Lovtider läsåret 2015/2016

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Utbildningschefsnätverket 2013-02-15 ÄRENDE 3 Till Utbildningschefsnätverket Förslag till Lovtider läsåret 2015/2016 Utbildningsgruppen har lyft frågan om lovtidernas förläggning över året och uppdragit åt GR Utbildning att tillsammans med utbildningscheferna ta fram underlag för beslut om gemensamma lovtider inför läsåret 2015/2016. Utbildningschefsnätverket föreslås att rekommendera Utbildningsgruppen att föreslå kommunerna att fastställa gemensamma lovtider för läsåret 2015/2016 enligt följande: Höstlov 2015 infaller vecka 44 (26-30 oktober), Påsklov 2016 infaller veckan efter påsk (28 mars-1 april), det vill säga vecka 13. Göteborg 23 januari 2013 Börje Rådesjö /Jenny Nordqvist

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Utbildningschefsnätverket 2013-02-15 ÄRENDE 4 Till Utbildningschefsnätverket Förslag till Södra nodens representation i Vux-UC Vux-UC bereder ärenden inom ramen för det regionala vuxenutbildningsavtalet. Vux-UC fattar beslut om; - riktlinjer och principer för hantering av avtalsutbildningarna, - utbildningsområden, - marknadsföringsinsatser, - i frågor rörande uppföljning, utvärdering och utveckling, - påtalande av kvalitetsbrister i utbildningarna. Kicki Nordberg kommer att avsluta sitt uppdrag i Vux-UC 2013-02-28 och södra noden behöver ny representation i gruppen. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att Jan Magnusson, Öckerö kommun representerar södra noden i Vux-UC från och med 2013-03-01. Göteborg 7 februari 2013 Börje Rådesjö /Josefin Grahn

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Utbildningschefsnätverket 2013-02-15 ÄRENDE 5 Till Utbildningschefsnätverket Förslag till Beredskapsåtgärd för utbildningar inom yrkesvux 2013/2014 Om både samverkansavtal och statsbidrag alternativt samverkansavtal för regionala utbildningar inom yrkesvux uteblir 2014 finns det behov av en beredskapsåtgärd avseende de regionala yrkesvuxutbildningar som under 2013 startas i Göteborgsregionen. Beredskapsåtgärden avser garantera att de studerande som påbörjar sina studier 2013 har möjlighet att fullfölja dessa under 2014 om utbildningslängden så kräver. I den statsbudget som hittills presenterats för statsbidrag avseende yrkesvux 2014 har anvisats 6 150 helårsplatser. Den förväntade tilldelningen för Göteborgsregionen är ca 10%. I det fall Göteborgsregionen erhåller statsbidrag samtidigt som samverkansavtal uteblir under 2014 avser beredskapsåtgärden täcka kostnaderna för eventuell skillnad mellan statsbidrag och faktiska utbildningskostnader. Skulle både samverkansavtal och statsbidrag utebli under 2014 kommer utbildningskostnaderna helt att behöva finansieras genom interkommunal ersättning från respektive hemkommun. Vux-UC har 2013-01-30 ställt sig bakom förslaget. Utbildningschefsnätverket föreslås enas om att godkänna ovan föreslagna beredskapsåtgärd, vilken innebär att utbildningarna inom den regionala yrkesvuxsatsningen genomförs så att de kan löpa över årsskiftet 2013/2014, varvid dessa platser alternativt skillnad mellan statsbidrag och faktiska utbildningskostnader finansieras genom interkommunal ersättning från respektive hemkommun vid uteblivet statsbidrag och samverkansavtal alternativt uteblivet samverkansavtal. Göteborg 24 januari 2013 Börje Rådesjö /Kenneth Ardehed

KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Utbildningschefsgruppen 2013-02-15 ÄRENDE 6 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Möjligt regiongemensamt agerande med anledning av reformen om förstelärare Bifogat återfinns ett diskussionsunderlag i syfte att pröva tanken på ett regiongemensamt agerande med anledning av reformen om förstelärare. Detsamma är utformat som en slags positionsbestämning, vilken är tänkt att skapa förutsättningar för samsyn runt denna reform. Föreligger detta kan de av GRs medlemskommuner som så finner lämpligt med GR som arena starta en process, vilken bl.a. syftar till erfarenhetsutbyte gällande rekryteringsprocess, kvalifikationskrav, villkor och de utmaningar och möjligheter som reformen innebär. Processen ska följa, ta del av och i relevanta fall anpassas till det arbete som görs nationellt under ledning av SKL gällande reformen om förstelärare. (Se bilaga Håkan Larssons minnesanteckningar från möte hos SKL). Förslagsvis etableras en arbetsgrupp med representanter från de kommuner som är intresserade av samagerande och vars resultat godkänns av Utbildningschef i berörd kommun innan eventuella gemensamma aktiviteter iscensätts. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att uppdra åt GR att tillsammans med intresserade medlemskommuner starta arbete i syfte att stödja processen gällande reformen om förstelärare. Göteborg 5 februari 2013 Börje Rådesjö /Fredrik Åkerlind

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Diskussionsunderlag 2013-02-05 Börje Rådesjö Fredrik Åkerlind Diskussionsunderlag kring reformen gällande förstelärare gemensamma utgångspunkter Kommungemensam satsning vid införandet av reformen om förstelärare Intresserade GR-kommuner avser att samverka i införandet av reformen om förstelärare. Vidare söks samband nationellt i syfte att söka skapa god kalibrering i satsningen inte minst med de andra storstadsregionerna. Fördelarna med ett samagerande är många; - reformen kan endast legitimeras genom en kvalitetssäkrad process, där arbetsgivare i samma arbetsmarknadsregion enas om de kriterier som skall ligga till grund för utnämning av förstelärare samt att dessa kriterier är väl förankrade bland alla de aktörer som berörs. Ju mer provinsiellt reformen genomförs desto mindre verkningsfull blir den. Värdet av satsningen devalveras om exv. en enskild kommun formulerar de kriterier som skall gälla i den egna kommunen och själva bedömer vilka som skall kunna komma ifråga. Bedömningarna kan göras av oberoende aktör och för att inte inlåsningseffekter skall uppstå för den enskilde försteläraren måste hela processen och dess kriterier vara allmänt accepterade i den arbetsmarknadsregion som läraren verkar. - tiden fram till reformstart är mycket kort och snabbt agerande är av yttersta vikt i syfte att säkra satsningens syfte. - vid sidan av vikten av tempots hållande kan också konstateras att en volymutmaning föreligger. Det är många lärare som skall komma ifråga. I de tre storstadsregionerna kan det handla om cirka 3 000. Att i detta sammanhang upprätta rationella rutiner med många kostnadsbärare torde vara mycket kostnadseffektivt. - ett samverkansprojekt av ovan tänkta slag skapar ett idé- och erfarenhetsutbyte arbetsgivare emellan som förhoppningsvis bär frukt också ur andra perspektiv än det här aktuella. Troliga framgångsfaktorer: Varje huvudman ska ha ett öppet ansökningsförfarande till befattningar som förstelärare. Likvärdig process kring kvalitetssäkring av förstelärare i arbetsmarknadsregionen. Detta skapar bland annat möjlighet för en ökad rörlighet bland förstelärare och trygghet kring att förstelärarnas yrkesskicklighet är meriterande på samma sätt i de kommuner som utgör en arbetsmarknadsregion. Det ska vara en kvalitetssäkrad process gällande urval till förstelärare. Det är viktigt ur ett arbetsgivarperspektiv, men också för den enskilda läraren att 1

KOMMUNALFÖRBUNDET GR exempelvis personens legitimitet för försteläraruppdraget är odiskutabel. En förutsättning för detta är transparens och systematik i urvalsprocessen i syfte att bidra till en likvärdig bedömning. Arbetsgivare får stöd i bedömning av lärare, exempelvis gällande vad som uppfyller kvalifikationskravet särskild yrkesskicklighet. Behoven styr var förstelärare ska verka. Skolor med stort verksamhetsutvecklingsbehov ska prioriteras. Med stor fördel bör dessa tjänster kunna flyttas runt mellan skolorna. Detta medför att det går att under några år kraftsamla på vissa skolor och ge skolorna möjlighet att utvecklas med stöd av förstelärare. Om behoven efter några år minskar eller är större på andra skolor, finns det då möjlighet att flytta försteläraretjänster. Kontinuerlig kvalitetsbedömning och fortbildning av förstelärare så att de upprätthåller och utvecklar den yrkesskicklighet som de hade när de tillträdde tjänsten. 2

Bilaga. Håkan Larsson Minnesanteckningar januarimöte på SKL gällande förstelärare Prio projekt inom Stockholms stad har pågått under en period. P-A relaterar till PM som sammanfattar Mc Kinseys perspektiv på tydliga och mer differentierade karriärvägar för den svenska lärarkåren. De beskriver det i form av två olika vägar, skolledning och undervisningsansvar. P-A informerar om att Stockholms stad har ett projekt igång som heter Prio. Rektorn från Aspuddens skola i Stockholm deltar i mötet för att informera om hur långt de har kommit. Se nedan. Inledande allmän diskussion Ska vi identifiera ett antal spår när det gäller karriärtjänster för lärare? Vad ska vi ha för villkor för de som går in på dessa tjänster. Intern eller extern rekrytering. Ska det ingå annat än undervisning. Ferietjänster eller ej. Gruppens uppdrag är att ta fram en skrivning som beskriver hur ovanstående ska hanteras. Kan vi komma med rekommendationer under våren till Sveriges kommuner? Gruppen är enig om att detta bör vara möjligt. Ja, det är målet! Stockholm stad säger att de vill ha tidsbegränsade uppdrag som förstelärare SKL delar den uppfattningen. SKL anser dock att vi inte kan ta bort löneökningen i de fall som läraren återgår till ordinarie tjänst P-A konstaterar att departementet har inte varit så intresserade av att diskutera tidsbegränsade uppdrag för förstelärarna. Det finns uppfattningar runt bordet som visar att man vill ha semestertjänster för förstelärarna. Men uppfattningarna är långt ifrån samstämmiga. Bodil från SKL SKL har kontakt med regeringen angående statsbidraget. SKL har inte så mycket information just nu. SKL vill ha ett enkelt system, men detta återstår att se. Det finns en risk att vi kommer att behöva lämna mycket information från huvudmännen. Det kommer att vara kort om tid och pengarna kommer att finnas från början av juli 2013. Det finns en misstänksamhet för att huvudmännen ska missbruka systemet. Statbidragsförordningen kräver riksdagsbeslut. Detta beslut skulle tas i januari, men för närvarande vet inte SKL när beslutet kommer att tas. Alla signaler tyder på att systemet införs till hösten 2013.

Maria, rektor vid Aspuddens skola (grundskola ca. 1000 elever) Arbetar med Prio projektet. Mc Kinzie har varit inne på Aspuddens skola. De startade i januari 2012. De har börjat på allvar nu. Det krävs en inre organisation och struktur som stödjer upplägget. De har nu tagit fram tydliga rollbeskrivningar. De har biträdande rektorer. Arbetslagsledare, ämnesutvecklare och utvecklingsledare. Det finns rollbeskrivningar och man har uppdraget under en tidsbegränsad tid, 10-12 månader. Arbetslagsledaren har utvecklingssamtal, men rektor sätter lönen. Arbetslagsledarna har ett lönepåslag med 2000 kronor per månad samt mindre undervisningstid. De har ämnesutvecklare i engelska svenska matte och idrott. Uppdraget löper under tio månader och lönetillägg är 700 kronor per månad. De har en tjänst som utvecklingsledare. Uppdraget löper under ett år. Nedsättning ca. 2 lektioner per vecka. Lönetillägg med ca. 1500 kronor per månad. Det är flera skolor inom Stockholms stad som genomför utvecklingsinsatser genom Prio projektet. Fortsatt allmän diskussion Södertälje anser att vi måste definiera vad det är som skolorna/verksamheten måste utveckla. Detta har man gjort i Södertälje. Dvs. det finns angivet vad varje skola måste arbeta med. Södertälje har anställt utvecklingsledare med en lön på 40.000:- per månad. Man prioriterar bl.a. språkutvecklande arbete. Och man såg att det fanns stora brister i ledarskapet i klassrummet. Deras utvecklingsledare är inte anställda för att de är duktiga i sitt ämne. De är mer duktiga i ex. ledarskap och inom området kommunikation. När det gäller förstelärare behöver man ha en inriktning både på ex. ledarskap men även inriktning mot utveckling av respektive ämnen och didaktik. P-A konstaterar att det är komplext när det gäller villkoren för förstelärarna. P-A förslår att SKL tillsammans med arbetsgruppen tar fram ett dokument som beskriver ett gemensamt förhållningssätt för hur kommunerna sak hantera frågan om förstelärare. P-A föreslår att dokumentet byggs upp på följande sätt. 1. Ingress 2. Hur ska rekrytering och urval gå till. Hur kan lärare kvalificera sig till arbete som förstelärare. 3. Beskrivning av karriärvägar för lärare via tre spår. Dvs. ledarskap, didaktiskt och ämnesinriktat. P-A konstaterar att det är den didaktiska inriktningen som ligger till grund för tankarna bakom förstelärare. 4. Villkoren för förstelärarna Vi delar in oss i tre grupper för att resonera om punkterna 2-4 ovan

Grupp 1 Hur kan man meritera sig, Astrid Nordenfelt, Stockholms stad säger att de har diskussioner med Arete angående en light variant. De tycker att det är bra att det finns en kvalitetsstämpel som är likvärdig över landet. Förstelärare är det didaktiska spåret. Ämnesspåret går mer mot lektorsspåret. Kvalite och kompetens ska vara vägledande när vi utser förstelärarna. Det måste finnas en kvalitetsstämpel för att det ska vara legitimitet. Grupp 2 (Här ingick jag) Se anteckningarna Grupp 3 (Denna grupp var inte så konkreta i sin redovisning) Villkoren Viktigt med tidsbegränsat uppdrag Typ av tjänst ferie eller semester Annonsering av tjänster Ökad måluppfyllelse och inte bara ett sätt för lärare att göra karriär. Avslutning av mötet P-A efterfrågar besked om gruppen bedömer att det är meningsfullt att ta fram ett dokument. Samtliga i gruppen anser att det måste göras. Men vi konstaterar även att det finns frågor som är svårare än andra att kunna konkretisera. SKL åtar sig att ta fram ett första utkast som vi får via mail innan vårt nästa möte den 25 februari. SKL har målsättningen att dokumentet ska vara klart i slutet av mars. Dock kan något avsnitt behöva bearbetas under lite längre tid. Min egen reflektion av mötet Jag tycker att det var ett bra möte med mycket tankar och diskussion. Det märktes tydligt att samtliga sitter med samma frågor, dvs. de frågor som vi själva har. Jag tror att vi kommer att ha nytta av gruppens arbete. P-A tycker att det är utmärkt att vi tar med oss upprättat PM för att diskutera frågan med andra kommuner, ex. inom GR. Han vill även att det första utkastet som tas fram till den 25 februari kan/ska diskuteras i de sammanhang där vi träffar andra kommuner.

KOMMUNALFÖRBUNDET GR RAPPORT 2013-01-14 Margaretha Allen ÄRENDE 7 Rapport om Programinriktat individuellt val (IMPRO) och gruppbaserad yrkesintroduktion (IMYRK) inom GRs samverkansavtal för gymnasieskolan I samband med den nya gymnasiereformen GY2011 inrättades nationella introduktionsprogram av fem olika slag. Två av dessa ingår helt eller delvis i GRs samverkansavtal för gymnasieskolan. Dessa är programinriktat individuellt val (IMPRO) och gruppbaserad yrkesintroduktion (IMYRK). Under det första läsåret 2011/2012 erbjöd Göteborg och Kungälv dessa två program även till elever i andra medlemskommuner. Utbildningschefsgruppen enades 2011-08-19 om att rekommendera ett extra IKE-stöd enligt schablon utöver priset för närliggande program om 15 000 kr för IMPRO (under 1 år enligt lag och förordning) och 20 000 kr per år för IMYRK (enligt elevens studieplan). Utbildningsgruppen beslutade enligt förslaget 2011-09-08 och under läsåret 2011/2012 utgick denna extra summa vid interkommunal ersättning mellan kommunerna som en del i den interkommunala prislistan. Utbildningscheferna påpekade, i samband med sin rekommendation, att det fanns behov av uppföljning och utvärdering av kostnader för introduktionsprogrammen. En första ekonomisk uppföljning genomfördes efter läsåret 2011/2012, vilken pekade på att det extra stödet låg rätt i nivå. Under hösten 2012 har samtliga elever som gick något av dessa program följts upp för att se hur deras studieplan hade förändrats. Kostnaderna samt det extra stödet har också följts upp under hösten 2012. Uppföljning i Göteborg Av de 157 eleverna på IMPRO går drygt hälften (54,1 procent) kvar på samma introduktionsprogram. 50 elever går på ett nationellt program (31,8 procent). 8 elever går på ett annat introduktionsprogram medan 14 elever (8,9 procent) har avbrutit sin utbildning. Av dessa 14 är 7 från annan kommun än Göteborg och kan således gå ett introduktionsprogram eller en annan utbildning i sin hemkommun. Av de 132 eleverna på IMYRK går en knapp tredjedel (27,3 procent) kvar på samma introduktionsprogram. 25 elever går på ett nationellt program (19 procent). 32 elever har gått över till ett annat introduktionsprogram (24, 2 procent) medan 39 elever har avbrutit sin utbildning (29,5 procent). Av dessa 39 är 8 från annan kommun än Göteborg och kan således gå ett introduktionsprogram eller en annan utbildning i sin hemkommun. Se bilaga för ytterligare information. 1

KOMMUNALFÖRBUNDET GR Av eleverna i Göteborg är 14 procent från andra kommuner, dvs 37 stycken. (27 IMPRO och 10 IMYRK). Uppföljning Kungälv I Kungälv startade 10 elever på IMPRO. Av dessa har 7 elever (70 procent) gått över till nationellt program, 2 elever (20 procent) går kvar på IMPRO år 2 och 1 elev (10 procent) går på IM i annan kommun. På IMYRK gick 12 elever och av dessa går 8 elever (66 procent) kvar i år 2 på IMPRO, 1 elev (8,3 procent) har gått över till nationellt program, 1 elev (8,3 procent) har gått över till IMPRE och 2 (16,6 procent) har avbrutit sina studier. Se bilaga för ytterligare information. Ekonomisk uppföljning Uppföljningen visar följande utfall: 2

Utvä rdering äv IMPRO och IMYRK UTVÄRDERING AV DE INTRODUKTIONSUTBILDNINGAR SOM ÄR SÖKBARA INOM GR OCH BEDRIVS AV GÖTEBORG STAD UTBILDNING. Utvärderingen redovisar vad som har hänt under det första året hur många som har övergått till nationellt program, avbrott, byte av studieväg. Programinriktat individuellt val, IMPRO eleverna ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Yrkesintroduktion, IMYRK eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Antal elever som var antagna på utbildningarna den 15 oktober 2011. PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL - IMPRO ANTAL ELEVER PROBA 19 PROBF 19 PROEE 6 PROFT 34 PROFTMTG 12 PROHA 19 PROHV 8 PRORL 20 PROVO 20 SAMTLIGA 157 YRKESINTRODUKTION - IMYRK YRKBA 11 YRKBAFYS 10 YRKBF 12 YRKHA 22 YRKHVTEX 14 YRKIN 11 YRKNB 10 YRKRL 25 YRKVO 17 SAMTLIGA 132 Totalt 289

En översiktlig bild som visar vad eleverna program gör ett år senare. PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL - IMPRO ANTAL ANDEL EJ GY VERK 1 14 8,9 % IMIND 1 0,6 % IMPRE 5 3,2 % IMPRO 85 54,1 % IMYRK 2 1,3 % NPHÖG 2 1 0,6 % NPYRK 3 49 31,2 % SAMTLIGA 157 YRKESINTRODUKTION - IMYRK EJ GY VERK 39 29,5 % IMIND 11 8,3 % IMPRE 5 3,8 % IMPRO 16 12,1 % IMYRK 36 27,3 % NPHÖG 1 0,8 % NPYRK 24 18,2 % SAMTLIGA 132 Totalt 289 Av de 157 eleverna på IMPRO går drygt hälften (54,1 procent) kvar på samma introduktionsprogram. 50 elever går på ett nationellt program (31,8 procent). 8 elever går på ett annat introduktionsprogram medan 14 elever har avbrutit sin utbildning. Av dessa 14 är 7 från annan kommun än Göteborg och kan således gå ett introduktionsprogram eller en annan utbildning i sin hemkommun. Av de 132 eleverna på IMYRK går en knapp tredjedel (27,3 procent) kvar på samma introduktionsprogram. 25 elever går på ett nationellt program (19 procent). 32 elever har gått över till ett annat introduktionsprogram medan 39 elever har avbrutit sin utbildning (29,5 procent). Av dessa 39 är 8 från annan kommun än Göteborg och kan således gå ett introduktionsprogram eller en annan utbildning i sin hemkommun. I bilaga 1 finns det siffror, per utbildning, som visar vad eleverna gör ett år senare. 1 Har avbrutit sin utbildning 2 Nationellt program - högskoleförberedande 3 Nationellt program - yrkesförberedande

Bilaga 1 PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL - IMPRO ANTAL PROBA 19 EJ GY VERK 3 IMPRO 7 NPYRK 9 PROBF 19 IMPRO 11 NPYRK 8 PROEE 6 EJ GY VERK 1 IMPRO 2 NPYRK 3 PROFT 34 EJ GY VERK 4 IMPRO 21 IMYRK 2 NPYRK 7 PROFTMTG 12 IMPRO 9 NPHÖG 1 NPYRK 2 PROHA 19 EJ GY VERK 1 IMPRE 1 IMPRO 15 NPYRK 2 PROHVTEX 8 IMIND 1 IMPRE 3 IMPRO 4 PRORL 20 EJ GY VERK 3 NPYRK 17 PROVO 20 EJ GY VERK 2 IMPRE 1 IMPRO 16 NPYRK 1 SAMTLIGA 157

YRKESINTRODUKTION - IMYRK ANTAL YRKBA 11 EJ GY VERK 1 IMPRO 2 IMYRK 3 NPYRK 5 YRKBAFYS 10 EJ GY VERK 4 IMIND 1 IMPRO 2 IMYRK 2 NPYRK 1 YRKBF 12 EJ GY VERK 2 IMIND 1 IMPRE 2 IMPRO 2 IMYRK 3 NPYRK 2 YRKHA 22 EJ GY VERK 9 IMPRE 1 IMPRO 2 IMYRK 9 NPYRK 1 YRKHVTEX 14 EJ GY VERK 6 IMPRE 1 IMYRK 7 YRKIN 11 EJ GY VERK 2 IMIND 3 IMPRE 1 IMYRK 1 NPYRK 4 YRKNB 10 EJ GY VERK 2 IMYRK 5 NPYRK 3 YRKRL 25 EJ GY VERK 10 IMIND 4 IMPRO 2 IMYRK 5 NPYRK 4 YRKVO 17 EJ GY VERK 3 IMIND 2

IMPRO 6 IMYRK 1 NPHÖG 1 NPYRK 4 SAMTLIGA 132

Uppföljning av eleverna som gick i PRO och YRK förra året Elever som gick på IMYRK FT11b (12 st) 8 går kvar i år 2 1 gick över på nationellt program FT 1 går på IMPRE 2 har avbrutit sina studier Elever som gick i IMYRK 11b (10 st) 6 går kvar i år 2 2 går på IM i annan kommun (Ale) 2 har avbrutit sina studier Elever som gick i IMPROBF11 (5 st) 4 elever går på nationellt program (BF) 1 elev är kvar på PROBF i år 2 Elever som gick i IMPROBA11 (2 st) 2 elever går på nationellt program BA Elev som gick i IMPRORL11 (1 st) Eleven går på nationellt program RL Elev som gick på IMPROVO11 (1 st) Eleven går på IM i annan kommun ( Gbg) Elev som gick på IMPROIN11 Eleven är kvar på PROIN i år 2.