Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola Som underlag och hjälp till denna handlingsplan har vi använt oss av Socialstyrelsens skrift Smitta i förskolan (2008)
Ansvar och information Ytterst ansvarig för smittskyddsarbetet på förskolan/skolan är rektor. Alla pedagoger har ett gemensamt ansvarar för att denna handlingsplan efterlevs i varje spår. Lokalvårdaren ansvarar för att lokalvården utförs enligt överenskomna rutiner. Dessa rutiner finns dokumenterade. Kock/kokerska ansvarar för att givna rutiner för hygien efterlevs i köket. Livsmedelslagen skall efterföljas och personalen i köket ska ha genomgått utbildning om hygienrutiner och uppföljning. Övrig personal som vistas i köket skall följa ovan givna riktlinjer, vad gäller ex kläder och hygien. Information till personal: Information till personal sker bland annat på följande sätt. Vid nyanställning informerar rektor om förskolans smittskyddsrutiner. Handlingsplanen finns på vårt intranät, under handlingsplaner. Genom de anslag om rutiner, som finns uppsatta t ex över skötbord. Personalen förväntas också själva aktivt söka information vid tveksamhet. Boken Smitta i Förskolan utgiven av Socialstyrelsen finns i ett exemplar i personalrummet.. Denna handlingsplan utvärderas årligen, i maj på en arbetsplatsträff. Information till barn: Barnen/eleverna skall få en hälsofostran, anpassad till deras ålder och utveckling. Pedagogerna arbetar för att ge barnen/eleverna kunskap omkring hygien och smittspridning, både i förskolan och skolan Några exempel: Vi lär barnen att hosta i armvecket. Vi lär barnen att spola med toalettlocket stängt. Vi lär barnen god handhygien, att tvätta händerna efter 10-10-tvätta-torka-metoden*. Information till föräldrar: Information till föräldrar sker på föräldramöten, ibland riktade med BVC och/eller skolsköterska inbjudna. Vid speciella sjukdomar, ex barnsjukdomar, magsjuka, springmask sker informationen genom anslag på anslagstavla. Genom att denna handlingsplan finns tillgänglig för föräldrar att läsa, dels i ett exemplar/spår, samt på vår hemsida. *10-10-tvätta-torka-metoden 1. Tvåla in händerna 2. Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till 10 i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertopparna och mellan fingrarna. 3. Skölj av tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till 10 i lagom takt. 4. Torka händerna så att de blir torra. Reviderad 2014 2
Smittvägar och Rutiner för att förebygga smitta på förskolan/skola/fritids Allmänt om smitta: Spridning av infektioner i förskolan/skola går inte helt att undvika. Om personal och föräldrar har kunskap om de vanliga infektionssjukdomarna och om hur de smittar, är det möjligt att hindra onödig smittspridning eller oro för smittspridning. Det är omöjligt att sätta upp regler för alla situationer. Till sist måste de vuxnas omdöme vara avgörande. Ett barn som är yngre än fyra år har i genomsnitt 6-8 infektioner om året. De följande åren sjunker injektionstillfällena till 3-5 i åldrarna 4-15 år. Kontaktsmitta: Smitta som bland annat sker via direktkontakt mellan personer, som vid t.ex. en hälsning där man skakar hand. Direktkontakt är en vanlig smittväg för förkylningsvirus. Smittan kan också överföras indirekt via förorenade föremål. För att förhindra kontaktsmitta gäller det att använda barriärskydd, dvs: tvätt, handtvätt, handskar, engångshanddukar mm. God handhygien för barn Exempel på när barn behöver tvätta händerna: När händerna är smutsiga Efter toalettbesök/blöjbyte (på blöjbarn tvättas barnens händerna efter blöjbyte) Före dukning, servering och måltid, Före medverkan vid bakning/matlagning Efter utevistelse Efter att barnet snutit sig Bör även göras när barnet kommer hem från förskolan/skolan. Det är lämpligt att låta de yngre barnen tvätta händer under vuxens uppsikt. Använd alltid flytande tvål. Använd egen handduk eller engångshanddukar. God handhygien för vuxna Exempel när personal behöver tvätta händerna När händerna är smutsiga Efter toalettbesök Efter blöjbyte och hjälp vid barns toalettbesök Före varje måltid, dukning och servering Före matlagning/bakning Efter utevistelse Efter att man snutit sig Efter att man hjälpt ett barn att snyta sig Efter hantering av smutstvätt Bör även göras när den vuxne kommer hem Använd alltid flytande tvål och engångshandduk När ingen smuts är synlig kan handsprit ersätta tvål och vatten. Händerna skall lufttorka efter att handsprit använts. Vid blöjbyten Engångshandskar, engångsunderlägg, engångshanddukar och handsprit behöver finnas inom räckhåll. Hygienrutiner finns uppsatta vid skötbordet. Bjöjbyte utförs på skötbord med avtorkbar dyna (som tål desinfektionsmedel) Vid blöjbyte används engångshandskar Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar/handduk Blöjorna kastas i hink med lock Dynan torkas av med ytdesinfektionsmedel efter varje blöjbyte Handdesinfektion behöver utföras efter att skyddshandskarna tagits av och slängt. Personalens handhygien är viktig för att förebygga utbrott av mag-tarmsmittor. Skötbord inklusive tvättho behöver rengöras med rengöringsmedel varje dag. Reviderad 2014 3
Barnens toalettbesök/pottor God handhygien, se ovan Rengör pottorna med rengöringsmedel efter varje barn Vid bajs sprita pottorna efter varje barn Den som plockar undan i spåret torkar ur och spritar alla pottorna när dagen är slut. Leksaker, nappar, näsdukar, vattenlek Saker som barn suger på smittar mest. Vid svåra infektionsutbrott kan man behöva kasta saker som barn stoppar i munnen (t.ex. kritor, pennor mm.) som inte går att göra rena. Andra saker rengörs och desinfekteras regelbundet. Föräldrarna ansvarar för att barnens nappar kontrolleras och byts ut med jämna mellanrum. Alla barn har en märkt burk, där deras napp ligger då den inte används. Nappen används bara vid vila. Glasburkarna rengörs 1 ggn/v, fredagar. Vi använder pappersnäsdukar, som slängs efter varje person som använt den. Tvätta händerna eller använd handdesinfektionsmedel när du snutit barn. Vattenlek kan förekomma i baljor. Barnen badar inte i dem, de leker och undersöker med sina händer. På sommaren använder vi vattenspridare utomhus. Smittade och sjuka barn får ej delta. Lokalerna städas dagligen (se separat städschema) Vi använder inte tandborstar på förskolan. Exempel på infektioner som smittar via direktkontakt är huvudlöss, som smittar via kontakt med infekterat hår, och impetigo (svinkoppor), som smittar via direktkontakt med den infekterade huden. Direktkontakt är också en vanlig smittväg för förkylningsvirus, t.ex genom att skaka hand med varandra. Smittan kan också överföras indirekt via förorenade föremål. Använd inte gemensamma kammar och borstar. Desinficera händerna efter kontakt med små sår. Droppsmitta - Luftburen smitta Inomhus kan de finaste dropparna sväva länge i luften. Barn och vuxna som befinner si i rummet kan då andas in smittämnet. För att förhindra dropp- luftburen smitta gäller att försöka minska koncentrationen av smitt ämnen i luften. Barnen skall vistas utomhus dagligen. Utevistelse är en friskfaktor! Vid vila inomhus, vädras rummet varje dag före och efter vilan, täcken/madrasser vädras/tvättas var 2:e v, oftare vid behov till ex vid utbrott och epidemier. Lokalerna vädras innan barnen kommer på morgonen, dessutom ordentligt ett par gånger dagligen. Vädra så länge att luften byts ut, ca 10 minuter. Lär barnen hosta och nysa i armvecket. När barnet snutit sig skall de tvätta händerna Om man hjälper barn att snyta sig-använd engångsnäsdukar som slängs efter att den använts en gång. Händerna tvättas och/eller handdesinfiktion används Vid infektionsperioder bör kontakten minskas mellan grupper inom förskolan/skolan och mellan förskola och skola. Springmask lever i tarmen. Springmask sprids genom att man får i sig äggen. De sprids via fingrar, leksaker, underkläder, sängkläder och i damm. Äggen kan förbli smittsamma i flera veckor utanför människokroppen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg om de stoppar fingrarna i munnen efter att tidigare ha kliat sig i stjärten. God hand- och toaletthygien förebygger smitta (se kontaktsmitta) Reviderad 2014 4
Blodburen smitta Utgångspunkten är att allt blod ska betraktas som smittsamt och skall hanteras med försiktighet. Hepatit och hiv sprids främst genom blod. Den som får blod från en smittad person in i sina egna blodbanor genom ett öppet sår kan smittas. Blod i munnen eller stänk i ögat medför viss risk för smittöverföring, liksom om ett barn med blodsmitta biter en annan person så svårt att ett sår i huden uppstår. Blod på oskadad hud medför ingen eller ytterligt liten risk. För att förhindra att blodburen smitta överförs gäller följande: Använd alltid engångsplasthandskar vid all kontakt med blod, t.ex., näsblod eller annan blödning hos barnen/vuxna Desinficera händerna med alkoholbaserad desinfektionmedel när du tagit av dig handskarna. Blodfläckar ska behandlas med desinfektionsmedel Blodiga kläder förpackas i plastpåse och skickas hem Blodigt avfall förpackas i plastpåse omgående och påsen läggs i sopkärl. Livsmedelsburen smitta Livsmedel kan utgöra en smittväg framförallt för magsjuka. Vid all hantering av livsmedel är det viktigt att god livsmedelshygien tillämpas. Det gäller att verka för att smittämnen inte tillförs maten och att maten tas om hand på sådant sätt att smittämnen inte trivs och utvecklas. Det är särskilt viktigt med god handhygien när det gäller livsmedel som hanteras med händerna och som är avsedda att ätas upp utan uppvärmning. Barn som är infekterade, t.ex. snuviga, hostiga och har variga sår, skall inte vara med vid mathantering eller bakning. För att förhindra livsmedelsburen smitta gäller det att arbeta med livsmedlen så att smittämnen inte tillförs maten och att ta hand om maten på ett sätt så att smittämnen inte trivs och utvecklas. Enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) med kompletterande författningar gäller bland annat nedanstående principer för livsmedelsarbete. Handhygien Naglarna ska vara korta och ringar, armband och andra smycken ska inte bäras i samband med livsmedelshantering God handhygien. Händerna ska tvättas noggrant före arbete i köket och mellan smutsiga och rena arbetsmoment. Arbetsdräkten ska vara ren. Mathantering Håll varm mat varm (minst 60 grader), inte ljummen. Håll kall mat kall (högst 8 grader), inte i rumstemperatur. Känsliga livsmedel är bl.a. rå köttfärs, majonnäs, mjölk och såser. Förvara råvaror och lagad mat för sig. Se till att maten kyls snabbt och värms snabbt. Håll arbetsytor och redskap rena. Smittämnen kan tillföras maten vid matlagning via dåligt diskade skärbrädor, knivar, köksredskap mm. Om Du är tveksam om ett livsmedel är bra kasta det. Vid bakning skall deg förbrukas eller kastas. Barnen dricker ur egna muggar. Upplagd mat kastas, får ej läggas tillbaka i originalförpackningen Variga sår på händer och nysningar från en person med maginfluensa kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar. Reviderad 2014 5
Riktlinjer vid insjuknande av barn på förskolan/skolan Vid insjuknande på förskolan/skola/fritids: När barnet insjuknar akut på förskolan/skola/fritids, och/eller när personalen bedömer att barnet inte orkar delta i verksamheten, kontaktas föräldern och en överenskommelse görs om när och hur barnet ska hämtas. Viktigt att verksamheten har aktuella telefonnummer så att vi kan nå föräldrarna. I de fall vi inte kan nå föräldrarna försöker vi ge barnet en så avskild plats som möjligt. Återgång till förskolan/skolan efter sjukdom: Det är omöjligt att ge regler som passar alla barn, eftersom infektioner kan utvecklas på olika sätt. Beroende på vilken sjukdom frånvaron gäller kan samråd med läkare eller personalen på förskolan/skolan behövas. Några saker att tänka på vid bedömning om huruvida barnet kan återgå till förskolan/skolan: Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets allmäntillstånd dvs. hur han/hon äter, sover och orkar delta i gruppverksamhet som är avgörande för om barnet kan vistas på förskolan/skolan. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara piggt, feberfritt (utan febernedsättande medicin i kroppen) och orka delta i förskolans/skolans normala aktiviteter, som också innebära utomhusvistelse. Många barn kan vara aktiva hemma men orkar inte vara med i barngruppen. En bra tumregel är att barnet bör ha minst ett feberfritt dygn (utan febernedsättande medicin) hemma innan återgång till förskola/skola. Lugn och ro i början av en infektion kan förkorta sjukdomstiden. Efter en längre sjukdomstid kan det vara bra att låta barnet vistas kortare tid i barngruppen de första dagarna. Vid kräkning/diarré ska barnet vara hemma minst 48 timmar efter sista kräkningen. Barnet ska även ha ätit en fullvärdig måltid och fått behålla den innan det kommer tillbaka till förskolan. Allmäntillståndet hos barnet är också avgörande om det kan komma tillbaka till förskolan/skolan efter 48 timmar. Ett barn som behandlas med antibiotika kan komma tillbaka till förskolan/skolan när smittsamheten beräknats minska och när barnet orkar delta i verksamheten. En vanlig orsak till att barn får antibiotika är öroninflammation. Smärtorna och febern försvinner efter något/några dygn med medicin och då kan barnet återgå till förskolan/skolan om det är tillräckligt piggt. Barn med streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling. Föräldrarna ansvarar själva för medicingering av sina barn. Förskolan/skolan ger inte mediciner mer än i nödfall. Överlåtelse av medicinering och handlingsplan för medicinering skall ifyllas innan medicinering kan ske av pedagog på förskolan/skolan/fritids. Behöver syskon vara hemma? Vi rekommenderar att syskon bör vara hemma även om syskonen inte visar symtom, då det gäller smittsamma sjukdomar, t.ex. magsjuka. Förälder med magsjuka ska ej heller lämna/hämta sina barn på förskolan/skolan. Vid upprepade återfall av vissa sjukdomar och vid epidemier är denna åtgärd mycket viktig att följa. Samråd sker då med personalen. Rutiner för uppföljning och kontroll: Förälder meddelar alltid förskolan/skolan när barnet är sjukt, och av vilken sjukdom. Förälder meddelar också förskolan dagen innan barnet kommer tillbaka. Daglig rapportering av närvaro/sjukfrånvaro. Reviderad 2014 6
Akuta hygienåtgärder vid utbrott av diarré/kräkning Förutom att följa allmänna och förebyggande rutiner för att förhindra smittspridning på förskolan/skolan/fritids behövs särskilda åtgärder vid ett utbrott av maginfektion. Om ett barn kräks eller får diarré på förskolan/skolan/fritids är det viktigt att vidta åtgärder direkt för att förhindra smittspridning. Ta hand om barnet och se till att ev. andra barn inte är nära för att förhindra smittspridning. Använd engångshandskar när du tar hand om barnet och kräkning/diarré. Om ett barn kräkts på golv el. annan yta ska golvet/ytan desinficeras noga. Använd engångshandskar, rengöringsmedel och ytdesinfektion. Öppna fönster och vädra igenom rummet. Det engångsmaterial du använt vid städning/desinfektion kastas i separat avfallspåse som försluts noga innan det kastas. Generell sammanfattande hygienåtgärd vid diarré/kräkningar Tvätta händer och använd handdesinfektion vid alla situationer, se god handhygien. Barn och vuxna använder engångshanddukar efter handtvätt. De kastas i för detta avsedd avfallskorg. Vid blöjbyte, använd engångshandskar, engångsunderlägg och engångshanddukar och tvätta händerna med handsprit/handdesinfektion. Före och efter blöjbyte torkas skötbordets yta av med desinfektionsmedel innan det används. Locket på innan du spolar på toaletten. Lock på blöjhinken som bör placeras oåtkomligt för barn. Pottan tvättas ur och desinficeras efter användning. Extra städning av toaletterna. Dörrhandtag desinficeras med ytdesinfektion. Vid diskning i diskmaskin använd alltid programmet med högst temperatur. (ej snabbprogram). Madrassöverdrag och örngott till barnens sovmadrasser byts dagligen. Tänk på att öppna fönster och vädra igenom lokalen regelbundet. Tänk på att utevistelse är bra för att minska koncentrationen av smittämnen i luften. Minska kontakten mellan spåren, för att förhindra ytterligare smitta Reviderad 2014 7
Övriga rutiner för att förebygga smitta i förskolan/skolan samt hålla en god miljö för barnen Frånvarouppgifter Varje spår ansvarar för att närvaro/sjukrapportering sker dagligen för alla barn. Årlig sammanställning av sjukfrånvaron görs vid årsskiftet. Rengöring av möbler och leksaker: Möbler och leksaker rengörs kontinuerligt, och en mer omfattande rengöring sker minst en gång/år, oftast sommartid. Vissa gånger sker rengöring oftare, t ex vid en mer långdragen sjukdomsperiod. Rutiner för kontroll av inomhusmiljön: En tillsyns/skyddsrond genomförs en gång varje år. Personalen på avdelningarna ansvarar för att underlätta för lokalvårdaren att städa, genom att t ex sopa efter måltiderna, hålla ordning i hallarna, och ställa upp stolar på borden för att underlätta avtorkning av golven. Detta förutsätter en god kommunikation och ett gott samarbete mellan lokalvårdaren och avdelningspersonalen. Varmvatten- och inomhustemperatur Mätning av varmvattentemperaturen görs en gång/termin. Inomhustemperaturen mäts en gång/termin, samt vid behov. Rutiner för rökande personal: Barn får inte utsättas för tobaksrök i förskola/skola. Personal som röker får inte röka inomhus. Tobaksrökning är också förbjuden på utelekplatser knutna till förskolan/skolan (tobakslag, 2 1993:561) Rökning sker utanför förskolans område. När rökarna går ut för att röka får inte samma ytterkläder användas som används i barngrupp. Innan personalen återgår till barngruppen måste händerna tvättas, dessutom gärna tandborstning alternativt en halstablett. Cigaretter förvaras inlåsta i personalskåp. Rutiner för personal med pälsdjur: Personal som har pälsdjur hemma, får inte använda samma kläder på förskolan som används vid nära kontakt med djuret. Personalen bör också tänka på att inte ha en alltför nära kontakt med djuret direkt innan hemmet lämnas. Handtvätt bör ske om djuret klappats. Rutiner för särskilda fall: Viktigt vid alla sjukdomsfall är att tänka på sekretessen, vilken kan kringgås med föräldrars medgivande. Kontakt med smittskyddsläkare: Vid utbrott av smitta kontaktas vårdcentralen eller smittskyddsenheten. Denna kontakt tas vid behov av rektor. För mer information: www.strama.se www.sjukvardsradgivningen.se www.smittskyddsinstitutet.se www.skane.se/smittskydd www.socialstyrelsen.se Reviderad 2014 8