Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland

UPPFÖRANDE AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Uppförande av en LNG-terminal i Finland April 2013 Miljökonsekvensbedömningsbeskrivning

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Utgivare Gasum Oy Copyright Pöyry Finland Oy Kartor Lantmäteristyrelsen, Lovnr 48/MML/13 Tryckeri Nykypaino Oy ISBN 978-952-93-2185-8 ISBN (pdf) 978-952-93-2186-5 MKB-beskrivningen med tillhörande material finns tillgängligt i elektronisk form på http://www.gasum.fi 2

KONTAKTUPPGIFTER Kontaktuppgifter Projektansvarig: Gasum Oy Postadress: PB 21, 02151 Esbo Telefon: 020 4471 Kontaktpersoner: Direktör Ari Suomilammi, tel. 0400 653 351 Projektchef Pekka Hytinkoski, tel. 050 458 3491 E-post: förnamn.efternamn@gasum.fi Kontaktmyndighet: Nylands närings- trafik och miljöcentral (NTM-central) Postadress: PB 36, 00520 Helsingfors Telefon: 029 502 1452 Utvecklingschef Satu Pääkkönen E-post: förnamn.efternamn@ely-keskus.fi MKB-konsult: Pöyry Finland Oy Postadress: PB 50, 01621 Vanda Telefon: 010 3311 Direktör Jaana Tyynismaa E-post: förnamn.efternamn @poyry.com 3

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Innehåll FÖRORD 10 SAMMANDRAG 11 TERMINOLOGI 19 1 PROJEKTANSVARIG 24 2 PROJEKTETS BAKGRUND OCH MOTIVERINGAR 25 2.1 LNG importens och användningens utvecklingsbehov och möjligheter 25 2.2 Projektets planeringsskeden 25 2.2.1 Tidigare undersökta placeringsalternativ 25 2.2.2 Den tekniska planeringens framskridande 26 3 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGENS FÖRFARANDE 27 3.1 Bedömningsförfarandets behov och målsättning 27 3.2 Bedömningsförfarandet innehåll och tidplan 27 3.2.1 MKB-program 27 3.2.2 MKB-beskrivning 27 3.3 Deltagare i MKB-förfarandet 28 3.4 Information och deltagande under förfarandet 30 3.4.1 Möten för allmänheten 30 3.4.2 Workshops för innevånarna 30 3.4.3 Information 30 3.5 Kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet 30 3.6 Erhållna utlåtanden och åsikter beträffande bedömningsprogrammet 31 3.7 Internationellt hörande 32 3.8 Växelverkan mellan planering och MKB 32 4 PROJEKTBESKRIVNING 33 4.1 Allmän beskrivning av projektet 33 4.2 Samverkan med andra projekt 33 4.2.1 Balticconnector 34 4.2.2 Övriga projekt 34 4.3 Alternativ som bedöms i MKB-förfarandet 35 4.3.1 Utformning av alternativ 35 4.3.2 Huvudalternativen 35 4.3.3 Huvudalternativens underalternativ (faserna 1 3) 39 4.3.4 Nollalternativet 46 4.3.5 Ändringar gjorda efter MKB-programmet 47 4.4 Projektets tidtabell 48 4.5 Tillstånd och beslut som krävs för projektet 48 4.5.1 Undersökningar som utförs före beviljande av tillstånd 48 4.5.2 Miljötillstånd 48 4.5.3 Vattenhushållningstillstånd 48 4.5.4 Bygglov och åtgärdstillstånd samt planläggning 49 4.5.6 Säkerhetshandlingar 50 4.5.7 Sjötransport av farliga ämnen 50 4.5.8 Bygg- och drifttillstånd för gasrör och gaslager 51 4

INNEHÅLL 4.5.9 Inlösningstillstånd för transportrör 51 4.5.10 Flyghindertillstånd 51 4.5.11 Undantag från vissa bestämmelser i naturskydds- och vattenlagen 51 4.5.12 Övriga tillstånd 52 4.6 Projektet i relation till planer och program beträffande utnyttjande av naturresurser och miljövård 52 5 PROJEKTETS PLANERING OCH TEKNISKA DATA 56 5.1 Projektplaneringens etapper 56 5.2 Myndighetssamarbetets etapper 57 5.3 Allmänt om LNG 57 5.3.1 Egenskaper 57 5.3.2 Produktion 59 5.3.3 Import, transport och distribution 59 5.3.4 Lagring och distribution 60 5.3.5 LNG:s miljöpåverkan som bränsle 60 5.4 LNG-fartyg och farlederna 60 5.4.1 LNG-fartyg 60 5.4.2 Farlederna till Ingå och Tolkis 62 5.5 Hamnanläggning 62 5.5.1 Hamnanläggning för LNG-fartyg (fas 2 och 3) 62 5.5.2 Lossnings- och lastningskaj för små LNG-fartyg (fas 1) 63 5.6 En fullskalig LNG-terminalanläggning (fas 3) 63 5.6.1 Allmän beskrivning 63 5.6.2 LNG-lagringscisterner 64 5.6.3 LNG-förgasningsanläggning och inmatning av gasen i transportnätet 65 5.6.4 Gashanteringsutrustning 67 5.6.5 Lastning av tankbilar 67 5.6.6 Övrig verksamhet på terminalområdet 67 5.6.7 Bunkring av LNG 67 5.7 Lagringsfartyg med förgasningsanläggning (FSRU) (fas 2) 68 5.7.1 Allmänt 68 5.8 En småskalig LNG-terminals utrustning (fas 1) 68 5.9 Terminalens säkerhet 70 5.9.1 LNG:s säkerhet sett ur historiskt perspektiv 70 5.9.2 LNG-terminalens allmänna säkerhetsprinciper 70 5.9.3 LNG sjötransporter 70 5.9.4 Övervakning av LNG-terminalen 70 5.9.5 Åtgärder vid läckage av vätskor 71 5.9.6 Åtgärder vid gasutsläpp 71 5.9.7 Brandskydd 71 5.9.8 Inspektioner och underhåll 71 5.10 Terminalens avfallshantering 71 5.10.1 Muddrings- och schaktningsmassor 71 5.10.2 Bygg- och kommunalt avfall 75 5.11 Gasens distributionskanaler 75 5.11.1 Liittyminen maakaasuverkostoon yhdysputket 75 5.11.2 LNG-bunkringsfartyg 76 5.11.3 LNG-tankbilar 76 5.12 Projektets uppförande 78 5.12.1 Beräknad byggtidplan 78 5.12.2 Jordbyggnadsarbeten och LNG-terminalbyggnadsarbeten 79 5.12.3 Hamnområdets byggnadsarbeten 79 5.12.4 Kajens byggarbeten 79 5.12.5 Gasrörets byggarbeten till havs (Rör mellan Tolkis och Sköldvik) 79 5

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING 5.12.6 Rörbyggnadsarbeten på land (avsnittet Ingå Sjundeå och avsnittet Sköldvik Nyby) 80 6 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSFÖR FARANDETS GRÄNSDRAGNING 83 6.1 Konsekvenser som bedöms 83 6.2 Verkningsområde och verkningarnas signifikans 83 7 MILJÖNS NULÄGE OCH DE BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSERNA 84 7.1 Samhällsstruktur och markanvändning 84 7.1.1 Tillämpade bedömningsmetoder 84 7.1.2 Nuläge 84 7.1.2.1 Tolkis 84 7.1.2.2 Ingå 86 7.1.3 Markanvändningens planläggningssituation 90 7.1.3.1 Markanvändningens planläggningssystematik 90 7.1.3.2 Riksomfattande mål för områdesanvändningen 90 7.1.3.3 Gällande och pågående planer för Tolkis 92 7.1.3.4 Gällande och pågående planer för Ingå 94 7.1.4 Konsekvenser för den nuvarande markanvändningen 100 7.1.4.1 Tolkis 100 7.1.4.2 Ingå 102 7.1.5 Konsekvenser för planerad markanvändning 104 7.1.5.1 Tolkis 104 7.1.5.2 Ingå 105 7.1.6 Osäkerhetsfaktorer 106 7.2 Landskap och kulturmiljö 106 7.2.1 Tillämpade bedömningsmetoder 106 7.2.2 Nuläge 107 7.2.2.1 Tolkis 107 7.2.2.2 Ingå 115 7.2.3 Konsekvenser under byggskedet 122 7.2.3.1 Tolkis och Ingå 122 7.2.4 Konsekvenser under driften 123 7.2.4.1 Tolkis 123 7.2.4.2 Ingå 128 7.2.5 Osäkerhetsfaktorer 134 7.3 Människors levnadsförhållanden och trivsel 134 7.3.1 Tillämpade bedömningsmetoder 135 7.3.2 Nuläge 137 7.3.2.1 Tolkis 137 7.3.2.2 Ingå 138 7.3.3 Konsekvenser under byggtiden 138 7.3.3.1 Tolkis 139 7.3.3.2 Ingå 140 7.3.4 Konsekvenser under driften 141 7.3.4.1 Tolkis 141 7.3.4.2 Ingå 142 7.3.5 Osäkerhetsfaktorer 142 7.4 Klimat och luftkvalitet 142 7.4.1 Tillämpade bedömningsmetoder 142 7.4.2 Luftkvalitetens nuläge 143 7.4.2.1 Tolkis 144 7.4.2.2 Ingå 147 7.4.3 Konsekvenser under byggtiden 148 7.4.3.1 Tolkis 149 7.4.3.2 Ingå 150 6

INNEHÅLL 7.4.4 Konsekvenser under driften 151 7.4.4.1 Tolkis 152 7.4.4.2 Ingå 152 7.4.5 Utsläpp i samband med olyckor 152 7.4.6 Fartygstrafikens utsläpp 152 7.4.6.1 Tolkis 153 7.4.6.2 Ingå 153 7.4.7 Indirekta effekter på övriga utsläpp 154 7.4.8 Osäkerhetsfaktorer 154 7.5 Avfall 154 7.5.1 Tillämpade bedömningsmetoder 154 7.5.2 Konsekvenser under byggtiden 154 7.5.2.1 Tolkis 155 7.5.2.2 Ingå 156 7.5.3 Konsekvenser under driften 157 7.5.4 Osäkerhetsfaktorer 157 7.6 Buller 157 7.6.1 Omgivningsbuller 157 7.6.2 Tillämpade bedömningsmetoder 157 7.6.3 Nuläge 159 7.6.3.1 Tolkis 159 7.6.3.2 Ingå 159 7.6.4 Konsekvenser under byggtiden 159 7.6.4.1 Tolkis 160 7.6.4.2 Ingå 162 7.6.5 Konsekvenser under driften 163 7.6.5.1 Tolkis 164 7.6.5.2 Ingå 164 7.6.6 Undervattensbuller 165 7.6.7 Osäkerhetsfaktorer 165 7.7 Vibration 166 7.7.1 Tillämpade bedömningsmetoder 166 7.7.2 Nuläge 166 7.7.2.1 Tolkis 166 7.7.2.2 Ingå 166 7.7.3 Konsekvenser under byggtiden 166 7.7.3.1 Tolkis 167 7.7.3.2 Ingå 167 7.7.4 Konsekvenser under driften 168 7.7.5 Osäkerhetsfaktorer 168 7.8 Sjöfart 168 7.8.1 Tillämpade bedömningsmetoder 168 7.8.2 Nuläge 169 7.8.2.1 Tolkis 169 7.8.2.2 Ingå 170 7.8.3 Konsekvenser under byggtiden 170 7.8.3.1 Tolkis 170 7.8.3.2 Ingå 172 7.8.4 Konsekvenser under driften 172 7.8.4.1 Tolkis 173 7.8.4.2 Ingå 174 7.8.5 LNG-fartygens säkerhet 174 7.8.6 Osäkerhetsfaktorer 174 7.9 Vägtrafik 175 7.9.1 Tillämpade bedömningsmetoder 175 7

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING 7.9.2 Nuläge 175 7.9.2.1 Tolkis 175 7.9.2.2 Ingå 175 7.9.3 Konsekvenser under byggtiden 175 7.9.3.1 Tolkis 175 7.9.3.2 Ingå 178 7.9.4 Konsekvenser under driften 179 7.9.4.1 Tolkis 179 7.9.4.2 Ingå 179 7.9.5 Osäkerhetsfaktorer 179 7.10 Flora, fauna och naturobjekt 180 7.10.1 Tillämpade bedömningsmetoder 180 7.10.2 Naturmiljöns nuvarande tillstånd och naturobjekt 181 7.10.2.1 Tolkis 181 7.10.2.2 Ingå 186 7.10.3 Konsekvenser under byggtiden 202 7.10.3.1 Allmänt 202 7.10.3.2 Tolkis 203 7.10.3.3 Ingå 205 7.10.4 Konsekvenser under driften 212 7.10.4.1 Allmänt 212 7.10.4.2 Tolkis 212 7.10.4.3 Ingå 213 7.10.5 Konsekvenser för Natura-områden - sammandrag av Natura behovsprövningen 213 7.10.6 Osäkerhetsfaktorer 214 7.11 Jordmån, berggrund och grundvatten 214 7.11.1 Tillämpade bedömningsmetoder 214 7.11.2 Nuläge 215 7.11.2.1 Tolkis 215 7.11.2.2 Ingå 217 7.11.3 Konsekvenser under byggtiden 223 7.11.3.1 Tolkis 223 7.11.3.2 Ingå 223 7.11.4 Konsekvenser under driften 225 7.11.5 Osäkerhetsfaktorer 226 7.12 Ytvatten 226 7.12.1 Tillämpade bedömningsmetoder 226 7.12.2 Nuläge 227 7.12.2.1 Tolkis 227 7.12.2.2 Ingå 233 7.12.3 Konsekvenser under byggtiden 240 7.12.3.1 Tolkis 240 7.12.3.2 Ingå 245 7.12.4 Konsekvenser under driften 250 7.12.4.1 Tolkis 250 7.12.4.2 Ingå 251 7.12.5 Osäkerhetsfaktorer 252 7.13 Avveckling 252 7.13.1 Använda bedömningsmetoder 252 7.13.2 Bedömda miljökonsekvenser 252 7.13.3 Osäkerhetsfaktorer 253 7.14 Konsekvenser av undantags- och olyckstillfällen 253 7.14.1 Använda bedömningsmetoder 253 7.14.2 Transport av LNG till havs 254 7.14.3 Hamnverksamhet och området för hantering av LNG 254 8

INNEHÅLL 7.14.4 Lastning av tankbilar och trafik på LNG-terminalområdet 256 7.14.5 Naturgasrören 257 7.14.6 Andra aktiviteter och projekt nära terminalområdet 257 7.15 Samverkan 257 7.15.1 Tolkis 259 7.15.1.1 Befintlig verksamhet 259 7.15.1.2 Planerade verksamhet 261 7.15.2 Ingå 263 7.15.2.1 Befintliga verksamhet 263 7.15.2.2 Planerad verksamhet 266 7.15.3 Flygrutter 268 7.16 Konsekvenser som överskrider Finlands gränser 269 7.17 Konsekvenser av nollalternativet 269 7.17.1 Det befintliga naturgasnätets området 269 7.17.1.1 Tillämpade bedömningsmetoder 269 7.17.1.2 Bedömda miljökonsekvenser 269 7.17.1.3 Osäkerhetsfaktorer 271 7.17.2 Området utanför naturgasnätet och sjöfarten 271 7.17.2.1 Använda bedömningsmetoder 271 7.17.2.2 Bedömda miljökonsekvenser 271 7.17.2.3 Osäkerhetsfaktorer 273 8 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN 274 8.1 Principer för jämförelsen av alternativ 274 8.2 Jämförelse av alternativen 275 8.3 Projektets genomförbarhet och jämförelse med alternativet att projektet inte genomförs 282 8.4 Sammandrag och slutsatser 283 9 FÖRHINDRANDE OCH LINDRANDE AV OLÄGENHETER 286 9.1 Samhällsstruktur och markanvändning 286 9.2 Landskap och kulturmiljö 286 9.3 Människors levnadsförhållanden och trivsel 286 9.4 Klimat och luftkvalitet 287 9.5 Avfall 287 9.6 Buller 287 9.7 Vibrationer 287 9.8 Sjöfart 287 9.9 Vägtrafik och vägar som byggs 287 9.10 Naturförhållanden 288 9.11 Jordmån, berggrund och grundvatten 288 9.12 Ytvatten och fiske 289 10 UPPFÖLJNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA 290 10.1 Uppföljningens principer 290 10.2 Uppföljning av luftkvalitet 290 10.3 Uppföljning av buller 290 10.4 Uppföljning av vibration 290 10.5 Uppföljning av flora, fauna och naturobjekt 290 10.6 Uppföljning av grundvatten 290 10.7 Uppföljning av vattendrag och fiske 291 11 KÄLLOR 292 9

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Förord Gasum Oy utreder möjligheterna att uppföra en terminal för import och lagring av flytande naturgas (LNG) i Finland. Denna rapport utgör projektets miljökonsekvensbedömningsförfarandes (MKB) bedömningsbeskrivning, där miljöpåverkan i de alternativ som beskrivs i bedömningsprogrammet beskrivs och jämförs. Målsättningen med miljökonsekvensbedömningen har varit att utreda möjligheterna att uppföra en fullskalig LNG-terminal i Finland för att tillgodose den finska energimarknadens och sjöfartens bränslebehov. I MKB-förfarande utreds möjligheterna att placera terminalen i Tolkis eller i Joddböle i Ingå. Vid sidan av en fullskalig terminal utreds även lösningar i mindre skala och deras underalternativ. Eftersom uppförande av terminalen förutsätter, oberoende av storleksordning, en detaljplan eller en ändring av den kommer miljökonsekvensbedömningen att utgöra grund för eventuella markanvändningsplaner eller ändringar i dem. Projektets namn, Finngulf LNG hänvisar till Finska viken och Östersjön. Avsikten med projektet är att förena det finska gasnätet med den internationella gasmarknaden och att i Finland skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig energiförsörjning som motsvarar våra konkurrentländer. Import av LNG till Finland möjliggör en diversifiering av gasleveranserna och ökar deras flexibilitet och leveranssäkerhet. Huvuddelen av den LNG som importeras via terminalen matas in i det befintliga gasnätet och transporteras via det till konsumenterna. Därtill kan gasen distribueras till industrin ytterom gasnätet och ersätta bränslen med högre utsläpp både längs kusten och inne i landet. En LNG-terminal i Finland gör det också möjligt att använda flytande naturgas som bränsle i stor skala inom sjöfarten. Sjöfartens svavelutsläpp inom Östersjöområdet regleras kraftigt i och med det direktiv som träder i kraft 2015. I fortsättningen skärps även utsläppskraven för kväve och småpartiklar. LNG är ett rent bränsle, som i sig uppfyller kommande stränga utsläppskrav. LNG är ett attraktivt alternativ för rederier som söker renare energilösningar som drivmedel till sina fartyg - i synnerhet som LNG är säkert, teknologin finns tillgänglig och driftserfarenheterna ute i världen och i de övriga nordiska länderna är positiva. Gasum vill för Finlands och Östersjöns bästa vara med och bidra till utbudet av renare bränslen och delta i utvecklingen av den nödvändiga infrastrukturen Gasum Oy, Esbo, april 2013 10

SAMMANDRAG Sammandrag Gasum Oy inledde våren 2012 ett miljökonsekvensförfarande (MKB-förfarande) för att utreda uppförandet av en import- och lagringsterminal för flytande naturgas (LNG) i Finland Avsikten med MKB-förfarandet har varit att bedöma projektets miljökonsekvenser och öka insynen i projektet och växelverkan med olika intressegrupper. Denna rapport utgör miljökonsekvensbedömningens beskrivning, och omfattar resultatet av ett års bedömningsarbete. Miljökonsekvensbedömningens målsättningen är att utreda möjligheterna att bygga en LNG terminal i stor skala i Finland. I MKB-förfarandet har terminalens placering i Tolkis eller i Joddböle i Ingå studerats. Vid sidan av en fullskalig terminal har även lösningar i mindre skala för import av LNG för sjöfartens och energimarknadens behov granskats i bedömningen (underalternativen, faserna 1 3). Bedömningsbeskrivningens kapitel Kort resumé av kapitlets innehåll 1. Projektansvarig I kapitlet beskrivs den projektansvariges bakgrund, företagsverksamhet och position i projektet. 2. Projektets bakgrund och motiveringar I kapitlet beskrivs projektets och MKB-förfarandets bakgrund. Möjligheterna att diversiiera importen av naturgas till Finland med hjälp av LNG beskrivs. I kapitlet beskrivs också de tidigare utredningarna som legat till grund för valet av Tolkis och Ingå för fortsatt utredning och MKB-förfarande 3. Miljökonsekvensbedömnings-förfarandet I kapitlet beskrivs MKB-förfarandets innehåll, tidplan, partner samt information och växelverkan under förfarandets gång. Åsikter och utlåtanden med anledning av MKB-programmet beskrivs. 4. Beskrivning av projektet I kapitlet beskrivs projektets lokalisering, tidplan och de alternativ som bedöms i MKB-förfarandet, deras uppkomst samt de ändringar som gjorts efter publiceringen av bedömningsprogrammet. Därtill beskrivs de tillstånd och beslut som projektet förutsätter samt projektets relation till Gasums planer och övriga aktuella projekt. 5. Projektets planering och tekniska data I kapitlet beskrivs skeden, förfarande och tekniska data i anslutning till projektets planering, uppförande och drift. 6. Miljökonsekvensbedömningens omfattning I kapitlet beskrivs de bedömda miljökonsekvensernas gränsdragning, signiikans och omfattning i allmänna ordalag. Med miljökonsekvenser avses i detta projekt de direkta och indirekta effekter som det planerade LNG-terminalprojektet har på omgivningen. I bedömningen har utretts konsekvenserna av uppförandet och driften. 7. Miljöns nuläge och bedömda konsekvenser I kapitlet beskrivs miljökonsekvensbedömningens resultat separat för varje form av påverkan inklusive samverkan med andra kända projekt, nollalternativets inverkan på bränsleförbrukning och CO 2 - utsläpp, effekter som uppstår vid verksamhetens upphörande samt effekter utanför Finlands gränser. I anslutning till bedömningens resultat presenteras miljöns nuläge, tillämpade bedömningsmetoder samt osäkerhetsfaktorer som ansluter sig till bedömningsmetoderna. 11

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Bedömningsbeskrivningens kapitel Kort resumé av kapitlets innehåll 8. Jämförelse av alternativ I kapitlet beskrivs de olika alternativens jämförelseprinciper, -skeden och-resultat. Målsättningen är att ge läsaren en klar bild av möjligheten att förverkliga de olika alternativen samt hur jämförelsen gjorts och vad resultatet grundar sig på. 9. Förebyggande och lindring av skadlig inverkan I kapitlet beskrivs de metoder och medel med vilka en projektansvarige i ett senare skede kan förhindra eller lindra de miljökonsekvenser som projektet medför och som beskrivs i denna bedömningsbeskrivning. 10. Uppföljning av miljökonsekvenser I kapitlet beskrivs hur den projektansvarige planerat och verkställer uppföljningen av miljökonsekvenserna under projektet och efter dess avslutande. Tabell 0-1. Miljökonsekvensbedömningens innehåll. Tillämpning av MKB-förfarandet och dess skeden I Finland grundar sig miljökonsekvensförfarandet på MKB-lagen och -förordningen, där det stipuleras på vilka projekt förfarandet tillämpas. Den allmänna principen är, att förfarandet skall tillämpas om projektet kan medföra betydande skadliga miljökonsekvenser. Enligt projektförteckningen, punkt 9f) i MKB-förordningens 2 kapitel 6 tillämpas MKB-förfarandet på havsfarleder, hamnar, lastnings- eller lossningskajer som i huvudsak byggs för handelssjöfart och är avsedda för fartyg på mer än 1 350 ton Miljökonsekvensförfarandet omfattar två skeden. I det första skedes uppgörs bedömningsprogrammet, som är en plan över vilka konsekvenser utreds och hur de bedöms. I programmet beskrivs projektet, alternativen som bedöms och de tillstånd som krävs för projektet. Därtill ingår i programmet en beskrivning av miljöns nuläge på projektområdet samt ett förslag till informationsutbyte och växelverkan med olika intressegrupper. Gasum inlämnade MKB-programmet till kontaktmyndigheten, Nylands NTM-central den 28.3.2012. Kontaktmyndigheten kungjorde programmets framläggande i de lokala tidningarna och på sina Internetsidor. MKB-programmet var framlagt för avgivande av åsikter och utlåtanden 10.4. 25.5.2012. Nylands NTM-central sammanställde åsikterna och utlåtandena och gav sitt eget utlåtande den 21.6.2012 (bilaga 3). Den egentliga rapporten över miljökonsekvenserna, dvs. MKB-beskrivningen görs i MKB-förfarandets andra skede. MKB-beskrivningen görs på basen av MKB-programmet samt de åsikter och utlåtanden som getts med anledning av programmet. Utredningsarbetet för denna MKB-beskrivning inleddes våren 2012 och den inlämnades till kontaktmyndigheten i april 2013. Arbetet har styrts av de åsikter och utlåtanden som erhölls under programskedet samt de kommentarer som erhållits vid möten och workshopar som ordnats för allmänheten. De synpunkter som MKBkontrollgruppen framlagt under beskrivningsskedet har tagits i betraktande. Bedömningsbeskrivningens uppbyggnad beskrivs i tabell 0-1. Medborgarna och olika intressegrupper har möjlighet att framlägga sina åsikter om MKB-beskrivningen under en tid som bestäms av kontaktmyndigheten. MKB-förfarandet avslutas när kontaktmyndigeten ger sitt utlåtande. Information och växelverkan En av MKB-förfarandets målsättningar är att stöda projektets planeringsprocess genom att i ett så tidigt skede som möjligt generera kunskap om projektets miljöpåverkan. Genom den möjlighet som erbjuds medborgare att delta i processen vill man säkerställa att olika intressegruppers åsikter om projektets konsekvenser beaktas tillräckligt tidigt. MKB-beskrivningen och den växelverkan med intressegrupperna som uppstått under förfarandet utgör ett viktigt element i den fortsatta planeringen. Efter det att MKB-programmet blev klar i april 2012 ordnades möten, öppna för alla i Tolkis i Borgå och i Ingå. Därtill ordnade Gasum workshops för invånarna i Tolkis och Ingå i november 2012. MKB-beskrivningens öppna informations- och diskussionstillfällen ordnas i Tolkis och Ingå i maj juni 2013. Information om mötena ges i de lokala tidningarna och på Gasums Internetsidor. Under MKB-förfarandet har Gasum informerat om projektet via pressmeddelanden. Ett sammandragsprospekt gjordes över MKB-programmet och -beskriv- 12

SAMMANDRAG ningen. Prospekten publicerades även på svenska. Gasum har publicerat aktuell information om projektet och sammanställt åtföljande dokument. Bl.a. MKBprogrammet och -beskrivningen kan i sin helhet läsas på Gasums Internetsidor. Beskrivning av projektet och de bedömda alternativen Gasums målsättning är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftigare anskaffning av naturgas för den finska energimarknaden genom att bygga en fullskalig importterminal för LNG i Finland. Av de preliminära placeringsortsalternativen har Tolkis i Borgå och Joddböle i Ingå visat sig vara mest lämpade. Importen av flytande naturgas i stor skala som Finngulf LNG-projektet strävar till beräknas komma igång år 2019. Projektets övergripande tidplan visas i bild 0-1. 2012 2013 2014 2015 2016 år 01 år 02 år 03 år 04 2017 2018 2019 2020 år 05 år 06 år 07 år 08 TERMINAL BEMIB/EU:s PCI process EU:s indikation på PCI -beslut EU:s slutliga PCI -beslut Teknisk konceptplanering Beslut att förverkliga projektet Teknisk grundplanering Upphandling av huvudentreprenad (EPC) Investeringsbeslut (FID) Huvudentreprenörens (EPC) detaljplanering LNG-projektets huvudentreprenadavtal undertecknade Byggnadsaktivitet Allmän planering av hamn och markbyggnadsaktiviteter Idrifttagning Detaljplanering av hamnen och markbyggnadsaktiviteten Upphandling Kommersiell Byggnadsaktivitet drift Slutlig investeringskalkyl Tillståndsansökan inlämnad Tillstånd beviljat Affärsverksamhetskoncept och finansieringsplan Beslut om byggtidens finansiering LNG upphandlingsförhandlingar Huvudavtalen undertecknade LNG anskaffningen inledd Bild 0-1. Projektets övergripande tidplan. 13

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING I MKB-förfarandet har utretts möjligheterna att bygga en fullskalig LNG-terminal i Finland, men också effekterna av en mindre anläggning (de s.k. underalternativen) placerad antingen i Ingå eller Tolkis har utretts. Underalternativen beskriver LNG-terminalens olika byggfaser (underalternativ: fas 1 3). En fullskalig LNG-terminal (fas 3) innehåller även faserna 1 och 2 (Tabell 0-2). När MKB-förfarandet avslutats, kan Gasum med beaktande av marknadssituationen och miljökonsekvensbedömningens slutresultat, föreslå en detaljplanering eller en förändring av den gällande detaljplanen samt senare ansöka om byggtillstånd för en LNG terminal antingen i Tolkis i Borgå eller i Joddböle i Ingå eller eventuellt på bägge platser, varvid en fullskalig terminal skulle byggas på den ena platsen och en terminal i mindre skala på den andra platsen. I miljökonsekvensbedömningen har alltså bedömts miljökonsekvenserna av 0-alternativet, av två placeringsalternativ och deras underalternativ. Alternativ 1: En fullskalig LNG-terminal byggs i Tolkis i Borgå Terminalområdet befinner sig i Tolkis stadsdel, fågelvägen ca åtta kilometer sydväst från Borgå centrum. (Bild 0-2 och bilaga 1, temakarta). Det planerade terminalområdet ägs av Gasum. I alternativet ingår en rörförbindelse mellan LNGterminalen och Sköldvik (ca 4 km). Tre olika linjealternativ har granskats i MKB-förfarandet (Alt 1, Alt 2a ja Alt 2b) från Nyby till Tolkislandets västra strand. Bild 0-2. Det planerade terminalområdet och gasrörets alternativa rörlinjer i Tolkis. 14

SAMMANDRAG Bild 0-3. Det planerade terminalområdet och de alternativa rörlinjerna i Ingå. Alternativ 2: En fullskalig LNG-terminal byggs i Ingå Terminalområdet som planeras i Joddböle i Ingå är beläget ca fyra kilometer sydväst om Ingå centrum (Bild 0-3, bilaga 1, temakarta). Området ägs av ett flertal fastighetsägare. Alternativet omfattar ett naturgasrör från LNGterminalområdet till Sjundeå (ca 20 km). Två olika alternativ för rörlinjen från Ingå djuphamn till Pölans ventilstation i Sjundeå (Alt 1 och Alt 2) har bedömts. Enligt de preliminära planerna för Balticconnectorprojektet (avsnitt 4.2.1) ansluts ett gasrör mellan Estland och Finland till Ingå terminalområde om terminalen byggs i Ingå och Balticconnector-projektet förverkligas. Vid bedömningen av Finngulf LNGprojektets miljökonsekvenser har de ändringar som Balticonnector medför i Ingå terminalområde beaktats vid bedömningen av projektens samverkan (avsnitt 7.15). Samverkan har bedömts på terminalområdet och i dess närhet. Enligt nuvarande planer har Balticconnector-projektet och LNG-terminalprojektet ingen samverkan om terminalen byggs i Tolkis. Huvudalternativen och underalternativen som ingår i MKB-förfarandet är sammanställda i tabellen nedan: 15

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING HUVUDALTERNATIV UNDERALTERNATIV Alternativ 1: Tolkis Alternativ 2: Ingå Nollalternativ Fas 1: Småskalig LNG-terminal Lastningskaj för bunkringsfartyg Lastningskaj för bunkringsfartyg Projektet förverkligas inte Lastning av LNG-tankbilar Lastning av LNG-tankbilar Fas 2: Mellanstor LNG-terminal med lytande lagrings- och förgasningsfartyg (FSRU) Uppförande av två landbaserade cisterner Utöver verksamheten i den föregående fasen: Flytande lagrings- och förgasningsfartyg (FSRU) Uppförande av två landbaserade cisterner Utöver verksamheten i den föregående fasen: Flytande lagrings- och förgasningsfartyg (FSRU) Tolkis Nyby -gasrör (ca 4 km, tre linjealternativ) Balticconnectors gasrör och kompressorstation ingår i bedömning av samverkan Ingå Sjundeå gasrör, ca 20 km, två linjealternativ Fas 3: En fullskalig LNG-terminal med lytande lagringsfartyg och landbaserade lagringscisterner Utöver verksamheten i den föregående fasen: Flytande lagringsfartyg (FSRU) + landbaserade cisterner och förgasningsanläggning Utöver verksamheten i den föregående fasen: Flytande lagringsfartyg (FSRU) + landbaserade cisterner och förgasningsanläggning Tolkis Nyby -gasrör (ca 4 km) Balticconnectors gasrör och kompressorstation ingår i bedömning av samverkan Ingå Sjundeå gasrör (ca 20 km) Tabell 0-2. Nollalternativ Som nollalternativ bedöms ett läge där LNG-terminalen inte byggs. De förändringar som användningen av LNG medför inom energiproduktion, industri och trafik uteblir. Naturgasens konkurrenskraft gentemot andra former av energiproduktion har länge varit svag. Som följd har gasförbrukarna övergått från gas till andra bränslen och energiformer (kol, torv, trädbränsle, marknadselektricitet) med påföljd att gasförbrukningen minskat. Målsättningen med LNG-terminalen är att göra gasanskaffningen mångsidigare och konkurrensutsatt; att sprida prisriskerna genom utöka antalet gasleverantörer. I nollalternativet förverkligas inte målsättningen; att kunna leverera fördelaktigare, prismässigt stabilare och konkurrenskraftigare gas till kunderna. I nollalternativet antas gasförbrukningen minska och användningen av andra bränslen öka. Naturgasen ersätts sålunda av andra bränslen (kol, torv, trädbränsle, olja). 16

SAMMANDRAG De viktigaste miljökonsekvenserna och jämförelse av alternativen Projektets mest omfattande miljökonsekvenser uppstår vid byggandet av LNG-terminalen och den verksamhet som förekommer i anslutning till terminalen. De skadliga konsekvenser som uppstår vid driften är av mindre omfattning. Vi miljökonsekvensbedömning granskades projektet inverkan på: markanvändning, samhällsstruktur, näringsverksamhet, landskap och kulturmiljö, människors levnadsförhållanden och trivsel, klimat och luftkvalitet, avfallshantering, buller, vibration, sjöfart och landsvägstrafik, naturförhållanden, jordmån och berggrund, och yt- och grundvatten. I MKB-beskrivningen har ytterligare bedömts samverkan med planerade eller pågående projekt inom samma område, de konsekvenser upphörande av verksamheten medför, undantags- och olyckssituationer samt konsekvenser som överskrider Finlands gränser. LNG-terminalens mest betydande konsekvenser uppstår under byggskedet. Längst sträcker sig konsekvenserna på bägge projektområdena under fas 2 och 3, då de förorsakas främst av terminalområdets och gasrörets byggarbeten, hamnens och vändplatsens muddringsarbeten, deponeringen av muddringsmassor till havs och av fartygstrafiken. Den preliminära tidplanen för terminalområdets jordbyggnadsarbeten är två år. Den preliminära tidplanen för uppförande av en fullskalig LNG-terminal är fyra år och tre år för en terminal i mindre skala. Under byggskedet förorsakar schaktningsarbetet (bergssprängning, krossning av sprängsten, transport av krossat material) buller-, damm- och vibrationsproblem för omgivningen. I Tolkis är schaktningsmängden något större än i Ingå. I Borgå finns bosättningen närmare terminalområdet än i Ingå med den påföljd att de begränsningar på t.ex. markanvändning som förorsakas av buller och konsultationszonen är större än i Ingå. I Borgå alternativet befinner sig LNG-terminalens projektområde vid Tolkis strandområde, på det skogbeklädda naturområdet mellan Fingrids gasturbin och området med industri, energiproduktion och arbetsplatser. I Ingå alternativet befinner sig terminalområdet inom en zon som i hög grad formats av hamnverksamhet, elproduktion, stenbrottsverksamhet och annan tung verksamhet som präglat markanvändningen. I Ingå kommer byggverksamheten huvudsakligen att ske på området för stenbrytning (Rudus Oy), där brytningen fortsätter enligt beviljade tillstånd. I både Borgå och Ingå passerar fartygstrafiken Natura-området och ökar trafikmängden på djupfarlederna. Båda områden ingår i Natura-nätverket på basen av såväl fågel- som naturdirektivet (områdestyp SCI och SPA) och är viktiga för bevarandet av skärgårdens naturtyp och skyddet av häckande fåglar och flyttfåglar. Deponeringsområdet kommer därtill att befinna sig på 3 7 kilometers avstånd från Naturaområdet. 1 Enligt den Natura-utredning som gjorts under MKB-förfarandet (bilaga 4) verkar det vara möjligt att förverkliga projektet på bägge alternativa placeringsorterna utan märkbara konsekvenser för Natura-områdets skyddsvärden. Om en fullskalig LNG-terminal byggs i Tolkis är det nödvändigt att granska planerna för Natura-området (FI0100077) och att göra upp planer för att minska verkningarna och för uppföljningen. Om en fullskalig LNG-terminal byggs i Ingå bör motsvarande granskning och planering göras för Natura-området i Ingå skärgård (FI0100017). I faserna 2 och 3 ökar fartygstrafiken både under byggskedet och under driften till det dubbla i Tolkis och till det tredubbla i Ingå jämfört med nuläget. Under driften innebär det att terminalen anlöps månatligen av två stora LNG-fartyg och dagligen av två mindre bunkringsfartyg. Bullret och övriga störningar från trafiken begränsas till befintliga farleders närhet. I faserna 2 och 3 ökar trafiken till den grad att risken för olyckor ökar på den bland småbåtsförarna populära Ingåfarleden. LNG-fartygens verkningar minskas av deras mindre djupgående och hastighet jämfört med oljetankfartyg samt de begränsningar som säkerhetsföreskrifterna medför för den övriga trafiken. De skadliga konsekvenserna av gasrörsbygget i fas 2 och 3 uppstår till största delen under byggarbetet. Konsekvenserna drabbar i första hand enskilda markägare och invånare på vars mark och i vars boendemiljö naturgasröret byggs och å andra sidan människor som bor i närheten av arbetsplatsvägarna. Konsekvenserna är lindrigare i Tolkis än i Ingå på grund av det kortare avståndet. Längs rörlinjen i Ingå konstaterades två förekomster av flygekorre samt två platser där flygekorre observerats tidigare. Bygget av 1 I MKB-beskrivningen som har framlagts för påseende fastställdes felaktigt att terminalområdena ligger i Natura-områden. Detta har korrigerats i den slutliga rapporten. Felet har inte påverkat själva konsekvensbedömningen. 17

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING naturgasröret förstör inte flygekorrens förökningsoch rastplatser på någondera platsen, men genom att flytta rörlinjen kan man säkerställa att projektet inte försämrar dem. Före bygget skall boträden kartläggas och märkas. Under driften är LNG-terminalens och verksamhetens miljökonsekvenser märkbart mindre än under byggskedet. Närområdets invånare är i främsta hand oroade över terminalens säkerhetsfrågor. I Tolkis finns fasta bostäder och fritidsbostäder som närmast på 500 meters avstånd från ett eventuellt stort läckage på terminalområdet, i Ingå är avståndet över 500 meter. Enligt den riskanalys som gjorts (Sweco 2012) antas LNG- eller gasläckage inte ha inverkningar på den närmaste bosättningen i någotdera placeringsalternativet. I Tolkis kan det värdefulla lokala skogsområdet i terminalens omedelbara närhet i värsta fall utsättas för eldsvåda. Projektets miljökonsekvenser har bedömts genom att jämföra de förändringar i nuläget som nollalternativet och tre olika förverklingsalternativ på två olika placeringsalternativ medför. Vid jämförelsen av alternativen och bedömningen av konsekvensernas signifikans var en viktig metod Pöyrys MKBexpertteams verkstad där utförda utredningar och resultatens betydelse utvärderades gemensamt. De bedömda huvudalternativens (Borgå/Ingå) och deras underalternativs (faserna 1 3) konsekvenser och en jämförelse av dem visas för LNG-terminalens och för naturgasrörets del i tabellform (Tabell 8-1 och Tabell 8-2). I tabellerna presenteras endast alternativens centrala miljökonsekvenser. 18

TERMINOLOGI Terminologi Anodfält Anodfälten ingår i naturgasnätets katodiska skydd. Antändningsområde Ett procentuellt förhållande mellan bränsle och luft, som möjliggör en antändning av blandningen. Artesiskt grundvatten Artesiskt grundvatten är grundvatten som finns under ett ogenomträngligt skikt, t.ex. lera. Vattentrycket kan vara högre en atmosfärtrycket. Om hål uppstår i lerskiktet kommer grundvattnet upp till ytan. Avrinningsområde Område, där regn- och smältvatten samlas. Balticconnector Ett gemensamt projekt mellan Gasum och gasbolagen i de övriga baltiska länderna, där man utreder möjligheterna att bygga ett gasrör under Finska viken som förbinder gasnäten i Finland och de baltiska länderna. Enligt Balticconector-projektets preliminära planer ansluts gasröret från Estland i Finland till terminalområdet i Ingå om terminalen byggs i Ingå och Balticconnector-projektet förverkligas. Barg Enhet för tryck som beskriver trycket som överstiger lufttrycket. Bench mark -fartyg Typbenämning som beskriver fartygets storlek Beslut om planeringsbehov För områden där beslut om planeringsbehov gäller tillämpas en mer omfattande bygglovsprövning. I anslutning till den utreds bl.a. om byggandet medför en ogynnsam samhällsutveckling. Boil off -gas Gas som förångas från LNG i en lasttank eller lagercistern. Bunkringsfartyg Fartyg, som transporterar bränsle från en LNG-lagercistern till ett annat fartygs bränsletankar. Byggtillstånd För att uppföra en byggnad krävs byggtillstånd (bygglov). Tillstånd krävs även för omfattande änd- rings- och reparationsarbeten. Byggtillstånd beviljas av kommunens byggtillsyn. Delgeneralplan Omfattar delar av en stad eller kommun och är i allmänhet noggrannare än en generalplan. Deponeringsområde Område för deponering av överblivna jordmassor, olämpade för återfyllning. Detaljplan En detaljerad plan över markanvändning. Generalplanen styr detaljplaneringen så att detaljplanen följer generalplanen. Distributionsnät Ett rörnät, ägt eller upprätthållet av ett lokalt energibolag, som används för att distribuera naturgas med nedsatt tryck till lokala konsumenter. DN Naturgasrörets nominella storlek i millimeter. Etapplandskapsplan 1 För Nyland I etapplandskapsplan 1 för Nyland granskas funktioner, som har betydande miljökonsekvenser och som förutsätter inbördes samordning. Etapplandskapsplan 1 för Nyland kompletterar landskapsplanen för Nyland. Fast fornminne under vatten Över hundra år gamla vrak med tillhörande vrakdelar och föremål samt övriga gamla konstruktioner under vatten uppförda av människor. Fornminnen under vatten är fredade enligt fornminneslagen (295/63). Brott mot fornminneslagen straffas enligt strafflagen. Fornminnena utgör minnen från Finlands historia och kultur. Enligt fornminneslagen är grävning, täckning, ändring, skada, avlägsnande eller övrig åverkan av fornminnen förbjuden utan tillstånd enligt fornminneslagen (Museiverket 2013). Fornminne från historisk tid Fornminne från historisk tid härstammar från en tid med skriftliga källor. Objekten är av varierande art t.ex. avfolkade medeltida bosättningar, städers arkeologiska skikt och befästningsverk från första världskriget. Objektets fornminnesnatur bestäms från fall till fall. 19

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Fornminnen (Fornlämning) Minnen som sparats på land eller vatten från gångna generationer. De berättar om livet, boendet, resande, om näringsidkande och religion och om begravning av döda. Vissa fornminnen, såsom gravhögar, offerstenar och klintar urskiljer sig i omgivningen än idag. Vissa är helt täckta, såsom boplatser och arbetsplatser samt grävda gravar. De vanligaste fornminnena under vatten är gamla skeppsvrak (Museiverket 2013). FSRU Floating Storage Regasification Unit, ett flytande lagringsfartyg, försett med en förgasningsenhet. Förhistoriskt fornminne Förhistoriska fornminnen härstammar från en tid, då skriftliga källor inte var kända och uppfattningen om boende och levnadsförhållanden baserar sig på arkeologisk forskning (www.rakennusperinto.fi). Generalplan En generell markanvändningsplan uppgjord och godkänd av kommunen. Kan göras med eller utan rättsverkan. Generalplan med rättsverkningar I en generalplan med rättsverkningar kan man definiera bygg-och åtgärdsbegränsningar. Den kan fungera som grund då kommunen söker inlösningstillstånd. Generalplan utan rättsverkningar Utgör främst kommunens utvecklingspolitiska och strategiska plan, och bör betraktas främst som fullmäktiges generella målsättning och principbeslut gällande markanvändning. Planen kan inte medföra inlösnings- eller ersättningstvång. Geologiskt värdefullt objekt Sällsynta och landskapsmässigt betydande objekt samt speciella naturförekomster med allmänt intresse såsom formationer i berggrunden, mineralområden eller organiska jordarter. T.ex. jättegrytor, djävulsåkrar (stenåker), jättekast och istäckter. Grundvatten Grundvatten bildas genom att ytvatten tränger ner genom marken och sjunker neråt. När vattnet når en ogenomtränglig yta exempelvis en sprickfri bergsyta, så magasineras vattnet och fyller ut hålrummen i de lösa jordlagren ovanför. Grundvattenområde Större mängder grundvatten bildas och lagras i markformationer av grovt material, exempelvis åsar. Formationerna har kartlagts och klassificerats som grundvattenområde. Grundvattenområden indelas i tre klasser. Grundvattenområde tillhörande klass I är viktiga områden ur vattenförsörjningssynpunkt, klass II är lämpade som grundvattenområde och till klass III hör övriga, mindre betydelsefulla områden. Hertta-databas Databas för upprätthållande av information inom Oiva-service. (se Oiva-service) Hydrauliskt brott Ett hydrauliskt brott uppstår i ett dike eller ett schakt då grundvattentrycket överstiger vikten hos jordskiktet ovanför. Dikets botten bryts och vatten strömmar in i diket. Inlösningsförrättning Inlösningsförrättningen är en lantmäteriförrättning i enlighet med inlösningslagen. Inlösningsförrättningen inleds med förhandsbesittningstagande av de områden som behövs för bygget. Vid den besiktning som hålls i samband med besittningstagandet anges, bekräftas och katalogiseras den besittningstagna egendomen. På basen av ett ungefärligt värde bestämmer inlösningskommissionen en förhandsersättning om så erfordras. Grunderna för förhandsersättningen stipuleras i inlösningslagen. Byggarbeten kan inledas när beslut om förhandsbesittningstagande fattats och förhandsersättning utbetalats. Inlösningsförrättningen fortsätter efter avslutat byggarbete med förordnande av den slutliga ersättningen och inlösning av bestående nyttjanderätt. Inlösningstillstånd Markområde som krävs för att bygga naturgasrör införskaffas genom inlösning enligt lagen om inlösen (603/1977). Gasum söker om inlösnings- och förhandsbesittningstillstånd av statsrådet, undantagsvis av lantmäteribyrån vid små förrättningar. Katodiskt skydd Katodiskt skydd är ett elektriskt skydd av gasrör mot korrosion. I det katodiska skyddssystemet ingår anodfält, strömkällor samt förbindelsekablar mellan gasrör och anodfält. Kompressorstation Vid kompressorstationerna höjs gastrycket för att öka gasnätets transportkapacitet. I Finland finns kompressorstationer i Imatra, Kouvola och Mäntsälä. 20

TERMINOLOGI Konsultationszon Zon som omger anläggning eller lager vars verksamhet kan föranleda risk för storolyckor. Anläggning som föranleder risk för storolyckor ställer randvillkor för planering och byggverksamhet inom zonen. Zonen anger det avstånd från anläggningen inom vilken utlåtande av sakkunniga skall inhämtas för att verksamhetens säkerhet inom zonen skall kunna tryggas. Konsultationszonens omfattning bestäms av TUKES. De begränsningar som gäller inom zonen kan variera beroende på anläggningens och omgivningens karaktär. Kontaktmyndighet Den lokala NMT-centralen, som informerar om bedömningsprogrammets och bedömningsbeskrivningens anhängighet, sammanställer åsikter och utlåtanden och ger på basen av dem och sin egen sakkännedom sitt utlåtande. Kryogen Extremt låg temperatur (under -150 o C) Kulturmiljö Universalbegrepp, som hänvisar till människors förhållande till sin omgivning förr och nu; till influens, tolkningar och benämningar som tilldelats den. En kulturmiljö har alltid uppstått genom växelverkan mellan människa och natur. Det är en miljö som förändrats genom människans byggande, bruk eller odling. Känsligt objekt Vid bedömningen har vid sidan om bosättning beaktats övriga känsliga objekt, såsom skolor, daghem, sjukhus och åldringshem. Landskapsplanen För Nyland Landskapsplanen för Nyland täcker hela landskapet och för alla markanvändningsformers del täcker den principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen långt in i framtiden. LNG Flytande naturgas (eng. liquefied natural gas). Vid normalt lufttryck hålls naturgasen flytande om dess temperatur är ca -163 C. LNGC Liquefied Natural Gas Carrier, transportfartyg för flytande naturgas (LNG-fartyg). Länkstation Övervaknings och alarminformation från gasnätet överförs till naturgascentralen i Kouvola via ett länksystem som ingår i gasnätets datatransmissionssystem. Länkstationerna finns oftast i anslutning till ventilstationer. Miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) Det lagstadgade MKB-förfarandets målsättning är, att vid sidan av bedömningen av konsekvenserna för miljön, förbättra informationen till medborgarna och förbättra deras möjligheter att delta i projektets planering och tillkännage sina åsikter. Förfarandet består av två skeden: bedömningsprogrammet och bedömningsbeskrivningen. Miljökonsekvensbedömningsprogram (MKBprogram) MKB-programmet utgör en plan (arbetsprogram) över vilka konsekvenser skall bedömas och hur utredningarna skall göras. Programmet omfattar även projektets grundinformation, vilka olika alternativ skall undersökas samt en informations- och tidplan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) I MKB-beskrivningen ingår information om projektet och de olika alternativen, resultaten av utredningarna presenteras och alternativen jämförs. MKBbeskrivningen görs på basen av MKB-programmet med tillhörande åsikter och utlåtanden. Natura-område Skyddar livsmiljön för de naturtyper och arter som definierats i EU:s natur- och fågeldirektiv. Naturgas Naturgasen som importeras från Ryssland består till 98 % av metan. Övriga komponenter är etan, propan samt små mängder kväve, koldioxid och syre. Naturgasens transporteffekt Effekt (enhet watt, W) beskriver energimängd per tidsenhet. Naturgasens transporteffekt beskriver den transporterade gasmängden per tidsenhet. Enheten m3/h kan även användas. Naturgasens transportkapacitet Transportkapaciteten beskriver den gasmängd uttryckt i effekt som kan transporteras i olika delar av gasnätet. Naturgasens transportvolym Vid försäljning och transport av naturgas förstås begreppet volym med den transporterade gasmängdens totala energimängd. Volymen erhålls genom att multiplicera transporteffekten med tiden. Den vanligaste enheten är gigawattimmar (GWh = 0,001 TWh = 1 000 MWh = 1 000 000 kwh). 21

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING Naturskyddsområde Naturskyddsområden är naturparker, nationalparker eller övriga naturskyddsområden, som grundats med stöd av naturskyddslagen. I beslut om naturskyddsområde ingår fridlysningsbestämmelser för att säkra skyddade miljöers och arters bestånd. NTM-central Närings-, trafik- och miljöcentral. Nyttjanderätt I servitut bestämd rätt att nyttja område tillhörande fastighet som ägs av annan person. Det berättigar Gasum till transport av naturgas och underhåll av ett gasrör. OIVA-tjänst Miljö- och geodatatjänst som upprätthålls av Miljöförvaltningen. Tjänsten erbjuder information som lagrats i Miljöförvaltningens databas om vattenreserver, ytvattenläget, grundvattenläget, organismer, miljöbelastning samt miljörelaterade geodata. Områdesbyggande Placering av samhällen och sociala och fysiska nätverk, som sammanbinder dem. ORV Open Rack Vaporizer, förgasningsanläggning som värms med havsvatten. Planläggningsprogram En årlig lagenlig besiktning av planläggningen. Projektansvarig Företagare eller annan instans, som svarar för projektets förberedande och genomförande. Rekreationsområde Område som reserverats för rekreation såsom friluftsliv. Riktad borrning Med riktad borrning kan man montera naturgasrör i marken utan att gräva ett rördike. Med en styrbar borrkrona borras ett pilothål, som utvidgas till erforderlig storlek, varefter röret dras ner i marken utan att markytan påverkas. Samhällsstruktur Strukturen hos arbetsplatsområden, stadsregioner, städer, stadsdelar eller andra tätorter. SCV Submerged Combustion Vaporizer, förgasningsanläggning, som värms med bränsle. Seveso II -direktiv Europeiska unionens råd har antagit direktiv 96/82/ EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser. I Finland har den del av detta så kallade Seveso II-direktiv trätt i kraft genom ändring av förordningen om industrikemikalier 1999. Seveso-anläggning Anläggning, som enligt Seveso II-direktivet kan medföra risk för storolycka (produktionsanläggning eller lager). Risken för storolycka uppstår på anläggningen genom hantering av farliga kemikalier. På basen av den risknivå, som de hanterade kemikaliernas mängd och egenskaper medför, indelas anläggningarna i: anläggningar som är anmälningsskyldiga, anläggningar som är skyldiga att dokumentera verksamhetsprinciperna och anläggningar som är skyldiga att göra en säkerhetsrapport. Skyddsavstånd Zon inom vilken endast verksamhet som är ansluten till terminalen får förekomma. Skyddsavståndet är snävare än konsultationszonen. De begränsningar som skyddsavståndet medför för markanvändningen bestäms från fall till fall beroende på anläggningens verksamhet. Med stöd av kemikalielagstiftningens tillståndsförfarande övervakar TUKES placeringen av produktionsanläggningar och att skyddsavstånden mellan anläggningarna och övrig verksamhet är tillräckliga. Stadsplanekarta En kontinuerligt uppdaterad sammanställning i kartform av godkända och stadfästa planer. Topografi Beskrivning av terrängens ytform. Traditionslandskap Landskap som formats av traditionella näringar och jordbruksseder. Transportrörsystem Naturgas transporteras via ett högtrycksrörsystem nergrävt i marken. Röret monteras på 1 2 m djup och markeras i terrängen med markeringspålar. 22

TERMINOLOGI Tryckreduceringsstation Gasen leds från transportnätet till en tryckreduceringsstation, där gasen mäts och trycket anpassas efter kundens behov. TUKES Turvallisuus- ja kemikaalivirasto. Säkerhets- och kemikalieverket. Tätort En tätort eller ett stadsområde är ett område där koncentrationen av konstruktioner och byggnader uppförda av människor är större än på de angränsande områdena. Termen används normalt inte för mindre bebyggelser såsom byar. Utsiktsområde Vy över projektområdet eller vy från projektområdet. Ventilstation Gastransportröret har ventilstationer med 6 30 km mellanrum. Gastransporten och distributionen kan vid behov avbrytas med stationens linjeventiler och röret tömmas genom utblåsning. Ventilstationerna ökar driftsäkerheten. Vägrätt I servitut bestämd rätt att passera fastighet som ägs av annan person. Undersökningstillstånd Tillstånd beviljat av länsstyrelsen enligt inlösningslagen, som berättigar till terrängundersökning t.ex. i närheten av ett planerat gasrör före statsrådet beviljat inlösningstillstånd för projektet. 23

FINNGULF LNG MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING 1 Projektansvarig I detta projekt fungerar Gasum Oy som projektansvarig. Gasum är ett företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning och transport av naturgas samt erbjuder natur- och biogasbaserade energilösningar till kunder i Finland. Gasum koncernen består av moderbolaget Gasum Oy och dess helägda dotterbolag Gasum Paikallisjakelu Oy, Kaasupörssi Oy, Helsingin Kaupunkikaasu Oy samt Gasum Energiapalvelut Oy och dess estniska dotterbolag Gaasienergia AS och Gasum Tekniikka Oy. Gasum grundades 1994. Bolaget ägs Fortum (31 %), finska staten (24 %), den ryska naturgasleverantören Gazprom (25 %) ja det tyska energibolaget E.ON Ruhrgas (20 %). År 2012 var Gasum koncernens personalstyrka i genomsnitt 259 personer och omsättningen 1 282 miljoner euro. Gasum har verksamhet på nio orter i Finland. Bolagets huvudkontor ligger i Esbo. Personalmässigt är naturgascentret i Kouvola störst och där ligger bl.a. kontrollcentralen som övervakar nätet. Gasum är i enlighet med Finlands naturgasmarknadslag innehavare av naturgasnätet. Gasum äger rörnätet som behövs för transport av gasen med tillhörande kontrollutrustning och kompressorstationer samt mottagningsstationens utrustning. Innehavaren av rörnätet är ålagd ett systemansvar, enligt vilket Gasum svarar för gassystemets tekniska funktion, driftsäkerhet och gasbalansen, dvs. att gasens inköpsavtal och biogasproduktionen motsvarar förbrukningen och leveranserna under respektive balansavräkningsperiod. Därutöver förpliktigar systemansvaret Gasum att utveckla transportnätet så att leveranserna till kunderna kan säkras och att deras gasbehov kan tillgodoses. Vid sidan av transport och partiförsäljning av naturgas har Gasum utvecklat sin verksamhet till nya affärsområden. Tillsammans med sina affärspartner producerar Gasum biogas och säljer komprimerad biooch naturgas vid sina tankningsstationer. Gasum säljer flytande naturgas (LNG) till industri utanför naturgasnätet och i framtiden även för marint bruk 24