturen och andskapet som järnvägen går igenom. Botniabanan AB har räknat fram järnvägens totaa mijöpåverkan i en redovisning. Resutatet visar att tåget är det ur mijösynpunkt bästa sättet att transportera såvä människor som gods på, även när infrastrukturens mijöpåverkan tas med. Beräknar och jämför utsäppen Mijökakyen har funnits på SJs hemsida sedan 2004 och är ett uppskattat och ättanvänt verktyg för att beräkna och jämföra utsäppen från en resa med tåg, buss, bi och fyg. SJ Mijökaky har cirka 10 000 besökare varje år. Verktyget används av privatpersoner som vi veta vika utsäpp deras resa gett upphov ti. Det igger också ti grund för den öpande statistik som SJs företagskunder får. Statistiken används i företagens mijöarbete för att redovisa och sätta må för utsäpp från tjänsteresor. SJ servar årigen sina företagskunder med drygt 27 000 rapporter. Mijömärkta resor Aa resor med SJs tåg i Sverige är sedan 1994 märkta med Bra Mijöva, Naturskyddsföreningens mijömärkning för persontransporter. I kriterierna ingår band annat krav på förnybar energi och åga utsäpp. 2011 kom nya kriterier. Från och med 2012 stäs band annat ökade krav på mijöfariga utsäpp. För SJ, som enbart köper e ifrån förnyesebara energikäor, innebär ökade krav inget då vi redan uppfyer mået. Om aa som reste med SJ under förra året istäet hade tagit bien hade 1,3 mijoner ton ko dioxid säppts ut. Det är ungefär ika mycket som hea Mamös utsäpp på ett år. Eer nästan ika mycket som hea det svenska jordbruket bidrar med på ett år. SJ köper 100 procent e från förnybara energikäor ti tågdriften viket minimerar kodioxidutsäppen. Jämföreser mean transportsag g C0 2 /pkm 200 150 100 50 0 Järnväg Fyg Väg Infra Resa Utsäpp per person, enke resa Västerås Stockhom X40 KG 28 21 14 7 0,08 gram 0 Tåg Buss Bi Utsäpp per person, enke resa Mamö Riksgränsen InterCity-tåg KG 400 300 200 100 4,8 gram 0 Tåg Buss Bi Fyg S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 19

SJs mijöansvar Fyra nya mijömå pekar ut riktningen Ett omfattande arbete har under 2011 genomförts för att formuera, förankra och kommunicera fyra nya mijömå i organisationen. Måen har stått i fokus för att få ett evande och aktivt mijöarbete. De nya mijömå som SJ har infört är tydigare formuerade och kvantifierade än tidigare. De områden som igger ti grund för mijömåen är Energieffektivitet, Avfa, Utsäpp samt SJs Mijöprofi. Fokus under året har varit att förankra och kommunicera dessa inom verksamheten. Diaogen med medarbetarna är en viktig de i ett evande mijöarbete. Måen är framtagna inom verksamheten med tydiga processer, aktiviteter och förväntade resutat och har kommunicerats i fera kanaer internt, band annat i artikar på intranätet och personatidningen SJ Nytt samt i den interna mijöboggen. Sparar 1 mijon papper Under 2011 ändrades ayouten på de kvitton SJs kunder skriver ut när de bokar en bijett på sj.se. Detta innebär att kunderna tisammans sparar cirka 1 mijon pappersark per år. Mijömå Må 2011 Utfa 2011 Må 2012 Må 2013 Må 2014 Energieffektivitet kwh/tågkm 12,3 13,4 12,7 11,8 11,0 Utsäpp kodioxid g/pkm 1,1 0,6 1,1 1,1 1,1 Avfa Ande (%) käsorterat avfa ombord som går ti materia återvinning 15 10 15 15 17 Mijöprofi Mijöindex kunder 70 67 70 72 75 Mijöindex medarbetare 75 74 75 75 75 20 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1

SJs mijöansvar Mijömå: Energieffektivitet En resa med SJs tåg är energieffektiv jämfört med många andra färdsätt. Det är ändå viktigt att hushåa med resurserna. Att sätta ett må för energieffektivitet är utmanande av fera anedningar. Förutsättningarna ändras under året och energianvändningen är svår att förutse eftersom den påverkas av en rad faktorer så som väderek, underag samt vika sträckor och tågtyper SJ kör. Tåg är i sig energieffektiva jämfört med ti exempe fyg, buss och bi. När fyget använder över 0,5 kwh per person och kiometer, gör tåget av med knappt 0,1 kwh. Bussen gör av med dubbet så mycket energi som tåget, medan bien använder cirka fyra gånger så mycket som tåget. SJs tåg är edrivna. Hur mijövänigt det är beror förstås på hur een produceras. SJ köper bara e från vindoch vattenkraft. Ökad energieffektivitet ger såvä ekonomiska som mijömässiga vinster. Att öka användningen av återmatande ebroms är ett sätt, viket förutom minskad energianvändning även ger mindre sitage. Med ett mjukare körsätt, Ecodriving, ska energianvändningen minska ytterigare. SJs nyare tåg är utrustade med emätare där man kan föja energianvändningen och därmed föja upp effekten av energieffektiviserande åtgärder bättre. SJ 3000 ännu mer energieffektivt SJs nya snabbtåg SJ 3000 är mijödekarerat och har en tredjepartsgranskad EPD (Environmenta Product Decaration) enigt ISO 14025. När SJ bestäde det nya tåget städes mijökrav på band annat energieffektivitet, materia och en återvinningspan när tåget tas ur bruk. De nya tågen har en energisnå grundkonstruktion med ågt uftmotstånd som minskar energianvändningen. Tågens ebroms återmatar 12 procent e ti kontaktedningen, som kan användas av andra tåg på sträckan. SJ 3000 är minst tio procent mer energieffektivt än SJ 2000. När tåget står parkerat stäs värme och ventiation automatiskt om ti parkeringsäge. I parkeringsäget stängs a eförbrukning som inte är nödvändig av och innetemperaturen sänks. Tågen har emätare, som äser av een. Lokföraren kan föja energianvändningen öpande under färden. a Tågresan är energieffektiv eftersom: Många reser tisammans Tågets form ger ågt uftmotstånd Låg friktion gör att tåget ruar ätt på spåret Tåget har återmatande e bromsar. Förarprogrammet Ecodriving Under 2011 inedde SJ ett brett utveckingsarbete för okförarna. Ecodriving, bränsesnå körning, är en de av arbetet. Det ska ge energibesparingar, bekvämare resor, färre reparationer och minskat sitage samt därmed minska den negativa mijöpåverkan från vår trafik. De viktigaste dearna av projektet innefattar att utbida förarna samt att utvecka och testa en mobi appikation som stöd för Ecodriving. Verktyget ger föraren en körrekommendation avseende hastighet och inbromsning och fungerar dessutom som en färddator som beräknar avstånd ti nästa uppehå och ankomsttid. Appikationen har information om bana, fordon, största tiåtna hastighet, tifäiga hastighetsnedsättningar, framförvarande trafik och tidtabe. Piotutbidningar i Ecodriving har genomförts och vi har även börjat testa resutatet av detta i praktiken med gott resutat. Energimyndigheten har vat att definansiera SJs utveckingssatsning på Ecodriving. Det visar att vår satsning på energieffektivisering är betydesefu. S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1 21

SJs mijöansvar Mijömå: Avfa Resurshushåning och att hantera samt minimera avfa är viktiga mijöaspekter. Att öka andeen avfa som kan materiaåtervinnas är ett av SJs mijömå. Ombord på tågen och på våra kontor går det att käsortera. Att ta hand om käsorterat avfa sparar pengar och bidrar ti att hushåa med resurser. Det är också en mijöhanding som har stort symboiskt värde. För att sorteringen ska fungera ombord på tågen måste den göra så i aa ed, från att skräpet sängs rätt, ti att avfasentreprenören hanterar och återvinner avfaet korrekt. Våren 2011 genomfördes en workshop internt och för att förenka hanteringen formgavs nya dekaer för käsorteringsstationerna ombord. Dekaerna, tisammans med kundinformation ombord gör det ättare för våra resenärer att göra rätt. Ett nära samarbete med städ- och avfasentreprenörerna är grundäggande aktiviteter som styr mot mået. Regebundet ses sortimentet i Bistron ombord över för att säkerstäa ett ökat anta återvinningsbara förpackningsmateria. Under 2012 kommer arbetet med att förbättra käsorteringen på våra kontor att fortsätta. Mijömå: Utsäpp kodioxid SJ har sedan 1994 köpt 100 procent förnybar e från vatten- och vindkraft för att driva tågen. Det ger mycket åga utsäpp av kimatpåverkande kodioxid. Av de utsäpp som trots at genereras av vår verksamhet kommer den största deen från den ersättningstrafik som sätts in vid trafikstörningar. Ersättningstrafik SJ arbetar för att minska mängden kodioxidutsäpp från ersättningstrafiken, främst genom att öka användningen av mijöbiar och bussar som drivs av förnybara bränsen. Våra everantörer av ersättningstrafik arbetar aktivt med att panera och optimera fordonsantaet. Högsta prioritet i samband med trafikstörningar är dock att snabbt få fram ersättningstrafik för att hjäpa våra kunder. Vid panerad ersättningstrafik har vi större möjighet att stäa mijökrav. Därutöver har mängden ersättningstrafik varit ägre 2011 än föregående år på grund av gynsammare väderek. En större de av ersättningstrafiken har under året agts på taxi istäet för buss. Det gör det ättare att optimera ersättningstrafiken mot behovet, viket bidragit ti att minska utsäppen. Kimatkompensation Med början 2012 kommer SJ att kimatkompensera för de utsäpp som den egna verksamheten ger upphov ti. Detta är ett sätt att visa att SJ stödjer utveckingen av ny teknik för att minska utsäppen i värden. Minskat äckage från kyaggregat Från och med 2010 redovisas även utsäppen från kyaggregat ombord på våra tåg i form av kodioxidekvivaenter. Ett omfattande arbete pågår med att förbättra underhået för att förhindra äckage, viket minskat utsäppen med 80 procent jämfört med år 2007. CO 2 -utsäpp under 2011 Ersättningstrafik 77 % Hyrbi 1 % Tjänsteresor 3 % Etåg 19 % 1% är utsäppen per personkiometer från SJs totaa trafik jämfört med en mijöbis utsäpp. Ett SJ 2000-tåg mean Stockhom och Göteborg säpper ut mindre kodioxid än en bi som kör 1 kiometer. 22 S J H å b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 1 1