Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB



Relevanta dokument
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Samarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år)

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

1 GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE INTRODUKTION FÖR BARNET PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING AV MOTTAGANDE PART... 7

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMARBETE VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Placerade barns skolgång och hälsa Uppsala kommun

Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL A Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 1 (15 )

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Lagstiftning kring samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Gemensam handlingsplan

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Våld i nära relationer

Samverkansdokument mellan socialtjänst och BOU

Rutin för läkarundersökning och bedömning av tandhälsa i samband med placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen med särskilda bestämmelser om

Kerstin Steneudde, länets BBIC-samordnare, VoB Syd. Adjungerad: Annika Kahlmeter, chef för tandvårdscentrum, Landstinget Kronoberg

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB)

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Svensk författningssamling

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutiner för samverkan kring barns hälsa mellan Region Jönköpings län och

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Antagen av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst och länets skolchefer

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

Oro för barn och unga

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Uppdrag Psykisk Hälsa

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Samverkan varför, när och hur?

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

Maria Nyström Agback.

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård.

LÄNSGEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Rutin utredning 11:1 barn

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Socialtjänstens arbete med barn

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Plan för inskolning och överlämnande förskola till skola. Barn- och utbildningsförvaltningen

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

SIP Samordnad Individuell Plan

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Plan för inskolning och överlämnande 2016

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

Förskoleklass till årskurs 6 (skolans namn)

Plan för övergång och samverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Förslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Samverkansrutin för landsting och kommun

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Transkript:

2014-09-26 GEMENSAM SAMVERKANSRUTIN VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB gäller barnhälsovård, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa i Kronoberg. Rutinen bygger på Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar 1. Rutinens form och innehåll följer till stora delar Region Värmlands samverkansrutin 2. Arbetet har skett inom ramen för regeringens och SKLs överenskommelse om evidensbaserad praktik, barn och unga i den sociala barnavården. Samverkansrutinen har tagits fram i två omgångar under ledning av Marita Eriksson regional utvecklingsledare Regionförbundet södra Småland. I arbetsgrupperna för framtagande av rutinen har följande personer deltagit: Arbetsgrupp för rutin gällande skolbarn: Lena Bolmelind, enhetschef, Ljungby kommun Mats Rydberg, verksamhetsutvecklare skol- och barnomsorgsförvaltningen Växjö kommun Kerstin Steneudde, BBIC-samordnare, VoB Syd Lars Uddbäck, regional utvecklingsledare, Regionförbundet södra Småland Carina Sjöström, kurator, Landstinget Kronoberg Johannes Bygdeus, enhetschef, Arbete och välfärd, Växjö kommun Arbetsgrupp för att inkludera förskolebarn: Mats Rydberg, verksamhetsutvecklare skol- och barnomsorgsförvaltningen Växjö kommun Anders Olsson, verksamhetschef förskola/elevhälsa Alvesta kommun, Helene Nyström, barnhälsovårdsamordnare, Landstinget Kronoberg Ida Westin, barnläkare, Landstinget Kronoberg Malin Haglund, socialsekreterare, Tingsryds kommun Lena Blomquist, biträdande avdelningschef, Arbete och välfärd Växjö kommun Den gemensamma samverkansrutinen är beslutad av kommunernas socialchefer och berörda centrumchefer i Landstinget Kronoberg i Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst, samt i Förvaltningschefsnätverket för skola/barn och gäller från 2014-09-26. Rutinen ersätter Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller HVB 2013-11-29. 1 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 3013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 2 http://nya-perspektiv.regionvarmland.se/barn-unga/regionala-samverkansrutinlansoverenskommelser/regionala-samverkansrutin-lansoverenskommel 2 (22)

Innehållsförteckning GEMENSAM SAMVERKANSRUTIN VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE FÖR BARNHÄLSOVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA, SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA I KRONOBERGS LÄN 1 1. INLEDNING 5 1.1 Ansvar för samverkan kring placerade barn 5 1.2 Om rutinen 5 5 1.3 Barnets bästa 6 1.4 Samtycke och sekretess 6 1.5 Barn som vistas i kvinnojourer 7 1.6 Skillnader för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort 7 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE 8 2.1 Efter beslut om placering 8 2.2 Inbjudan till informationsmöte 8 2.3 Om barnet deltar vid mötet. 9 2.4 Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet: 9 2.5 Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan 10 3. INFORMATIONSMÖTETS INNEHÅLL 10 3.1 Socialtjänstens mötesansvar 10 10 3.2 Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB:s och socialtjänstens ansvar 10 3.2.1 Samtycke till hälso- och sjukvård 11 3.2.2 Tid för uppföljningsmöte 11 3.3 Mottagande BVC-sjuksköterskas och skolsköterskas ansvar 12 3.3.1 Journalöverföring 12 3.4 Avlämnande förskolas eller skolas ansvar 12 3 (22)

4. INTRODUKTION I DEN NYA FÖRSKOLAN ELLER SKOLAN 12 5. PEDAGOGISK BEDÖMNING OCH HÄLSOBEDÖMNING 13 5.1 Pedagogisk bedömning 13 5.2 Hälsobedömning 13 6. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE 14 6.1 Socialtjänstens ansvar vid uppföljningsmöte 15 6.2 Förskolans eller skolans ansvar vid uppföljningsmöte 15 6.3 BVC-sköterskans ansvar vid uppföljningsmöte 15 7. FORTSATT UPPFÖLJNING 15 8. I SAMBAND MED ATT PLACERING UPPHÖR ELLER ÖVERLÄMNING TILL ANNAN FÖRSKOLA ELLER SKOLA 16 9. VID ORO FÖR BARNETS HÄLSA OCH VISTELSE PÅ FÖRSKOLAN, SKOLA ELLER VID ORO FÖR BRISTER I FAMILJEHEMMET/HVB 16 10. CHECKLISTA - GENOMFÖRANDE OCH ANSVARSFÖRDELNING 17 ORDLISTA 20 4 (22)

1. Inledning 1.1 Ansvar för samverkan kring placerade barn När ett barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende innebär det en stor förändring i barnets liv. Barnet byter ofta förskola eller skola och flyttar i många fall till en ny kommun. För att barnet ska få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan barnhälsovården, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård har alla ett ansvar att samverka kring placerade barn. 3 Forskning visar att barn som växt upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. 4 1.2 Om rutinen Rutinen bygger på Socialstyrelsens och Skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar 5. Vägledningen belyser kritiska punkter som kan uppstå inför, under och i avslutningsskedet av en placering. Utifrån dessa kritiska punkter syftar rutinen till att undvika brister och istället skapa goda förutsättningar för att placerade barn ska få den skolgång och hälsovård de har rätt till. Denna regionala samverkansrutin beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan barnhälsovården, socialtjänst, förskola och skola inklusive elevhälsa. Rutinen gäller Vid placeringar i och utanför Kronobergs län, barn 0-18 år. Vid samtliga familjehemsplaceringar, det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering. Vid placering i hem för vård eller boende (HVB). Oavsett om barnet byter förskola eller skola eller inte, i tillämpliga delar. 3 5 kap.1 a Socialtjänstlagen (SoL), 2 f Hälso- och sjukvårdslagen(hsl), 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (PSL) och 29 kap. 13 Skollagen. 4 Stefan Kling (2012) Fosterbarns hälsa och Forskningsöversikt Henrik Andershed m fl. Örebro universitet. 5 Socialstyrelsen och Skolverket 2013. Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel 2013-1-2. Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 5 (22)

Alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör rutinen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål. Placering enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 1.3 Barnets bästa Rutinen ska användas utifrån FN Barnkonventionens artiklar 3 och 12. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. I en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (1 kap. 2 SoL) ska barnets bästa vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 1.4 Samtycke och sekretess Är barnet placerat enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) behöver inte samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Ett samtycke ska dock ändå eftersträvas. Är barnet placerat i familjehem eller HVB enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten alltid inhämta samtycke från vårdnadshavare. En förtroendefull och respektfull relation mellan verksamhet och vårdnadshavare kan i vissa fall vara avgörande för att ett samtycke ska komma till stånd. Oftast samtycker vårdnadshavare till att sekretess helt eller delvis bryts mellan socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård för nödvändig informationsöverföring, i syfte att barnet ska få en bra vistelse på förskolan eller bra skolgång samt kunna utveckla en god hälsa. I de fall där samtycke inte kan uppnås och där sekretess hindrar att nödvändig information kan lämnas finns sekretessbrytande bestämmelser. Socialtjänsten kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan socialtjänst eller till hälso- och sjukvården, om det behövs för att exempelvis ge ett barn nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Samma gäller för hälso- och sjukvården. En sekretessbrytande bestämmelse ska användas restriktivt. 6 6 12 kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), 26 kap. 9 första stycket OSL, 25 kap 12 OSL, 25 kap 13 a OSL. Se vidare Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 6 (22)

1.5 Barn som vistas i kvinnojourer Barn som vistas i kvinnojourer vistas där på grund av vårdnadshavares skyddsbehov och innebär ingen placering. Om en enhet inom socialtjänsten erbjuder tillfälligt boende i kvinnojour ska den enhet som handlägger barnavårdsärenden informeras om det. Om kvinnan vänder sig direkt till en ideell jour har jouren ett ansvar att uppmärksamma socialnämnden på att barnet kan vara i behov av stöd och skydd. Då kvinnojourer är enskilda enheter kan förutsättningarna för barnen se olika ut hos olika kvinnojourer. Samverkansavtal och rutiner stödjer att barnen får den vistelse på förskola och den skolgång samt hälso- och sjukvård de har rätt till. 1.6 Skillnader för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Om uppgifter kring barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort röjs, kan det leda till svåra konsekvenser för dem. Därför måste det finnas rutiner för hantering av sekretessbelagda uppgifter så att dessa inte kommer ut, eller att barnet utsätts för säkerhetsrisker som skulle kunna undvikas. Polisen kan ge förslag på skyddsåtgärd som ska användas i det enskilda fallet. Socialtjänsten bör informera polisen om barnet flyttar eller byter förskola/skola för att säkra informationsöverföring. Polisen har möjlighet att delta på gemensamma planeringsmöten. Handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort används som underlag för socialtjänst och skola gällande det enskilda barnet. En plan bör förvaras hos polisen. 7 Socialsekreteraren informerar vid informationsmötet om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort, hur detta påverkar ansvarsfördelningen samt vilka särskilda säkerhetsrutiner som gäller kring barnet. Handlingsplanen för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort gås igenom. Socialsekreteraren hämtar barnhälsovårdsjournal vid avlämnande BVC och överlämnar till mottagande BVC-sjuksköterska. Journal lämnas ut mot identifikation. Socialsekreteraren hämtar elevvårdsjournalen vid avlämnande skola och överlämnar till mottagande skolsköterska. Journal lämnas ut mot identifikation. Socialsekreteraren hämtar pedagogiskt dokumentation vid avlämnande förskola/skola och överlämnar till mottagande förskola/skola. Avlämnande 7 Kontaktuppgifter: Polismyndigheten i Kronobergs län, Brottsoffersamordnare Jan Aschan och Malin Nilsson. 7 (22)

förskola/skola har ett ansvar för att ge socialsekreteraren information som är viktig för barnets fortsatta vistelse på förskolan/skolgång. Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet ska delges på samma sätt som för övriga barn. Vid inskolningen/introduktionen går förskolan/skolan tillsammans med barnet (utifrån barnets ålder och mognad) och familjehemmet/hvb igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet. Avlämnande förskola/skola deltar inte vid informationsmötet för att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs. 2. Gemensamt informationsmöte 2.1 Efter beslut om placering För barn som tillhör barnhälsovården ska socialsekreteraren se till att barnet listas på aktuell vårdcentral 8. Placeras barnet i annat län följs rutinen vid det aktuella landstinget. Socialsekreteraren ser till att ansökan till förskola görs, om det är en del av socialtjänstens genomförandeplan. Socialsekreteraren ska stäva efter att så fort som möjligt få till stånd vårdnadshavares samtycke till överföring av elevhälsovårdsjournal eller barnhälsovårdsjournal. Detta för att journalen ska kunna finnas tillhanda på det kommande informationsmötet. 2.2 Inbjudan till informationsmöte Direkt när en placering är beslutad, kallar socialsekreteraren till gemensamt informationsmöte med socialtjänst, avlämnande förskola eller skola, mottagande förskola eller skola, BVC samt familjehemmet eller HVB. Barnet och/eller vårdnadshavaren 9 deltar vid informationsmötet utifrån en bedömning av aktuell situation. Utifrån barnets mognad och ålder ska barnet ges information, vara delaktig och ha inflytande. Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska mötet genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan, senast två veckor innan barnet börjar skolan. Det är viktigt att kallelsen prioriteras av alla inblandade. Mötet är en viktig förutsättning för att barnet ska få en så bra start på förskolan eller skolan som möjligt. Vid särskilt långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form av en telefonkonferens. 8 http://www.1177.se/kronoberg/vardval 9 Innefattar även särskilt förordnad vårdnadshavare och god man för ensamkommande barn. 8 (22)

Även i de fall placeringen inte innebär ett förskole- eller skolbyte för barnet, genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. I de fall inte vistelse på förskola är aktuell, sker ett informationsmöte med socialtjänst och barnhälsovård. 2.3 Om barnet deltar vid mötet. Socialsekreteraren som ansvarar för mötet ansvarar också för följande: Informera barnet samt vårdnadshavare om mötet, dess syfte och vem som kommer att närvara. Överväg om barnet och/eller vårdnadshavare ska delta i mötet. Bedöm också om barnet ska vara med viss tid eller under hela mötet. Barnet ska känna sig trygg och lyssnad till i mötessituationerna. Överväg tillsammans med barnet om någon av mötesdeltagarna eller någon annan i barnets nätverk som barnet känner sig trygg med, ska utses att vara barnets förstärkta röst och öron. Barnet ges rätt att när som under mötet fråga och ge sina synpunkter. Ta kontakt med barnet och eventuellt vårdnadshavare i nära anslutning till mötet för att gå igenom vad som sades på mötet. Om barnet inte deltar: Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar bör ett separat möte hållas med barnet och eventuellt med vårdnadshavare. Om det finns behov av sådant möte bedöms efter barnets mognad och ålder. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreterare och rektor. 2.4 Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet: För barn tillhörande BVC och/eller förskola Förskolechef vid avlämnande förskola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Om barnet inte vistats på förskola under en längre tid bjuds förskolechef in efter bedömning. Förskolechef vid mottagande förskola som även kan bjuda med barnets blivande pedagog BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral För skolbarn Rektor vid avlämnande skola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan 9 (22)

Familjehemmet/ HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning eller legal företrädare Familjehemmet/ HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning, eller legal företrädare Barnet, utifrån bedömning. Barnkonventionen artikel 3 och 12. 2.5 Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan ska socialsekreteraren ge en första information till mottagande förskolechef eller rektor via telefon. Socialsekreteraren informerar om barnet har särskilda behov som påverkar barnets vistelse på förskolan eller skolgången, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet/hvb och till avlämnande förskola eller skola samt meddelar tid för gemensamt informationsmöte. 3. Informationsmötets innehåll 3.1 Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda informationsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Som underlag används: Information från socialtjänsten vid familjehemsplacering. BBIC- placeringsinformation (samtyckesdelen till hälso- och sjukvård). Samtycke till överföring elevvårdsjournal. Blankett för överföring av barnhälsovårdsjournal. Pedagogiskt överlämningsdokument. Eventuellt handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Gällande Samordnad Individuell Plan, SIP. 10 Upprättande av en namn- och telefonlista kan underlätta kontakten för de professionella och familjehemmet/hvb. 3.2 Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB:s och socialtjänstens ansvar För att säkerställa att förskola eller skola och barnhälsovård eller elevhälsa fattar rätt beslut kring barnet är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavares ansvar, familjehemmets eller HVB:s ansvar samt socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet eller HVB för den dagliga omvårdnaden och fostran, vilket innefattar 10 När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. 2 kap 7 SoL och 3 f HSL. 10 (22)

stöd i vistelsen på förskola eller i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter. Familjehem eller HVB ska bjudas in till utvecklingssamtal. Vårdnadshavare bjuds in om det bedöms lämpligt. Vårdnadshavare ska informeras och vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnets skolgång på lång sikt, exempelvis anpassad studiegång eller byte av skolform. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller förskolans eller skolans kontakt med vårdnadshavare, informerar socialsekreteraren om detta. Om det sker förändringar i placeringen som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren fortlöpande informera förskolechefen eller rektorn. Socialsekreteraren informerar muntligt och skriftligt om det som är av betydelse för barnets vistelse i förskolan eller skolgång utifrån Information från socialtjänstens vid familjehemsplacering. Om vårdnadshavare inte deltar vid mötet informerar socialsekreteraren efter mötet om att förskolan eller skolan fått nödvändig information för att kunna ge barnet en bra vistelse i förskolan eller en bra skolgång. 3.2.1 Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälso- och sjukvård och vaccinationer, är det viktigt att socialsekreteraren strävar efter att få vårdnadshavares samtycke till hälso- och sjukvård liksom samtycke till att kopia på barnhälsovårdsjournal eller elevhälsovårdsjournal får överföras till mottagande BVC-sjuksköterska eller skolsköterska. Vårdnadshavares ställningstagande om samtycke meddelas muntligt till BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan vid informationsmötet och via skriftlig kopia av samtyckesdelen i BBIC Placeringsinformation samt Blankett för journalöverföring. En fördel är om samtycke och även journal redan inhämtats inför informationsmötet. Om det sker förändringar i samtycket ska socialsekreteraren meddela detta till BVCsjuksköterskan eller skolsköterskan. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska ändå alltid eftersträvas. 3.2.2 Tid för uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med förskolan och BVC-sjuksköterskan eller skola inklusive elevhälsa inom 6 månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom kortare tid. Se punkt 6. 11 (22)

3.3 Mottagande BVC-sjuksköterskas och skolsköterskas ansvar 3.3.1 Journalöverföring Vid byte av BVC, förskola eller skola är det av stor vikt att barnets journal överförs till aktuellt BVC eller skola. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilket BVC barnet tillhört tidigare respektive vilken skola barnet gått på tidigare. Vårdnadshavares ställningstagande skall framgå i Blankett för journalöverföring. Om samtycke inte föreligger se 1.5 Samtycke och sekretess. 3.3.2 Uppgifter om egenvård Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under förskoletiden eller i skolan, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, ska alla insatser i förskolan eller skolan planeras tillsammans med familjehemmet eller HVB, samt med barnet och vårdnadshavare, om det bedöms lämpligt. Barnets behandlande läkare bestämmer vad som betraktas som egenvård. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan kan hjälpa till att samordna kontakten mellan behandlande läkare eller, i de fall det saknas, ansvarig läkare för BBIC-undersökning och respektive förskola eller skola. 3.4 Avlämnande förskolas eller skolas ansvar Avlämnande förskola eller skola ger muntlig information om barnets tidigare vistelse i förskolan eller tidigare skolgång utifrån uppgifter i pedagogiskt överlämningsdokument. Denna information ska också skickas till den nya förskolan eller skolan och förvaras hos förskolechefen eller rektor. När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen ska avlämnande skola fortsatt följa barnets skolgång under placeringen. 4. Introduktion i den nya förskolan eller skolan Förskolechefen vid mottagande förskola ansvarar för inskolningen för barnet. Förskolechefen, eller någon som förskolechefen utser, planerar tillsammans med familjehemmet eller HVB, hur inskolningen ska gå till. Utifrån barnets ålder och mognad ska information till barnet lämnas och barnets synpunkter ska inhämtas. Rektor vid mottagande skola ansvarar för introduktionen i den nya skolan. Rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor planerar tillsammans med barnet och familjehemmet eller HVB hur skolstarten ska gå till. Barnet ska vid introduktionen få möjlighet att träffa skolsköterska för att få information om det kommande hälsobesöket. 12 (22)

5. Pedagogisk bedömning och hälsobedömning 5.1 Pedagogisk bedömning Den mottagande förskolan gör en pedagogisk bedömning utifrån BBIC konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreteraren i samband med kallelse till gemensamt uppföljningsmöte. Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar i barnets vistelse i förskolan och görs oavsett om barnet byter förskola eller inte. Den mottagande skolan gör en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjar skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnade skola och hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Om barnet inte har uppnått kunskapskraven eller om det saknas information om barnet, ska den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning. Utredning och åtgärdsprogram från den tidigare skolan används som en del i utredningen. 5.2 Hälsobedömning I samband med en placering i familjehem eller på HVB ska barnet läkarundersökas. 11 Socialsekreteraren skickar läkarutlåtandet till BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan om samtycke föreligger. Efter placering gör BVC-sjuksköterskan hembesök hos familjehemmet och vid behov om barnet är placerat i HVB. Hembesöket genomförs inom 3 månader efter placering. BVC-sjuksköterskan efterfrågar om och när barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroll. Om barnet inte varit på hälsobesök vid tidigare BVC eller läkarundersökts inför placering, genomför BVC-sköterskan hälsobesök enligt barnhälsovårdsprogrammet, eller efter behov. BVC-sjuksköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av läkare och i så fall boka tid för detta. Familjehemsföräldrarnas behov av extra stöd ska uppmärksammas. Finns behov ska stöd kunna erbjudas utanför det universella programmet. Skolsköterskan genomför ett hälsobesök tre månader efter att barnet börjat skolan oavsett vilken årskurs barnet går i. Skolsköterskan genomför hälsosamtal och efterfrågar om, och när, barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast 11 Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga. 13 (22)

var på tandvårdskontroll. Om barnet inte nyligen varit på hälsobesök i den tidigare skolan eller har undersökts av läkare i samband med placering, genomför skolsköterskan hälsobesök. Skolsköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av skolläkare och i så fall boka tid för det. När hälsobedömningen är gjord återrapporterar BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan detta till socialsekreteraren. Utifrån vad som framkommit i hälsobedömningen bestäms den fortsatta planeringen i samarbete med socialsekreteraren och familjehemmet eller HVB och vid behov med den läkare som genomfört läkarundersökning i samband med placering. 6. Gemensamt uppföljningsmöte Inom 6 månader efter informationsmötet genomförs ett uppföljningsmöte. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom kortare tid. (Se 3.2.2 Tid för uppföljningsmöte) Vid behov upprättas en samordnad individuell plan (SIP), som tydliggör vars och ens fortsatta ansvar. Initiativet till SIP kan tas av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet: För barn tillhörande BVC och/eller förskola För skolbarn Förskolechef vid mottagande förskola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral. Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning eller legal företrädare Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan Rektor eller representant från avlämnande skola, om barnet är fortsatt folkbokfört i den placerande kommunen. Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare, utifrån bedömning, eller legal företrädare Barnet, utifrån bedömning. Barnkonventionen artikel 3 och 12. 14 (22)

6.1 Socialtjänstens ansvar vid uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att leda uppföljningsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Socialsekreteraren informerar om det har skett förändringar i placeringen som påverkar: barnets vistelse i förskolan eller skolan, vårdnadshavarens, familjehemmet eller HVB och/eller socialtjänstens ansvar, vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård. Som underlag till mötet används BBIC konsultationsdokument som socialsekreteraren skickar till förskolan eller skolan två veckor innan mötet. 6.2 Förskolans eller skolans ansvar vid uppföljningsmöte Förskolechefen och pedagogen informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BBICkonsultationsdokument samt barnets eventuella behov av särskilt stöd i förskolan. Om särskild handlingsplan har upprättats ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Rektor, skolsköterskan och pedagogen informerar om barnets skolgång utifrån BBICkonsultationsdokument, resultatet av den pedagogiska bedömningen samt om barnets eventuella behov av stöd i skolan. Om åtgärdsprogram har upprättats ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om journalöverföring har fungerat, om genomfört hälsobesök samt planering framåt. När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen, deltar en representant från avlämnande skola vid uppföljningen. 6.3 BVC-sköterskans ansvar vid uppföljningsmöte BVC-sjuksköterskan informerar om journalöverföringen har fungerat, delger om genomfört hälsobesök, om läkarundersökning har genomförts samt planering framåt. 7. Fortsatt uppföljning Socialsekreteraren bjuder in till gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per år (se avsnitt 6, Gemensamt uppföljningsmöte). Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning av barnets hälsa utifrån de behov som finns kring barnet. Vid behov upprättas en samordnad individuell plan, SIP. 15 (22)

8. I samband med att placering upphör eller överlämning till annan förskola eller skola I god tid innan en placering upphör behöver en planering göras. Socialsekreteraren ansvarar för att kalla till och leda planeringsmötet. Barnets nuvarande förskola eller skola medverkar i planering inför avslut. Viktigt att barnet får göra ett bra avslut vilket underlättar introduktionen i eventuellt en ny förskola eller skola. Vid överlämning till annan förskola eller skola bidrar dessa med pedagogisk dokumentation och eventuellt övrig dokumentation samt medverkar vid överlämningsmöte till mottagande förskola eller skola. Finns en mottagande förskolan eller skolan medverkar den i planeringen och förbereder sitt mottagande. Överlämning ska också planeras från avlämnande BVC till mottagande BVC. 9. Vid oro för barnets hälsa och vistelse på förskolan, skola eller vid oro för brister i familjehemmet/hvb Socialtjänsten ska kontaktas om: Barnet har hög frånvaro i förskolan eller skolan eller om vistelsen på förskolan eller skolgången på annat sätt inte fungerar, barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras, barnet uteblir från BVC-besök, barnet visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende, familjehemmet eller HVB inte deltar vid utvecklingssamtal, familjehemmet eller HVB inte visar intresse för barnets vistelse på förskolan, skolgång eller hälsa, det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet eller HVB, det finns oro för hur barnets umgänge med vårdnadshavare/föräldrar fungerar och påverkar barnet. OBS! Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet eller HVB, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar, eller på grund av eget beteende, skall förskola/skolan och hälso- och sjukvården enligt anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 SoL), göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia av anmälan skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen för kännedom. 16 (22)

10. CHECKLISTA - genomförande och ansvarsfördelning Rutinen gäller: Vid placeringar i och utanför Kronobergs län, barn 0-18 år, vid samtliga familjehemsplaceringar, det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering, vid placering i hem för vård eller boende (HVB), oavsett om barnet byter förskola, skola eller inte, i tillämpliga delar, alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör rutinen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål, placering utifrån Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Av rutinen framgår särskilda rutiner för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Rutinen tar inte bort förskolans, skolans eller hälso- och sjukvårdens anmälningsskyldighet om barnet misstänkts fara illa. FN:s barnkonvention om barnets rätt om information, inflytande och delaktighet ska tillämpas. 17 (22)

EFTER SOCIALTJÄNSTENS BESLUT Socialsekreterare Listar barnet på aktuell vårdcentral. http://www.1177.se/kronoberg/vardval. Ev. ansöker till förskola. Inhämtar vårdnadshavares samtycke till hälso- och sjukvård och överföring av hälsovårdsjournal. Bjuder in till informationsmöte. Avlämnande och mottagande förskolechef eller rektor, familjehem eller HVB, BVC-sjuksköterska samt vårdnadshavare/legal företrädare och barnet (efter bedömning). INFÖR INFORMATIONSMÖTE Avlämnande förskolechef/rektor Mottagande förskolechef/rektor Mottagande BVCsjuksköterska/ Skolsköterska Kallar den pedagog som känner barnet bäst Sammanställer pedagogiskt överlämnings- dokument. Förskolechefen kallar barnets pedagog. Rektor sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. Frågar socialsekreteraren efter samtycke samt om långvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning. Beställer elevhälsovårds-/barmhälsovårds journal efter samtycket är klarlagt. INFORMATIONSMÖTE Sker 2 veckor innan barnets skolstart. Stöddokument: 1. Socialtjänstens information vid familjehemsplacering 2. BBIC placerings- information 3. Samtycke till överföring av barnhälsovårdjournal 4. Pedagogiskt överlämningsdokument 5. Ev. handlingsplan vid skyddade personuppgifter 6. Ev. SIP Socialsekreterare Mötesansvarig. Klargör vårdnadshavarens, socialtjänstens och familjehemmets/hvb ansvar. Lämna information om barnet utifrån informationsdokumentation. Klargör vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård och överföring av hälsovårdsjournal Bokar tid för uppföljningsmöte. 18 (22)

Avlämnande förskolechef/rektor BVC-sjuksköterska/ Skolsköterska Informerar utifrån pedagogiskt överlämnings- dokument. Informerar utifrån överlämnad journal, om den har inhämtats. INRODUKTION I DEN NYA FÖRSKOLAN/SKOLAN Förskolechef/rektor Planerar introduktionen tillsammans med familjehemmet/hvb och barnet. Skolsköterska Barnet ges möjlighet att träffa skolsköterskan och få information om det kommande hälsobesöket. UPPFÖLJNINGSMÖTE sker 6 månader efter informationsmötet. Stöddokument: BBIC Konsultationsdokument samt övrig relevant stöddokumentation. Socialsekreterare Bjuder in förskolechefen/rektor, familjehemmet/hvb, BVCsjuksköterskan samt ev vårdnadshavaren och barnet. Rektor vid avlämnande skola om barnet är folkbokfört i den placerande kommunen. Skickar BBIC-konsultationsdokument till förskolan/skolan 2 veckor innan mötet. Vid mötet informerar om eventuella ändringar som påverkar barnets vistelse i förskolan/skolan och förskolans/skolans kontakt med vårdnadshavare Förskolechef/rektor Inför mötet gör en pedagogisk bedömning utifrån BBICkonsultationsdokument och ev. kompletterande utredningar. Förskolechefen kallar den pedagog som barnet känner bäst. Rektor kallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. Till mötet ta med dokumentation av pedagogisk bedömning och genomförda utredningar samt ev. handlingsplan. BVC-sjuksköterska/ Skolsköterska BVC-sjuksköterskan genomför ett hembesök inom tre månader efter placering. Skolsköterskan genomför ett hälsobesök, tre månader efter skolstart. Vid mötet delger BVC-sjuksköterskan om journalöverföring och genomfört hembesök. Skolsköterskan delger om journalöverföring och hälsobesök 19 (22)

REGELBUNDNA UPPFÖLJNINGSMÖTEN OCH MÖTEN INFÖR ATT PLACERING UPPHÖR Socialsekreterare Bjuder in till möte. ORDLISTA BVC - Barnavårdcentral Barnhälsovård- verksamhet på BVC Familjehem - Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Jourplacering i familjehem innebär placering för kortare tid. Genomförandeplan - Socialtjänstens plan för genomförandet av innehåll i placeringen. HVB Hem för vård eller boende är en institution som på socialnämndens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj. Det finns även boenden för familjer och för vuxna som har olika sociala problem som de behöver vård och stöd kring och utanför sitt eget boende. Placering enligt Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) - Tvångslag. Vårdnadshavare samtycker inte till placering. Samtycke behöver inte inhämtas, men ska eftersträva, i frågor som rör barnet. Placering enligt Socialtjänstlagen (SoL) - Vårdnadshavare samtycker till placering. Samtycke ska inhämtas i frågor som rör barnet. SIP - Samordnad individuell plan när barnet har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvård. 20 (22)

21 (22)

22 (22)