Supported employment i en svensk kontext. -förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete



Relevanta dokument
Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknad. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning* * Förkortad pwd i presentationen

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Arbetsgivarperspektivet. Vad säger forskningen?

Supported employment i en svensk kontext :

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Framgångsrik Rehabilitering

Sänkta trösklar högt i tak

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Vägen till arbetsgivarna

Arbetsmarknad och funktionshinder

Policy för. Arbetsmarknad

Tillgänglig arbetsmiljö

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Bra chefer gör företag attraktiva

Arbete och sysselsättning. Resultat från Rivkraft 20

Arbetsgivarperspek-vet Vad säger forskningen?

Supported employment, en egen väg till arbete

Supported Employment fördjupningsutbildning 2 dgr Ramona Aronsson

Metoden Arbete med stöd i korthet

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Socialt Bokslut GF Chansen

Framgångsfaktorer på arbetsmarknaden för personer med nedsatt rörelseförmåga En jämförelse mellan dem som har arbete respektive har haft arbete

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

-activa.se

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Fler vägar in Breddad Rekrytering IPS IRL

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Tillgänglig arbetsmiljö

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Våga visa vägen! 1 Till dig som är arbetsgivare 2014

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Europeiska socialfonden

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Med kränkande särbehandling

Medarbetar- och ledarpolicy

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Övergripande jämförelse

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

en handbok om rehabilitering

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Hur fyller du i enkäten?

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Resultat av enkätundersökning

Vägen till arbetsgivarna

Yttrande över remiss SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Verksamheten "Vi vill Bidra"

Översikt Socialfondsprogrammet samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Klart att det spelar roll!

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

Stockholms stads personalpolicy

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

Supported employment i en svensk kontext -förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att beskriva och analysera: 1. om och hur Supported employment fungerar i en svensk kontext, samt 2. vilka mekanismer som utgör betydelsefulla förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning skall nå, få och behålla en anställning i en sådan kontext.

SE handlar om individuella möjligheter Personen som får stödet når en, utifrån sin egen definition, meningsfull anställning på den öppna arbetsmarknaden. I anställningen har han eller hon samma villkor som andra anställda på arbetsplatsen. Personen får möjlighet att göra sina egna informerade val och upplever att han eller hon har kontroll över såväl stöd som arbetsförhållanden. Målsättningen är att personen själv känner tillfredsställelse med sina val och sin arbetssituation. Personen arbetar i arbetssituationer som underlättar fysisk och social interaktion med arbetskamrater. Den anställde känner sig nöjd med kvaliteten i integreringen.

Skillnad mot traditionell rehabilitering Traditionell verksamhet utgår från en medicinsk syn på funktionsnedsättning, som en individuell oförmåga rehabilitering utgår ofta från en stegvis modell där individen går från sjuk till frisk i en linjär riktning i habiliteringen ses inte lönearbete som målsättning utan att individen ska hållas sysselsatt, t.ex. i daglig verksamhet. för att kunna delta i sysselsättningar ska de professionella göra en bedömning av individens funktionsnedsättning och/eller arbetsförmåga för att kunna avgöra individens lämplighet och/eller behov av anpassningar och stöd organisationen styr verksamheter efter vad den/de anser vara lämpligt för personer med funktionsnedsättning att sysselsätta sig med sysselsättningar som erbjuds är i stort sett alltid exkluderande för andra utanför målgruppen och betraktas som särskil(j)da verksamheter för personer med funktionsnedsättning

Skillnad mot traditionell rehabilitering Supported employment förutsättningen är att den enskilde själv uttrycker önskan om anställning individen ska vara styrande i sin rehabiliterings- eller habiliteringsprocess inga bedömningar av funktionsnedsättning eller förmåga för att få tillgång till insatsen utan synen på funktionshinder är miljörelativ, att barriärer i omgivningen kan leda till att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder. funktionsnedsättning ses inte som ett hinder för att kunna arbeta och den enskilde behöver därför varken botas eller bättras för att kunna arbeta i ett lönearbete arbetet ska utföras på den öppna arbetsmarknaden och eventuella funktionsnedsättningar reduceras genom anpassningar på arbetsplatsen den enskildes ges stöd att säkra en anställning den enskilde ges stöd att nå en god inklusion på arbetsplatsen och kontinuerligt stöd för att behålla anställningen

Om SE fungerar i en svensk kontext? Anställningsgrad SE från 25 % till 65 % Kontroll från 15 % till 35 % Disponibel inkomst SE 25 % högre Kontroll 8 % högre Summa av bidrag SE minskade 50 % Kontroll minskade 8 %

Vad utgör kontexten? Medicinskt perspektiv på funktionsförmåga Rehabilitering Habilitering Anställningsbarhet Kapitalism Produktivitet som perspektiv på funktionsförmåga Arbetsmarknadens organisering Anställningsbarhet Normsystem Produktionssystem Ekonomiska incitamentssystem Tillitssystem Subventionerade anställningar E Ekonomiska transaktioner Osäkerhet kring arbetsförmåga Moraliska värden

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden Form Marknadsekonomi Organisering Arbetstid, arbetsplats, innehåll, produktionssystem Ideal Normat; vem är den anställningsbara individen?

Vad kännetecknar dagens arbetsliv? Teknisk utveckling Flexibla produktionssystem Decentralisering Kundanpassning Platta organisationer Icke-hierarkiska arbetsformer Ett framväxande prekariat på arbetsmarknaden Flexibla arbetstider Permanent tillfällighet Gränslösa krav på tillgänglighet, beredskap och engagemang

Arbetsmarknadens individualisering Den anställningsbara individen ny normativ kategori Förmåga att lära (livslångt lärande), anpassning, tillgänglighet Betoning på individuell mätbarhet, utbytbarhet, ansvariggörande Individuell arbetsförmåga Förmåga att möta arbetsmarknadens produktivitetsnormer

Personer med funktionsnedsättning

Hur ser det ut på arbetsmarknaden? Cirka 16 % har funktionsnedsättning 50-70 % uppger även nedsatt arbetsförmåga 76 % av befolkningen är sysselsatta Bland pwd 62 % Bland pwd med nedsatt arbetsförmåga 55 % Nästan 80 % har behov av anpassad arbetssituation Finns ofta längst ner i arbetsmarknadens hierarki Lågkvalificerade arbetsuppgifter Mer sällan chefer

Arbetsmarknadshistoria 1800-1900-tal Segregering Institutionalisering Yrkesutbildning till vissa yrken Socialförsäkring Rehabilitering Efterkrigstidens arbetsbrist Aktiv arbetsmarknadspolitik 1960-tal Arbetsverksamheter för personer med mer omfattande funktionsnedsättningar

Missmatchning mot idealet? Stereotyper av både jobb och arbetare teknokrat Utbildning hjärna produktivist Kunnande styrka Stereotyper av personer med funktionsnedsättni ng svaghet förstånd rationalitet känsla

Många hinder på arbetsmarknaden Utbildningsnivå Erfarenheter från arbetslivet Nätverk Fostran Arbetsgivares perspektiv Arbetsmarknadens form och organisering

Strukturellt hinder: Normsystem olika logik Rehabiliteringssystem Supported employment Normat: den friska individen Sjuk-frisk Funktionsförmåga utifrån ett medicinsk perspektiv Arbetsmarknadssystem Normat: den producerande individen Icke arbetsför arbetsför Funktionsförmåga utifrån ett prestationsperspektiv

Arbetsgivarens perspektiv

Arbetsgivarens perspektiv Svenska arbetsgivare Saknar relevant kunskap och information om pwd Har en låg förväntan på arbetsförmåga Saknar kunskap om anställningsrelaterade stödsystem och anställningsvillkor Anser inte att arbete är personer med funktionsnedsättningars naturliga miljö anställning av pwd tillhör det ovanliga

Anställning av personer med funktionsnedsättning Svenska arbetsgivare: Tidigare positiv erfarenhet av pwd öppnar dörrar till arbetslivet Lönesubventioner är viktigt: reducerar risktagande, tillåter anpassad arbetssituation, sänker produktionskrav och frigör stöd på arbetsplatsen. Matchning mellan den rätta personen för det rätta jobbet - exempelvis är social förmåga viktigare än kunskap och erfarenhet inom lågkvalificerade arbeten, vilka arbetsgivare ser som passande för pwd i SE-sammanhang. En anpassad arbetssituation är ofta nödvändigt för att orka arbeta men innebär också att personen betraktas som oflexibel och utan utvecklingsmöjligheter Matchning och anpassning ökar individens produktivitet lönesubventioner minskar ekonomisk produktionsförlust

Position på arbetsmarknaden Sammantaget ledde en stereotyp förväntan om låg förmåga, i kombination med subventionerad anställning ofta till en stereotyp och symbolisk funktionshinderposition på arbetsmarknaden. Arbetsuppgifter Högkvalificerade Lågkvalificerade Okvalificerade Komplement Ordinarie Arbetsledare Chef Position

Funktionshinderposition Påverkas av Individuella faktorer utbildning och erfarenhet Stereotyper av funktionsnedsättning och funktionshinder Nedsatt (?) arbetsförmåga och val av anpassningar Subventionerade anställningar form och organisering

Stödets betydelse Guide Mäklare Problemlösare

Stödperson Enligt arbetsgivare så fungerar en framgångsrik stödperson i flera roller: Mäklare Fungera som mellanled mellan osynlig arbetskraft och arbetsmarknaden Utveckla relation till arbetstagare och arbetsgivare Ha kunskap om arbetstagarens behov, om lagar/stödsystem/arbetsmiljö och om arbetsgivarens behov Förmedla och matcha arbetskraft Kunna erbjuda prövotid med öppet köp Guide Säkerhet i osäker situation - bollplank Förenkla i situationen - enkla och omedelbara kontaktvägar Problemlösare Beredskap, pålitlighet, ansvarskänsla Garant för tillförlitlig arbetskraft Kontinuitet

Stödperson Supported employment Kan ses som en aktör i ett marknadssamhälle ochuppfylla marknadens normer om utbytbarhet, mätbarhet och ansvariggörande Utbytbarhet öppet köp Mätbarhet - prövotid Ansvariggörande ansvarig för den förmedlades anställningsbarhet (under kort tid (upplärning) och lång tid (utveckling/omställning). Kan upplevas minska transaktionskostnader: Sökkostnader Utvärderingskostnader Kontraktsutformning och villkor Kan öka (upplevelsen av) produktivitet hos den anställde Anställningsbarhet: flexibilitet, lärande, utveckling

Ett samarbete som bygger på tillit Trovärdighet en personlig egenskap Integritet Kompetens Soliditet Lojalitet Öppenhet

Arbetstagarens perspektiv

Cirka en tredjedel upplever social inklusion Finns i jobb som de själva valt Upplever sig kompetenta i arbetet och erkänns av andra som kompetenta Har en god fysisk arbetsmiljö Har stöd från andra på arbetsplatsen Upplever en social tillhörighet

Cirka två tredjedelar upplever inte helt och fullt social inklusion Är inte i arbeten som de själva har valt utan i de arbeten som de upplevde var det enda alternativet Distributive injustice Procedurel injustice Interactional injustice

Kan påverkas av SE Matchning Till självvalda jobb Öppenhet om funktionsnedsättning Gemenskap på arbetsplatsen möjligheter till interaktioner Kompetens erkänd som värdefulla för något som man själv är stolt över Värdefull för vad man gör Värdefull för vem man är

Och slutsatserna är. SE fungerar som utförare på en marknad och samarbetar på olika sätt med de sociala strukturer som omger denna marknad.

Samspel med strukturer leder till: Att SE ger större möjligheter till anställning för personer med funktionsnedsättning än andra rehabiliteringsinsatser Genom att hantera arbetsförmåga som miljörelativ möta arbetsgivares synsätt på en produktionsförmåga Genom att arbeta i samklang med ekonomiska incitamentsstrukturer lönebidrag vilket leder till anställning i funktionshinderspecifika positioner på arbetsmarknaden. Genom att möta osäkerhet kring arbetsförmåga hos personer med funktionsnedsättning med tillitsskapande processer; integritet, kompetens, soliditet, lojalitet och öppenhet.

Tillit är en central mekanism Trust i s a psychological state compromising the intention to accept vulnerability based upon positive expectations of the intentions or behaviour of another Arbetsgivare har en låg generell lokal tillit till att anställa personer med funktionsnedsättning för att många saknar erfarenhet Arbetsgivare kan uppleva funktionsnedsättning som osäkert svårt att definiera och förhålla sig till - vilket leder till en låg generell tillit till arbetsförmåga hos pwd - kan dock bli en högre tillit men då främst i funktionshinderspecifika positioner Arbetsgivare har en hög partikulär (erfarenhetsbaserad) tillit till SEcoachen trovärdighet i bemötande vilket medför en högre tillit till produktionsförmåga hos arbetstagare med funktionsnedsättning

Implikationer för arbetslivsinriktad rehabilitering Ta ett arbetsgivarperspektiv och följ arbetsmarknadens logik istället för rehabiliteringssystemets logik Funktionsförmåga = produktivitet Diagnos äger enbart giltighet i rehabiliteringssystemet skapar stereotyper Agera trovärdigt integritet, kompetens, soliditet, lojalitet och öppenhet

Referenser De flesta referenser finns i avhandlingen Gustafsson, J. (2014). Supported employment i en svensk kontext- förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete. [Supported employment in a Swedish context conditions within that context, when a person with disabilities reaches, procures and retains employment ] (Doctoral dissertation). Örebro: Örebro universitet

johanna.gustafsson@oru.se johanna.gustafsson@s-activa.se