Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning



Relevanta dokument
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

Sammanfattning kap.1. Människor och komplexa system. Sammanfattning kap.2. Sammanfattning kap.3-4. Konceptuella nivåer. Formativa analyser

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

IT, stress och arbetsmiljö

Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete

IT, stress och arbetsmiljö

IT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Formativa analyser. Människor och komplexa system. Konceptuella nivåer. AH i processövervakning. Modellverktyget AH-DH 1. Data och konceptuella nivåer

Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Människor och komplexa system. Motiv för analyser. SJ:s nya X40-tåg. Analyser av arbete varför och hur?

Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.

Föreläsning 13: Användbarhet och komplexa system

Användbarhet vem bryr sig?

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning Uppsala universitet

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem

HR, digitalisering och arbetsmiljö

SA TER Vision Center. SAUTER Vision Center. håller dig uppdaterad.

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

Design av användargränssnitt. Vad behöver man veta? Generella designprinciper. Vad är ett användargränssnitt? Några egenskaper hos människan

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? Människa-datorinteraktion 1MD016, 5hp. T ex:

IT och funk0onshinder

Optimismen fortsatt god men krymper

UDIPA. Ett utvärderingverktyg för datorstödets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Annika Thorner. Högskolan i Skövde.

Kursen: Sjukvårdsarbete. Människa-datorinteraktion 5hp. IT-inst. / MDI-avd. Anders Jansson Lars Oestreicher Bengt Sandblad Bengt Göransson Thomas Lind

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

Arbetsuppgifter. Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Människa-Datorinteraktion

ADA metoden. Sammanfattning. En metod för bedömning av datasystems användarvänlighet och kognitiva arbetsmiljöproblem

Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga. Hur utvecklar man användbara system? Användbarhet handlar om kvalitet

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Arbeta med den mänskliga faktorn

HÅLLBARA ORGANISATIONER

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Företagskulturens betydelse för säkerheten

Företagshälsovården behövs för jobbet

Den Mänskliga Faktorn Det handlar om systemet, dumbom!

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Design av användargränssnitt

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Kravställande/kravhantering

UU 2008 Nils-Erik Gustafsson, UU 2008 Nils-Erik Gustafsson,

Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET

Övning. Tjänstedesign och organisationsutveckling. Era frågor. Användbarhet. Användbarhet är kvalitet. Användbarhet och Kontext

Avdelningen för Människadatorinteraktion

Att arbeta i arbetslag

Mål. Människor Struktur. Kultur

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Boken. Kap Kap 11.3

Är det jobbigt på jobbet?

Gränssnittsdesign. Design för användbarhet. Gränssnittsdesign - designheuristik

Interaktionsdesign, designheuristik Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Principer för interaktionsdesign

Organisatoriskt lärande

En idéskrift. En idéskrift

Arbetsvetenskap - studier av arbete & arbetande människor

Sleipnerolyckan Tjernobylolyckan

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

SOBONAS HANDLEDARUTBILDNING. Hej och välkommen, så här gör vi hos oss

Nyttorealisering i praktiken e-tjänstutveckling Göteborgs Stad. Mimi Lopez e-tjänstprojektkoordinator

Användarcentrerad Systemutveckling

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Investeringsbedömning

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

Ledningsgruppsutveckling

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Lantbruksmässa: Borgeby Fältdagar 2017

Övergång till komponentavskrivning

Interaktionsdesign, designheuristik

Transkript:

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Effektivitet hos sociotekniska system Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson

Målgrupper Användare av IT-system Industri- och kärnkraftsoperatörer Operatörer av fordon och farkoster Användare inom det medicinsk-tekniska området Användare inom den finansiella sektorn

MDI studerar datorstöd i arbetslivet Administrativt arbete Processoch trafikstyrning Vårdoch omsorgarbete Fordon, fartyg

Sociotekniska system 1 Definitioner av komplexitet: Stora system; stora problemrymder Sociala faktorer Heterogena värderingar Geografisk och kulturell spridning Dynamik och tidskonstanter Hot och säkerhet

Sociotekniska system 2 Definitioner av komplexitet forts. Kopplingar och sidoeffekter Effekter av automatisering Osäkerhet; tillförlitlighet hos data Artificiell interaktion Störningar; oförutsägbara förändringar

Effektivitet: Två synsätt Ändamålsrationell effektivitet Effektivitet relativt ett mål/ändamål Instrumentell effektivitet Effektivitet hos ett medel

Effektivitetskriterier Kriterier för att avgöra ändamålsrationell effektivitet Säkerhet Produktivitet Hälsa Kriterier för att avgöra instrumentell effektivitet Enkelhet Snabbhet Lärbarhet Få fel Trivsel

Ny teknik: Motiv Höj säkerheten! Automatisering kan vara ett bra skydd mot den mänskliga faktorn Högre effektivitet! Skattepengar ska användas effektivt! Öka produktiviteten! Ökad konkurrens skapar tryck på rationaliseringar Bättre arbetsmiljö! Modern teknik kan ge sundare arbetsmiljö

Interaktionsdesign Mål 1: Säkerhet Mål 2: Effektivitet Mål 3: Produktivitet Mål 4: Hälsa Medel för att målen: God kognitiv arbetsmiljö Mål 5: Stimulans Användbara gränssnitt

Teknikutveckling 1 Olika faser i teknikutvecklingen Mekanisering Arbetsdelningsprinciper enl. bl.a. Taylor Automatisering och centralisering Uppgiftsanalyser, enl. bl.a. Miller, nära knutna till arbetsmoment Datorisering Övergång från fysisk direktinteraktion till konceptuell kunskap och kognitiv förståelse

Säkra system?

Effektiva system? 40% av alla system som utvecklas kommer aldrig i drift! 40% gör endast marginell nytta Endast 10-20% lever upp till förväntad effektivitet Mycket sällan är orsaken tekniska problem Organisation, användare och beställare är istället vanliga förklaringar till problemen

Produktiva system? Mekanisering, centralisering och automatisering gav högre produktivitet Datoriseringen uppvisar inte samma resultat Efter 1973: Tillväxt/arbetad timme minskar i USA, tillväxt/arbetsår minskar världen över Fler tjänstemän men samma produktivitet

Bättre hälsa? Arbeten med höga krav, små möjligheter att påverka tempo och innehåll, samt dåligt stöd i form av bristfälligt utformade arbetsverktyg ger en rad sjukdomssymtom Larmrapporter från statliga verk och andra organisationer med stora grupper av användare

I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla urtidsmänniska..

Hur mår vi på jobbet? Karasek & Theorell: Stöd svagt starkt hög Kontroll låg låga Krav höga

Teknikutveckling 2 Ett teknikdrivet synsätt: Innovativa tekniska lösningar ger nya användnings-områden Vi vet ganska väl hur tekniken fungerar Ett arbetsuppgiftsorienterat synsätt: Identifiering av problem och behov ger nya tekniska lösningar Vi vet förvånansvärt lite om hur människan fungerar

Teknikutveckling 3 Vicente vill få oss att förstå att det arbetsuppgiftsorienterade synsättet leder till en långsiktigt hållbar teknikutveckling inom arbetslivet Arbeten med hög grad av teknik-interaktion är kvalificerade arbeten. Operatörer (användare) är experter med unik kunskap den kunskapen är viktig vid design av verktyg

Slutsatser kap.1 Ett arbetsuppgiftsorienterat synsätt! Informationsanvändningsanalyser är viktiga instrument för att nå bra design! Teknikutveckling ska möjliggöra att operatörer och användare ska kunna hantera oväntade händelser och situationer som inte har kunnat förutses av systemkonstruktörer

Slutsatser kap.1 forts. All funktionalitet som krävs för att fullgöra ett kvalificerat arbete måste identifieras i sådana analyser Känd kunskap om människans kognitiva förutsättningar ska styra utformningen av arbetsverktygen En hög grad av autonomi och möjligheter att påverka arbetet!

Ramverket för CWA Beteendeformande villkor CWA-faser Kapitel i boken A. Arbetsdomänens 1 7 utformning B. Kontrolluppgifter 2 8 och arbetsmoment C. Strategier 3 9 D. Social organisation 4 10 och samarbete E. Domänspecifik kunskap 5 11 och expertis