Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010

Enheten för internationell 2011-03-10 Dnr: 2011/00279 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken 2010 Under 2010 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 1 136 miljarder kronor och varuimporten till 1 066 miljarder kr, vilket innebär en ökning för exporten med 14 procent och importen med 17. Räknat i volym ökade exporten med 13 procent och importen med 17 procent. Den svenska utrikeshandeln genomgår nu en stark återhämtning efter den ekonomiska krisen. Värdet av exporten och importen har dock ännu inte nått upp till nivån före krisen under helåret 2010. Enligt säsongsrensad statistik från SCB hade exporten återhämtat sig till nivån före krisen i december 2010 och importen i januari 2011. Under sista kvartalet 2010 ökade exportvärdet för de flesta stora svenska exportvaror. Särskilt stark var återhämtningen för de av krisen hårt drabbade sektorerna järn- och stål, energi och för fordonsindustrin. Den svenska bytesbalansen visade under 2010 ett överskott på 209 miljarder kr, vilket är en försämring jämfört med 2009 med fyra procent. EU:s värdeandel av svensk export uppgick under 2010 till 57 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av importen till 68 procent. Den svenska exporten till USA ökade mellan 2009 och 2010 med 31 procent vilket gjorde att USA nu är Sveriges fjärde största exportmarknad efter Tyskland, Norge och Storbritannien. Den svenska importen från Sydkorea ökade med 126 procent mellan 2009 och 2010, främst beroende på en kraftig ökning av importen av diverse elektronikkomponenter. Under 2010 uppgick den svenska tjänsteexporten till 463 miljarder kr, knappt 13 miljarder mer än under 2009. Samtidigt ökade tjänsteimporten med bara en miljard kronor till 348 miljarder. Tjänsteexporten utgjorde under året 29 procent av total export och tjänsteimporten 25 procent av total import. Handeln med tjänster gav under 2010 ett överskott på 114 miljarder kronor vilket utgör 62 procent av det samlade överskottet i Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster. Svenska direktinvesteringarna i utlandet uppgick 2010 till 131 miljarder kr, 19 miljarder mer än under 2009. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige från 79 till 38 miljarder, vilket resulterade i att direktinvesteringsnettot minskade med 51 procent.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och den ekonomiska krisen... 1 2.1 Handelns utveckling under krisen... 3 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse... 4 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 7 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 11 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 12 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 14 4.2 Varuhandel med den inre marknaden... 15 4.2.1 Utförsel... 15 4.2.2 Införsel... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden... 31 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 35 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2010, i löpande priser HA 22 SM 1101 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

2011-03-10 Sida 1(40) 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel har kvartalsrapporten under det senaste året tagit upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Trots att krisen för den svenska utrikeshandeln nu håller på att ebba ut och utrikeshandeln återhämtar sig fortsätter vi krisbevakningen även i denna rapport. Detta sker i rapportens andra kapitel, först med en redogörelse för handelns utveckling under krisen och det senaste kvartalet och därefter med en jämförelse av den svenska utvecklingen med den i några jämförbara länder. Mer statistik om krisens effekter för Sveriges utrikeshandel finns tillgänglig på Kommerskollegiums hemsida (www.kommers.se/krisen). I de därpå följande kapitlen analyseras statistiken 2010. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och den ekonomiska krisen I januari 2011 var värdet på varuexporten 24 procent högre än under januari 2010 men fortfarande 12 procent under toppnivån i april 2008. Under helåret 2009 minskade Sveriges export med 17 procent i värde och 18 procent i volym, jämfört med 2008. Detta utgör den största exportminskningen sedan andra världskriget. Trots en stark exportuppgång under 2010 låg det totala exportvärdet strax under 2007 års värde. Under januari 2011 importerades varor till ett värde 22 procent högre än under januari 2010. Importintäkterna låg dock 13 procent under nivån under toppmånaden april 2008. Under helåret 2009 minskade Sveriges import med 17 procent i värde och 16 procent i volym. Importvärdet 2010 uppgick till en nivå mellan 2007 och 2008 års nivåer. Enligt säsongsrensad statistik från SCB hade exporten återhämtat sig till nivån före krisen i december 2010 och importen i januari 2011. 1 1 SCB 2011-02-28 <http://www.scb.se/pages/tableandchart 282817.aspx>

Förändring över motsvarande månad föregående år (%) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 2011-03-10 Sida 2(40) Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - jan 2011) 20 10 0-10 -20-30 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 30 Industrins exportorderingång (jan 2008 - dec 2010) 20 10 0-10 -20-30 -40 Månadsvis Kvartalsvis

2011-03-10 Sida 3(40) Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Efter att sjunkit i allt snabbare takt från minus åtta procent i maj 2008 till som lägst minus 32 procent i februari 2009 började minskningstakten för exportorderingången mattas av, för att i november 2009 börja öka igen i förhållande till samma månad året innan. Under första halvåret 2010 accelererade exportorderingångens ökningstakt markant och hade i juni nått en nivå 25 procent över nivån ett år tidigare. Efter att ökningstakten under tredje kvartalet mattats av något ökade exportorderingången under 2010 års sista kvartal med 18 procent jämfört med samma kvartal 2009. 2.1 Handelns utveckling under krisen Under sista kvartalet 2010 ökade den svenska exporten med 20 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om exportökningen är generell över alla varugrupper är det de exportvarugrupper som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen; energivaror, verkstadsvaror samt järn- och stålvaror, som uppvisar den starkaste återhämtning. I den stora gruppen verkstadsvaror finns bland annat den hårt drabbade fordonsindustrin. Under fjärde kvartalet 2010 ökade exporten av last- och dragfordon, personbilar samt bildelar och tillbehör med 78, 16 respektive 45 procent. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna ökning sker från en mycket låg exportnivå, detta gäller särskilt last- och dragfordon. Även mineralvaru- och energivaruexporten fortsatte att öka kraftig under fjärde kvartalet 2010 om än inte lika kraftigt som under andra och tredje kvartalen. Mineralvaror, som består av järnmalm, järn och stål samt övriga metaller, ökade med 34 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009, medan exporten av energivaror, till stor del bestående av raffinerade mineraloljor, ökade med 22 procent. En viktig anledning till att exportvärdet för dessa två varugrupper ökat så kraftigt är stigande världsmarknadspriser men det är värt att notera att exporten ökat påtagligt även räknat i fasta priser. Exporten av livsmedel, som klarat krisen relativt väl, fortsatte öka även under sista kvartalet 2010. Mellan fjärde kvartalet 2009 och motsvarande kvartal i år ökade livsmedelsexporten med 16 procent. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år har exporten av livsmedel ökat kontinuerligt under hela krisens förlopp. Läkemedelsexporen klarade liksom exporten av livsmedel krisen väl men till skillnad från livsmedelsexporten har läkemedelsexporten minskat under de två sista kvartalen 2010, med fyra respektive två procent. Läkemedel och livsmedel stod 2010 tillsammans för elva procent av Sveriges totala export. Sveriges export av tjänster drabbades av krisen betydligt senare och inte lika kraftfullt som varuexporten. Det var först under andra kvartalet 2009 som tjänsteexporten började minska jämfört med motsvarande period 2008. Under helåret 2009 uppgick tjänsteexporten till 451 miljarder kronor vilket är en minskning med tre procent jämfört med 2008. Andra kvartalet 2010 bröts nedgången och under de tre sista kvartalen ökade tjänsteexporten med fem, sex respektive fyra procent, jämfört med motsvarande kvartal 2009. Importen av tjänster började öka igen så

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 2011-03-10 Sida 4(40) smått under tredje kvartalet 2010, med en procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Under sista kvartalet 2010 ökade tjänsteimporten med tre procent. 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Jämfört med andra länder med liknande exportprofil klarade sig Sveriges export relativt väl under själva krisen. Utifrån den något bättre situation som den svenska utrikeshandeln befann sig i när utvecklingen vände så har den svenska exporten inte vuxit i samma snabba takt som EU, Tyskland och USA. Den finska exporten drabbades hårdare av krisen än den svenska och har dessutom tagit längre tid på sig att återhämta sig men är nu på god väg tillbaka. Under sista kvartalet 2010 hade exportvärdena för USA, Tyskland, Finland och EU:s externhandel ökat med 18, 18, 22 respektive 24 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009 medan Sveriges export ökat med 20 procent under samma period. Diagram 2.3 30 20 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-2010) 10 0-10 -20-30 -40-50 3. Bytesbalansen EU (extern) Finland Tyskland USA Sverige Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen fjärde kvartalet 2010, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Andel av BNP (%) 2011-03-10 Sida 5(40) vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade under 2010 ett överskott på 209 miljarder kr, vilket är en försämring jämfört med 2009 med fyra procent. Detta beror på en försämring av handelsbalansen på 19 procent. Tjänstebalansen var under 2010 elva procent bättre än 2009. Sedan 2008 har tjänstehandeln givit ett större bidrag än varuhandeln till den positiva bytesbalansen. Under 2010 var överskottet i tjänstebalansen 38 procent högre än överskottet i handelsbalansen, detta trots att tjänstehandeln bara utgör en dryg fjärdedel av den totala handeln. Diagram 3.1 10 Sveriges bytesbalans 1998-2010 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3.2 Handelsbalans Utvecklingen av den svenska handelsbalansen var starkt positiv under större delen av 90-talet. Från att 1990 ha uppgått till drygt en procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till över åtta procent 1997. Under senare år har andelen dock åter sjunkit och under 2010 uppgick handelsbalansen bara till 2,5 procent av BNP, vilket är 0,8 procentenheter mindre än under 2009.

Andel av BNP (%) 2011-03-10 Sida 6(40) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1998-2010 8 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 6 4 2 0-2 -4 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat under hela perioden från 1999. Under krisåret 2009 minskade den svenska såväl exporten och importen med 17 procent i värde och 18 respektive 16 procent i volym. Under 2010 ökade exporten med 15 procent i volym och 14 procent i värde samtidigt som importen ökade med 17 procent i både volym och värde. 3 4.1 Sveriges export och import av varor Under 2010 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 1 136 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 1 066 miljarder kr. Enligt preliminär statistik från SCB:s visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2011 ett överskott på nio miljarder kr, vilket är två miljarder, eller 14 procent mer än under januari 2010. Varuexporten uppgick preliminärt under januari 2011 till 97 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 88 miljarder kr. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Andel (%) 2011-03-10 Sida 7(40) 4.1.1 Geografisk fördelning Sveriges export till hela Europa ökade med tolv procent mellan 2009 och 2010. Trots denna ökning minskade den europeiska andelen av den svenska exporten något. Den europeiska marknaden utgör 72 procent av svensk exportmarknad. Även exportvärdet till EU(27) ökade med tolv procent under samma period medan exporten till Norge ökade med sju procent och till Ryssland med hela 49 procent. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2006 2007 2008 2009 2010 (%) Export 1 089,1 1 139,7 1 194,4 996,5 1 136,1 14 intra-eu(27) 655,1 697,2 716,8 581,9 650,8 12 extra-eu(27) 434,0 442,4 477,6 414,6 485,3 17 Import 939,7 1 034,4 1 097,9 912,9 1 066,4 17 intra-eu(27) 662,0 743,5 768,0 628,4 722,8 15 extra-eu(27) 277,7 291,0 329,9 284,5 343,5 21 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Under 2010 ökade det totala värdet av den svenska exporten med 14 procent. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent vilket är en procentenhet mindre än under 2009. Diagram 4.1 70 Svensk export 2009 resp 2010 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2009 2010 60 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Asien ökade med tolv procent i värde under 2010. Till både Kina och Japan ökade exporten med 14 respektive procent samtidigt som exporten till Indien ökade med tre procent.

Andel (%) 2011-03-10 Sida 8(40) Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet ökade med 31 procent mellan 2009 och 2010, ett resultat av en kraftig ökning i exporten till alla de stora mottagarländerna i Amerika, USA, Brasilien, Kanada, Mexiko, och Chile. Till USA och Kanada ökade exporten med 31 respektive 22 procent, till Chile och Mexiko med 35 respektive 27 procent. Exporten till Brasilien ökade med hela 63 under 2010. Den svenska importen ökade i värde med 17 procent mellan 2009 och 2010. Drygt fyra femtedelar av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten, som står för elva procent av total import, ökade med 29 procent. Av de tre asiatiska länder med en importandel på över en procent ökade importen från Sydkorea, med 126 procent, med 25 procent från Kina och sju procent från Japan. Medan importen från hela Amerika ökade med tre procent 2010 minskade den med tre procent från USA, fem procent från Brasilien, elva procent från Kanada. Från de tre övriga amerikanska länder från vilka Sverige under 2010 importerade för mer än en miljard kronor ökade importen, från Chile med 29 procent, från Peru med 55 procent och från Venezuela med hela 82 procent. Diagram 4.2 Svensk import 2009 resp 2010 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 80 2009 2010 70 60 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl EU:s värdeandel av den totala importen uppgick till 68 procent. Medan Asien och Övriga Europa ökade sin andel av Sveriges totala import mellan 2009 och 2010 så minskade andelen som kom från Afrika, Amerika och EU. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 återhämtade sig starkt under 2010. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym med 23 procent och i värde med 16 procent. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter.

2011-03-10 Sida 9(40) Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter, ökade kraftigt under 2010, med 20 procent i volym och 38 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 11 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling % förändring. Värdeandel 2010 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2009 3 kv 4 kv 2010 2009 3 kv 4 kv 2010 2010 2010 2010 2010 11,3 3,0 Skogsvaror - 4,7 3,6 2,8 2,2-11,6 15,6 5,8 12,5 11,0 9,1 Mineralvaror - 24,5 27,6 13,0 20,4-22,1 18,6 1,4 18,7 12,8 12,5 Kemivaror - 3,8 5,0 6,7 6,5-6,9 0,9 4,1 7,3 7,6 13,5 Energivaror - 14,0 18,4 13,2 15,5-13,9 23,0 6,7 11,4 45,0 42,4 Verkstadsvaror - 25,9 24,4 36,5 22,9-22,6 32,3 27,3 28,4 12,4 19,5 Övriga varor - 4,4 6,6 9,4 5,6-6,7 6,3 6,5 5,1 Totalt, volym - 17,6 16,3 21,2 15,0-16,0 19,2 15,0 17,1 100,0 100,0 Totalt, värde - 16,6 16,5 20,2 14,0-16,9 19,0 15,6 16,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten under 2010 med 6,5 procent i volym och 3,6 procent räknat i värde. För både skogsvaror och energivaror har exportens värde ökat omkring dubbelt så mycket som volymen till följd av ökade världsmarknadspriser. Medan exporten av skogsvaror ökat med 2,2 procent i volym och 4,6 procent i värde har exporten av energivaror ökat med 16 procent i volym och 31 procent i värde. Diagram 4.3 Svensk export 2009 resp 2010 Exportandelar fördelade på varuområden 60 2009 2010 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Andel (%) 2011-03-10 Sida 10(40) Importen av verkstadsvaror ökade under 2010 med 28 procent i volym och 20 procent i värde. Även för alla övriga varugrupper ökade importen i både volym och värde, skogsvaror med 13 respektive 12 procent, mineralvaror med 19 respektive 32 procent, kemivaror med 7,3 respektive 6,0 procent, energivaror med 11 respektive 36 procent och gruppen övriga varor med 5,1 respektive 3,1 procent. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och energi- och verkstadsvaror mellan 2009 och 2010 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. Diagram 4.4 Svensk import 2009 resp 2010 Importandelar fördelade på varuområden 50 2009 2010 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 11(40) 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport 1999-2010 200 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 50 0-50 -100 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexportintäkter kommer till större delen från länder utanför EU. Handeln med EU gav under 2010 ett exportunderskott på 72 miljarder kronor vilket är 26 miljarder kronor mer än under 2009. Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU bara ökade med 12 miljarder kr, minskade Sveriges totala exportöverskott från 84 miljarder kronor under 2009 till 70 miljarder kronor 2010, en minskning på 17 procent. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under 2010. Under 2009 gick skogsvaror om verkstadsvaror som den bransch som bidrog mest till Sveriges nettoexport. Under 2010 svarade skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa för en nettoexport på 97 miljarder kr. Verkstadsvaror inklusive bilar och bildelar svarade för nettointäkter på 59 miljarder kr, 8 procent sämre än under 2009. Även mineral- och kemivaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 12(40) Diagram 4.6 120 Sveriges nettoexport 2009 resp 2010 Fördelning på varuområden 2009 2010 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skogsvaror 86,2 85,5 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,8 Mineralvaror 14,3 15,9 21,1 22,9 11,5 26,4 16,9 27,6 Järn och stål 15,7 18,0 19,4 22,3 18,2 21,8 11,1 13,7 Kemivaror 21,0 20,0 14,6 20,5 7,8 0,9 14,6 12,0 Läkemedel 35,1 34,6 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 Energivaror - 37,1-34,4-45,2-53,1-52,0-64,6-39,9-58,3 Verkstadsvaror 108,5 124,5 118,7 121,3 105,3 106,3 64,2 59,3 Maskiner 51,4 57,0 54,8 64,6 72,8 69,6 57,5 61,4 Elektrovaror och 10,7 13,6 12,9 5,7-9,4-4,0-8,6-16,1 telekom Vägfordon 40,9 48,1 43,1 44,5 41,7 38,9 6,2 4,2 Övriga varor - 46,4-46,1-53,2-56,8-63,5-69,4-66,9-67,6 Livsmedel - 26,0-26,4-28,2-32,4-35,8-40,4-42,9-41,0 TOTAL 146,5 165,3 143,5 149,4 105,2 96,5 83,6 69,7 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Under 2010 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på nio miljarder kr. vilket kan jämföras med ett underskott 2009 på knappt en miljard kr. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Efter att ha minskat med 14 procent under 2009 ökade importen av personbilar under 2010 med 38 procent. Exporten, som minskat med 39 procent under 2009, ökade 2010 med 14 procent. Under 2010 utgjorde bilexporten drygt tre procent av total svensk varuexport och bilimporten drygt fyra procent av varuimporten.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 13(40) Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 42,3 24,9 17,4 15,8 22,4-6,6 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,2-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,2 47,3-9,1 19,4 41,0-21,5 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under 2010 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 19 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 41 miljarder kronor vilket gav en ökning av underskottet från 10 miljarder under 2009 till 22 miljarder under 2010. Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 14(40) 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Under 2010 utgjorde läkemedelsexporten knappt sex procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under 2010 ett överskott på 37 miljarder kr, lika mycket som under 2009. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 44,8 17,9 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,4 36,8 39,2 23,3 15,9 Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA och Storbritannien för tolv procent vardera, Frankrike för elva och Tyskland för tio procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under 2010. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under året till 66 miljarder kronor varav 59 procent gick till andra EU-länder.

Andel (%) 2011-03-10 Sida 15(40) 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 4 4.2.1 Utförsel Svensk utförsel till övriga EU-länder uppgick under 2010 till 651 miljarder kr, 57 procent av Sveriges totala export på 1 136 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt utförselvärde på 342 miljarder kr, vilket motsvarar 53 procent av den totala utförseln till EU. Utförseln till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 67 procent av Sveriges totala export. 20 Diagram 4.9 Svensk utförsel till EU(27) 2009 resp 2010 Andelar av total utförsel till EU 2009 2010 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 4 Termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 16(40) Diagram 4.10 Svensk utförsel till EU(27) 2009 resp 2010 Värde för resp land 120 2009 2010 100 80 60 40 20 0 Den svenska utförseln ökade i värde mellan 2009 och 2010 till alla stora mottagarländer inom EU. Exportvärdet minskade bara till sju av våra handelspartner inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Tyskland och Storbritannien som ökade med närmare tolv respektive tio miljarder kr. Diagram 4.11 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 2010 Övriga 32% EFTA 1% EU/EES 67%

2011-03-10 Sida 17(40) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 2010 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2009 Tyskland 113,3 10,0 12 Storbritannien 84,2 7,4 14 Danmark 74,3 6,5 2 Finland 70,3 6,2 11 Nederländerna 56,1 4,9 20 Frankrike 55,6 4,9 10 Belgien 46,0 4,1 26 Italien 32,7 2,9 8 Polen 29,0 2,6 15 Spanien 22,9 2,0-4 Österrike 10,6 0,9 14 Estland 8,9 0,8 47 Tjeckien 8,1 0,7 28 Portugal 5,9 0,5 5 Ungern 5,1 0,4 10 Irland 4,6 0,4-1 Litauen 4,6 0,4 45 Grekland 3,9 0,3-19 Lettland 2,7 0,2 27 Slovakien 2,3 0,2 24 Rumänien 2,2 0,2-4 Bulgarien 1,0 0,1 17 Slovenien 0,9 0,1-13 Luxemburg 0,7 0,1-11 Cypern 0,4 0,0-54 Malta 0,4 0,0 89 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU Totalt 650,8 57,3 12 Norge 113,2 10,0 7 Island 1,6 0,1-35 Liechtenstein 0,0 0,0-51 EES/EFTA-länder 114,8 10,1 6 Schweiz 10,2 0,9 4 EFTA-land 10,2 0,9 4 Övriga länder 360,4 31,7 21 Export Totalt 1 136,1 100,0 14

Mdr SEK Andel (%) 2011-03-10 Sida 18(40) 4.2.2 Införsel Svensk införsel från EU svarade 2010 för 68 procent, eller 723 miljarder kr, av den totala importen på 1 066 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under 2010 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av införseln från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk införsel från EU(27) 2009 resp 2010 Andelar av total införsel från EU 2009 2010 25 20 15 10 5 0 Diagram 4.13 250 Svensk införsel från EU(27) 2009 resp 2010 Värde för resp avsändningsland 2009 2010 200 150 100 50 0

2011-03-10 Sida 19(40) Värdet av den svenska införseln ökade från nästan alla EU:s medlemmar mellan 2009 och 2010. Undantagen var Bulgarien, Luxemburg och Malta där införseln till Sverige å andra sidan minskade markant. Inget av dessa länder stod dock för mer än 0,2 procent av Sveriges import. Tyskland var det land på den inre marknaden från vilken införselvärdet ökade mest, en ökning på 29 miljarder kronor mellan 2009 och 2010. Diagram 4.14 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 2010 Övriga 22% EFTA 1% EU/EES 77%

2011-03-10 Sida 20(40) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 2010 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2009 Tyskland 193,6 18,2 18 Danmark 88,3 8,3 8 Nederländerna 69,2 6,5 18 Storbritannien 60,5 5,7 18 Finland 56,5 5,3 20 Frankrike 49,2 4,6 7 Belgien 41,5 3,9 17 Italien 31,2 2,9 10 Polen 30,9 2,9 11 Irland 13,7 1,3 20 Spanien 12,9 1,2 11 Tjeckien 12,9 1,2 11 Estland 12,0 1,1 71 Österrike 11,8 1,1 13 Slovakien 8,1 0,8 25 Ungern 6,9 0,6 3 Lettland 5,7 0,5 1 Litauen 5,6 0,5 35 Portugal 3,6 0,3 1 Luxemburg 2,6 0,2-27 Rumänien 2,2 0,2 56 Slovenien 1,5 0,1 12 Grekland 1,4 0,1 15 Bulgarien 0,6 0,1-19 Cypern 0,2 0,0 25 Malta 0,1 0,0-70 Ospec i EU 0,0 0.0.. EU Totalt 722,8 67,8 15 Norge 96,2 9,0 17 Island 0,2 0,0 1 Liechtenstein 0,1 0,0 23 EES/EFTA-länder 96,6 9,1 17 Schweiz 9,4 0,9 5 EFTA-land 9,4 0,9 5 Övriga länder 237,5 22,3 23 Import Totalt 1 066,4 100,0 17

2011-03-10 Sida 21(40) 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 5 under 2010. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.15 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2010 EU(27) 58% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 11% Afrika 3% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en till två procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 49 procent under 2010 ökade den med sju, fem respektive fyra procent till Norge, Turkiet och Schweiz. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och 2008. 2009 övergick denna ökning till en drastisk nedgång och efter ett fall på 51 procent landade Sveriges export till Ryssland på ett värde i nivå med värdet 2004. Under 2010 ökade exporten till Ryssland igen, med 49 procent jämfört med ett år tidigare. 5 Import efter avsändningsland.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 22(40) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2009 2010 2009 (%) 2010 Övriga Europa 152,0 167,5 15,3 14,7 10 varav: Gibraltar 0,3 2,3 0,0 0,2 578 Island 2,4 1,6 0,2 0,1-35 Norge 105,7 113,2 10,6 10,0 7 Ryssland 14,0 20,9 1,4 1,8 49 Schweiz 9,8 10,2 1,0 0,9 4 Turkiet 12,8 13,4 1,3 1,2 5 Ukraina 3,0 2,1 0,3 0,2-30 Diagram 4.16 60 Sveriges varuhandel med Ryssland 2000-2010 Import Export 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sveriges export till hela Amerika ökade med 29 miljarder kronor under 2010 vilket motsvarar 21 procent av den totala ökningen i Sveriges export. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Under 2010 ökade Sveriges export till USA med 31 procent eller 20 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2007 till 2009 minskade USA:s exportandel från elva till sex procent och ökade under 2010 till drygt sju. Exporten till Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, var och en med en andel om knappt en procent av Sveriges totala export, ökade med 63 respektive 22 procent, jämfört med 2009. Mellan 2009 och 2010 ökade exporten till Nordamerika med 30 procent och till Central- och Syd-

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 23(40) amerika med 33 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till Brasilien men exporten ökade även kraftigt till många andra länder i regionen. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 2009 2010 2009 (%) 2010 Nordamerika 73,0 95,2 7,3 8,4 30 varav: Grönland 0,6 1,3 0,1 0,1 104 Kanada 8,6 10,6 0,9 0,9 22 USA 63,8 83,3 6,4 7,3 31 Central- och Sydamerika 21,3 28,4 212 2,5 33 varav: Argentina 1,5 1,7 0,2 0,1 13 Brasilien 6,6 10,8 0,7 0,9 63 Chile 2,1 2,8 0,2 0,3 35 Colombia 0,9 1,1 0,1 0,1 25 Mexiko 4,7 5,9 0,5 0,5 27 Peru 0,7 1,5 0,1 0,1 116 Totalt 94,3 123,5 9,5 10,9 31 Diagram 4.17 120 Sveriges varuhandel med USA 2000-2010 Import Export 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 24(40) Diagram 4.18 160 Sveriges varuhandel med Asien 2000-2010 Import Export 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 2009 2010 2009 (%) 2010 När- och Mellanöstern 25,7 29,9 2,6 2,6 16 varav: Förenade Arabemiraten 3,4 3,7 0,3 0,3 9 Iran 3,6 5,3 0,4 0,5 48 Israel 2,5 3,0 0,3 0,3 20 Saudiarabien 9,5 10,8 1,0 1,0 14 Övriga Asien 93,5 106,9 9,4 9,4 14 varav: Hongkong 3,3 4,2 0,3 0,4 27 Indien 12,8 13,2 1,3 1,2 3 Indonesien 4,0 4,0 0,4 0,4 1 Japan 12,5 14,3 1,3 1,3 14 Kina 31,3 35,5 3,1 3,1 14 Malaysia 2,9 3,8 0,3 0,3 30 Pakistan 1,9 2,8 0,2 0,2 48 Singapore 6,3 8,0 0,6 0,7 27 Sydkorea 6,9 8,4 0,7 0,7 22 Taiwan 2,5 3,3 0,3 0,3 31 Thailand 3,0 3,6 0,3 0,3 19 Totalt 119,2 136,8 12,0 12,0 15

2011-03-10 Sida 25(40) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under 2010 Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Sydkorea, Singapore och Iran, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 36 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. Under 2010 ökade exporten till Asien med tolv procent jämfört med 2009. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.19 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2010 EU(27) 68% Oceanien m fl 0% Asien 11% Amerika 5% Afrika 0% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under 2010 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 27 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på nio procent av den totala importen. Importen ökade från alla de fyra leverantörsländer i Övriga Europa som under 2010 hade ett importvärde överstigande en miljard kr. Importen från Ryssland ökade med 61 procent, från Turkiet, Norge och Schweiz med 21, 17 respektive 5 procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Övriga Europa 131,5 166,6 14,4 15,6 27 129,5 163,6 varav Norge 82,5 96,3 9,0 9,0 17 79,3 92,1 Ryssland 31,5 50,8 3,4 4,8 61 33,1 52,4 Schweiz 8,9 9,4 1,0 0,9 5 8,5 8,9 Turkiet 6,4 7,7 0,7 0,7 21 6,5 7,8 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

2011-03-10 Sida 26(40) USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeför- Värde ändring (%) 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Nordamerika 38,4 37,1 4,2 3,5-4 38,2 37,2 varav Kanada 3,5 3,1 0,4 0,3-11 3,6 3,3 USA 34,9 33,9 3,8 3,2-3 34,4 33,8 Central- och Sydamerika 11,9 14,9 1,3 1,4 26 12,4 15,5 varav Brasilien 3,7 3,6 0,4 0,3-5 3,8 3,7 Chile 1,8 2,3 0,2 0,2 29 1,8 2,3 Peru 1,5 2,3 0,2 0,2 55 1,6 2,3 Venezuela 2,2 4,0 0,2 0,4 82 2,2 4,0 Totalt 50,3 52,0 5,5 4,9 3 50,7 52,7 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000-talet. Mellan 2000 och 2004 minskade värdet av importen med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och värdet av den svenska importen från USA var 2009 37 procent högre än under bottenåret 2004 men fortfarande 25 procent lägre än under toppåret 2000. Efter att importen från USA under 2010 åter minskat något, utgjorde USA under 2010 Sveriges elfte största leverantörsland.

2011-03-10 Sida 27(40) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel (%) Värdeför- Värde ändring (%) 2009 2010 2009 2010 2009 2010 När- och Mellanöstern 2,1 3,2 0,2 0,3 55 2,1 3,2 varav Saudiarabien 0,5 1,3 0,1 0,1 138 0,5 1,3 Övriga Asien 86,7 111,1 9,5 10,4 28 95,4 120,0 varav Hongkong 7,9 9,0 0,9 0,8 13 2,3 2,9 Indien 4,2 5,6 0,5 0,5 35 4,3 5,7 Japan 14,1 15,0 1,5 1,4 7 16,4 17,7 Kina 34,7 43,3 3,8 4,1 25 43,9 53,2 Malaysia 2,2 3,1 0,2 0,3 41 2,7 3,9 Singapore 1,4 2,0 0,2 0,2 40 0,9 1,0 Sydkorea 6,8 15,5 0,8 1,5 126 8,0 15,9 Taiwan 4,8 5,5 0,5 0,5 15 5,5 6,8 Thailand 3,8 4,2 0,4 0,4 11 4,0 4,4 Totalt 88,8 114,3 9,7 10,7 29 97,4 123,2 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med 29 procent mellan 2009 och 2010. Av de större asiatiska leverantörsländerna skedde den största procentuella ökningen i importen från Sydkorea, med 126 procent, vilket gjorde att Sydkorea under 2010 var Sveriges näst största asiatiska leverantörsland. Ökningen berodde främst på en kraftigt ökad import av diverse elektronikkomponenter. Importen ökade även från många andra Asiatiska länder, t ex från Indien med 35 procent, från Kina med 25 procent, från Taiwan med 15 procent och från Hongkong med 13 procent. Trots att importen från Japan ökade med sju procent gick Sydkorea om och Japan halkade ned till tredje största leverantörsland i Asien. Hongkong och Singapore fungerar även som utskeppningshamnar för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. 5 Tjänstehandeln Handeln med tjänster 6 gav under 2010 ett överskott på 114 miljarder kr, vilket är elva miljarder mer än under 2009. Under 2010 uppgick tjänsteexporten till 463 miljarder kronor vilket var tolv miljarder mer än under 2009. Värdet på tjänsteimporten uppgick till 348 miljarder, en miljard mer än 2009. 6 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

2011-03-10 Sida 28(40) Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2003 2010 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,0 73,8 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 296,0 309,0 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 450,5 462,6 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2003 2010 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 56,1 59,2 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 96,6 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 200,1 192,6 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 347,4 348,4 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2003 2010 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 19,9 14,6 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-16,7 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 95,9 116,4 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 103,1 114,2 Källa: SCB Sedan 2001 har nettoexporten av tjänster ökat kraftigt. Resenettots 7 tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca 20-24 miljarder kronor sedan 2004. Under 2010 uppgick transporttjänstenettot till 15 miljarder kr, en minskning på drygt fem miljarder jämfört 2009. Från bottennoteringen 2000 med ett underskott i resenettot om 36 miljarder kr, minskade underskottet kraftigt fram till 2007 till 18 miljarder. Efter en ökning av underskottet, till 23 miljarder år 2008, förbättrades resenettot igen under 2009 till ett underskott på 13 miljarder kr. Mellan 2009 och 2010 ökade underskottet i resenettot med fyra miljarder kronor till 17 miljarder. 7 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 29(40) Diagram 5.1 Övriga tjänster 2009 resp 2010, netto 2009 2010 60 50 40 30 20 10 0-10 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 116 miljarder kronor under 2010, nästan 21 miljarder mer än under 2009. Resor, kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto. Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 29 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under 2010, två procentenheter lägre än under 2009. Tjänsteimportens andel var 25 procent av total import av varor och tjänster, tre procentenheter mindre än 2009.

2011-03-10 Sida 30(40) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Export Transporter 65,1 67,6 74,9 83,6 76,0 73,8 Resor 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,9 Kommunikation 10,8 11,8 12,0 14,4 14,5 13,5 Byggtjänster 5,0 4,9 6,9 6,8 5,3 6,3 Försäkringar 6,4 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 Finansiella tjänster 11,0 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 Data- och informationstjänster 20,2 26,3 43,9 51,5 50,1 47,9 Licenser/royalties 26,2 29,3 32,0 30,9 36,3 36,0 Övriga affärstjänster 116,8 133,3 159,4 178,6 167,9 184,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,7 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 Offentliga tjänster 3,1 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 Totalt 317,0 359,6 423,8 463,1 450,5 462,6 Import Transporter 43,0 47,8 52,0 60,0 56,1 59,2 Resor 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 96,6 Kommunikation 11,9 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 Byggtjänster 3,6 4,6 5,6 6,6 6,1 8,2 Försäkringar 2,7 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 Finansiella tjänster 6,0 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 Data- och informationstjänster 11,3 16,6 20,4 21,8 21,2 19,0 Licenser/royalties 11,4 12,3 12,1 13,1 14,0 9,9 Övriga affärstjänster 91,6 99,5 114,6 130,5 131,6 129,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,2 1,1 1,8 2,1 2,6 2,3 Offentliga tjänster 1,0 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 Totalt 262,4 288,2 318,2 353,3 347,4 348,4 Netto Transporter 22,2 19,8 22,9 23,7 19,9 14,6 Resor -28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-16,7 Kommunikation -1,0-1,1-0,9 0,5-1,4-2,6 Byggtjänster 1,4 0,2 1,3 0,2-0,9-2,0 Försäkringar 3,7 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 Finansiella tjänster 5,0 5,6 5,4 5,6 4,8 4,6 Data- och informationstjänster 8,8 9,8 23,5 29,7 28,9 28,9 Licenser/royalties 14,8 17,0 19,8 17,8 22,3 26,1 Övriga affärstjänster 25,2 33,9 44,8 48,2 36,3 55,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 0,9 0,5 1,3 0,2 0,6 Offentliga tjänster 2,1 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 Totalt 54,6 71,4 105,6 109,8 103,1 114,2 Källa: SCB

2011-03-10 Sida 31(40) 6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 8 gav ett utflöde på 217 miljarder kronor under 2010, 19 miljarder mer än under 2009. Utländska investeringar i Sverige 9 resulterade i ett inflöde på 38 miljarder, 41 miljarder mindre än 2009. Resultatet blev således att nettoutflödet ökade från 118 miljarder kronor under 2009 till 179 miljarder 2010. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 1999 2010 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1999 505,1-181,2 324,0 2000 214,7-375,3-160,7 2001 112,7-75,4 37,3 2002 119,5-103,2 16,3 2003 40,2-170,7-130,5 2004 89,1-163,3-74,2 2005 88,9-207,0-118,2 2006 213,5-196,2 17,3 2007 187,5-262,3-74,8 2008 242,4-206,5 35,9 2009 79,0-197,3-118,3 2010 38,0-216,7-178,7 Källa: SCB Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Efter det starka nettoresultatet för utländska direktinvesteringar i Sverige under 2008, vilket till stor del var beroende av franska Pernod Richards köp av Vin & Sprit och tyska Volkswagen AG:s köp av aktier i Scania AB, har de investeringarna i Sverige markant. Under 2010 uppgick de utländska direktinvesteringarna i Sverige till 38 miljarder kr, en minskning med 52 procent jämfört med 2009 och hela 84 procent jämfört med 2008. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 9 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

Mdr SEK 2011-03-10 Sida 32(40) Diagram 6.1 Utveckling av direktinvesteringar 1998-2010 Inflöde Utflöde Nettoflöde 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500

2011-03-10 Sida 33(40) Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2005 2010, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Direkta investeringar i Sverige Eget kapital 35 237 90 000 57 029 49 007 97 260-12 373 Långfristiga lån mm 24 544 45 887 78 573 110 422-93 236-1 862 Kortfristiga lån mm -12 798 57 645-696 76 572 55 219-31 449 Återinvesterade vinstmedel 41 914 20 004 52 563 6 361 19 761 83 644 Direkta investeringar i Sverige, totalt 88 897 213 536 187 470 242 362 79 003 37 961 Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder 88 897 213 536 187 470 242 362 79 003 37 961 Netto -118 151 17 328-74 814 35 891-118 297-178 717 OECD 31 945 189 405 131 680 210 776 53 408-34 367 EU 15 29 270 101 351 95 925 247 065 66 887-12 443 EU 27 28 749 110 527 94 444 244 413 65 062-6 208 Belgien 33 082 19 517 15 724 37 189 26 011 23 157 Bulgarien 0-2 -4-4 -3-6 Cypern.. 347...... -664 Danmark 8 749 3 245 1 315 42 742.. 70 Estland -2-48 -67.... -82 Finland -18 873-629 18 667 306 19 681-7 579 Frankrike 7 296 4 204 9 704 12 011-10 991-30 105 Grekland.......... -15 Irland.... 11 756 95 23 499 22 846 Italien -1 316 1 195.. -3 101.. -277 Lettland.. 7-5 -37.. -47 Litauen.. -19-78 -98.... Luxemburg 14 075 32 647 33 441 91 788-1 768-3 329 Malta 0.......... Nederländerna 3 788 6 427-15 014 7 871-512 -3 496 Polen.. 90-2 134-1 595.. 1 057 Portugal.......... -44 Rumänien -1.. -80.. -14-29 Slovakien.... -11.... -90 Slovenien -1-9 -13-12 -6-12 Spanien.......... -346 Storbritannien -10 146 62 140-11 858 5 791-875 -9 720 Tjeckien.. -106.. -188.. -19 Tyskland -4 862-2 136 25 186 58 495-6 566-1 562 Ungern.......... -74 Österrike.. 1 982 11 1 107.. -2 045 Övriga Europa -7 824 30 189 31 035-11 937 13 442-14 189 Norge 2 104 30 837 19 349-38 624 15 814-4 260 Schweiz -10 687 4 720 4 159 23 366-6 564-2 632 Ryssland.... -1 434-2 606.... Turkiet.. -38.... -36-86 Island 490.......... Övriga 269-5 330 8 961 5 926 4 228-7 210 Nord- och central Amerika 18 337 49 525-6 227-3 942-23 612-33 988 Kanada 2 577.. 7 274...... USA 8 065 72 013.. -21 457-31 458-19 374 Mexiko -500.......... Övriga 8 195-22 488-13 501 17 514 7 845-14 615 Sydamerika............ Argentina............ Brasilien.... -33...... Chile 0.......... Övriga............ Asien -5 090 2 636 539 777-2 314 8 348 Kina -12-171 -369-274 -164.. Hong Kong............ Saudiarabien........ -2-12 Indien -1-26 -36-37 -24-59 Indonesien 0-5 -10-6.... Japan.... 349 705-593 702 Singapore.... 785 431-55.. Övriga -5 077 2 838-181 -42-1 477 7 718 Afrika............ Sydafrika -1-24 -24.... 17 Övriga............ Oceanien 1 061-1 023-259 -2 176.... Australien.... -143-1 839.... Nya Zeeland.... -116-337 530.. Övriga 1 061-1 023 0...... Ej landfördelade 11 750 1 678 15 374 8 867 6 665 355 Återinvesterade vinstmedel 41 914 20 004 52 563 6 361 19 761 83 644 Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2010.