Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring



Relevanta dokument
Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Mediebarometern Välkommen!

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Mediehistoria: Radio och TV dåd

PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

Journalistik och nyhetsvärdering

Undersökning: Konkurrensen från public service

MEDIER. Karin Fahlquist

Politisk kommunikation

Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

Radio och TV - förr och nu

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

Medier i Sverige. En faktasamling

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016

Radio kanaler, plattformar och förtroende

De svenska massmedierna

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

Tentamen Journalistikens grunder

Vad är en. nyhet värd?

NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON

VÄLKOMMEN. Hej och välkommen till Journalistpanelen!

SVENSKARS OCH INVANDRARES

Svenskarna och internet

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december


När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

Survey and analysis of morningpapers

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Förtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet

Konkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

En första översikt Mars 2015

FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage

Digital strategi för Miljöpartiet

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt

Myndigheten för radio och TV Att:

Grafiska Företagens syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central roll

Slutbetänkandet SOU 2018:50

PUBLIC ACCESS 2011 : 3 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 21 mars

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Mindre törst efter nyheter än förr?

Vad är r en dagstidning?

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Journalistkårens partisympatier

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?

Mer makt åt publiken. Från passivitet till (inter-)aktivitet

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Hur kan medierna bidra till demokratin?

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

MÅLGRUPPSANALYS BRANSCH POTENTIELLA BILKÖPARE

Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage

Transkript:

Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c '

Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna i samhället 17 1.1 Kommunikation och medier 18 1.2 Samhället och medierna 22 Fyra ideologier 23 Politiken som styrinstrument 26 Mediernas betydelse i Sverige 28 1.3 Juridiska och etiska ramverk 31 Yttrande-och tryckfrihet i traditionella medier 31 Etiska regler för pressen 36 Andra instanser för granskning av radio och tv 40 Internets särskilda villkor 41 1.4 Mediernas ekonomiska bas 43 Reklammarknaden 44 Reklamberoendets problematik 47 1.5 Sverige i världen 49 DEL II MASSMEDIERNAS HISTORIA 2. Dagspressens framväxt 55 2.1 Pressens ursprung och tidiga utveckling 55 Frihetstiden - tryckfrihet och viss modernisering 58 Teknikens betydelse för den moderna dagspressen 60 2.2 Den moderna dagspressen 61 Internationella influenser 61 Pressen i Sverige moderniseras 62 2.3 Den svenska partipressen 66 2.4 Tidningsdöd och marknadskoncentration 69 Exemplet Stockholm 70 Exemplet Göteborg 72 Statligt presstöd: från utredningar till genomförande 74 2.5 Populära och lättsamma tidningar 76 Ett nytt slags innehåll 77 Kvällspressens upplageutveckling 79 2.6 Gratis tidningar i ny och gammal tappning 80 Gratis på papper... 80...och på nät 83 2.7 Svensk dagspressutveckling 84 3. Radion och televisionen startar 3.1 Ljudradion etableras 89 88

3.2 Radions väg från folkbildning till flerkanalssystem 93 Etableringsfasen 94 Beredskapstiden 97 Efterkrigstiden 97 Expansion i tv:s skugga 98 Lokala fönster och närradio 100 Privat lokalradio 102 3.3 Televisionen introduceras 103 En tveksam riksdag ger med sig 103 Tvåkanalssystem och förändrad organisation 105 Förändrade ägarformer 109 3.4 Nya kanaler: kabel och satelliter 109 Centralantenner och kabelnät 110 Satellitkanalerna 110 Privat marksänd tv: TV4 112 3.5 Svensk radio-och tv-utveckling 113 4. Framväxten av internet 116 4.1 Från ARPAnet till internet 116 Militären och universiteten samarbetar 117 www, webbläsare, portaler och bloggar 120 4.2 Internet i offentlighetens och marknadens tjänst 121 Datorer till alla 122 Till nytta och nöje 123 e-demokrati och 24-timmarsmyndigheten 124 IT-bubblan som sprack 125 4.3 Internet som medial plattform 126 Medieinnehåll i ny förmedlingsform 127 Nya fenomen på internet 129 4.4 Internets betydelse för medieutvecklingen 131 DEL III MASSMEDIERNA I DAG 5. Den svenska dagstidningsmarknaden 137 5.1 Den svenska tidningsstrukturen 138 Definitioner av dagspress 139 En politisk press? 143 Upplageutvecklingen 145 Lokal marknadskoncentration 147 5.2 Dagstidningsekonomi och presstöd 150 Tidningsmarknadens mekanismer 151 Dagspressens ekonomiska situation 153 Statligt stöd till dagspressen 157 Presstödet under debatt 159 5.3 Förändrade tidningsformer 161 Lokala dagliga gratistidningar 161 Digitala och mobila tidningar 164 5.4 Branschens aktörer 165 Tidningarnas organisation 165 Dagspressens ägare: från tidningsfamiljer till mediekoncerner 169 5.5 Dagstidningsmarknaden i en ny konkurrenssituation 173

6. Radio och tv i Sverige 179 6.1 Den svenska modellen 180 Från analoga till digitala sändningar 180 Många nya kanaler 182 Regelverket kring radio och tv 184 Granskningsnämnden för radio och tv 189 6.2 Public service 192 Organisation 192 Programverksamhet 195 Andra verksamheter 201 Ekonomi 202 6.3 Den privata radio- och tv-sfären 207 Den kommersiella radion 207 Den privata tv-marknaden 210 Svenska kommersiella tv-kanaler 212 Innehållsprofiler 215 De ekonomiska villkoren 217 Produktionsbolagen 219 6.4 Den ideella sfären 219 Närradio 220 Lokal-tv 221 6.5 En ny typ av tv? 222 6.6 Radio och tv: från dualism till fragmentering 224 7. Mediekoncentration och globalisering 227 7.1 Mediekonvergens och mediekoncentration i Sverige 228 Exemplet Bonnier 230 Exemplet Stenbeckssfären 234 Andra företag 238 Ett svenskt massmediesystem? 238 7.2 Mediemarknadens globalisering 239 Internationell radio och tv 240 Globalt internet 245 En nationell dagspress 247 7.3 Världens stora 248 De globala aktörerna 249 Medieföretag mellan innehåll och teknik 254 Google och andra nätkoncerner 256 7.4 Globaliseringen och Sverige 258 Aktörer i Norden 258 Ett internationaliserat medieinnehåll... 260... men fasta innehållsmallar 261 7.5 Mediepolitik i en globaliserad värld 262 DEL IV INNEHÅLLET I MASSMEDIERNA 8. Trender i journalistiken 267 8.1 Från nyheter till journalistik 268 Nyhetsbyråer 268 TT och kommunikéerna 269 8.2 Den politiska journalistiken 270 Partipolitiska skygglappar 271 Förändringens vindar efter kriget 273 Radiojournalistiken förnyas 274 Etermedierna och objektiviteten 275

8.3 Journalister skapar ny journalistik 278 Journalistkåren växer och kvinnorna tar plats 279 Samhällsjournalistik 281 Granskningsidealet tar form 286 Aktiva motparter 289 8.4 En popularisering av journalistiken 290 Utländsk inspiration 291 En personlig journalistik 292 Kvällspressjournalistik 293 Sensationsjournalistik - och etik 295 Framväxten av sport som genre 297 En lokal journalistik 297 8.5 Faser i journalistikens historia 300 9. Nyheter och journalistik på 2000-talet 303 9.1 Nyhetsverksamheten globalt och nationellt 303 Nyhetsprocessen 304 Internationella nyhetsbyråer 307 Nationella nyhetsbyråer 310 Internet 312 9.2 Nyhetsflödet 313 Mediernas användning av byråmaterial 314 Gate-keepers 316 Nyhetsmässiga händelser 319 Kvinnligt och manligt i nyhetsflödet 324 9.3 Journalisterna 326 Journalisternas karaktäristika 327 De journalistiska idealen 329 Den journalistiska arbetsplatsen 330 9.4 Journalistiska problemställningar 332 Den journalistiska berättelsen 332 När ingenting händer 333 Källkritik och etik: exemplet flodvågen 336 PR, lobbying och journalistik 340 Journalistisk etik 344 Politiska affärer 347 9.5 Journalistik som flöde och konstruktion 348 DEL V MASSMEDIERNA I SAMHÄLLET 10. Massmediernas publik 355 10.1 Att undersöka mediernas publik 355 Olika sätt att mäta 356 Framväxten av publikmåtten 357 10.2 Innehav och exponering 361 10.3 Läsning av dagstidningar 365 En vanlig papperstidningsdag 366 Kvällstidningarnas olika plattformar 368 Innehållspreferenser på papper och nät 369 En ny typ av läsning? 372 10.4 Radiolyssnande 373 En vanlig radiodag 373 Kanalval 375 Att lyssna via nya plattformar 377 10.5 Tv-tittande 378 En vanlig tv-dag 378 Från ettan till femman: The Big Five 381 Tv-tittande på nya plattformar 384

10.6 Användningen av internet 386 En vanlig nätdag 386 Nätets betydelse 388 10.7 Värderingen av medierna 390 10.8 Medieförändring och publikreaktioner 393 11. Mediesamhälle i förändring 396 11.1 Ett förändrat mediesystem 396 Nya strukturer 397 Globalisering 399 En medieteknisk revolution? 401 11.2 Vad bestämmer medieutvecklingen? 402 En grundmodell 402 Från politisk reglering till ekonomisk marknad 405 11.3 Publiken i mediesamhället 408 Fragmentering och individualisering 410 Kostnader för medier 412 Funktionsspecialisering 413 Mediegenerationer 416 11.4 Mot ett kommunikationssystem? 418 Medieberoende 418 De sociala nätverken 421 Generationer av medier 423 DEL VI FORSKNING OCH LITTERATUR Forskning och litteratur 429