Internrevision Nummer 2 2005 Tema: Internrevisorn på scenen
intern revision Tidskrift om internrevision. Utgiven av Internrevisorernas förening, IRF Nummer 2, april 2005 Material för publicering skickas direkt till tidningens e-mail adress info@internrevisorerna.se eller på diskett till redaktör Guidon Berggren, adress se nedan Redaktionskommittén består av följande personer: Guidon Berggren, ordförande, KPMG, Box 49, 721 04 Västerås, tel 021-10 62 80, fax 021-10 62 88. E-post: guidon.berggren@kpmg.se Inga Astorsdotter Uppsala universitet Postadress: Box 256, 751 05 Uppsala Tel: 018-471 1802 Mob: 070-425 0378 E-post: inga.astorsdotter@uadm.uu.se Boel Landgren Nielsen, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, 103 33 Stockholm tel 08-405 43 29, fax 08-405 41 79 E-post: boel.landgren-nielsen@primeminister.ministry.se Yvonne Alnebjer, Redaktionssekr/layout KPMG, Box 49, 721 04 Västerås, 021-10 62 82, fax 021-10 62 88 E-post: yvonne.alnebjer@kpmg.se Nästa nummer: Manusstopp den 30 maj 2005. Prenumeration: 300 kronor per år för icke medlem. Annonser: Annons i färg, helsida 8 000 kronor, halvsida 6 000 kronor. Annons baksida i färg 15.000 kronor. Flergångsannons 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. Ansvarig utgivare: Torbjörn Wikland ISSN: 1401-8950 Tryck: Westerås Media Produktion, Västerås Bilder: Redaktionen, medlemmar och Free foto 2 InternreVision 2005/02 Kontaktpersoner i IRF Styrelse och kommittéer Torbjörn Wikland, (ordförande) Riksförsäkringsverket, 103 52 Stockholm tel 08-786 93 11 E-post: torbjorn.wikland@rfv.sfa.se Charlotta Löfstrand Hjelm, (sekreterare) AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, 106 27 Stockholm, tel 08-696 40 30, fax 08-696 39 71 E-post: charlotta.hjelm@afa.se Guidon Berggren, (Redaktionskommittén) KPMG - IAS, Box 49, 721 04 Västerås, tel 021-10 62 80, fax 021-10 62 88. E-post: guidon.berggren@kpmg.se Unn Forsberg, (Utbildnings- och Akademikommittén) Linköpings Universitet, 581 83 Linköping, tel 013-28 10 35, fax 013-28 28 23. E-post: unnfo@rek.liu.se Ann-Charlotte Klingberg, (IT-kommittén) If Skadeförsäkring, 106 80 Stockholm, tel 08-788 21 24 E-post: anncharlotte.klingberg@if.se Carina Petersén - Malmström, (Marknadskommittén) Skandia Liv, 103 50 Stockholm, tel 08-788 28 94, fax 08-788 10 40 E-post: carina.petersen@skandia.se Ingmari Öhman, (Kommittén för omvärldsbevakning) Svenska Röda Korset, Box 175 63, 118 91 Stockholm, tel 08-452 46 13, mobil 0730 40 46 13 E-post: ingmari.ohman@redcross.se - - - - - - - - Bo Myrup, (Nomineringskommittén) Karolinska Institutet, 171 77 Solna, tel 08-524 865 56 E-post: bo.myrup@admin.ki.se Hans Löfgren, (Internationell sekreterare) PWC, 113 97 Stockholm, tel 08-555 340 19 E-post: hans.lofgren@se.pwc.com Klas Schöldström, (Generalsekreterare) Internrevisorernas Förening, Box 70396, 107 24 Stockholm tel 08-506 361 66, kl 09.00-10.00 E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se Nätverksansvariga: Privata nätverket, Ingmari Öhman, Svenska Röda Korset, Box 175 63, 118 91 Stockholm tel 08-452 46 13, mobil 0730 40 46 13 E-post: ingmari.ohman@redcross.se Finansiella nätverket, Gregor Gröblacher, SEB, ST BVE, 106 40 Stockholm, tel 08-763 65 79 alt 08-763 94 81, E-post: gregor.groblacher@seb.se Statliga nätverket, Per Fröjd, Skatteverket, 171 94 Solna, tel 08-764 99 32 E-post: per.frojd@skatteverket.se
Innehåll nr 2 2005 4 Redaktören Nu eller aldrig! 5 Styrelsen Styrelsens tvådagarsmöte om Verksamhetsplanen 2005 7 Internrevisorerna inbjöds till Finansinspektionens hearing 8 Svensk kod för bolagsstyrning Internrevisorernas remissomgång 10 Europeiska revisionsrätten 12 Presentation av Nomineringskommittén 14 Hållbar utveckling i staten - Berör det internrevisionen? 17 Interna granskare - Naturvårdsverkets internrevisorer 18 Internrevisorer och 18 miljörevisorer Skogsstyrelsen 19 Nya medlemmar 19 20 20 Finansiellt möte hos Kaupthing Bank 23 23 Information från Marknadskommittén 24 Besök hos Internrevisionsavdelningen på HeidelbergCement 26 26 Vad i hela friden är säkringsaktivitet? 27 Retorisk kontrollbesiktning - tolv punkter - 28 IRF:s kursverksamhet 31 Inför Höstkonferensen 32 Lästips ur Internal Auditor 33 Ny medlem i 34 redaktionskommittén Katarina, ny på kansliet 35 Kalendarium 2005 35 IRFs kansli: Internrevisorernas Förening Box 70396 107 24 STOCKHOLM Besöksadress: Klarabergsviadukten 70, ingång 4 D (World Trade Center) Telefon 08-506 361 66 Fax 08-506 361 76 Föreningens e-postadress: info@internrevisorerna.se Hemsidans adress är: www.internrevisorerna.se Intresserade medlemmar Är du intresserad av att lära känna några av dina kollegor runt om i Sverige och för övrigt även i andra länder? Är du intresserad av att utveckla dig själv i ämnet intern revision och samtidigt verka för IRF? Hör av dig till Kansliet, telefontid måndag - fredag, kl 09.00-10.00 Klas Schöldström, telefon 08-506 361 66, e-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se eller till någon av föreningens funktionärer. InternreVision 2005/02 3
Från Redaktören Nu eller aldrig! Internrevisorn måste visa sig på scenen Guidon Berggren Ifemtio år har vi strävat efter ett erkännande av vår profession. Med bolagskoden är nu tiden inne. Internrevisionens status började stiga med avslöjanden i Enron, WorldCom med flera skandaler där internrevisorn var den synlige hjälten. I dag skrivs det om internrevision i de nya lagtexterna. Finansinspektionen skriver för första gången om begreppet internrevision. I dag är vi för första gången en given remissinstans för Finansinspektionen (se sid 7). Inom den finansiella sektorn har det sedan länge funnits ett krav på denna oberoende granskningsfunktion men även inom företagssektorn har det funnits ett uttalat behov men dock på frivillighetens väg. För några år sedan kom kraven inom staten och i den offentliga sektorn. Med Svensk kod för bolagsstyrning, bolagskoden, kommer kravet på att alla aktiemarknadsbolag, men även andra bolag som är av ett spritt ägar- eller allmänintresse, ska ta ställning till att inrätta en internrevision eller i sin rapport i årsredovisningen motivera varför man inte gjort det. Följ eller förklara, som det uttrycks i koden. Även här har vi varit remissinstans (se sid 8) så nu finns Internrevisionen med på spelplanen. Vi är någon som bolagen måste räkna med. Jag samtalade med några kollegor om detta och vi såg en fara men många möjligheter. Faran var att ingen av oss internrevisorer gör något och följden blir att det skapas en standardtext till årsredovisningen som bolagen kan använda som förklaring till att de inte inrättar en internrevision. Möjligheterna ligger i våra händer. Vi måste visa upp oss på scenen både på stora och lilla scenen. Vi måste synas både i den allmänna debatten och i styrelserummet. Den osynlige hjälten måste bli synlig. För det krävs både kompetens och mod. Vi måste våga visa upp vår kompetens. Vi måste komma upp från källarvalven och in i styrelserummen och berätta om vad vår granskning givit för resultat och vilka bedömningar vi kommit fram till. Vi måste ta plats, stor plats men för det krävs att vi har en stor kompetens, annars gör vi bort oss, och att vi har modet att på ett diplomatiskt sätt framföra våra synpunkter. Vi måste få bolagsledningar, styrelser men även allmänheten att förstå behovet av en god internrevision. Och det är bara vi själva, var och en av oss, som kan framföra detta budskap. Nu har vi fått hjälp av bolagskoden, av EU genom bland annat Finansinspektionens allmänna råd, men om vi förväntar oss att någon annan ska marknadsföra vårt yrke så misstar vi oss. Tar vi inte denna möjlighet nu så kommer det kanske att ta ytterligare femtio år av strävan i det tysta innan vi kommer upp på scenen igen. Jag var på Vårt ekonomiska läge och såg ett scenframträdande av vice riksbankschefen Kristina Persson, och döm om min förvåning när hon genomgående använde trädgårdsmästaren som sitt praktiska exempel och gjorde jämförelser med näringslivet. Alltifrån att veta var man har sina rötter genom tillväxten och nyska- 4 InternreVision 2005/02
Från styrelsen pandet i trädkronorna till nya spirande arbetstillfällen. Min vän trädgårdsmästaren tröstade mig med att han var helt övertygad om att hon vid nästa scenframträdande kommer att tala om att den spirande tillväxten, framgångarna och bolagens goda internkontroll beror på den gödning som näringslivet fått genom sin goda internrevision. Redaktionen önskar er alla en härlig vår och glöm inte att ge näring till era organisationer. Styrelsen på arbetsmöte Foto: Guidon Berggren Internrevisorernas styrelse samlades den 17 18 mars för att ta fram en verksamhetsplan för 2005. Ett viktigt syfte med mötet var att diskutera och enas om övergripande målsättning för föreningen samt professionens och medlemmarnas utmaningar och möjligheter i dag. Baserat på detta skulle nyckelaktiviteter för föreningen, som samtidigt är intressanta för ideella krafter att ägna sig åt, tas fram. Den noggranna SWOT-analysen (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) från förra året upprepades inte, utan styrelsen utgick från att de grundläggande problem som identifierats tidigare år som oklar framtidsbild i ständig förändring, bristande resurser vad avser både tid och pengar samt Styrelsens tvådagarsmöte om Verksamhetsplanen 2005 brister i intern och extern kommunikation nog kvarstår. Styrelsen kom fram till att föreningen bör arbeta vidare med nyckelaktiviterna från förra året: 1) IRF:s hemsida bör bli navet för kontakt och information mellan medlemmar och förening. 2) Utbildnings- och konferensprogrammet bör breddas och förädlas. 3) Föreningsarbetet bör göras proffsigare och breddas. 4) Synergin mellan IRF och de branschvisa nätverken skall utvecklas så att både nätverken och IRF stärks. 5) Internrevisionens internationella förankring bör utnyttjas och göras synlig så att det blir begripligt för medlemmarna och stöder IRF:s och internrevisionens varumärke. Hemsidan är emellertid lanserad, ett utbildningsprojekt gör att vi står bättre rustade på utbildningsområdet, stadgarna har utvecklats och nätverken är tänkta att leva sitt InternreVision 2005/02 5
eget liv utan större inblandning från föreningens sida. Mer marknadsföring Detta innebär att föreningen under 2005 bör kunna ägna sig mer åt extern marknadsföring av professionen, vilken sedan länge är eftersatt på grund av resursbrist, och att utveckla medlemsantalet, bland annat genom att se till att de nya internrevisionsavdelningar som växer fram som ett resultat av Sarbanes-Oxley Act blir medlemmar i föreningen. Att ta tag i den externa marknadsföringen av vår profession i anslutning till bolagskoden uppfattades som ett vinna eller försvinna -läge. Om vi inte nu lyckas placera oss som en nyckelspelare inom ramen för ägarstyrningen, så blir det nog hart när omöjligt att komma igen. Marknadsföring Advocacy är dessutom identifierat som en nyckelaktivitet av IIA som menar att vi måste ha ett gemensamt budskap om vad internrevision kan tillföra, framfört av människor av kött och blod på ett kontinuerligt sätt, så att viktiga beslutsfattare får ett ansikte på internrevisionen. Nära kopplat till Advocacy är för IIA Quality, det vill säga att när vi nu går ut med ett gemensamt budskap över hela världen om vad internrevision tillför, så måste vi också kunna leva upp till det när det är dags för leverans. Det vore värdefullt om en projektgrupp kunde ta fram ett grundläggande marknadsföringspaket, med utgångspunkt från koden, ECIIA:s position paper och de utmärkta broschyrer vi redan har. Detta paket kunde sedan läggas ut på hemsidan så att medlemmarna kan anpassa och använda det i sin egen miljö. Inom marknadsföringsområdet är studenterna (vår framtid) en grupp som vi gärna skulle vilja få bättre kontakt med och informera om vad internrevision egentligen är, och vilken intressant karriärmöjlighet det utgör. Hemsidan går in i förvaltningsfas Hemsidan är nu lanserad, men mycket arbete återstår med vidareutveckling och förvaltning. En kommitté har bildats som får uppgifter som påminner om de som redaktionskommittén har för tidningen. Fortsatt fokus på utbildningen Även om utbildningsprojektet lagt en utmärkt grund, så återstår en hel del att göra innan föreningens utbildningar utgör den stabila, uthålliga intäktskälla som så väl behövs. I budgeten för 2005 har vi som mål att tjäna 50 000 per kurs. Vi måste tydligare definiera en utbildningstrappa och engagera fler medlemmar i arbetet med utbildning. Andra intäktskällor Föreningen är i behov av mer intäkter och en möjlig intäktskälla skulle kunna vara att hjälpa till med att bygga upp de internrevisionsavdelningar som nu börjar växa upp som ett resultat av den tydligt ökande efterfrågan på internrevision. Höstkonferensplaneringen för 2005 är redan väl igång och det lovar gott. I anslutning till detta diskuterades eventuellt framtida konferenssamarbete i första hand på nordisk, och möjligen senare på bredare europeisk basis. Andra förbättringsområden Vad kan vi annars bli bättre på? Vi har erfarenhetsutbyten i dag, till exempel genom uppskattade Tematräffar, Värt att veta om IT träffar, hemsidan och artiklar i tidningen men vi kan bli ännu bättre. Ett steg i den riktningen blir när hemsidans diskussionsforum introduceras. Det vore också värdefullt om vi kunde få fler erfarna medlemmar att dela med sig av sina kunskaper till dem som nu är på väg in i yrket. Väldigt många av våra medlemmar är baserade i Stockholm, eller städer inom pendelavstånd som Västerås och Uppsala, men det finns andra orter i landet med förhållandevis många medlemmar som skulle kunna starta upp egna erfarenhetsutbyten, eventuellt med utgångspunkt från motsvarande träffar som hållits i Stockholm. Det förutsätter dock att vi lyckas hitta eldsjälar som drar igång sådana aktiviteter. Vi har ett stort flöde av material från IIA, men inte resurser att ta hand om det och slussa det vidare till medlemmarna. Med de resurser vi nu har kommer kansliet att slussa materialet vidare till Kommittén för omvärldsbevakning och ITkommittén som skriver resuméer för hemsida/tidning i mån av resurser. Den internationella tidningen Internal Auditor analyseras för eventuella artiklar i InternreVision. 6 InternreVision 2005/02
Från styrelsen.. och många fler idéer som nu skall sammanställas, prioriteras och genomföras på ett ordnat sätt i takt med tillgängliga resurser. Internrevisorerna inbjöds till Finansinspektionens hearing Under senhösten fick Internrevisorerna som förening tillfälle att lämna svar på en remiss från Finansinspektionen avseende utkastet till allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag. Alla ni som var med på höstkonferensen fick information om detta. föreningen, Bankföreningen samt en advokatbyrå. Vi fick alla tillgång till samtliga remissvar och skulle under julhelgen som hemläxa gå igenom dessa och försöka lämna synpunkter och idéer för det fortsatta arbetet. Vi träffades sedan under januari på ett par långa arbetsmöten (ca 5 timmar vardera) där vi gick igenom punkt för punkt och fick så småningom fram ett nytt utkast som vi fick möjlighet att lämna informellt remissvar på. Detta sista remissvar fick således bara de i arbetsgruppen inblandade föreningarna och förbunden lämna. Det mesta i de sista remissvaren tog Finansinspektionen till sig och rättade. Med tanke på att det fanns ett par jurister med i arbetsgruppen så behandlade vi verkligen alla möjliga lagtexter och förslag till sådana (bland annat var koden inte tagen ännu). Vissa delar av det allmänna rådet kunde vi inte påverka alls beroende på att Finansinspektionen ville att detta råd skulle kunna gälla alla finansiella företag från riktigt som vi ville men till mycket stora delar har vi lyckats göra vår röst hörd. Och framför allt har vi blivit uppmärksammade som en given remissinstans i sådana frågor som berör Internrevisorerna, vilket onekligen var på tiden! Sammanfattningsvis så blev det ett nytt allmänt råd (FFFS 2005:1) som träder i kraft den 1 maj 2005. Då upphör också Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 1999:12) om styrning, intern information och intern kontroll inom kredit- och värdepappersinstitut samt fondbolag och Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2000:3) om styrning, intern information och intern kontroll inom försäkringsbolag och understödsföreningar. Ann-Charlotte Klingberg Styrelseledamot samt ordförande i IT-kommittén Allmänna råd om intern styrning och kontroll av finansiella företag I samband med den hearing som Finansinspektionen inbjöd till innan remisstidens utgång framkom ett förslag att en mindre arbetsgrupp borde tillsättas för att kunna arbeta med utkastet så att det blev så bra som möjligt. Detta förslag tog Finansinspektionen fasta på efter det att remisstiden var slut. Internrevisorerna inbjöds som en av sex deltagare att arbeta i arbetsgruppen tillsammans med representanter för Försäkringsförbundet, Fondhandlar- stora koncerner med tusentals anställda till riktigt små understödsföreningar med bara ett fåtal anställda. Därmed blev paragraf 4 till med sitt Följ eller förklara. Meningen är ändå att man till största delen skall försöka följa dessa allmänna råd. Enligt min mening har Finansinspektionen verkligen försökt se till Internrevisorernas sida i detta allmänna råd. Det har inte blivit helt Min vän trädgårdsmästaren ringde mig och var lite olycklig. Jag håller på att skriva mitt första e-mail förklarar han. Så roligt, kommenterade jag, och vad är problemet? Jo, jag har redan skrivit bokstaven a. Nu undrar jag hur jag ska göra för att få den där lilla cirkeln runt omkring? @ InternreVision 2005/02 7
Svensk kod för bolagsstyrning Samtliga EU:s medlemsstater fanns representerade vid konferensen Internrevisorernas remissomgång Text: Ingmarie Öhman IRF lämnade remissvar på föreslagen Kod den 1 september 2004. Det fullständiga remissvaret finns att läsa på vår hemsida www.internrevisorerna.se under rubrik nyheter, remissvar. Den 16 december 2004 presenterade Kodgruppen under ledning av Erik Åsbrink den kod som kommer att börja gälla under 2005. Koden finns tillgänglig för omedelbar tillämpning av de företag som väljer att göra så. Bland annat SEB tillämpar Koden sedan hösten 2004. Avsikten är att Koden ska skrivas in i börskontraktet och därmed bli bindande för de börsnoterade företagen från angivet datum, antagligen 1 juli 2005. Representanter för IRF träffade Kodgruppens huvudsekreterare Per Lekvall och deras revisions- och redovisningssakkunnige Per Thorell. Vi kunde till vår glädje konstatera att de väl kände till vårt remissvar. Kodgruppen hade tagit emot över sjuttio svar. Vårt hade trots det inte drunknat i mängden. Vi hade dock varierande framgång med att nå hela vägen med våra synpunkter. Den slutliga koden har en del förändringar jämfört med det förslag som vi kommenterade. Våra synpunkter var (kursiv text): - Fokus i Koden är finansiell rapportering. Koden får mer effekt och större genomslag om fokus skiftas till intern styrning och kontroll och låter det bli ett övergripande begrepp i Koden. Till viss del har fokus skiftat. Ett exempel är 3.1 om styrelsens uppgifter där förslaget innehöll flera paragrafer om ekonomisk kontroll som nu är strukna. I stället poängteras styrelsens ansvar i paragraf 3.1.1 som följer: För att uppfylla sin uppgift för bolagets ägare skall styrelsen ägna särskild omsorg om åt att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategier för att nå målen, 8 InternreVision 2005/02
Svensk kod för bolagsstyrning fortlöpande utvärdera bolagets operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och ekonomiska ställning mot de fastställda målen, se till att bolagets externa informationsgivning präglas av öppenhet och saklighet samt hög relevans för de målgrupper den riktar sig till, se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet, samt se till att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande. I avsnittet om finansiell rapportering backar Kodgruppen. Förslagets paragraf 3.6.3 är struken (Styrelsen skall av finansdirektören, eller person med motsvarande befattning, årligen kräva en skriftlig försäkran med innebörd att bolagets finansiella rapporter i alla väsentliga avseenden uppfyller kraven i gällande regelverk. Av försäkran ska även framgå andra omständigheter av betydelse för styrelsens bedömning av kvaliteten i de finansiella rapporterna.) I avsnittet om Intern kontroll och internrevision har förslagets paragraf 3.7.1 delats upp i två paragrafer och därmed blivit något mer distinkt: 3.7.1 Styrelsen ska se till att bolaget har god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. 3.7.2 Styrelsen skall årligen avge en rapport över hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad och hur väl den fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten skall granskas av bolagets revisorer. Den förklarande kommentaren från förslaget i avsnittet intern kontroll och internrevision om att den granskning som genomförs av internrevisionen skall vara självständig och grundad på en av styrelsen fastställd revisionsplan och utföras av personer med dokumenterad revisionserfarenhet är tyvärr borttagen och inte ersatt av annan text. Däremot kvarstår att styrelsen årligen skall utvärdera behovet av en särskild granskningsfunktion (internrevision) och motivera sitt ställningstagande i deras rapport över den interna kontrollen. - Ett annat språkbruk som IRF rekommenderar Kodgruppen att ändra, är hur orden revisor och revision i förening med olika tillägg används. Koden är nu rensad på de olika varianter av revisor och revision som förekom i förslaget. Nu används genomgående bolagets revisor. Med det menas den externa revisorn. - I stycke 3.8 kan Kodgruppens avsikt tolkas som att enbart de externa revisorerna avses, men innehållet i 3.8 och dess underparagrafer blir inte meningsfullt om det inte också inkluderar de interna revisorerna. Dessvärre visade det sig att Kodgruppen enbart avser de externa revisorerna. En vägledande princip i utvecklandet av Koden är att skapa en väl avvägd balans mellan ägare, styrelse och verkställande ledning, som bland annat säkerställer ägarnas möjlighet att hävda sina intressen gentemot bolagets ledningsorgan. När representanter för IRF träffade Kodgruppens huvudsekreterare Per Lekvall och gruppens sakkunnige Per Thorell, framförde de åsikten att internrevisionen är en funktion inom bolagets organisation och därmed på nivåerna under de som Koden avser. Detta kommer att förändras om skrivningen i förslag till nytt åttonde bolagsrättsligt EU-direktiv kommer att klubbas igenom. Det lagförslaget inkluderar en paragraf om att internrevisionen ska rapportera direkt till styrelsens revisionskommitté. - För att avsikten med Koden bättre ska förstås av berörda parter rekommenderar också IRF att Koden förses med ett appendix som definierar olika fackbegrepp bland annat skillnaden mellan extern och intern revision. Sådant appendix finns inte. Koden förtydligar i en fotnot till 3.6.1 att det är IAS InternreVision 2005/02 9
Europeiska revisionsrätten definition av finansiell rapport som gäller. Likaså i 3.8.3 om vad som avses med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Om tillämpningen av Koden och motiveringar enligt principen följ eller förklara visar att bolag tolkar de olika begreppen på vitt skilda sätt kanske en definition av begreppen utvecklas. Även i sin slutliga skepnad är det tydligt att Koden visar på behovet av oberoende granskningsfunktioner på bolagen. Internrevisionen är väl lämpad att möta det behovet, inte minst utifrån IIA:s definition av internrevision: Internrevision är en oberoende, objektiv säkrings- och konsultaktivitet som har till uppgift att tillföra värde och förbättra verksamheten i olika organisationer. Genom att på ett systematiskt och strukturerat sätt värdera och öka effektiviteten inom riskhantering, styrning och kontroll samt ledningsprocesser fungerar internrevisionen som hjälp för en organisation att uppnå sina mål. Hövlighet är som en luftkudde - även om det inte finns någonting i den, så dämpar den litvets stötar. Arthur Schopenhauer - - - Skratta och hela världen skrattar med dig. Gråt och du gråter ensam. Ella Wheeler Wilcow 10 InternreVision 2005/02 I Kommissionens ansvarsfrihet för budgetens genomförande för år 2003 Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) är den externa revisorn för Europeiska unionens (EU) finanser. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU-medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten undersöker om de ekonomiska transaktionerna har bokförts korrekt, genomförts lagligt och korrekt och förvaltats på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt. Syftet med rättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Rättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år i november månad lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om genomförandet av EU:s budget. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även rättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrättens årsrapport, inklusive revisionsförklaring och särskilda rapporter, utgör ett mycket viktigt underlag för rådets rekommendation till Europaparlamentet om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen beträffande genomförandet av budgeten samt för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Årsrapporten bereds av rådets budgetkommitté innan beslut tas i Ekonomi- och finansministerrådet (Ekofinrådet) om huruvida ansvarsfrihet bör rekommenderas för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som rätten identifierat. När det gäller rekommendation om ansvarsfrihet för budgetåret 2003 är förslaget från Ekofinrådet att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.
Europeiska revisionsrätten Väsentliga iakttagelser under 2003 Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2003. Revisionsrätten anser att räkenskaperna för år 2003 ger en tillförlitlig bild av budgetårets inkomster och utgifter, liksom av gemenskapens finansiella ställning. Liksom tidigare år gör revisionsrätten ett antal reservationer bland annat gällande kommissionens redovisningssystem. Kommissionen tog ett nytt redovisningssystem den 1 januari 2005, som uppfyller kraven på bokföringsmässiga principer. Revisionsrätten anser att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden och administrativa utgifter. Ett positivt uttalande har dock inte lämnats för den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Till skillnad mot föregående år har rätten heller inte givit ett positivt uttalande gällande för medlemskapsstödet. Orsakerna till att en positiv revisionsförklaring inte kan lämnas för samtliga sektorer beror främst på omfattande brister i kontrollsystemen som resulterat i för många fel i underliggande transaktioner. Det finns dock ingen information om att det skulle röra sig om bedrägerier. Påpekade brister rör framförallt jordbruks- och regionalstöden, medel som förvaltas och förbrukas i medlemsstaterna och som utgör omkring 80 procent av EU:s budget. Det är därför viktigt att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna intensifierar sitt arbete med att stärka övervaknings- och kontrollstrukturerna inom dessa områden. Vidare uttrycker rätten behovet av att kommissionen stärker kontrollsystemen i de nya medlemsstaterna i syfte att säkerställa en korrekt och effektiv användning av EU-medel. Revisionsrätten konstaterar att kommissionen gjort betydande framsteg i genomförandet av den administrativa reformen och att det nu finns tydliga tecken på förbättringar i kommissionens centrala förvaltning, en trend som håller i sig från föregående år. En särskild utmaning som unionen står inför och som tas upp i årsrapporten är den ökade nivån på utestående åtaganden, det vill säga utgifter som det har ingåtts rättsliga åtaganden för, men som ännu inte har betalts ut. Detta har flera orsaker. En av förklaringarna kan sökas i överskattade prognoser från medlemsstaterna samt att programstarten på strukturfondsområdet försenades på grund av förhandlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna. Mot denna bakgrund är det särskilt angeläget att en noggrann uppföljning görs av kommissionens åtgärder i syfte att förbättra genomförandet av gemenskapsprogrammen. Det är vidare angeläget, med tanke på förhandlingarna om nästa finansiella perspektiv, att kommissionens föreslagna utgiftsnivåer ställs mot de faktiska möjligheterna att effektivt genomföra den föreslagna budgeten. R Sverige behandlas i mycket liten omfattning i årsrapporten. Rätten tar dels upp några problem där Sverige direkt omnämns (på tullområdet och EU-budgetens inkomstsida), dels mer generella problemområden där Sverige också berörs på olika sätt. Per Johansson, Finandepartementet InternreVision 2005/02 11
Nomineringskommittén Redaktionskommittén, genom Boel Landgren Nielsen fortsätter att ställa frågor till ordförandena i föreningens olika kommittéer. Den här gången är det Bo Myrups tur att svara på frågor Ordförande Bo Myrup presenterar Nomineringskommittén Vilka ingår i kommittén? Bo Myrup, Karolinska Institutet (ordförande), Per Saur, Försvarsmakten och Sten Bjelke. Vad händer i kommittén just nu? Valberedningen arbetar just nu med att rekrytera medlemmar till de funktioner som årsmötet bestämmer, det vill säga styrelseledamöter, revisorer, valberedning, rådgivare och föreningens representant på ISAB:s bolagsstämma. I år har vi en ny situation på flera sätt. På ett medlemsmöte i samband med höstkonferensen 2004 valdes ordförande för 2005 och ytterligare ett antal styrelseledamöter. Etiknämnden med val av ordförande som skall leda nämndens arbete är en helt ny funktion. Vidare har föreningens nya stadgar stipulerat att föreningen skall ha en medlem som revisor. Den nomineringen är därför ny. För att nominera bra namn som kan delta i föreningens olika funktioner på ett för alla parter vinnande sätt måste vi arbete med flera metoder. I år bad vi medlemmarna att komma in med förslag, via tidningen och via e-postutskick. Resultatet var inte lysande men vi försökte bredda engagemanget. Vidare sker en avstämning i föreningens styrelse om vilka behov styrelsen ser i verksamheten. Valberedningens ledamöter försöker delta i olika sammankomster och tematräffar och på så sätt fånga tänkbara kandidater. Vi arbetar med medlemsmatrikeln och 12 InternreVision 2005/02
Nomineringskommittén deltagarlistor från IRF:s sammankomster. Vi intervjuar personer och ber om förslag. Till sist sker värvningskampanjen, oftast via telefon. Behöver kommittén kompletteras med ytterligare kompetens? Vilka visioner har du som kommittéordförande i IRF? Vad ger kommittéarbetet dig tillbaka i form av kontakter, kompetensutveckling och dylikt? Ja, med nuvarande nomineringsförslag kommer det att uppstå en vakans som vi inte har lyckats täppa till. Så småningom skall Etiknämnden bli fulltalig. Att IRF skall utveckla och genomföra verksamheten för medlemmarnas skull på bästa sätt med stöd av en effektiv valberedning och nominering till föreningens olika funktioner. Valberedningen ger mig inblick i mycket och en god personkännedom. Det har jag stor nytta av i min yrkesroll som internrevisor. Det gäller allt från att utveckla min yrkesidentitet till vänskap och tillfredställelse av att bidra till en bra yrkesförening.vi har trevligt, utbyter erfarenheter i aktuella frågor och delar med oss av vad vi tycker är viktigt. Kommittén för omvärldsbevakning efterfrågar: Dina frågor! Kommittén etablerar en rubrik med frågor och svar på hemsidan. Vi börjar med att publicera ett begränsat antal frågor för att sedan systematiskt utöka antalet. Vi kan idag inte ha bevakning att besvara frågor kontinuerligt. I april lanseras rubriken Frågor och svar med frågorna: - vad är internrevision? - vad är skillnad mellan internrevision och extern revision? - heter det internrevision eller intern revision? - vilket ansvar har internrevisorn för intern styrning och kontroll? Skicka dina frågor till undertecknad eller någon av ledamöterna i kommittén. All kontaktdata hittar du på hemsidan under rubriken om oss/kommittén för omvärldsbevakning/ledamöter. Ingmari Öhman, 073-040 4613 ingmari.ohman@redcross.se InternreVision 2005/02 13
Hållbar utveckling i staten Berör det internrevisionen? Text och bild: Boel Landgren Nielsen Lars-Olle Larssons reportage om hållbar utveckling i det senaste numret väckte redaktionens nyfikenhet på hur det ser ut på den statliga sidan när det gäller dessa frågor. En titt på Naturvårdsverkets hemsida avslöjade ett nära förestående möte i nätverket Interna revisioner. Vi fick möjlighet att delta och träffa en skara internrevisorer och miljöledningsansvariga som kan allt om miljöpolicies, miljöplaner och miljörapportering och framför allt om miljörevision. Det statliga projektet Regeringen skrev i september 1996 att statsförvaltningens miljöarbete skulle utvecklas till att vara ett föredöme i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Förslag, beslut och åtgärder i statsförvaltningen som kan påverka miljö och resurshushållning ska utformas så att de medverkar till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. De första myndigheterna fick sitt uppdrag i december 1996 och numera har ca 240 myndigheter i uppdrag att införa och upprätthålla ett miljöledningssystem. Regeringsuppdraget till myndigheterna följer i stort sett samma struktur som ISO 14001 men utan krav på certifiering. Ett 50-tal av myndigheterna, där miljöpåverkan har bedömts vara mindre än för andra myndigheter, har fått ett förenklat uppdrag innebärande att man fokuserar på de direkta miljöaspekterna. Miljödepartementet har det övergripande ansvaret för införandet av miljöledningssystem inom statsförvaltningen. Projektet Miljöledningssystem i statlig förvaltning samordnades till en början inom Regeringskansliet av statssekreterargruppen för hållbar utveckling, en särskild projektledningsgrupp inom Miljödepartementet samt en interdepartemental Miljöledningsgrupp. Sedan hösten 2000 har Vad är ett Miljöledningssystem? Miljöledningssystem innebär ett systematiserat miljöarbete med tydliga riktlinjer och mål i bland annat centrala styrdokument, klargjorda ansvarsförhållanden, rutiner för uppföljning samt redovisning av resultat i årsredovisningen. Miljöledning inom statsförvaltningen bygger på samma principer som för näringslivet men anpassas till statliga myndigheters verksamhet. Internationellt såväl som i Sverige dominerar miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001 eller enligt EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning EMAS (Eco Management System). Standarderna är arbetsmodeller som bidrar till att göra miljöledning till en integrerad del av organisationens övergripande ledningssystem. Organisationen kan låta certifiera sitt system av ett externt certifieringsorgan. 14 InternreVision 2005/02
Miljörevision Biträdande projektledare Bengt Andersson och projektledare Ulrika Hagbarth båda Naturvårdsverket håller i projektet Miljöledning i staten. Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att genomföra utbildningar i och informera om miljöledning för de statliga myndigheter som ingår i projektet. Projektledare är Ulrika Hagbarth och biträdande projektledare är Bengt Andersson. Nätverket Interna revisioner Under åren som gått sedan projektet startade har det funnits olika arbetsgrupper som gemensamt jobbat med olika frågeställningar över myndighetsgränserna. Kvar finns idag några nätverk, däribland nätverket Interna revisioner. En systematisk och dokumenterad process för att objektivt bestyrka, samla in och värdera om myndighetens miljöstyrningsåtgärder stämmer överens med organisationens miljöpolicy och miljöprogram och om de genomförs effektivt. Resultatet ger underlag för ledningen att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver sättas in för att korrigera brister i miljöarbetet utifrån den fastslagna miljöpolicyn. Detaljerade krav och riktlinjer för revision finns i båda standarderna (EMAS hänvisar i detta hänseende till ISO) och där kan nämnas sådant som krav på oberoende, erforderlig yrkesskicklighet, tystnadsplikt, dokumentation och metodik vid revision. Miljöaspekter/Miljöpåverkan Organisationen skall ta fram de mest betydande miljöaspekterna som sedan skall ligga till grund för målformuleringar i miljöledningssystemet. Direkta miljöaspekter Hur organisationens egen verksamhet påverkar miljön i form av direkta utsläpp, buller, ingrepp i naturen med mera. Exempel organisationens pappersförbrukning, sophantering med mera. Indirekta miljöaspekter Hur organisationen indirekt påverkar eller kan påverka miljön genom att den tvingar eller påverkar andra aktörer/verksamheter i samhället och internationellt att agera/utföras på ett speciellt sätt, exempelvis regler, beslut, råd från en myndighet. Nätverket består av ett 15-tal personer från statliga myndigheter och hålls ihop av Bengt Andersson, Naturvårdsverket. Några av personerna i nätverket arbetar själva som miljörevisorer medan andra har en roll som ansvarig för miljöledningsfrågor på sin myndighet och med god kunskap om miljörevision. Syftet med nätverket är att utbyta erfarenheter och stödja varandra. En tanke är att hjälpa varandra genom att hoppa in och göra revisioner eller observationer hos andra myndigheter i nätverket. InternreVision 2005/02 15
Information om projektet Miljöledning i staten och om nätverket Interna revisioner m.m. hittar du på www.naturvardsverket.se/miljoledning Vill du veta mer om Miljörevision finns information att hämta hos föreningen Miljörevisorer i Sverige, MIS www.mis.a.se Intressant är att konstatera hur olika myndigheterna i nätverket har hanterat frågan om miljörevision i förhållande till myndighetens internrevision. I något fall, se artikel om Skogsstyrelsen här intill, har myndigheten helt integrerat funktionerna. I andra fall, till exempel Vägverket, arbetar miljörevisorer och internrevisorer nära varandra. I de flesta fall har myndigheten betraktat funktionerna som helt skilda verksamheter med inget eller mycket litet samarbete. Miljöredovisningen I myndigheternas uppdrag ingår bland annat att varje år redovisa miljöledningsarbetet till sina respektive departement med en kopia till Naturvårdsverket som ansvarar för att årligen sammanställa rapporterna. Miljöredovisningen är alltså inte en del av årsredovisningen som man många gånger kan se på den privata sidan. Myndigheternas årsredovisningar granskas av Riksrevisionen, men någon revision av miljöredovisningen sker inte årligen. Det är respektive myndighetshandläggare på departementen som har ansvar för att gå igenom rapporten och att återkoppla till myndigheten i resultatdialogen mellan departement och myndighet. Regeringsuppdrag Miljödepartementet gav i regleringsbrevet för 2005 Naturvårdsverket i uppdrag att efter samråd med främst Linköpings universitet, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Ekonomistyrningsverket, Kemikalieinspektion, Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens energimyndighet och Luftfartsverket utarbeta förslag till förändrad årlig redovisning av statliga myndigheters miljöledningssystem. I förslaget bör man, enligt uppdraget, beakta möjligheterna att anpassa redovisningen till myndigheternas verksamhet och departementens behov av information, att utveckla redovisningen avseende resultat rörande indirekt miljöpåverkan för myndigheter med stor miljöpåverkan och att förenkla för myndigheter med liten miljöpåverkan. Möjligheterna att redovisa goda exempel eller så kallad benchmarking bör belysas liksom möjligheterna att redovisa resultat och åtgärder med anledning av revision. Förslaget ska redovisas senast den 1 september 2005. Redaktionskommittén kommer givetvis att bevaka arbetet och rapportera om förslaget. Min vän trädgårdsmästaren ringde och var förtvivlad för att han inte kunde koppla upp sig på Internet. Är du säker på att du använt rätt lösenord? frågade jag. Ja, jag såg när min son skrev dit det svarade han kaxigt. Vad var det för lösenord då? frågade jag. Det var fem små stjärnor ***** 16 InternreVision 2005/02
Interna granskare Naturvårdsverkets internrevisorer Text och bild: Boel Landgren Nielsen Naturvårdsverket (NV) har ingen internrevision enligt internrevisionsförordningen, men myndigheten är certifierad enligt ISO 14001 och genomför interna revisioner i enlighet med standarden. Man har dock, i syfte att undvika sammanblandning med internrevisorer enligt förordningen, valt att kalla sina internrevisorer för interna granskare. Maria Sjö är en av Naturvårdsverkets interna granskare som tycker att det är ett mycket intressant och viktigt uppdrag som hon får möjlighet att arbeta med. Ett fokus för henne har varit att försöka avdramatisera ISO-standardens och ledningssystemets krav och delvis nya terminologi och koppla det till de redskap för ledning och styrning som även tidigare har funnits. Krav på den interna granskaren Alla medarbetare vid verket kan ansöka om att bli intern granskare. En intern granskare utses för en period på tre år. För att trygga oberoende och objektivitet så ska de interna granskarna i möjligaste mån endast medverka vid granskningar av de avdelningar, sekretariat och enheter som de inte själva arbetar på. Kravprofilen har högt ställda krav på både teoretiskt kunnande (ex god kännedom om ISO 14001 och om NV:s organisation) och praktiskt kunnande (ex. ha medverkat som observatör vid minst två interna granskningar eller externa revisioner vid NV). Därtill finns en lång rad krav på personliga egenskaper såsom exempelvis öppen, observant, självständig. Man tror från NV:s sida mycket på interna granskningar som ett verktyg för att hålla liv i ledningssystemet och vill se de som arbetat som interna granskare som ambassadörer för ledningssystemet. Rutiner och checklistor Den interna granskaren på NV skall följa en detaljerad rutin för intern granskning och man har tagit fram en omfattande checklista/arbetsprogram för granskning. Vid en titt i checklistan finner man för en internrevisor välkända rubriker såsom, - Organisationsstruktur och ansvar, - Utbildning och kompetens, - Kommunikation, - Författningar och andra krav, - Dokumentation, - Verksamhetsstyrning, - Uppföljning och rapportering, - Korrigerande och förebyggande åtgärder. Granskningen Ett granskningsprogram tas fram för varje intern granskning. Ett uttryckligt mål för den interna granskningen är att säkerställa att NV:s ledningssystem upprätthålls och utvecklas i överensstämmelse med kraven i ISO 14001. Den interna granskningen syftar, förutom att granska verksamheten, också till att skapa en dialog om hur man leder och styr verksamheten. InternreVision 2005/02 17
Utbildning och ersättning Den utbildning man som intern granskare i NV får har utvecklats efterhand. Bland annat har granskarna erbjudits en endagsutbildning i ISO 14001 och seminarier. Den interna granskaren kvarstår rent formellt i sin normala organisation men arbetar under granskningarna direkt under den administrativa chefen och verksstaben. Som en morot, för att få medarbetarna att söka uppdraget som intern granskare, betalar man ut ett extra arvode till dessa på 2 500 kr per granskningsomgång (två gånger per år). NV har idag fler sökande till intern granskare än granskningsuppdrag. Gun-Marie Lidén, Skogsstyrelsen i Jönköping Internrevisor och miljörevisor Text och bild: Boel Landgren Nielsen Med i Naturvårdsverkets nätverk interna revisioner finns IRFmedlemmen Gun-Marie Lidén, internrevisor och också ansvarig för den interna miljörevisionen på Skogsstyrelsen, Jönköping, central förvaltningsmyndighet över skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen certifierades 2002 enligt ISO 14001. Skogsstyrelsen har internrevision enligt internrevisionsförordningen och har till skillnad från många andra myndigheter valt att lägga miljörevisionsansvaret där. Hur har Skogsstyrelsen resonerat när man valt att lägga miljörevisionsuppdraget på internrevisionen? Gällande skogspolitik innebär att vi har två jämställda mål, produktion och miljö. Den verksamhet Skogsvårdsorganisationen bedriver är i hög utsträckning miljöpåverkande. Eftersom miljöledningssystemet är organisationens ledningssystem revideras vid miljörevisionerna även frågor gällande styrning av verksamheten samt uppsatta mål för verksamheten. Miljöledningssystemet används som ett verktyg för att styra verksamheten eftersom organisationens verksamhet har stor indirekt miljöpåverkan. Skogsstyrelsen har då funnit det lämpligt att den interna revisionen av miljöledningssystemet genomförs som en integrerad del av verksamhetsrevisionen. Jag tycker inte heller att det kan fungera på något annat sätt med hänsyn till den miljöpåverkande verksamhet organisationen bedriver. Revisionsrapporterna skrivs efter samma mall vid alla revisioner oavsett vad som revideras. Orden 18 InternreVision 2005/02
Internrevisor Höstkonferensen och miljörevisor avvikelse/förbättringsförslag används i alla rapporter. Har den lösning din myndighet valt några fördelar respektive några nackdelar? Fördelarna är ju det som gjort att Skogsstyrelsen valt detta alternativ. Genom att jag rapporterar till styrelsen får styrelsen även information om hur miljöledningssystemet utvecklas i organisationen. Men detta var inget motiv till att denna modell för de interna miljörevisionerna valdes. Nackdelen är i så fall att jag skulle hinna fler andra revisioner om jag inte gjorde de interna miljörevisionerna. Har du fått några reaktioner från andra myndigheter på Skogsstyrelsens lösning? Jag har inte hört någon reaktion från någon annan myndighet. Detta kan ju bero på att de inte känner till det. Jag är ensam internrevisor och därför har reaktionen från någon annan internrevisor varit, hur hinner du? Vilken utbildning har du i miljörevision? Jag har gått en veckolång kurs för revisionsledare i miljörevision (Caneas kurs). Eftersom jag är ekonom har jag också läst 5 poäng i grundläggande miljökunskap vid SLU, Statens Lantbruksuniversitet, samt en 5 poängskurs, Miljö, Näringsliv, Samhälle, vid Högskolan i Jönköping. Finns det något du skulle önska från IRF när det gäller miljörevision? Egentligen inget just nu. Jag har behov av ett nätverk gällande miljörevision vid myndigheter men det har jag fått genom Naturvårdsverkets nätverk. Vi hälsar nya medlemmar välkomna Anders Hjort Josefine Ekblad Pille Pentjärv Tomas Kjerf Helene Berguist Carl-Peter Carlsson Katarina Fischer Anna Ohlsson-Leijon Thomas Lindh Georg Linton ABB AB Akzo Nobel AB Akzo Nobel AB Ekonomistyrningsverket Electrolux Electrolux Electrolux Electrolux Elextrolux Electrolux Jonny Lövgren Fredrik Helander Rickard Faleij Niklas Adnersson Magnus Holmgren Julia Strömquist Miriam Wajngarten Peter Cederholm Anna Johansson Electrolux Ernst & Young Handelsbanken Lear Corporation Länsförsäkringar AB Nordea Nordea PricewaterhousCoopers PricewaterhousCoopers InternreVision 2005/02 19
Finansiellt möte hos Kaupthing Bank I förra numrets artikel från det finansiella nätverksmötet var inriktningen en beskrivning av bankens Internrevision. I detta nummer skriver Gregor Gröblacher om föredragningarna och det professionella innehållet från mötet. Text: Gregor Gröblacher Bild: Guidon Berggren Presentation av Kaupthing Bank Verkställande direktören Christer Villard hälsade de närvarande internrevisorerna från det finansiella nätverket välkomna till nätverksträffen den 20 januari hos Kaupthing. Värdar för kvällen var Ronny Woiski som är Projektledare samt Marie Anckarman som är Internrevisionschef. Christer berättade att Kaupthing ägs av isländska Kaupthing Bank. Affärsidén är att vara en ledande nordisk full service investment bank. Den geografiska täckningen innebär att det finns kontor i alla de nordiska länderna samt i viktiga finanscentra som New York, London, Luxemburg och Genevé. Aktien finns noterad på Islands fondbörs samt Stockholmsbörsen. Koncernen har totalt ca 2000 anställda varav ca 240 st i Sverige. Merparten finns i Stockholm. Kontor finns också i Göteborg och Malmö. Kaupthing har ett brett urval av finansiella tjänster, exempelvis Aktiehandel, Kapitalförvaltning och Investment Banking kompletterade med traditionella banktjänster. Christer sa att vi svenskar i islänningarnas ögon mest sitter i möten och kräver konsensus på i princip alla beslut medan de själva har en stark inneboende drivkraft som säger att allting går att lösa och inget är omöjligt. Beträffande Kaupthings historia sa Christer att licens erhölls 1982 och att banken ursprungligen var en del av sparbankerna på Island. Det finns tre huvudsakliga näringar på Island, turism, energi och fiske. Kaupthing kom att få en monopolsituation på värdepappersmarknaden och koncentrerade sig på den expanderande fiskerinäringen som hade stora ambitioner att växa. Expansionen har fortsatt i Sverige genom förvärv av Aragon, Matteus och JP Nordiska. Under 2004 förvärvades den danska banken FIH som dubblerade Kaupthings balansräkning. På Island finns inget köttberg, det vill säga medelåldern är låg vilket även återspeglas i åldersstrukturen 20 InternreVision 2005/02