EPU 13/16 Riktlinjer: Om psykoterapeutexamensuppsatsen, (15 hp) Agneta Thorén /sept. 2014 Allmänna ramar Det övergripande syftet med uppsatsen är att kursdeltagarna med hjälp av teori och erfarenheter från de egna utbildningsfallen och/eller andra relevanta erfarenheter ska analysera en eller flera aspekter av psykoterapeutiskt arbete med barn eller ungdomar eller något näraliggande område. Uppsatsarbetet ska ge träning i att analysera ett material på ett vetenskapligt sätt. Tidigare vetenskapliga bidrag inom området ska redovisas, ett empiriskt material ska presenteras tydligt och diskuteras kritiskt. Uppsatsen utgör ett självständigt arbete på 15 högskolepoäng och är skilt från den vanliga handledningen på terapiärendena. Alla bör ha hittat ett ämne i slutet av 2014. Datainsamling ska genomföras under våren 2015. Bearbetning och skrivande ska pågå under sommar - höst 2014 och examineras under våren 2016. Preliminärt datum för inlämning av uppsatsen är 3.2 2016. Seminarier där varje uppsats diskuteras följer därefter under februari och mars. Här följer instruktioner och tips om hur ni ska gå tillväga. Titta också på uppsatserna från tidigare EPU-studerande som finns samlade i vita pärmar i skåpet i seminarierummet. Handledning Under våren 2015 tilldelas varje kursdeltagare en handledare som disponerar 8 x 45 minuter för handledning av varje uppsats. En del av handledningen kan ske per e-post och telefon om det är lämpligt. 1
Uppsatsernas utformning Utöver de tips som ges i boken Rapporter och uppsatser (Backman, 1998) kan följande vara bra att tänka på när man planerar och genomför sitt uppsatsarbete: Omfattning och layout Uppsatserna ska vara 15-20 sidor (exklusive titelsida, sammanfattning med nyckelord, innehållsförteckning, referenser och ev. bilagor). Skriv i Times New Roman, 12 punkter och med enkelt radavstånd. Använd minst 2 1/2 cm breda vänster- och högermarginaler. Paginera centrerat längst ner på sidorna. Titelsida Titelsidan utformas enligt den mall som ni får på Ericastiftelsen. Se föregående års uppsatser. På titelbladet står uppsatsens titel, var uppsatsen producerats, av vem och inom ramen för vilken utbildning. Ange också handledarens namn och datum för presentationen. Tänkt på att titeln utgör den kortaste sammanfattningen av uppsatsen. Det är värt att lägga ner tid på att tänka ut en bra titel. Ta bort onödiga ord som " En studie av ". Sammanfattning Uppsatsen inleds med en sammanfattning på högst 200 ord. Sammanfattningen kan vara värd att lägga ner arbete på. När sammanfattningen skrivs ökar medvetenheten om vad man egentligen har gjort och kommit fram till. Ingen ny information ska föras in i sammanfattningen. Det ska framgå vilka problemställningar som studerats, vilken metod som använts, huvudresultat och slutsatser som kan dras. Avsluta sammanfattningen med att ange högst fem nyckelord som är relevanta för arbetet. På samma sida som sammanfattningen anges också uppsatsens titel, författare och vilken utbildning. Innehållsförteckning Sidan efter sammanfattningen utgörs av en innehållsförteckning. Börja med den under arbetets gång. Det ökar medvetenheten om strukturen och hur olika rubrikstorlekar förhåller sig till varandra. 2
Huvudrubriker Beroende på vilken typ av uppsatsarbete det gäller kan huvudrubrikerna variera något. Vanliga rubriker är: Bakgrund, Syfte, Frågeställningar, Metod, Resultat, Diskussion och Slutsatser. Några kommentarer till innehållet bakom rubrikerna: Tänk på att definiera begrepp. Om man beskriver en psykoterapiform ska det framgå vilken typ av terapi man avser. Om man refererar till ett begrepp bör det framgå vems eller vilken definition man utgår från. Vid direktcitat från någon författare ska naturligtvis författaren anges men även sidan där man kan hitta citatet. Skilj på vad som är egna tankar/erfarenheter och vad som är andras. Frågeställningar ska inte vara formulerade så att de kan besvaras med ja eller nej. Snarare använder man ord som "Hur?" En frågeställning ska formuleras så att den kan avslutas med ett frågetecken. Under metodpresentationen ska man tänka att någon annan ska kunna upprepa det man själv har gjort. Om man utgår från en kvalitativ metod är det lika viktigt att beskriva hur man har gått tillväga som om man använder en mer kvantitativ metod. Läsaren ska kunna bedöma hur pass säkra resultaten är (reliabilitet och validitet). I kvalitativa studier händer det att man varvar resultat och diskussion. Man bör då ändå hålla en klar skiljelinje mellan vad som är resultat och vad som är författarens egna tolkningar av resultaten. Diskussionen gäller naturligtvis resultaten men det är också viktigt att diskussionen innehåller en diskussion av metoden. Finns det brister i metoden som kan ha påverkat resultaten? Hur skulle man kunna göra undersökningen bättre? Tänk på vilka nya kunskaper som kommit från studien. Var det vad man förväntade sig och redan visste? Vad överraskade författaren? Sekretess Sekretessen bevaras genom att man undviker konkreta eller specifika angivelser som inte är absolut nödvändiga för förståelsen. Ibland kan det vara bra att under arbetet ha "verkliga" uppgifter för att sedan i slutversionen ändra så att ingen enskild person kan identifieras. 3
Mer om typografi När du skickar manus till handledaren är det viktigt (!) att du har ett ordentligt radavstånd så att det finns plats för kommentarer. Det måste finnas luft i sid- och huvudfot. Vinjetter och lite längre litteraturcitat kan gärna markeras med indrag i vänstermarginalen, mindre stil, eller liknande. Om man använder indrag behöver man inte använda citattecken. Det blir tårta på tårta. Använd tom rad mellan stycken eller helst ny rad och litet indrag (1 cm). Indrag görs aldrig i stycket efter rubrik, där behövs ingen ytterligare markering utöver rubriken. Tempus Det är vanligt att man i sådana här texter växlar tempus. I sammanfattningen till exempel är det viktigt att vissa saker genomfördes (imperfekt) och att man kan dra (presens) slutsatser av det. Tänk på tempus! Var konsekvent. Språket När du har problem med en lång mening försök dela upp den! Använd enkla ord när det går! Tänk på att meningar ska vara fullständiga! Referenser När det gäller hur referenser skrivs i löpande text och i litteraturlistor hänvisas till bilaga 1. Goda råd som lätt glöms bort Dessa råd underlättar arbetet för författaren och ger handledaren mer tid till diskussion av innehållet i uppsatserna: Vänta inte med att börja skriva. Det är lätt att fastna i planering. När man börjar fästa saker på papper ser man tydligare hur man ska gå vidare. Använd er gärna av varandra när det gäller att läsa texter och komma med synpunkter på språk och begriplighet. 4
Försök från början skriva enligt riktlinjer ni fått i t.ex. Backmans bok och de "skrivregler" ni får på Ericastiftelsen. Man vinner väldigt mycket på att hålla reda på referenser, rubrikstorlekar mm. från början. Uppsatsseminarierna Uppsatsseminarierna inleds med att respondenten (författaren) får möjlighet att kort kommentera sin text och att informera om rättelser som är nödvändiga för att förstå innehållet. För varje uppsats har två kursdeltagare ansvar för varsin inledning. En person gör en fem minuter lång sammanfattning och en person är opponent. Den senare presenterar under tio minuter frågeställningar som väckts av uppsatsen. Respondenten får tillfälle att svara och därefter följer en öppen diskussion. Ni får gärna bjuda in gäster när ni presenterar er uppsats. Om detta sker ska även dessa ha varsitt ex av uppsatsen. Författaren ansvarar för att rätt antal distribueras och delas ut i förväg. Inlämning av färdig uppsats Det är vanligt att vissa korrigeringar i uppsatserna behöver göras efter uppsatsseminariet. Kursdeltagarna ansvarar för att därefter lämna in sin helt färdiga och godkända uppsats i slutversion som en Word-fil. Uppsatsen kommer att arkiveras och är då en offentlig handling. Förslag litteratur om att skriva uppsats Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Dessutom tillkommer ett antal artiklar om vetenskaplig teori och metod liksom exempel på psykoterapiforskning Bilaga 1 Om att skriva referenser/ Gunnar Carlberg, Agneta Thorén, 2.4 2012, rev. sep 2014 /Med inspireration av idéer från andra utbildningsinstitutioner som Karolinska Institutet, S:t Lukas utbildningsinstitut, Utbildningsenheten, UBi och Sthlms universitet. 5
Att skriva referenser Gunnar Carlberg, Agneta Thorén /2.4 2012 reviderad sept 2014 Bilaga 1 Dessa riktlinjer för hur man kan skriva referenser bygger på det så kallade APA-systemet (American Psychological Association). I APA-manualen finns ett stort antal exempel och undantag beskrivna. I den fortsatta texten har en anpassning till svenska förhållanden har gjorts. Mer information om hur man skaffar den fullständiga manualen finns på http://www.apastyle.org/pubmanual.html (Rekommendationerna är delvis hämtade ur Hassmén, Vetenskapligt skrivande, Psykologiska inst., Sthlms universitet.) Referenser i löpande text När en författares namn nämns i en text skall årtal för referensen infogas direkt efter namnet. Exempel: "Stiles (1993) anser att ". När mer indirekta referenser görs till en eller flera författare infogas namn och årtal inom parentes. Exempel: "Ett flertal studier inom området visar att kan vara av betydelse (Stiles, 1993; Strauss & Corbin, 1990)." Författarnamn och årtal inom parentes skiljs åt med komma. Exempel: "(Stiles, 1993)". Om flera olika referenser står inom en parentes skiljs de åt med semikolon. Exempel: "(Stiles, 1993; Strauss & Corbin, 1990)". Om fler än en författare på ett arbete skrivs inom en parentes skiljs de åt med komma och de två sista med &-tecken. Exempel "(Safran, Greenberg & Rice, 1988)". I löpande text utanför parentes skriver man däremot alltid komma och "och", aldrig "&- tecken". Exempel: "Strauss och Corbin (1990) anser att.". Att referera i andra hand Ibland kan det även vara nödvändigt att använda sig av en andrahandsreferens, alltså när du refererar till något som någon annan refererat till, utan att du själv läst originaltexten. Nedan ges två exempel på hur detta kan göras i texten: I en studie av Costa och McCrae (1980, refererad i Hayes & Joseph, 2003), påvisades att upplevelser av lycka är relaterat till en lägre grad av neuroticism. Alternativt: Det har föreslagits att upplevelser av lycka är relaterat till en lägre grad av neuroticism (Costa & McCrae, 1980, refererat i Hayes & Joseph, 2003). I referenslistan anges den referens du har läst (andrahandsreferensen). För exemplen ovan blir det sålunda Hayes och Joseph som anges i referenslistan. Du bör dock alltid sträva efter att 6
läsa originalreferensen, det ovanstående förfaringssättet bör därmed endast tillämpas med omdöme. Utformning av litteraturlistan I litteraturlistan skall alla texter som det refereras till i den löpande texten finnas med. Inga referenser skall finnas i litteraturlistan som inte refereras till i den löpande texten. Rapporter publicerade i vetenskapliga tidskrifter skrivs på följande sätt: Risholm Mothander P., Grette Moe R. (2010). Mothers and fathers depressive symptoms and parental stress in families referred to an Infant Mental Health Clinic. Nordic Journal of Psychiatry, (in press). Stiles, W.B. (1993). Quality control in qualitative research. Clinical Psychology Review, 13, 593-618. Van Ijzendorn M.H., Schuengel C. & Bakermans-Kranenburg M.J. (1999). Disorganized attachment in early childhood: Metaanalyses of precursors, concomitants, and sequelae. Development and Psychopathology, 11, 225 249. Inget mellanslag mellan två initialer, endast punkt. Om flera författare skiljs de åt av komma och de två sista av &-tecken. Om två författare skiljs de åt av &-tecken. Punkt efter publiceringsår inom parentes t.ex. "(2001).". Tidskriftens namn och volymnummer ska vara kursiverade. Skriv ut hela tidskiftens namn, inte förkortningar t.ex. Journal of Child Psychotherapy. Obs att det i tidskriftsnamn används stora bokstäver. "Små bindeord" med små bokstäver. Ibland står det en siffra inom parentes direkt följt, utan mellanslag, efter volymnummer t.ex. 5(3), 21-34. Volym är en samling av ett specifikt års tidskrifter. Siffran inom parentes (ej kursiv) betyder nummer av tidskriften inom den volymen. De flesta tidskrifter numrerar från 1 och framåt under ett års utgivning. Då behöver bara volymnummer anges. Vissa tidskrifter som börjar varje nummer med sidan 1 bör anges även med siffran inom parentes. Om någon tveksamhet uppstår kan man ta med både volymnummer och tidskiftsnummer. Ange alltid sidnummer sist. Sidnummer står sist med enbart nummer och följt av punkt. Om en författare har flera referenser står referenserna i tidsordning de äldsta först. Om författaren också har publikationer tillsammans med andra författare ska de referenserna där författaren är ensam författare står först. Därefter kommer de andra och då i bokstavsordning efter andra författaren och publiceringsår. En hel bok: Strauss, A. & Corbin, J. (1990). Basics of qualitative research. Grounded theory procedures and techniques. London: Sage Publications. 7
Bokens titel kursiveras. Titeln skrivs med små begynnelsebokstäver efter det första ordet. Om flera förlagsorter anges skrivs bara den första ut. Hel bok med redaktörer: Gibbs, J.T. & Huang, L.N. (Red.). (1991). Children of color: Psychological interventiones with minority youth. San Francisco: Jossey-Bass. (Red.) med stor begynnelsebokstav och före parentesen med publiceringsår. Punkt och mellanslag mellan parenteserna. Ett kapitel i en bok: Carlberg, G. (2009). Exploring change processes in psychodynamic child psychotherapy: The therapists perspective. I N. Midgley et al. (Red.) Child Psychotherapy and Research: New Approaches, Emerging Findings, (175-193), London: Routledge. Target, M., Slade, A., Cottrell, D., Fuggle, P. & Fonagy, P. (2005). Psychosocial therapies with children. I G. Gabbard, J.S. Beck & J. Holmes (Red.), Oxford Textbook of Psychotherapy, (341-352). Oxford: Oxford University Press. Efter tryckår kommer titeln på det aktuella kapitlet i boken. Använd "I" utan kolon följt av författarnamnen med initialer före efternamnet. När det är en eller flera författare som är redaktörer för boken följs författarnamnen av (Red.). Titeln på boken följs direkt av en parentes som anger sidorna eller ibland kapitelnummer och därefter punkt t.ex. (s. 23-49). eller (kap. 2). Rapporter publicerade i facktidskrifter, som doktorsavhandlingar el. likn. Eresund, P. (2002). Att behandla störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi. Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Carlberg, G. (1999). Vändpunkter i barnpsykoterapi. Psykoterapeuters erfarenheter av förändringsprocesser. Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Jeanneau, M., & Winzer, R. (2007). Psykodynamisk psykoterapi för unga. Utvärdering av projektet Ungdomar och Unga Vuxna vid Ericastiftelsen. Rapport 2007:1, Stockholm: Centrum för folkhälsa och Ericastiftelsen. Rønnerstad, M.H. (2006). Fokus på psykoterapeuten betraktninger om psykoterapiforskning og profesjonell utvikling. Mellanrummet, 15, 19-31. Thorén, A. (2009). Att gå i psykoterapi vad tycker barnen själva? Reflektioner före och efter individuell psykoterapi. Psykisk Hälsa, 1, 15-20. Exempel på referenser till andra källor: Andersson, G. (2004). Personlig kommunikation 2004-11-23. American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental 8
disorders (4th ed., text rev.). Washington, DC: APA. American Psychiatric Association (2002). Mini-D IV-TR: Diagnostiska kriterier enligt DSM IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press. Socialstyrelsen (2002). ADHD hos barn och vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. Slutbetänkande om Utredningen om ungdomars psykiska hälsa. SOU 2006:77. Socialdepartementet, Statens offentliga utredningar, Stockholm. Stockholms Läns Landsting (2010). Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling, Skrifter från Barn- och Ungdomspsykiatrin, nr 5. Stockholm: Alloffset. Sveriges Psykologförbund (2009). Depression En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster. Stockholm: Sveriges Psykologförbund. Att referera till web-sida Websida med författare eller organisation: Första exemplet anger en rapport som är en exakt kopia (pdf) på original som finns i pappersform. Andra exemplet finns endast on-line varför även web-adressen anges. Kabot, S., Masi, W., & Segal, M. (2003). Advances in the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. [Elektronisk version]. Professional Psychology: Research and Practice, 34, 26-33. Glogoff, S. (2001). Virtual connections: Community bonding on the Net. First Monday, 6 (3). Hämtad 15 november 2005, från http://www.firstmonday.org/issues/ issue6_3/glogoff/index.html SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 8 december 2011, från http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763 Socialstyrelsen (2007). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 17 oktober 2006, från http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2006/9160/2006-123-12.htm Websida utan författare: Om diabetes. (2010). Hämtad 2 feb 2011, från http://www.endo.mas.lu.se/dipis/omdiab.htm Websida, okänt publiceringsdatum: Om dokumentet saknar datering skriv (u.å.) = utan år. Vid engelska referenser skrivs (n.d.) = no date. Reumatikerförbundet. (u.å.). Fibromyalgi. Hämtad 28 februari, 2011, från http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?sida=3951 9