Ett företag men hur många språk? En kartläggning av den språkliga vardagen på internationella företag i Finland med fokus på tvåspråkighet

Ett företag men hur många språk? En kartläggning av den språkliga vardagen på internationella företag i Finland med fokus på tvåspråkighet Skribent: Andrea Borenius Handledare: Wilhelm Barner-Rasmussen Institutionen för Företagsledning och organisation Svenska Handelshögskolan 2009

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Företagsledning och Organisation Arbetets art: Avhandling Författare: Andrea Borenius Datum: 09.09.2009 Avhandlingens rubrik: Ett företag men hur många språk? En kartläggning av den språkliga vardagen på internationella företag i Finland med fokus på tvåspråkighet Sammandrag : Under de senaste åren har det forskats allt mera kring språk och kommunikation inom företagsvärlden men fortfarande är de obekanta faktorerna många och komplicerade trots att språket lägger grunden också för kunskaps- och informationsöverföring. I det tvåspråkiga Finland får också svenskans ställning konsekvenser för både företaget och individen och ställer krav på samtliga anställda inom en organisation. Den här avhandlingen strävar efter att belysa mångspråkighet och tvåspråkigheten i Finland genom att identifiera mönster och koncept som en globaliserad affärsvärld leder till på det språkliga planet. Detta sker genom semistrukturerade intervjuer med åtta stycken företagsledare på olika stora företag vars gemensamma faktor är att man verkar på den internationella marknaden. Utgångsläget är individens subjektiva syn men resultaten är i viss utsträckning möjliga att generalisera och mönstren möjliga att applicera på en generell nivå. De viktigaste frågor avhandlingen ska besvara är hur den språkliga vardagen ser ut på internationella finländska företag i dag, vad tvåspråkigheten leder till för arbetstagaren och om det finns uppgifter och uppdrag som en svenskspråkig anställd klarar av till skillnad från en finskspråkig kollega. Undersökningen visade att fenomenet med ett nytt officiellt företagsspråk, som inte är det samma som majoriteten av de anställdas modersmål, blir allt vanligare och att följderna av detta sträcker sig flera år framåt i tiden. Allt flera företag väljer engelska som sitt nya språk utan att på förhand bestämma sig för på vilka nivåer av hierarkin det nya språket ska appliceras. Valet av företagsspråk är inte bara en praktisk fråga utan handlar också om vilken bild företaget vill ge av sig själv. Undersökningen visar också att allt flera företag kommer att välja att slopa finska och svenska som språk på webben och på intranätet i förmån för engelskan. Tvåspråkigheten inom företagsvärlden leder till att den tvåspråkiga anställda får en roll som så kallad gatekeeper. I praktiken innebär detta att den anställda på gott och på ont får uppgifter och ansvar som inte själva positionen skulle berättiga till utan som är en direkt följd av språkkunskaper. I majoriteten av fallen ser den anställda detta som enbart positivt att kunna språk öppnar dörrar som annars förblivit stängda. I framtiden tror de intervjuade att finska, engelska och svenska kommer att vara de viktigaste språken att behärska i företagsvärlden, i den ordningen. Ryska och asiatiska språk kan också bli nyttiga men ryska vinner inte lika snabbt mark som man trodde ännu för ett par år sedan. Att lära sig så många språk i ett så tidigt skede som möjligt är av största vikt. Den här undersökningen tyder också på att språk är så starkt 2

relaterat till kultur och attityder att dessa aldrig går att skilja åt helt. Resultaten bekräftar också att kunskaper i svenska ger en fördelar i arbetslivet, att en allt större del av kommunikationen sker på engelska och att ingenting tyder på att vikten av språkkunskaper kommer att minska i framtiden tvärtom. Nyckelord: Språk och företag, tvåspråkighet, mångspråkighet, gatekeeper, officiellt företagsspråk. 3

Innehållsförteckning: Ett företag men hur många språk?... 1 1. Introduktion...6 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte och forskningsfrågor... 9 1.3 Definitioner... 10 1.4. Avgränsningar... 11 1.5 Avhandlingens struktur... 12 2. Referensram...13 2.1. Antalet språk i världen... 13 2.1.1 Språkkartan i Finland...14 2.1.2 Finska och svenska i den finländska företagsvärlden...14 2.2 Företagsvärlden allt mera mångspråkig... 16 2.3 Mångspråkighet ett modeord... 17 2.4. Språkfrågan på olika nivåer i ett multinationellt företag... 17 2.4.1 Språkfrågan i multinationella företag för individen...19 2.4.2 Språkfrågan i MNF:s för enheter, team och dotterbolag...20 2.4.3 Språkfrågan i MNF för företaget och koncernen...22 2.5 Officiellt företagsspråk... 22 2.5.1 Mångspråkighet eller goda kunskaper i engelska?...24 2.5.2 Engelska som företagsvärldens lingua franca...25 2.5.3 Störningar i kommunikationen på grund av engelska...26 2.6 Gatekeepers i särsposition... 27 2.7 Attityder och språk går hand i hand... 28 2.8 Kultur kan inte översättas...29 2.9 Rekrytering och språkutbildning... 30 2.10 Karriärstegen och språket... 32 3. Metod och empiri...33 3.1 Undersökningsdesign och filosofiska antaganden... 33 3.2 Metod för datainsamling... 35 3.3 Val av respondenter... 36 3.4 Analysmetod tre steg av kategorisering... 39 3.5 Trovärdigheten, reliabilitet och validitet... 40 4. Analys...42 4.1. Officiellt företagsspråk allt vanligare... 42 4.2 Språkfrågan är också en fråga om kostnader... 45 4.3 Språkkunskaper ger rollen som gatekeeper... 46 4.4 Språkkunskaper ger fördel i förhandlingssituationer... 48 4.5 Språk, attityder och kultur... 49 4

4.5.1 Språk också en statusfråga...51 4.5.2 I underläge på andra språk än modersmålet...52 4.5.3 Språk och kultur oskiljbara...53 4.6 Vilka språk är viktiga nu och i framtiden och varför... 54 4.7 Alltid nytta av svenska... 56 4.8 Gör det lättare för dig själv... 57 4.9 Engelskan medför nya problem... 59 4.10 Språkkunskaper ingen självklarhet... 60 5. Analys av resultaten...62 5.1 Slutsatser och diskussion... 62 5.2 Förslag till fortsatt forskning... 72 Källförteckning:...74 FIGUR 1: Kommunikationsflödet. 5 FIGUR 2: Språkfrågan på olika nivåer inom organisationen 17 FIGUR 3: Språkfrågan på olika nivåer inom organisationen med respondenternas mest beskrivande citat på respektive nivå..66 TABELL 1: De medverkande företagen 36 5

1. Introduktion Språk och kommunikation inom företagsvärlden hörde länge till de områden som var okänd mark inom ekonomisk forskning (Marschan, Welch och Welch 1997 och Piekkari 2006). Under de senaste åren har det ändå gjorts ett flertal undersökningar med betoning på olika delområden av språkanvändning inom företagsvärlden (Piekkari & Zander, 2005). En allt mera internationell och globaliserad marknad blev logiskt nog upptakten till intresset för språkanvändningen inom företagsvärlden. Framför allt förmågan att kommunicera med konsumenter och andra företag på tidigare okända marknader har blivit viktigare och därför är det ingen slump att just företagsspråket inom internationella eller multinationella företag rönt den största uppmärksamheten. Allt flera internationella företag väljer att hantera den här problematiken genom att välja engelska som sitt officiella företagsspråk, vilket i sin tur får både positiva och negativa följder, och långtgående sådana för företaget. (Marschan, Welch och Welch 1997). Valet av ett gemensamt företagsspråk i multinationella företag och fördelar och nackdelar med ett sådant har väckt ett stort intresse, medan också språkutbildningen inom företagen har rönt en viss uppmärksamhet inte minst på grund av kopplingen mellan språkvalet på ett internationellt företag och betydelsen av språkkunskaper vid rekrytering (Koho, 2007). Också möjligheten att avancera på karriärstegen med eller utan stora språkkunskaper har legat i fokus för flera forskare (Muukari, 2008). I det tvåspråkiga Finland får också svenskans ställning konsekvenser och följder för företagen då den officiella tvåspråkigheten kan leda både till praktiska problem och till en känsla av krav och förväntningar som inte går att leva upp till (Vaara et al 2005). Samma tvåspråkighet leder till möjligheter också utanför landets gränser och inom internationella företag som verkar framför allt inom Norden för dem som behärskar de bägge inhemska språken, men i vilken utsträckning är ännu oklart eftersom forskningen kring tvåspråkigheten i företagsvärlden är småskalig. 6

1.1 Bakgrund Att kommunicera och göra det så att det avsedda budskapet når mottagaren med så få störningar på vägen som möjligt är grunden för så gott som all affärsverksamhet. En av de klassiska kommunikationsmodellerna är Shannons och Weavers från 1949 (se figur 1). Redan under mitten av 1900-talet konstaterade Shannon och Weaver att kommunikation inte består av enbart språk och ord. Också bruset, som kan bestå av vad som helst för störningar i kommunikationsflödet, som försvårar kommunikationen är en väsentlig del mellan mottagaren och sändaren. Figur 1: Kommunikationsflödet (Shannon and Weaver 1949) En stor del av samspelet med kollegor, kunder och huvudmän inom ett företag sker ändå med hjälp av ord och språk i antingen skriftlig eller muntlig form. Ekvationen språk och företag har för länge sedan upphört att gälla endast företag i exotiska länder som kommunicerar på för resten av världen okända språk, och är i dag någonting som de flesta företag och anställda berörs av (Janssens, Lambert och Steyaert 2004 samt Marschan, Welch och Welch 1997). Det här har forskarna inom ekonomi uppmärksammat i allt högre grad under de senaste åren men fortfarande finns det outforskade segment inom ämnet språk och företag, både på individnivå och på organisationsnivå. Framför allt övergripande kvantitativ forskning lyser med sin frånvaro, liksom också undersökningar kring tvåspråkigheten i Finland och i andra länder i samma språkmässiga situation. 7

Det talas om både tvåspråkighet och mångspråkighet inom forskningen, vilket i sig utgör grunden för rätt så olika undersökningsinriktningar. När företag rekryterar ny arbetskraft förutsätts mångspråkighet vara något som alla sökanden mer eller mindre identifierar sig med samtidigt som goda språkkunskaper sällan går hand i hand med till exempel lönen (Koho, 2007). Samma slutsats kommer också Fixman fram till och konstaterar att allmänt goda språkkunskaper eller språkkunskaper i ett specifikt språk sällan ger upphov till konkret bonus av något slag (Fixman, 1990). Mångspråkigheten får också olika dimensioner och definitioner beroende på om det är ett multinationellt företag med dotterbolag eller huvudkontor på den undersökta orten som ligger i fokus och beroende på var i världen undersökningen görs. I ett officiellt tvåspråkigt land som Finland bidrar också finskan och svenskan båda till de slutsatser som kan dras då det gäller tvåspråkighet och mångspråkighet inom företagsvärlden. Efter att ha forskat i just svenskans ställning i företagsvärlden i Finland inom ramen för en kandidatavhandling föddes också undertecknads intresse för språkets inverkan på företagens och organisationers verksamhet på olika plan. Då också annan färsk forskning (Aarnio 2008, Muukari 2008 och Koho 2007) tyder på att tvåspråkighetens och svenska språkets roll inom företagsvärlden är större och mera komplex än man tidigare trott blir frågeställningen kring det här ämnet ännu intressantare och aktuellare inte bara sett till förhållandet mellan dotterbolag och moderbolag utan också på gräsrotsnivå, sett ur individens perspektiv. Forskningen kring språk, företag och kunskapsöverföring visar också att språkets inverkan på flera av företagets viktigaste funktioner är så stor att den inte kan förbises eller avfärdas och hanteras enbart genom språkutbildning eller rekrytering den måste integreras i åtminstone kunskaps- och informationsöverföringen (Marschan- Piekkari, Welch, Welch, 1999a). Också för individens del spelar språkkunskaper och förändringar i den språkliga vardagen och i det språkliga mönstret på företaget en stor roll (Piekkari, 2006). Genom att gå djupare in på individens subjektiva syn på språkanvändningen både inom det egna företaget och inom företagsvärlden i ett vidare perspektiv kan 8

förståelsen för språkliga mönster och språkets inverkan på både individens ställning på företaget och individens karriärstege fördjupas. På så sätt kan också förutsättningar skapas för att förutspå åt vilket håll internationaliseringen av företag för företagen inom språkets och kommunikations område är på väg. 1.2 Syfte och forskningsfrågor Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är at belysa mångspråkigheten och tvåspråkigheten inom företag som verkar i Finland från ytterligare ett perspektiv och att identifiera mönster och koncept som tvåspråkigheten och en globaliserad affärsvärld eventuellt leder till på det språkliga planet. Detta sker i korthet genom att fokusera på åtta stycken internationellt verksamma företag med enheter eller huvudkontor i Finland. De frågeställningar som granskas närmare är omständigheterna kring valet av ett officiellt företagsspråk, den så kallade gatekeeper-funktionen som språkkunniga arbetstagare kan uppleva, mönster som en följd av språkkunskaper eller bristen på kunskap, attityder till språk och kopplingen mellan språk och kultur i företagsvärden. Utgångsläget är individens subjektiva perspektiv men ändå att i en viss utsträckning kunna applicera respondentens syn på företaget och företagsvärlden i detta sammanhang. Respondenten beskriver sin språkliga vardag i dagens läge på det aktuella företaget men kan i och med sin erfarenhet av företagsvärlden i ett större perspektiv med facit på hand också kommentera och analysera samma skeenden och mönster på en generell nivå. Meningen är också att ge en bild av vilka språk som är de viktigaste i företagsvärlden i Finland i dag och vilka språk som kommer att vara väsentliga för kommande arbetstagare och därmed vilka språk som gymnasieelever och studerande rekommenderas fördjupa sig i. I och med att denna avhandling i likhet med en stor del av den övriga forskningen inom ämnet är kvalitativ och inte kvantitativ kommer den sannolikt att ringa in några av de frågeställningar som kunde vara intressanta att fördjupa sig i genom fortsatt forskning, vilket jag återkommer till i ett senare skede under rubriken Förslag till fortsatt forskning. 9

Studiens syfte är att bidra till kunskapen om vilka praktiska konsekvenser och mönster en officiell tvåspråkighet och en allt mera utbredd mångspråkighet får för framför allt individen i den finländska affärsvärlden men i förlängningen också för företaget. De centrala forskningsfrågorna som avhandlingen ska ge svar på är följande: 1. Hur ser den språkliga vardagen ut på internationella finländska företag i dag och i framtiden? 2. Vad leder tvåspråkighet och mångspråkighet i Finland till i praktiken för arbetstagaren? 3. Finns det uppgifter som en svenskspråkig arbetstagare klarar av till skillnad från en anställd som inte behärskar svenska? 1.3 Definitioner Mångspråkighet: Mångspråkighet är en synonym till flerspråkighet, som i sin tur innebär att en person klarar av att använda eller behärska flera språk, enligt Nationalencyklopedins definition. I denna avhandling kommer mångspråkighet att definieras som individens flytande användning av flera än två språk. Tvåspråkighet: Definitionen av tvåspråkighet är glidande i och med att också definitionen på att behärska ett språk varierar. Tvåspråkighet, eller bilingualism, kam användas både för individer och för grupper, enligt Nationalencyklopedins definition. I den här avhandlingen definieras tvåspråkighet som förmågan att tala två språk flytande också om bara det ena kan klassas som individens modersmål. Officiellt företagsspråk: Ett gemensamt språk som väljs genom ett officiellt beslut för hela företaget för att förbättra både formell kommunikation och den informella kommunikationen på alla nivåer i ett globalt företag (Marschan, Welch och Welch 1997). Marschan påpekar också att en dylik standardisering av språket inte automatiskt leder till meningsfull kommunikation varken internt eller externt i den krävande omgivningen av många främmande språk. 10

Företag med internationell verksamhet: I den här avhandlingen kommer begreppet internationell verksamhet då det gäller de involverade företagen att täcka all form av kommunikation, handel och samarbete som sträcker sig utanför Finlands gränser. Gatekeeper: De språkliga omständigheterna kan ge en individ informell makt genom vilken personen i fråga kan hantera kommunikationsflödet. Gatekeepern kan tack vare sina kunskaper i ett specifikt språk hantera den här positionen och informationen både genom att föra informationen vidare eller genom att välja att hålla den för sig själv (Macdonald och Williams 1992). Då den ekonomiska litteraturen så gott som uteslutande refererar till gatekeepern med den engelska termen gäller samma tillvägagångssätt också i den här avhandlingen. Lingua franca: Nationalencyklopedin definierar lingua franca som en term för alla de hjälpspråk som används mellan människor med olika språk och modersmål. I praktiken innebär det här att engelska kan användas som lingua franca till exempel mellan en finländare som talar med en fransman eller en svensk som kommunicerar med en ryss. 1.4. Avgränsningar Företagen i undersökningen har alla någon form av internationell verksamhet men den verksamheten varierar stort beroende på vilken respondent frågan gäller, vilket i sin tur innebär att slutsatserna varierar beroende på ett hur stort och internationellt företag frågan gäller. Visas av företagen är dotterbolag till multinationella företag medan andra har huvudkontoret i Finland och kunder, klienter eller samarbetspartners utomlands. Undersökningen berör också enbart företagssektorn och inte organisationer av ett annat slag, där den språkliga aspekten kan tänkas vara minst lika viktigt som i företagsvärlden. Samtliga respondenter arbetar inom den privata sektorn, vilket 11

innebär att undersökningen inte berör den offentliga sektorn. Då den offentliga sektorn berörs av tvåspråkigheten också på ett juridiskt plan kan slutsatserna av denna avhandling inte utan modifikation appliceras på den sektorn. En annan avgränsning är valet av respondenter. I och med att valet av de intervjuade skedde via Hankens alumnidatabas kan man anta att respondentens syn på den officiella tvåspråkigheten i Finland är en annan än om de intervjuade hade studerat på finska. Det är också möjligt att en person med svenska som modersmål förhåller sig annorlunda till mångspråkighet överlag än en person som talar landets majoritetsspråk. Samtidigt gäller undersökningen inte bara respondentens språkmönster utan hela den språkrelaterade vardagen som respondenten ser omkring sig på sitt företag. Därmed är resultaten beträffande både nuläget och framtiden baserade på åtta respondenters subjektiva upplevelser och generaliserbara endast i en begränsad utsträckning. 1.5 Avhandlingens struktur Uppsatsen består av fyra större delar, refensram, metod och empiri, analys och slutsatser med en inledande genomgång av existerande forskning och litteratur. Här ligger fokus på mångspråkighet och tvåspråkighet som koncept, språket som väsentlig faktor i företagsvärlden och de begrepp och de centrala begreppen i gås igenom närmare. Efter det presenteras metoden för den aktuella undersökningen varefter materialet från de kvalitativa intervjuerna presenteras. Uppsatsen avslutas med analys, en återblick på tidigare forskning varefter slutsatserna från den aktuella undersökningen dras. 12

2. Referensram Hur viktiga språket och kommunikationen är både då det gäller interaktionen i arbetslivet och privat behöver knappast argumenteras för, eller som Marschan- Piekkari uttrycker det; språket kan ses som kärnan i processen för den internationella företagsledningen genom att språket skapar och reflekterar över verkligheten inom organisationen (Piekkari, Zander, 2005). Dessutom lägger språket inte bara grunden för kulturen och vår förmåga att förstå verkligheten omkring oss det är också ett instrument då det gäller makt inom en organisation (Vaara et al 2005). Det språkliga, eller rättare sagt det kulturella perspektivet, är också ett av de tre perspektiv, instrumentellt, politiskt, kulturellt, ur vilka språkfrågan inom företagsvärlden kan analyseras (Janssens, Lambert, Steyaert, 2004). 2.1. Antalet språk i världen Då det gäller antalet språk i världen brukar man räkna med omkring 6000 levande språk i dagens läge beroende på hur man hanterar antalet olika dialekter (www.ethnologue.com, Phillipson, 2004). Trots att antalet språk är så stort talas de tio största språken som modersmål av nästan hälften av världens befolkning. Bland de tre språken som talas av flest antal människor toppar mandarin listan, följt av spanska och engelska. Skulle man räkna med dem som lärt sig ett språk som ett främmande språk är det mycket som talar för att engelska skulle toppa listan (www.ling.gu.se). Att allt flera språk försvinner från världskartan och att språken påminner om varandra i allt större utsträckning är en fortsättning på att klassiska språk, som till exempel latin, försvunnit från det dagliga språket och någonting som lingvisterna ser som ett stort hot mot inte bara den språkliga mångfalden utan också mot den kulturella mångfalden (Marti 2005). 13

Att engelska ofta kallas för det nya globala språket beror inte bara på att en så pass stor del av befolkningen talar språket eller på att man i ekonomiska sammanhang allt oftare tyr sig till engelska, utan också på att man inom betydande politiska organ som till exempel EU och FN i huvudsak agerar på engelska. Detsamma gäller några av världens mest betydande nyhetsorgan BBC och CNN samt akademisk litteratur och undvisningen på universitet runt om i världen (Phillipson, 2004). 2.1.1 Språkkartan i Finland Vid årsskiftet 2008 2009 uppgav i Finland 90,9 procent av befolkningen att de var finskspråkiga och 5,4 procent att deras modersmål var svenska. Av befolkningen meddelade 3,6 procent att deras modersmål var ett annat språk än finska, svenska eller samiska. De flesta av den här minoriteten uppgav att de pratar antingen ryska, estniska eller engelska som sitt första språk (www.stat.fi). Språkligt sett är Finland ett specialfall i och med siffrorna för de svenskspråkiga är så pass låga, 5,4 procent, men svenskan ändå är det ena av landets två officiella språk. I samband med att svenskan blev ett valfritt ämne i studentskrivningarna år 2004 uppstod flera frågor som inte gäller bara svenskans ställning som officiellt språk i Finland utan också svenskans ställning inom företagsvärlden i framtiden. Kommer svenskan i förlängningen att bli mindre viktig bland företagen, eller håller språket sin ställning också om kunskaperna blir sämre och mindre utbredda ifall detta är vad reformen av studentexamen leder till? Språkkunskaperna inom företagsvärlden i Finland har också sedan länge slutat gälla enbart de två inhemska språken och inkluderar numera också det eller de språk som företagen väljer som sitt eller sina officiella språk, vilket i de flesta fall åtminstone tills vidare är engelska. 2.1.2 Finska och svenska i den finländska företagsvärlden Då det gäller språkforskning inom företagsvärlden i Finland går det ändå inte att 14

komma förbi tvåspråkigheten, som automatiskt ställer landet i en annan ställning än de övriga nordiska länderna på gott och på ont, medan likande fall existerar i bland annat Kanada och Spanien. I Finlands språklag existerar inga lagar om språkanvändning inom privata företag men kommunala instanser ska kunna betjäna sina kunder på de båda officiella språken. Däremot är arbetsgivaren skyldig att informera om bokslut, personalplan, lönestatistik och förändringar inom personal och ekonomi också på minoritetsspråket om den språkliga minoriteten på företaget uppgår till tio procent och består av minst tio personer (Strömman, 1995). En kartläggning av finskans och svenskans användning på finländska företag med över hundra anställda både inom den privata och offentliga sektorn indikerar att en tredjedel av företagsledarna på stora och medelstora företag i Finland trots allt använder svenska varje dag antingen i den interna eller externa kommunikationen (Borenius&Renvall, 2006). Samtidigt upplever nästan hälften av de tillfrågade att de ställs inför krav på att kommunicera på svenska i sitt arbete i undersökningen där 130 stycken företagsledare deltog. Beroende på vilken bransch man verkar inom upplevs dessa språkkrav som högre eller lägre. Inom områden som IT, kommunikation, administration och handel med konsumentprodukter upplevs i allmänhet kraven på kunskaper i svenska som stora. När det gäller svenskan och finskan i Finland handlar språkfrågan inte enbart om språk som kultur eller källa till makt utan också om historia och språkläget i resten av Nordeuropa. Eero Vaara och kollegor kommer i sin studie av Merita och Nordbanken fram till att valet av svenska som officiellt företagsspråk när den finska och svenska banken slogs samman gjorde att skillnaderna mellan dem som behärskade antingen bara svenska, bara finska eller båda två blev liknande som de historiskt betingade skillnaderna i Sveriges och Finlands gemensamma historia, Inom organisationen upplevde man liknande känslor av underlägsenhet eller överlägsenhet som de olika språkgrupperna gjorde under tiden före Finlands självständighet (Vaara et al 2005). Känslorna av underlägsenhet hos de finländska arbetstagarna på MeritaNordbanken var så stora då svenska blev bankens officiella företagsspråk att man föredrog att kommunicera på engelska direkt då möjligheten 15

gavs eftersom man då upplevde att utgångsläget var det samma för både svenskar och finländare. Detta trots att språkkunskaperna i flera fall var betydligt sämre i engelska än i svenska (Vaara et al 2005). 2.2 Företagsvärlden allt mera mångspråkig För företag som verkar på den internationella scenen får kommunikationsfrågan snabbt flera nya aspekter då främmande språk, andra än finska och svenska, måste tas med i ekvationen. Faktum är att de organisationer som i dagsläget inte skulle behöva befatta sig med sådana frågeställningar alls är mycket få. Men för att inte behöva konfronteras med den här problematiken i ett alltför tidigt skede av internationaliseringen väljer många företag att utvidga sin verksamhet i första hand till marknader där språket inte blir en ny faktor att ta i beaktande, åtminstone inte i ett tidigt skede (Marschan-Piekkari, Welch, Welch 1999a). För Finlands del är den enda optionen i det här fallet den skandinaviska marknaden men språkligt sett är det svenskan som blir aktuell i de fallen. Att finskan inte fungerar som affärsspråk på andra ställen i än i Finland kan förklara att en så pass stor del av den forskning som gjorts inom ämnet företag och språk gjorts just i Finland där problemet aktualiseras snabbare än i länder där till exempel engelskan ligger närmare till hands. Kommunikationsflödena inom ett internationellt eller multinationellt företag är i högsta grad väsentligt då det gäller möjligheten att kontrollera och koordinera globala aktiviteter och för att kunna reagera flexibelt på oväntade situationer (Marschan-Piekkari 1999). Språket och dess roll är stor inte bara då det gäller kommunikationen med de externa kontakterna förmågan att kommunicera påverkar också effektiviteten inom organisationen (Marschan-Piekkari, Welch, Welch 1999a), vilket i sin tur innebär att inte heller företag som inte planerar en utvidgning internationellt kan förbise vikten av språk. Som redan konstaterats är de undersökningar som gjorts kring företag och språk och framför allt mångspråkighet inom företagsvärlden inte särskilt många till antalet (Marschan-Piekkari, Welch, och Welch 1999a). Trots att litteraturen kring 16

globalisering är omfattande är läget ett helt annat när det kommer till globalisering och språk både bland ekonomer och statsvetare (Phillipson 2004). Den forskning som gjorts i ämnet globala företagsspråk tyder ändå på att engelska är det dominerande språket då det kommer till den språkliga vardagen inom multinationella företag (Henderson 2005), vilket jag återkommer till i ett senare skede av litteraturgenomgången. 2.3 Mångspråkighet ett modeord Att tala om ett företag som mångspråkigt är inte heller automatiskt ett sätt att spegla verkligheten. Goda språkkunskaper och mångspråkighet är något av tidens modeord inom företagsvärlden framför allt då när det kommer till rekrytering. Genom att signalera att man vill anställda enbart arbetstagare med goda språkkunskaper sänder företaget ett budskap också åt kunderna om organisationens värderingar och bidrar till att bygga upp företagets image. Varje företag har en språklig profil oavsett om man inom företaget medvetet byggt upp den eller om den är resultatet av praxis (Tandelfelt 2005). Dessutom sänder valet av företagsspråk alltid någon form av budskap till både omgivningen och de anställda (Marschan-Piekkari, Welch, Welch 1999a). Språkfrågan inom företag handlar ändå inte enbart om image och om att sända ett budskap åt omgivningen utan också om konkret ekonomisk vinst och förlust. En undersökning gjord av the British Chamber of Commerce visar att det finns ett direkt samband mellan hur viktigt de som jobbar med export tycker att språkkunskaper är och företagets omsättning (http://www.britishchambers.org). Det här stöder Marschan-Piekkaris och kollegors, 1999, forskning kring att språkfrågan och effektiv överföring av kunskap och information går hand i hand. 2.4. Språkfrågan på olika nivåer i ett multinationellt företag När blickarna sträcker sig längre än enbart inom Finlands gränser får språkfrågan 17

inom företagsvärlden flera dimensioner än den tvåspråkiga, också om inte den heller än så länge är utforskad till fullo. Med tanke på de multinationella företagens verksamhet, MNF:s, kommer den dimensionen i praktiken in i bilden också tidigare än så. Rättare sagt finns dimensionen där hela tiden då finländare i praktiken ofta förutsätts vara så gott som trespråkiga och behärska både finska, svenska och engelska. Frånvaron av ett gemensamt företagsspråk kan också leda till stora kommunikationssvårigheter inom multinationella företag (Marschan, Welch och Welch 1997). I MNF:s ses språket ibland som ett sätt att hantera enbart kommunikationsproblem men språket inom en internationell organisation handlar också om utövande av makt både som möjlighet och som risk (Vaara et al 2005). I och med att de multinationella företagen blir allt vanligare och allt flera får både kulturfrågan, nationalitetsfrågan och frågorna kring språkets betydelse en allt större roll också sett ur ett maktperspektiv (Vaara et al 2005). Beroende på vilken nivå av ett multinationellt företag som granskas varierar språkets betydelse stort och också variationen mellan makt och språkkunskaper är stora. Nedan följer en genomgång av dessa nivåer inom ett multinationellt företag, som är indelat i följande kategorier: individen, teamet och enheten och dotterbolaget, företaget och koncernen. Dessa nivåer existerar sedan både på ett lokalt, nationellt och internationellt plan. 18

Koncernen Företaget Enheten Dotterbolag Teamet Individen Figur 2: Språkfrågan på olika nivåer inom organisationen 2.4.1 Språkfrågan i multinationella företag för individen För ett företags välmående har den enskilda individen alltid ett stort lokalt ansvar men kräver samtidigt en effektiv koordinering mellan interna enheter för att 19

effektiviteten ska kunna upprätthållas, vilket i sin tur innebär att den språkliga aspekten blir viktig för att det här ska kunna ske (Marschan-Piekkari, Welch, 1999). Valet av språk inom företaget och koncernen påverkar alltid individen direkt eller indirekt, vilket i sin tur avspeglas på resten av organisationen eftersom individerna är företagets främsta byggstenar. För den enskilda arbetstagaren på ett internationellt företag eller ett multinationellt företag, MNF:s, kan språkfrågan också bli avgörande för karriären (Piekkari, 2006). Förmågan att kommunicera leder automatiskt till flera uppdrag utomlands och avancemang på karriärstegen än bristen på språkkunskaper gör. Förmågan att behärska företagets officiella språk gör det också möjligt att skapa nätverk och kontakter på andra håll inom andra enheter i det multinationella företaget (Piekkari, 2006). Då ett nytt företagsspråk tas i bruk innebär det inte automatiskt att språket används på varken individnivå eller inom enheten och teamen, utan bara på företags- eller koncernnivå. Det här betyder samtidigt att språkfrågan alltid är en fråga om HR (Marschan-Piekkari, Welch, 1999), beroende på på vilka nivåer och i vilken utsträckning det är meningen att språket ska implementeras. Kraven på individen då det kommer till språk varierar beroende på individens ställning inom organisationen. Man kan ändå slå fast att språkfrågor på gräsrotsnivå alltid handlar om individen eftersom det inte är företag som bemästrar eller kämpar med ett språk utan människan (Marschan-Piekkari, Welch, 1999). Därtill kan språkfrågan också påverka individen i fråga om känslan av att höra till, corporate idenity, och viljan att sträva efter att utveckla ett bättre samarbete mellan både enskilda arbetstagare och team (Welch, Welch & Piekkari, 2005). 2.4.2 Språkfrågan i MNF:s för enheter, team och dotterbolag För enheter, team eller dotterbolag, där företagsspråket inte är en naturlig del av vardagen kan problemet, åtminstone på kortare sikt, lösas genom att flytta 20

arbetskraft från en annan enhet till den behövande. På längre sikt blir rekrytering eller språkutbildning oftast ändå ett måste (Marschan-Piekkari, Welch, 1999), vilket i sin tur sker på företagsnivå eller till och med på koncernnivå om det handlar om personer i chefsposition. Då det gäller språkutbildning visar forskning att utbildningen är viktig inte bara då det gäller förmågan att kommunicera med kunderna utan också med andra enheter (Marschan-Piekkari, Welch, 1999). I team där flera olika nationaliteter är representerade, så kallade mångkulturella team, utgår man från att olikheter leder till nya idéer och infallsvinklar medan extrem diversitet gör kommunikationen långsammare och leder till en barriär för hela teamets prestationer (Piekkari, 2006). Det har också visat sig finnas ett samband mellan språket och gruppmedlemmarnas möjlighet att lita på varandra och knyta an till gruppen (Piekkari, 2006). I kommunikationen mellan enheter belägna i olika länder kan bristen på ett gemensamt språk leda till både ett mentalt och ett psykiskt avstånd (Barner- Rasmussen, 2003). I sådana fall då detta avstånd överbyggs med hjälp av en enskild individ som kan hantera alla de aktuella språken, en så kallad gatekeeper, befinner företaget sig snabbt i en situation där kommunikationen mellan enheterna är skör och hänger enbart på denna ena individ (Welch, Welch & Piekkari, 2005). Språkkunskaperna påverkar inte enbart relationen och kommunikationen mellan enheten eller dotterbolaget och moderföretaget utan också mellan enheten eller dotterbolaget och den lokala markanden. I förlängningen innebär detta att språket påverkar också förhållandet mellan själva företaget och den lokala markanden (Welch, Welch & Piekkari, 2005), vilket ofta förbises när ett officiellt företagsspråk i praktiken implementeras bara högre upp i hierarkin. Förhållandet mellan ett multinationellt företag och dess dotterbolag påverkas också av språket eftersom en gemensam vision och den känsla av tillit som finns mellan företaget och dotterbolaget har ett direkt samband med förbättrade språkkunskaper hos individen (Barner-Rasmussen&Björkman, 2007). 21

2.4.3 Språkfrågan i MNF för företaget och koncernen På företags- och koncernnivå påverkar språket valet av internationalisering och skapar nya vägar då det gäller att utvidga verksamheten på tidigare okänd mark (Piekkari, 2006). Det multinationella företagets officiella språk leder också till att det inom de olika enheterna i olika länder uppkommer så kallade skuggstrukturer, där enheterna och teamen informellt byggs upp på basis av språkkunskaperna, vilket inte är någon medveten eller avsiktlig process (Piekkari, 2006). Det internationella företagets språkliga val skapar också företagets identitet i utomståendes ögon, vilket i sin tur får följder bland annat då det kommer till framtida rekrytering (Barner-Rasmussen, 2003). I ett multinationellt företag eller en koncern krävs sedan fungerande kommunikation mellan företagen i olika länder för att kunskap ska kunna delas och föras över också mellan företag som skiljer sig stort geografiskt sett. I princip kan det här ske med hjälp av så kallade gatekeepers eller regelrätta översättare men i praktiken har det sättet visat sig vara både dyrt och tidsödande (Marschan- Piekkari, Welch, Welch 1999a). Därmed är man tillbaka i kedjans första länkar, där individens språkkunskaper avspeglar sig på hela organisationen. 2.5 Officiellt företagsspråk I sin strävan efter att kunna fungera i en multinationell företagsvärld väljer många företag ett officiellt företagsspråk som antingen kan vara majoriteten av arbetstagarnas modersmål eller det språk som företaget i huvudsak kommunicerar på i sin externa kommunikation (Marschan-Piekkari, Welch 1999). Samtidigt som det här tillvägagångssättet blir allt vanligare är det ändå fortfarande rätt oklart på vilka grunder eller hur ett dylikt officiellt företagsspråk väljs (Marschan-Piekkari, Welch 1999). Att flera av språkbesluten fattas mera slumpaktigt än som ett resultat av ett noggrant avvägande är valet av officiellt företagsspråk på MeritaNordbanken efter 22

att finländska Merita och svenska Nordbanken slagits ihop ett bra exempel på. I Nordbankens fall beslöts att svenska blir företagsspråk mest av ett infall, vilket senare skulle komma att analyseras som ett förhastat beslut med mera långgående konsekvenser än man kunde tänka sig vid tidpunkten av beslutet (Vaara et al 2005). Först senare analyserades följderna av ett beslut som dessutom några år senare hävdes för att i stället anamma engelska som bankens officiella språk. Men i det skedet hade ett maktspel som grundade sig på språkkunskaper redan utspelat sig och satt sina spår genom arbetstagare som bytt jobb enbart på grund av språksvårigheter och andra som bytt uppgifter inom företaget. I de fall som företagsspråket blir ett annat än majoritetens modersmål, antingen genom ett officiellt beslut eller på grund av omständigheterna, blir utmaningarna i allmänhet ännu flera i kommunikationsflödet (Marschan-Peikkari 1999). Ifall det finns flera logiska alternativ för ett gemensamt företagsspråk tenderar språkfrågan att bli också ett politiskt ställningstagande, vilket i sig är lätt förklarat med tanke på att språk och kultur i många fall går hand i hand liksom också kultur och politik och inte minst makt. Vaaras och hans kollegors studie av MeritaNordbanken visar att valet av ett företagsspråk leder till känslor av överlägsenhet och underlägsenhet hos de anställda och att språkkunskaper eller bristen på dem leder till att en del klassificerar sig som vinnare medan andra blir förlorare och allting där emellan. De som vinner på ett byte av företagsspråk har dessutom i regel svårt att se att någon annan tycker sig förlora sin chans till meningsfull kommunikation eller till och med chansen till befordran (Vaara et al 2005). Ett byte av officiellt företagsspråk får också följder på olika nivåer inom organisationen. Beslutet fattas på ledningsnivå medan implementeringen i de flesta fall ska äga rum på alla nivåer. Detta kan ändå bli problematiskt i och med att det krävs mera än en order från en förman för att de anställda ska anamma ett nytt språk att kommunicera på, åtminstone internt. På grund av det här kan anpassningen till ett nytt företagsspråk variera stort inom samma företag beroende på på vilken nivå av organisationen saken undersöks (Piekkari, 2006). Ett av de sämsta scenarierna är att de anställda helt och hållet slutar att kommunicera på grund av att de inte har verktygen för det medan de i den bästa av 23

världar i stället väljer sig att lära sig det nya företagsspråket (Marschan, Welch och Welch 1997). Också om det på förhand är tänkt att ett byte av språk i praktiken ska synas bara i sammanhang där det har betydelse, som i en ledningsgrupp, får beslutet följder också på andra nivåer på grund av kopplingen till identitet, sociala nätverk och makt (Vaara et al 2005). Val av officiellt företagsspråk har med andra ord också ett samband med den identitet som omgivningen anser företaget ha och arbetstagarnas identitet i förhållande till organisationen (Salk&Shenkar, 2001). När ett företag väljer ett officiellt företagsspråk och på så sätt i en viss utsträckning byter identitet är det ingen självklarhet att de anställdas identitet och uppfattning om organisationens kultur hänger med i förändringen. Dessutom är det svårt att alltid skilja mellan kunskaper i ett språk och sakkunskap, vilket i sin tur leder till att den som talar eller skriver företagets officiella språk sämre än andra kollegor upplevs som mindre kompetenta också i sakfrågor (Vaara et al 2005). Fördelen med ett gemensamt förespråk är å andra sidan att det tenderar att minska kommunikationsproblemen och göra de språkliga barriärerna lägre. Ett gemensamt företagsspråk för hela koncernen förenklar och ökar kommunikationen mellan dotterbolag och företagets andra enheter (Marschan-Piekkari, Welch, Welch, 1999a). I bästa fall ger ett gemensamt företagsspråk också de anställda en känsla av att höra till samma globala och internationella familj, vilket i förlängningen skapar en positiv vi-känsla (ibid). Ett gemensamt språk i ett multinationellt företag eller i ett fall av joint venture kan också leda till att kunskap sprids effektivare och används effektivare men ett gemensamt språk att kommunicera på går inte alltid hand i hand med ett officiellt beslut att byta företagets officiella språk (Salk&Shenkar, 2001). 2.5.1 Mångspråkighet eller goda kunskaper i engelska? När man talar om mångspråkighet inom företagsvärlden är det lätt att per 24

definition associera till en mångfald av språk men faktum är att man i de allra flesta fall avser användning och goda kunskaper i engelska det råder nämligen inte längre någon tvekan om engelskans ställning som dominerande affärsspråk (Nickerson, 2005). 2.5.2 Engelska som företagsvärldens lingua franca I de undersökningar som gjorts inom ämnet finns ingenting som indikerar att engelskans ställning som allmänt så kallat lingua franca inom affärsvärlden skulle vara hotad, snarare tvärtom (Koho, 2007). Mångspråkigheten som företagen strävar efter verkar dessutom i de flesta fall vara en imagefråga snarare än ett verkligt behov (Koho, 2007). Det innebär i sin tur att ett företag som rekryterar nya arbetstagare borde vara medvetna om den bild som allmänheten har av företaget annars är risken stor att fel sorts arbetstagare söker sig till företaget (Fredriksson, 2005). Valet av företagsspråk och synen på ett gemensamt sådant är dessutom i högsta grad en fråga om geografi. I Finland är företag i allmänhet försiktiga med att uppge att engelska är det språk som används mest i kontakten med externa kontakter och i Borenius och Renvalls undersökning är det endast företag belägna i Jyväskylä som uppger att så är fallet (Borenius&Renvall, 2006). Det här talar emot de slutsatser om engelskans starka ställning allmänt sett och frågan om hur stor skillnaden i språkanvändning mellan ett företag som klassificeras som multinationellt och ett som inte gör det men som ändå verkar internationellt aktualiseras. Också Muukari kommer fram till samma slutsats, att både språkbehovet och språkanvändningen beror på det geografiska läget och att skillnader är stora mellan södra Finland, landets östra delar och Österbotten (Muukari 2008). Till och med uppfattningarna om vilket som är företagets officiella språk varierar beroende på på vilken ort det egna kontoret är beläget, vilket inte heller är ett resultat som är specifikt för just Finland (Fredriksson 2005). 25

En fråga som uppstår är ändå om alla de tillfrågade i de undersökningar som gjorts, bland andra Fredriksson 2005 och Aarnio 2008, verkligen behärskar engelska fullt så bra som man uppger i det här sammanhanget. Den största delen av forskningen baserar sig nämligen på självevaluering och det är tydligt bland annat i Fredrikssons undersökning att de intervjuade inte gärna vill medge att de har problem att kommunicera på företagsvärldens lingua franca, trots att dylika problem kommer fram i intervjusituationen där de anställda också får använda sig av sitt modersmål, vilket i det fallet är tyska (Fredriksson 2005). Engelskans roll som lingua franca internationellt sett är ändå i dagsläget så stark att engelskan tar över som företagsspråk utan officiellt beslut också i organisationer där ingen av de anställda talar engelska som sitt modersmål. Då det här scenariot äger rum finns risken att det nya officiella företagsspråket ställer en del av organisationens medlemmar i underläge gentemot dem som sedan tidigare kommunicerar obehindrat på det officiella företagsspråket (Vaara et al 2005). Däremot ligger det stora faror i att se engelskan som det självklara valet av nytt företagsspråk och i att tro att engelskan av arbetstagare och företagets omgivning upplevs som mera neutralt än andra språk. Tvärtom kan man till och med tala om frivillig acceptans av den anglo-amerikanska imperialismen i stället (ibid). 2.5.3 Störningar i kommunikationen på grund av engelska Ett annat påtagligt problem med en sådan utveckling där engelska blir företagets språk, antingen genom ett officiellt beslut eller per automatik, kan bli att kommunikationen äger rum på en så låg nivå att den inte ger någondera parten tillräckligt stort utbyte och tillräcklig mängd information. I många fall i Finland och Norden åstadkommer man jämlikhet mellan alla parter genom engelska men i stället kan budskapet bli lidande. Samtidigt visar tidigare forskning att de största problemen kring engelska som lingua franca uppstår om en person med engelska som modersmål ska kommunicera med en som talar engelska som ett främmande språk i sådana fall är det svårt att kommunicera på en gemensam våglängd. Samma störningar i kommunikationen uppstår så klart alltid då båda parters språkkunskaper inte är lika bra poängen är snarare att engelskan inte alltid löser 26

problemet lika enkelt som man tror (Vaara et al 2005). Ett annat problem i valet av engelska som företagets lingua franca är att språket i stället för kompetensen definierar arbetstagarens befattning och uppgifter. När företaget byter officiellt språk lär sig en del språket och klättrar på karriärstegen medan andra resignerar och låter bli att lära sig och får sina arbetsuppgifter anpassade efter språkkunskaperna. Ett tredje alternativ är att arbetstagaren lämnar företaget då han eller hon anser att språkfrågan blivit för svår (Vaara et al 2005). 2.6 Gatekeepers i särsposition När flera individer från olika kulturer och med olika språkkunskaper ska klara av att kommunicera inom en och samma organisation uppstår roller av så kallade gatekeepers bland dem som behärskar båda eller alla de språk som är viktiga för företaget (Marschan, Welch och Welch 1997). I allmänhet sägs dessa gatekeepers sitta på betydande positioner som de inte skulle ha nått om det inte varit för språkfrågan men i till exempel fallet MeritaNordbanken upplever de som talar både svenska och finska flytande också negativa aspekter av sin tvåspråkighet en alltför stor del av deras arbetstid går till att översätta och tolka för kollegornas del (Vaara et al 2005). De som behärskade svenska flytande på den finländska sidan upplevde också att de inte hörde hemma någonstans då man i Sverige såg dem som finlandssvenskar och i Finland som svenskar. Den klaraste trenden var ändå att de finlandssvenska arbetstagarna gynnades kraftigt då deras modersmål över en natt blev företagets nya officiella språk i och med att de finskspråkiga kollegorna valde att använda sig av dem som den naturliga och mest effektiva kommunikationskanalen (Vaara et al 2005). Frågan som uppstår är huruvida de negativa effekterna av gatekeeperns roll existerar enbart på de lägre nivåerna av en organisation eftersom det är svårt att 27

tänka sig att en person i chefsposition skulle bli överhopad av översättarens jobb på grund av sina språkkunskaper. I undersökningen av den nordiska banken gäller gatekeeperns roll uttryckligen personer utan högre befattning men det är personer inom ledningsgruppen som lyfter fram problemet med översättarens roll för de icke självutnämnda gatekeeper-personerna. 2.7 Attityder och språk går hand i hand Som redan tidigare påvisats i skillnaden mellan den språkliga image som ett företag vill ge och den faktiska användningen av språk inom organisationen spelar attityder och värderingar en väsentlig roll när det gäller språkfrågan. Dels finns det ett samband mellan förväntningar på språkkunskaper och utbildningsnivå (Borenius&Renvall 2006), liksom det också finns en korrelation mellan förmågan att kommunicera flytande och känslan av trovärdighet som mottagaren upplever (Barner-Rasmussen&Björkman 2007). Hur stora språkliga krav man upplever beror inte heller enbart på utbildningsnivå utan också på ålder och kön. Kvinnor upplever att kraven på språkkunskaper är högre än män medan de det också finns ett självklart samband mellan kunskap och vilja att kommunicera på ett främmande språk (Borenius&Renvall 2006, Aarnio 2008). Den som klarar av att flytande kommunicera på de språk som behövs inom organisationen är också de som fäster mindre uppmärksamhet vid förväntningar eller eventuella problem som uppstår på grund av bristande kunskap (Vaara et al 2005). Språkkunskaperna, eller bristen på dem, påverkar också de sociala strukturerna inom ett företag. Har man samma modersmål men verkar på olika orter eller i olika länder formar man lättare sociala närverk som visserligen är informella men ändå kan komma att få stor betydelse för karriären och ställningen på företaget (Muukari, 2008). Att kunna kommunicera på det gemensamma företagsspråket obehindrat ger än känsla av tillhörighet (Fredriksson, 2005) även om de största problemen med ett språk som inte är ens modersmål finns i de muntliga 28