Rapport från konferens i Svinesundskommittén 16 17 april 2015, Halden
Torsdag 16 april Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, Svinesundskommitténs tidigare ordförande samt ordfører i Halden kommune, inleder dagen med att hälsa alla hjärtligt välkomna till Halden. I Halden är det mycket aktivitet under 2015 då man firar 350 år som stad, samt att man firar 70 år sedan krigsslutet. Svinesundskommittén är verksamma i en mycket spännande region, mellan Oslo och Göteborg, och det borde man marknadsföra bättre! Vi har mycket i Svinesundsområdet, poängterar Thor Edquist, och kanske bör vi jobba mot näringslivet och framförallt turism. Vi bör utöka samarbetet inom Svinesundskommittén så att samarbetet får större genomslagskraft i kommunerna. Med de orden inleds Svinesundskommitténs konferens.
Jørn Haabeth, Östfolds Fylkeskommune/Interreg sekretariatet Vad händer inom Interreg Sverige/Norge programmet? Hur kan kommunerna få stöd till utvecklingsinsatser? Jørn Haabeth har tidigare arbetat med Öresund-Kattegat-Skagerrack och på senare tid med Sverige- Norge programmet. Jørn Haabeth berättar att INTERREG är en stor och viktig del av del regionala politiken inom EU och vilar på tre ben: ekonomisk, social och territoriell samhörighet. Territoriellt samarbete innebär en utveckling av samarbete över landsgränser. För att få tillväxt på EU-nivå behöver man konkurrenskraftiga regioner och det är här INTERREG kommer in i bilden. Fram till år 2020 finns INTERREG Sverige-Norge och INTERREG Öresund-Kattegat-Skagerrack att söka. Det senare är ett större program sett till ekonomi, personal och problemställning. Jørn Haabeth, Östfols fylkeskommune/interreg sekretariat Inom INTERREG Sverige-Norge finns tre delområden, och Svinesund befinner sig inom området Gränslöst samarbete. I Norge finns INTERREG-kontoret i Sarpsborg och i Sverige i Östersund. 65 procent av alla resurser finns på den svenska sidan och 35 procent på den norska sidan. Dagens Europa befinner sig i kris och INTERREG är en viktig regionalpolitisk åtgärd som skapar nya arbetstillfällen. En nyhet är att även privata aktörer omfattas av samarbetet. I övrigt kan offentliga aktörer, forskningsinstitutioner, näringslivs- och branschorganisationer, inkubatorer och forskningsparker samt entreprenörer delta. Inom INTERREG Sverige-Norge har man fem stora insatsområden. Innovation Inom innovation är forskningssidan tung och där främst näringsdriven forskning med inriktning på kunskapsutveckling. Høgskolen i Østfold och Högskolan Väst knöt ett avtal förra året vilket är en bra grund inom detta insatsområde. Ökad konkurrenskraft Drygt 30 procent av medlem finns inom området Ökad konkurrenskraft. Det främsta målet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag (SME s) inom regionen. Här kan man
eventuellt koppla det till aktuell branschorganisation, men det är svårt att arbeta med olika grenar inom samma projekt. Det verkar finnas ett intresse för nätverk och kompetensutveckling, och exempel på branscher är kreativa näringar, turism, miljö och energi. Natur- och kulturarv Inom detta delområde är det viktigt att bevara natur- och kulturarv, och förvaltning är en viktig del. Det är också viktigt att tillgängliggöra natur- och kulturarven för befolkningen och kunna använda dem i kommersiella sammanhang på ett hållbart sätt. Bärkraftig transport Gränspendling är vanligt förekommande i regionen, men kommunikationerna är en av de största svagheterna i gränsregionen. Inom bärkraftig transport finns möjlighet att arbeta med kollektivtrafik och koldioxidsnål trafik. Sysselsättning Inom detta område ligger fokus på den gränsöverskridande rörligheten på arbetsmarknaden. Pendlare bör få bättre möjligheter att hitta arbete på andra sidan gränsen, vilket krävs för att skapa gränsregionala synergieffekter där arbetsmarknadens behov bättre matchar arbetskraftens kompetens. Mer än 50 procent av medlen finns inom de två första insatsområden: Innovation och Ökad konkurrenskraft. Inom programmet beviljades 400 projekt mellan år 2007 och 2013. För inspiration finns en projektbank på interreg.no där i alla fall alla norska projekt finns med. Inom den första sökningsomgången kom 30 projektansökningar in, varav fem inom Gränslöst samarbete vilket är ganska få projekt. Kommande vecka kommer beslut att tas angående projektpengar. Varje område har sin egen beslutsgrupp och fem till sex politiker finns med från Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund och lika många från norsk sida.
Jan Andreasson, Norsk - Svenska Handelskammaren Tillväxtregionen mellan Oslo och Göteborg Jan Andreasson är generalkonsul och ordförande för Norsk-Svenska Handelskammaren. Han är också entreprenör och driver eget bolag inom e-handel inom Sverige, Norge och Finland. Jan Andreason är även styrelsemedlem i Voksenåsen. Norsk-svenska handelskammaren grundades för sex år sedan. Bakgrunden till grundandet är att det finns 250 norska aktiebolag i Göteborg. Av dessa kom 80 bolag på möte, och alla räckte upp handen på frågan om vilka som ville ha handelskammare. Handelskammaren startade 2009, och 2014 fanns 650 norska bolag i Göteborg. En tredjedel av dessa bolag är fastighetsbolag. Jan Andreasson, Norsk-Svenska Handelskammaren Norsk - Svenska Handelskammaren finns i Göteborg, Stockholm och Oslo, men funkar som tre olika organisationer, berättar Jan Andreasson. Styrelsen består av tio personer, varav hälften är svenska och hälften är norrmän, hälften kvinnor och hälften män, hälften seniorer och hälften yngre. Detta för att spegla bredden bland medlemsföretagen. Norsk - Svenska Handelskammaren anordnar ungefär sex till sju seminarier per år, inklusive mingel. Den 5 maj anordnas Norska dagen, årets återkommande huvudarrangemang, och i år ligger fokus på e-handel över gränsen och vikten av sociala medier. Varför satsar norska företag i Sverige och vice versa? Många företag har uppnått en mognad i egna landet, och satsar då utomlands. Många entreprenörer får dock problem med administration, och där behöver företagen hjälp. Många norska företag bygger logistikenheter på svenska sidan, för att vända sig mot Europa. Norska företag går fram stort i Sverige, bland annat inom vindkraft och då främst i Jämtland. Flera norska bolag har kommit till Gbg på grund av brist på arbetskraft. I Oslo är arbetslösheten 1,8 procent, de som inte arbetar vill oftast inte heller arbeta. Det finns 112 000 svenska ungdomar i åldern 20 till 30 som jobbar i Osloregionen. I Västra Götaland är ungdomsarbetslösheten 12 procent. Vad ska man göra för att företagen ska slå sig till ro i regionen längs gränsen? Där är information viktigast, säger Jan Andreasson. Det är viktigt att ta reda på varför företagarna vill komma för att kunna välkomna dem till kommunen. I Göteborg finns Business Region Göteborg som hjälper till att hitta lägenhet, jobb till medföljande, skolor, tips om affärsjurist och så vidare.
Mycket varor transporteras över gränsen, 2 600 långtradare går över Svinesundsbron per dygn och av dem går 60 procent tomma tillbaka. Med tanke på detta skulle Norge kunna delfinansiera en höghastighetsbana till svenska gränsen och då skulle den gamla stambanan kunna användas till gods. Något som man skulle kunna göra i Sverige är att låta Norge investera i svenska infrastruktur, äga denna och ta intäkter under ett antal år. Detta gjordes när Wallenberg elektrifierade Norge och han fick behålla infrastrukturen i 99 år innan den lämnades till den norska staten. Jan Andreasson avslutar med att bjuda in Svinesundskommittén att bli medlemmar i Norsk-Svenska Handelskamamren.
Knut L. Arnesen, daglig leder vid Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden Möjligheter för Blå Tillväxt i Svinesundsregionen Knut Arnesen arbetar för Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden och har en lång erfarenhet av att jobba med Sverige och Norge. Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden är ett forum för företag från alla delar av den maritima industrin, och verkar för att stärka den regionala och nationella positionen inom industrin. Maritima näringar är Norges största exportvara efter petroleumprodukter, och sysselsätter mer än 100 000 personer och värderas till mer än 160 miljarder norska kronor. Inom Oslofjordregionen är mer än 20 000 anställda inom den maritima näringen och omsättningen är över 40 miljarder. I Norge har man minskat sina koldioxidutsläpp med åtta procent, berättar Knut Arnesen. För att minska koldioxidutsläppen arbetar man med batterier, och det finns en elektriska färja i Norge som togs i drift under 2015. Maritimt & Offshore Forum Knut Arnesen, Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden Oslofjorden arbetar inom projektet Green Coastal Shipping Program som handlar om batteridrift, gas och andra miljövänliga lösningar. Visionen inom arbetet är Norge ska etablera den mest miljövänliga sjöfarten i världen och bli en global förebild. Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden arbetar i kluster, och vill utveckla kluster inom bland annat olja och gas och skaldjursindustrin. Hur ser framtiden ut inom den maritima näringen? Det är viktigt att arbeta för att öka intresset för den maritima näringen hos ungdomar eftersom framtiden byggs på kompetens och innovation. Att öka intresset hos ungdomar är en viktig del inom arbetet, och Maritimt & Offshore Forum Oslofjorden ska vara med och skapa framtidens experter inom den maritima näringen.
Ann Palmnäs, Position Väst Position Väst en möjlighet för Svinesundsregionen Ann Palmnäs arbetar som projektledare på Omställningskontoret som finansieras av Västra Götalandsregionen, Trollhättan stad och Fyrbodals kommunalförbund. Ann Palmnäs har tidigare arbetat med företagsutveckling och näringslivsutveckling, bland annat på ALMI och tio år i eget företag. Omställningskontoret var ett EU-projekt åren 2012 till 2014, och det rullar vidare. Det fanns sex stycken delprojekt inom EU-projektet och två av dem finns kvar; ägarskifte micro och neutral finansieringsrådgivning. Position Väst är en etableringsservice och finns också inom Omställningskontoret. Position Väst ligger mellan kraftfälten Oslo och Göteborg och består av 18 kommuner. Inom Position Väst diskuteras strategiska framtidsetableringar. Skandinaviens demografiska mittpunkt är exempelvis Vänersborg, det är där man har den kortaste vägen till 19 miljoner invånare i Sverige, Norge och Danmark. Ann Palmnäs berättar att det är därför många nordiska företag, som exempelvis Whirlpool och Plantagen, förlagt sina lager där. Några av de fördelar som finns inom Position Väst är ett fördelaktigt kostnadsläge, tillgång till mark och lokaler, en spetskompetens inom flertalet områden, forskning och utbildning samt en lägre personalomsättning. Ann Palmnäs, Position Väst
Fredag 17 april Återkoppling till gårdagen Elsie Hellström, verksamhetsledare för Svinesundskommittén Elsie Hellström tackar för gårdagens arrangemang och presentationer, och presenterar Svinesundskommittén pågående verksamhet. Elsie Hellström, verksamhetsledare Svinesundskommittén. Inom Svinesundskommittén arbetar man med tre större områden vilka är Blå och Grön Tillväxt, Turism och Folkhälsa som tillväxtfaktor. I Blå Tillväxt ingår projektet BeGIN (Blue Growth and Innovation Network Scandinavia), berättar Elsie Hellström. Inom BeGIN arbetar man för att utveckla en plattform/strategi i Skagerrak/Kattegatts havsregion för att möjliggöra en uthållig maritim samverkan inom miljö-, klimat- och tillväxtutmaningarna. Inom Grön Tillväxt Skog arbetar man i dagsläget med en förstudie för att ta fram kunskap och underlag om pågående näringssamverkan inom trä och skog och knyta kontakter mellan svenska och norska aktörer. Arbetet med förstudien är tänkt som början på en längre process som ska stödja utvecklingen av grön tillväxt med fokus på skog i Svinesundsregionen. Inom Turism finns många olika spår och det övergripande temat är gränsregional, hållbar turism. Ett arbete har inletts tillsammans med flertalet nationalparker (Kosterhavets nationalpark, Ytre Hvaler nasjonalpark och Faerder nasjonalpark) där man tittar på hur turism i skyddade områden ser ut. Ambitionen är att skicka in en ansökan till Interreg inom det området. Parallellt kan man också titta vidare på hur destinationen Svinesundsregionen ser ut och hur man bör arbeta med denna, samt hur
man kan arbeta närmare med Moss lufthavn i Rygge för att få besökarna att stanna inom regionen. Slutligen har Svinesundskommittén fått förstärkning på turismsidan där Louise Robertsson hyrs in på halvtid från Fyrbodals kommunalförbund från och med första april och fram till årsskiftet. Det tredje och sista temat är Folkhälsa som tillväxtfaktor, presenterar Elsie Hellström. Detta är ett samarbete med Högskolan Väst, Högskolen Östfold, Västra Götalandsregionen och Östfold fylkeskommune. En gränsregional konferens inom temat kommer att hållas hösten 2015. Vidare följer en diskussion där alla mötesdeltagare får möjlighet att lyfta vad man tar med sig från gårdagen. Det som framkom under diskussionen presenteras i korthet nedan. En av huvudfrågorna för Svinesundskommittén är att arbeta för en gränslös region och med att ta röja hinder. Detta är ett mycket viktigt arbete, och även ett uppdrag från Nordiska Ministerrådet. För att Svinesundskommittén ska kunna bli mer än det man är idag måste man lyfta upp sig själva och konkret visa att man är en region utan gränser. Svenskar och norrmän kan göra mycket tillsammans och resultatet kan bli i världsklass. Det är viktigt att arbeta med konkreta ting, visa resultat och hitta goda exempel att driva vidare och kommittén ska skapa tillväxt och arbetstillfällen. Svinesundskommittén kan arbeta med innovationer inom olika området och låta det vara ledordet för organisationen. Vidare får kommittén gärna vara en mötesplats för många aktörer för att generera samarbeten som kan utvecklas inom respektive område. Men Svinesundskommittén bör å andra sidan fokusera på just samverkan för tillväxt, för att nå ännu längre. Per Jonsson, Bengtsfors kommun, Martin Carling, Dals Eds kommun, Ingmar Johansson, Melleruds kommun och Solveig Andersson, Bengtsfors kommun. Svinesundskommittén bör också få större mandat samt resurser att arbeta inom en rad olika frågor. Man bör få ett tydligare uppdrag från Fyrbodals kommunalförbund och Östfold fylkeskommune, och kopplingen mellan dessa tre organisationerna bör stärkas. Från Fyrbodals sida är man beroende av närheten till Norge och ser kommittén som vägen in i arbetet, och inte som en parallell struktur. Det
är mycket viktigt att Svinesundskommittén används som ett redskap som leder till effektivisering, och inte blir ytterligare en struktur att förhålla sig till. Angående samverkan kan man utgå ifrån befintliga strukturer och mindre områden för att skapa samarbeten. Den maritima näringen skulle kunna vara ett område där man inte samordnat så mycket hittills och där har Svinesundsregionen möjlighet att ligga i framkant. Många deltagare tycker att Norsk-Svenska Handelskammaren verkar vara en mycket intressant organisation som man skulle kunna arbeta mer tillsammans med. Ett förslag är att Norsk-Svenska Handelskammaren bör kopplas ihop med Position Väst för att locka etableringar. Handelskammaren skulle också kunna kopplas närmare Svinesundskommittén. Och det är en god idé att marknadsföra Norsk-Svenska Handelskammaren i respektive kommun. Avslutningsvis tackar Thor Edquist för en fin gårdag och intressanta reflektioner. Thor Edquist avtackas för sin tid som ordförande i Svinesundskommittén. Per Jonsson tackar Thor Edquist för tiden som ordförande i Svinesundskommittén.