Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse

Årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Verksamhetsberättelse Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

Text och grafisk form: Regionförbundet i Kalmar län Omslagsfoto: Ölands Turist AB Regionförbundet i Kalmar län 2 Årsredovisning 2009

Innehåll Förord Leif och Håkan kommenterar året som gått... 4 Förvaltningsberättelse... 7 Kalmar län - 12 kommuner och 234 000 invånare... 8 Samarbeten med våra grannlän... 11 Om Regionförbundet och vårt uppdrag... 13 Det politiska arbetet... 14 Hälsobokslut... 17 Ekonomi... 20 Ekonomisk redovisning... 26 Resultaträkning... 26 Balansräkning... 27 Finansieringsanalys... 29 Noter... 30 Borgens- och ansvarsförbindelser... 34 Sammanställd redovisning... 35 Verksamhetsberättelse... 37 Näringsliv & tillväxt... 38 Välfärd... 48 Hållbarhet och kommunikationer... 54 Kultur... 60 Lärande och kompetensförsörjning... 64 Information och profilering... 69 Administration... 72 Bilagor... 77 Bilaga 1 AV-Media... 78 Bilaga 2 Fokus... 80 Bilaga 3 Ärendeflöde... 85 Bilaga 4 Beviljade projektmedel... 86 Bilaga 5 Återrapportering regionala tillväxtmedel till Näringsdepartementet... 89 Bilaga 6 Kommunernas Hus AB, utdrag ur årsredovisning... 99 Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

Leif och Håkan kommenterar året som gått Leif Larsson ordförande sedan tre år tillbaka, vilka händelser under året vill du lyfta fram som extra viktiga för länets utveckling? Det allra viktigaste är det arbete som pågår varje dag bland våra politiker och tjänstemän. Det löpande arbetet är grunden i det regionala utvecklingsarbetet. Strategiskt viktiga frågor är bland annat vårt klimatarbete med målet att bli en fossilbränslefri region år 2030. Vid ett par tillfällen i år har vi varit inbjudna att informera om vårt arbete i Bryssel. Kalmar län har sedan 1990 minskat sina utsläpp av fossil koldioxid med 10 %. EU:s mål är att utsläppen år 2020 ska ha minskat med 20 %, i länet har vi alltså redan nått halvvägs, vi är kanske bäst i hela världen! De internationella frågorna och då framförallt vårt arbete med Kina har rönt uppmärksamhet. Sveriges generalkonsul i Shanghai lyfter fram oss som bäst i klassen. Med kunskap om den kinesiska kulturen och med de långsiktiga relationer, som vi har byggt under åren, kan vi erbjuda länets företag, som är intresserade av den kinesiska marknaden, kvalificerat stöd. Även när det gäller EU-frågor har vi goda möjligheter att hjälpa till eftersom vi under året beslutade om en fortsatt satsning på kontor i Bryssel, tillsammans med regionförbunden i Småland och Blekinge. En historisk händelse är förberedelserna inför bildandet av Linnéuniversitetet, som är en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Universitetet i Växjö. Med ett universitet främjas utvecklingen i hela länet inom en rad områden. Att satsa på högre utbildning är en av de viktigaste åtgärderna för att; skapa ökad konkurrenskraft i våra företag, främja samhällsutvecklingen och inte minst utveckla individen. Hur har Regionförbundet deltagit i arbetet med det nya universitetet? Vi har varit engagerade politisk och deltagit i arbetsgrupper som bland annat handlar om utbildning och forskning, fysiska kommunikationer samt marknadsföring. Håkan Brynielsson, regiondirektör med ansvar för den löpande verksamheten och Regionförbundets olika projekt. Varför är samarbeten med andra regionförbund så viktiga? Vi är en del i ett större sammanhang och tillsammans kan vi åstadkomma mer. Samtidigt pågår frågan om hur det regionala styret ska utformas i framtiden. Regeringen har hittills aviserat att man inte kommer att gå in och styra indelningen utan vill att initiativen ska komma underifrån. Under året har flera samarbeten med våra regiongrannar i Småland och Blekinge startats, berätta! Genomförandet av ett gemensamt kontor i Bryssel och deltagandet i Världsutställningen i Shanghai Expo 2010 är exempel på händelser under året. Andra frågor som tydligt visar att utvecklingsfrågor inte stannar vid länsgränser är den kraftsamling som vi gör tillsammans kring träbranschen och de satsningar som görs på Kust till kustbanan. Ett antal projekt som är externt finansierade har startats på Regionförbundet under året. Ett par exempel är. När det gäller infrastruktur har Nytt Godstransportstråk Östersjön inletts. Projektet Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

syftar till att skapa en godstransportkorridor över Östersjön, som ska leda till att vi får en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och vidare österut mot Moskva och Asien. Inom miljöområdet finns MOMENT som handlar om modern vattenförvaltning i södra Östersjöområdet. Målet är att i ett samarbete med parter i Litauen, Ryssland, Polen och Sverige, utveckla det lokala arbetet med vattenråd och insatser för minskad övergödning. Ett annat spännande projekt inom miljöområdet är Uthållig kommun, där Kalmar län har blivit utsedda som pilotlän för att ta fram en regional modell för samarbete. Det kan till exempel handla om energieffektivisering och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vårt projekt Barnhälsodatapiloten, har fått bidrag från Sveriges Kommuner och Landsting för att utreda ett antal frågor av nationellt intresse. Genom att studera informationsflöden om barns och ungdomars hälsovård ska kvalitet, säkerhet och tillgång på korrekt information över huvudmannagränserna förbättras. En metod för att garantera identiteter mellan de berörda parterna har byggts upp, vilket möjliggör samverkan mellan all verksamhet i kommuner och landsting och därmed en bättre offentlig service för medborgare och företag. Håkan, nämn några områden som du anser det är viktigt att arbeta vidare med under de kommande åren. Arbetet med att stötta länets företag till utveckling på olika sätt har varit och kommer att vara en mycket viktig del i Regionförbundets arbete. Bland annat genom att se till att de olika företagsstöd vi kan erbjuda har rätt inriktning samtidigt som det mer långsiktiga arbetet med möjligheter till kompetensförsörjning ska möta de behov som länets näringsliv behöver. En annan mycket viktig fråga är hur vi kan behålla ungdomarna i vårt län. Med hjälp av olika undersökningar, framförallt den sk. LUPP:en, har vi fått en bra kartläggning över vad länets unga tycker. Nu gäller det att vi förvaltar kunskapen och satsar på rätt åtgärder. Intensivt arbete har pågått med att ta fram strategier för olika frågor Håkan berätta om några. Vår strategi för att stärka kulturens roll i länets utveckling, Kultur med nya ögon, är ett bra exempel där strategin arbetats fram gemensamt mellan en rad olika aktörer. Inom välfärdsområdet har vi nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård och vi har lagt fast en strategi för Regionförbundets internationella arbete. År 2009 inleddes med en lågkonjunktur och avslutades med en försiktig uppgång. Vilka är det viktigaste lärdomarna, anser du Leif, med tanke på konjunkturläget och vad kunde Regionförbundet ha gjort bättre? I en konjunkturnedgång blir det extra tydligt hur viktigt det är med kompetensförsörjninen till länets företag, för att kunna ersätta de som går i pension och för att bli starkare på en global marknad. Andelen företag i länet som exporterar är alldeles för låg, här måste vi hitta former för att stödja företagen. Under 2010 kommer vi därför att rikta ett av våra företagsstöd speciellt för detta. Vår företagsakut, som inrättades i inledningen av lågkonjunkturen, behövde glädjande nog inte hantera så många ärenden. Länets företag tycks ha klarat nedgången bättre än övriga delar av landet. En intressant lärdom var rekordåret för turismen i länet. Ökningen av antalet gästnätter var störst i hela landet, delvis tack vare rådande lågkonjunktur. Något vi kunde ha agerat mer kring är ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. T ex skapat fler tillfällen för olika aktörer att mötas och därmed hjälpa fler ungdomar till sysselsättning. Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009

Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Årsredovisning 2009 Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse Bilagor Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Kalmar län - 12 kommuner och 234 000 invånare I Kalmar län finns en stark regional identitet, korta beslutsvägar hos myndigheter och beslutsfattare, ett gott företagsklimat, långsiktiga miljö- och energisatsningar och en uttalad satsning på hållbar tillväxt. Både besökare och invånare har tillgång till en god livsmiljö med mer än 550 mil kust och ett rikt inland med fin natur och hög livskvalitet. Här är det gott att leva och lätt att starta och driva företag. Bra kommunikationer en nödvändighet Kalmar län består av 12 kommuner med cirka 234 000 invånare. Länet har en central placering, mitt i den expansiva och dynamiska Östersjöregionen. I länet finns kommunikationsmöjligheter via luften, marken eller havet. Under 2009 har ett omfattande arbete bedrivits för att få till stånd nödvändiga förbättringar av länets vägar och järnvägar. Europaväg 22 är såväl länets som hela Sydostregionens pulsåder och förbinder Östersjökusten med Öresunds- respektive Mälardals regionen. Under året påbörjades insatser för 1 miljard, på E 22 genom länet. Med riksvägarna i öst-västlig riktning knyts Småland och Västsverige ihop i ett nätverk av vägar. Kalmar flygplats har nationell och internationell trafik med flera dagliga förbindelser till Stockholm samt till destinationer i Europa, via Arlanda och Bromma. Därutöver finns flygplats i Oskarshamn med reguljär trafik. Hamnarna Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och Bergkvara har stor betydelse för länets industri och handelsutbyte med andra länder. Såväl Oskarshamn som norra Öland har färjeförbindelse med Gotland. Järnvägen mellan Kalmar län och resten av Sverige behöver bli väsentligt bättre. Restiderna är fortfarande alldeles för långa och på Kust till kustbanan mellan Kalmar och Alvesta räcker kapaciteten inte till. Den enda längre resa med tåg som har godtagbar standard är mellan södra länet och Öresundsregionen. Mellan Kalmar och Kastrup finns 15-16 turer per dag och resan tar cirka 3,5 timme. Ett utredningsarbete pågår för att höja standarden på samtliga järnvägar i länet. Intensivt arbete under året har resulterat i att kapaciteten på järnvägen mellan Kalmar och Alvesta kommer att förbättras. Även på Stångådals- respektive Tjustbanan ska upprustning ske. Inriktningen för länet är att få ett modernt nät i sydöstra Sverige som kan bidra till regionförstoring och korta restider. Vi har kritiserat det förslag till sträckning som planeras för höghastighetsnätet i Sverige. Det finns en risk att höghastighetsbanorna kommer att gå Kalmar län helt förbi. Ett brett spektrum av kompetenser präglar länets näringsliv Näringslivet i Kalmar län har gjort en lång resa, från lokala och regionala marknader, till den globala arenan. I länet finns i dag många små och medelstora företag med stark och solid utveckling. Detta kompletteras med flera stora och internationellt välkända varumärken som exempelvis Orrefors, Kährs, ITT Flygt, Scania samt SlipNaxos. Länets närings- Regionförbundet i Kalmar län Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

livsprofil är bred. Tillsammans erbjuder företagen ett brett spektrum av kompetens, från glas och design till miljöteknik och energi. Här finns en stor andel företag inom jord- och skogsbruk samt tillverkning men utvecklingen går alltmer mot utbildning och forskning, företagstjänster samt handel. Trenden i länets näringsliv har under senare år även pekat mot energi, miljö samt hälso- och sjukvård, områden där vi i dag har stark kunskap och kompetens. Näst efter storstäderna är Kalmar län ett av Sveriges största turistlän. Varje år reser 2-3 miljoner besökare hit. Besöksnäringen är därför ytterligare ett starkt område för länet där nya aktörer väntas göra stora investeringar de närmaste åren. Utmaningen ligger i att stärka länets entreprenörskap för att skapa nya företag och för att utveckla befintliga. Det handlar också om att stärka näringslivet så att det blir internationellt konkurrenskraftigt och hållbart. Bred kunskap stärker länet nu och i framtiden Kunskap och kompetens är centralt för länets utveckling. Det är därför viktigt att ta tillvara och stärka lärandet i länet på alla nivåer. För att möta den ökande internationella konkurrensen, både när det gäller varor och tjänster, krävs ständigt mer kunskap och forskning. Här har Linnéuniversitetet en central roll. Man arbetar dagligen för att utveckla och höja utbildnings- och forskningskvaliteten genom dynamiska arbetssätt, profilerade utbildningar och ett flervetenskapligt förhållningssätt. Närheten till länderna kring Östersjön innebär ett samarbete med företag och universitet i Östersjöregionen. I länet finns profilerade utbildningsprogram inom den tjänste-, kunskaps- och upplevelsebaserade ekonomin. Designutbildningarna i Nybro och programmet Musik & Event Management i Hultsfred är exempel på utbildningar som har utvecklats i nära samarbete med regionens näringsliv och kommuner. Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet förberedde under 2009 arbetet med Linnéuniversitetet, ett nytt modernt universitet med över 30 000 studenter, 2 000 anställda, 138 program och 100-tal ämnen, varav 67 är examensämne. Genom samarbete med näringslivet bidrar universitetet till hela regionens utveckling, bland annat via Science Park i Kalmar, som är en kreativ miljö för nya och växande kunskapsföretag. I Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn finns högskolecentrum där man erbjuder utbildning i ett samlat utbud med hela program. Länet har fem folkhögskolor som bland annat erbjuder utbildningar inom musik, design, foto och konst. Utöver detta pågår ett antal yrkeshögskoleutbildningar i länet. Här finns en hög livskvalitet Boendemiljöerna i Kalmar län spänner från den större stadens puls via pittoreska tätorter till landsbygdens ro. Här finns korta avstånd, vilket gör det enkelt att förena arbete och fritid. Föreningslivet är starkt och varierat. I länet finns bland annat ett av Sveriges bästa fotbollslag, Kalmar FF, samt några av de bästa speedwaylagen i landet - Västervik och Dackarna. Ridsport, golf, ishockey och fäktning är andra exempel på sporter där länet skördat stora framgångar de senaste åren. Regionens attraktivitet är en viktig faktor för utveckling och tillväxt. Människor dras till platser som är attraktiva. På ett mer grundläggande plan är god hälsa beroende av god Regionförbundet i Kalmar län 9 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

livsmiljö. Det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla tillgången i den mångfald som finns i länet, bland annat när det gäller fritid och boendemöjligheter på såväl landsbygd som i tätort. Naturen i Kalmar län är mycket variationsrik. På Öland samsas ädellövskog med vidsträckta sjömarker och alvar. Den kalkrika marken ger en unik fauna och flora. Södra Öland är ett levande odlingslandskap och ett av världsarven på Unescos lista. I Småland finns allt från skärgård och vattendrag till djupa skogar och stenigt, småskaligt odlingslandskap. Här finns två nationalparker, Gammelskogen Norra Kvill i Vimmerby kommun och ön Blå Jungfrun i Kalmarsund, Oskarshamns kommun. Länets natur- och kulturmiljöer ställer krav på att vi förvaltar den för kommande generationer. Ett starkt kulturarv banar väg för framtiden Glas har tillverkats i Kalmar län under drygt 350 år. I dag verkar ett 15-tal i Glasriket. Länet har rika hemslöjdstraditioner även inom bl. a. textil och trä. I slöjdriket blomstrar all slags slöjd och konsthantverk, men träslöjden dominerar. Gabriel keramik, Paradisverkstaden, Gränsö slotts ljusstöperi och Resmo krukmakeri är andra exempel på välkända varumärken för bruksföremål och konsthantverk från Kalmar län. Även konstlivet är starkt i Kalmar län. Här finns drygt 80 konstföreningar med över 30 000 medlemmar. I centrum för konstlivet står Kalmar läns prisbelönta konstmuseum och till det finns Arkivet för svensk formgivning i Pukeberg knutet. Capellagården, Carl Malmstens skola för utbildning inom möbelsnickeri, keramik, textil och trädgårdsodling, samlar varje år nya elever från hela världen. Musiken betyder mycket för invånarna i länet, både då det gäller att lyssna och som försörjning. Kammarorkestern Camerata Nordica turnerar över hela världen tillsammans med välkända solister, och de många musikfestivalerna lockar varje år tiotusentals besökare från hela Norden. I Kalmar län används unika scener: slottsruiner, nedlagda glasbruk, ombyggda fabrikslokaler och kvarnar. Rockfestivalen i Hultsfred har sedan starten 1986 utökats med högskoleutbildning inom musikindustrin. Kalmar läns teater, Byteatern, är mångfaldigt prisbelönad för sin unika profil: en spännande blandning av skådespelare, dockor, masker, ljus och musik. Kultur och upplevelse är Kalmar läns viktigaste skyltfönster mot omvärlden. Våra starka kulturella varumärken gör vårt län attraktivt, lockar företag att etablera sig och människor att besöka oss eller flytta hit. Ett levande kulturliv är en stark grogrund för ekonomisk tillväxt. Hållbarhet är grunden för vårt regionala utvecklingsarbete De många styrkor som finns i vårt län ger oss också stora utmaningar. Det handlar om att prioritera rätt frågor men också om att diskutera vilka konsekvenser vårt arbete får på miljö, ekonomi och hälsa på både kort och lång sikt. Detta kräver ett gemensamt och gränsöverskridande arbete av oss som bor och verkar i länet. Det är också det som är utgångspunkten i länets utvecklingsprogram och Regionförbundets måldokument, RUPEN. Regionförbundet i Kalmar län 10 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Samarbeten med våra grannlän Under året som passerat blev det extra tydligt att de flesta av de gränsöverskridande samarbeten som Regionförbundet är engagerat i sker med något eller några av de tre länen i Småland och Blekinge. Även tillsammans med Östergötland och Gotland är vi parter i olika sammanhang. Här följer ett urval: Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet bildades den 1 januari i år. Fusionen mellan Högskolan i Kalmar och Växjö Universitet kommer att påverka samhället i stort i såväl Kalmar som Kronobergs län. Det nya universitetet finns huvudsakligen på två platser, Kalmar och Växjö. Kust till Kustbanan rustas upp för drygt 350 miljoner De båda regionförbunden i Kalmar län och Kronobergs län (södra Småland) har kommit överens med Banverket om att finansiera en utbyggnad av Kust till kustbanan Kalmar Alvesta, med EU-pengar, medel från våra länstransportplaner, från Banverket och från berörda kommuner längs banan. Tjust- och Stångådalsbanan rustas upp för 200 miljoner Regionförbundet i Kalmar län har även kommit överens med Banverket om gemensamma satsningar på Tjust- och Stångådalsbanan. De totala insatserna beräknas till 200 miljoner kr. En godstransportkorridor över Östersjön Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län har inlett ett samarbeta kring en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och vidare österut mot Moskva och Asien, tillsammans med Oskarshamns, Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner och Oskarshamns hamn samt Höglandsterminalen i Nässjö, Torsviksterminalen i Jönköping och Vaggerydsterminalen. Gemensam systemanalys för östra Götaland Regionförbunden i Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Blekinge län tog under 2008 fram en regional systemanalys för transportinfrastrukturen, vilket är en del i arbetet med den kommande infrastrukturplanen för åren 2010-2021. Kontor i Bryssel Regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län öppnade ett nytt gemensamt representationskontor i Bryssel den 1 oktober 2009. Kontoret kommer, från och med den 1 april 2010 att finnas i nya lokaler i Sweden House. Även regionens tre lärosäten Blekinge Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet och Högskolan i Jönköping, medverkar i kontoret. Gemensam satsning på EXPO 2010 Världsutställningen i Shanghai och China Baltic Business Forum 2 De fyra regionförbunden i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län har beslutat att gemensamt medverka på världsutställningen i Shanghai, EXPO 2010 och China Baltic Business Forum. Det senare kommer att genomföras i direkt anslutning till Expo 2010. Syftet är att skapa och stärka en positiv bild av våra regioner och att främja vårt näringslivs konkurrenskraft. Delar finansieras med medel ur EU:s regionala fond. Regionförbundet i Kalmar län 11 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

EU:s strukturfonder Småland och Öarna EU-programmet Småland & Öarna, som består av såväl den regionala som sociala fonden, har varit i gång sedan hösten 2007 och pågår till och med år 2013. Totalt finns drygt 1,2 miljarder kronor tillgängliga för Småland och Öarna under programperioden. Almi Invest ALMI har, i nära samarbete med bland annat Regionförbunden i Småland, bildat ett riskkapitalbolag i Småland och på Gotland, Almi Invest. Syftet är att ta vara på mindre företags tillväxtpotential. Bolaget är en del av ett av ALMI centralt helägt holdingbolag. Under 2009 har åtta regionala riskkapitalbolag bildats. Den geografiska indelningen baseras på EU: s strukturfondsregioner. Ett samarbete kring Träindustrin i Småland Träindustrin är en av de viktigaste näringarna som finns i Småland. Totalt finns 826 företag inom möbel- och inredningsindustrin, sågverk och trähustillverkning. Av dessa finns 324 i Jönköpings län, 212 i Kronobergs län och 281 i Kalmar län. Inom området finns ett antal aktörer som Träcentrum i Nässjö och Linnéuniversitetet. Det saknas en samordning av insatserna för att utveckla den träbearbetande industrin. De sex varselsamordnarna i Småland har därför tagit ett initiativ för att utveckla samarbetet kring träindustrin. Designregion Småland Stiftelsen Svensk industridesign arbetar för att utveckla Designregionen Småland. Projektet omfattar kommuner i Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Miljösamverkan Sydost Miljösamverkan Sydots är ett samarbetsprojekt mellan kommunala miljöförvaltningar och länsstyrelserna i Kalmar län och på Gotland samt Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet i Kalmar län ansvarar för kompetensuveckling av cirka 300 personer på kommunernas miljöförvaltningar och länsstyrelsernas miljöenheter i Kalmar, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, och Jönköpings län under 2010. Som ett resultat av projektet kommer de berörda att arbeta fram gemensamma miljömål för hela området. I projektet ingår också att se hur resurser kan nyttjas över länsgränserna. Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost (Blekinge och Kronobergs län) kommer att utveckla det redan existerande samarbetet ytterligare under 2010 Kultur i Sydostregionen Samarbetet omfattar Reaktor Sydost och en gemensam danskonsulent. Reaktor Sydost ombildades vid årsskiftet 08/09 till en förening. Regionförbunden i Kalmar, Kronobergs och Blekinge län anställde förra året gemensamt en danskonsulent. Finansieringen av tjänsten sker dels genom medel från Statens kulturråd, dels genom medel från de tre regionerna Euroregion Baltic Regionförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är medlemmar i Euroregion Baltic (ERB), sedan starten år 1998. Övriga medlemmar är regionerna Regionförbundet i Kalmar län 12 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Pommern och Warmia-Masurien i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen och Bornholm. Samarbetet inom ERB syftar till att ta tag i för regionen gemensamma frågor och att utveckla regionen ekonomiskt. Vårt stora miljöprojekt MOMENT är ett exempel på pågående insatser inom ERB. SydSam i ny tappning Samtliga medlemmar i SydSam Region Skåne, Region Halland, Region Blekinge och de tre regionförbunden i Småland beslöt vid ett extra årsmöte i Halmstad juni 2009 att samarbetet ska fortsätta, men i en något lösligare form. Ordförandeskapet kommer till exempel att vara rullande, ett år i sänder, likaså gäller för kansliet, som kommer att följa ordförandeskapet. Om Regionförbundet och vårt uppdrag Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta, vilket regleras i en särskild lagstiftning Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713) och Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen, har Regionförbundet dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Regionförbundets övergripande mål och uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Det är en komplex uppgift inte minst mot bakgrund av att Regionförbundet verkar tillsammans med en rad offentliga och privata aktörer för att kunna föra arbetet framåt. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus, vilket ofta är nödvändigt för att olika frågor ska vara möjliga att lösa. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som Regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan. Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan: ta fram program för länets utveckling som kommunerna och landstinget genomför i samarbete med andra aktörer samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen Vi ska också, enligt vår förbundsordning: ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag, verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov Regionförbundet i Kalmar län 13 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser och samordna dessa insatser ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde ansvara för regional turismverksamhet ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde verka för att organisationer i Kalmar län, som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter, samordnar sina verksamheter ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner svara för den övergripande trafikpolitiken i länet Vi ska enligt särskilda regeringsuppdrag för året: Medverka i Tillväxtverkets arbete med att utveckla och införa datasystemet NYPS. Utarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse. Följa utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet med särskild inriktning mot tätorter och glesbygd. Bistå Post- och telestyrelsen i dess uppdrag att följa tillgången till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Främja samtidig anläggning av kanalisation (nedläggning av rör o.d.) vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur. Det politiska arbetet Styrelsen Styrelsen är Regionförbundets är högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. 22 av dessa är utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under verksamhetsåret 2009 har Regionförbundets styrelse sammanträtt vid sju tillfällen. Beslut och ärenden från styrelsen i korthet. Januari Länets samtliga kommuner, Regionförbundet och landstinget ska gemensamt arbeta fram en strategi för kulturens roll i regional utveckling. Stödet till tunga skärgårdstransporter förlängs och man ska undersöka möjligheterna att höja stödet från 50 % till 75 %. Februari Regeringens utsedda samordnare i arbetet med Kraftsamling Kalmar län har den 2 februari lämnat en lägesrapport med förslag till åtgärder till regeringen. Regionförbundet blir huvudman för en virtuell företagsakut och erbjuder företag i akut kris konsultcheckar som täcker 50 % av konsultarvodet. Regionförbundet i Kalmar län 14 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

April Projektet Vindkraft 2008-2010 beviljas 1 890 000 kronor av regionala tillväxtmedel. 1-2 miljoner kronor per år kommer att disponeras för förstudier och arbetsplaner för aktuella infrastrukturprojekt. En utomstående konsult ska anlitas för att genomföra en utredning om kollektivtrafikens framtida organisation. Juni Länets kommuner, landstinget, näringslivet samt intresseorganisationer inbjuds till samråd kring den regionala transportplanen 2010-2021. IUC (Industriellt Utvecklings Centrum) i Kalmar län har fått Regionförbundets uppdrag att driva utvecklingsprojekt hos länets tillverkande företag. Regionförbundet tar beslut som ska leda till en effektivare och billigare IT-verksamhet i kommunerna och landstinget. September Technology Transfer Center beviljas medel för sin verksamhet med en digital plattform för kunskapsutbyte och matchmaking mellan företag och organisationer i Östersjöregionen och Kina. Arbetet med att utveckla och sälja in webbplatsen kommer att fortgå under 2010 och en utvärdering kommer att ske i samband med China Baltic sea Business Forum 2010 i Kina. Styrelsen godkänner avvecklingen av den ideella föreningen SydSam och beslutar om fortsatt sydsvenskt samarbete under namnet SydSam. Sydsveriges Europakontor avvecklas och styrelsen uttalar sig principiellt för att organisera ett nytt Europakontor tillsammans med Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län. Oktober Styrelsen fattar beslut om den regionala transportplanen för Kalmar län. Transportplanen är länets prioritering av hur man vill använda de 793 miljoner kronor som regeringen preliminärt anvisat länet till förbättringar av transportsystemet för de närmaste 12 åren. November För att möta det ökade intresse som finns från skolorna att ta del av länets utbud av kultur satsas 300 000 kronor för barn och unga i 2010 år kulturbudget. Det ska också inledas ett arbete med att få en strategi för kulturen i skolan som har till syfte att fler barn och unga ska få del av kulturutbudet. Styrelsens ledamöter: Ordinarie Ersättare Borgholm Sven-Göthe Lidheim (C) Lars-Martin Johansson (M) Emmaboda Ann-Marie Fagerström (S) Bo-Eddie Rossbol (S) Hultsfred Bo Bergman (S) Kira Berg (S) Åke Nilsson (KD) Per-Inge Pettersson (C) Högsby Ewa Engdahl (C) Birgitta Ryner (FP) Kalmar Mona Jeansson (S) Johan Persson (S) Birgitta Elfström (S) Mattias Adolfsson (S) Bertil Dahl (V) Birgitta Axelsson Edström (V) Jonas Lövgren (M) Ingegerd Petersson (C) Bengt Sundström (FP) Christopher Dywik (KD) Regionförbundet i Kalmar län 15 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Mönsterås Roland Åkesson (C) Ann Petersson (C) Mörbylånga Kent Ingvarsson (M) Annika Olsson (C) Nybro Evy Annér (S) Karl Längberg (S) Karin Helmersson (C) Sivert Hugosson (KD) Oskarshamn Peter Wretlund (S) Lis Lyrbo (S) Lars Blomberg (M) Lisbeth Lindberg (FP) Torsås Roland Swedestam (S) Sören Bondesson (S) Vimmerby Leif Larsson (C) Tomas Peterson (M) Jan Henriksson (S) Eva Berglund (S) Västervik Bo Lundgren (M) Harald Hjalmarsson (M) Mats Hugosson (C) Jorge Chavéz (KD) Tomas Kronståhl (S) Saad Benatallah (S) Landstinget Ulf Nilsson (S) Carl Bloom (MP) Lena Segerberg (S) Michael Granstedt (S) Anders Henriksson (S) Peter Högberg (S) Maria Ixcot Nilsson (S) Yvonne Hagberg (S) Tommy Ejnarsson (V) Ingrid Rosén (V) Akko Karlsson (MP) Jessica Rydell (MP) Eddie Forsman (M) Göran Häggfors (M) Henrik Yngvesson (M) Madeleine Rosenqvist (KD) Christer Jonsson (C) Eva-Lena Fungmark (C) Monica Bengtsson (KD) Gudrun Brunegård (KD) Björn Holgersson (FP) Bill Björklund (FP) Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet förbereder ärenden till styrelsens sammanträden. Gruppen sammanträdde vid elva tillfällen under det gångna verksamhetsåret. Arbetsutskottets ledamöter: Ordinarie Leif Larsson (C) Eddie Forsman (M) Åke Nilsson (KD) Akko Karlsson (MP) Ulf Nilsson (S) Mona Jeansson (S) Ersättare Björn Holgersson (FP) Tommy Ejnarsson (V) Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under verksamhetsåret 2009 har primärkommunala nämnden sammanträtt vid sju tillfällen. Regionförbundets presidium Leif Larsson (C), ordförande Akko Karlsson (MP), vice ordförande Eddie Forsman (M), vice ordförande Regionförbundet i Kalmar län 16 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Hälsobokslut 2009 Bakgrund Regionförbundet strävar efter att skapa en effektiv och långsiktigt hållbar verksamhet. God arbetsmiljö och god hälsa för medarbetarna är en viktig faktor. Detta redovisas därför för andra året i ett hälsobokslut 1. Våra värderingar De värderingar som idag präglar arbetsplatsen, och som vi alltid arbetar för att stärka, är följande. arbetet på regionförbundet präglas av öppenhet vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra vi är positiva och gör alltid vårt bästa bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring Hälsofrämjande arbetsplats Regionförbundet arbetar för att vara en hälsofrämjande arbetsplats och målet är att vi ska vara en arbetsplats med: god arbetsorganisation gott ledarskap goda möjligheter att påverka sin situation god balans mellan arbets- och privatliv gott socialt stöd arbetskamrater emellan god fysisk arbetsmiljö Nyckeltal I hälsobokslutet ingår följande nyckeltal Nyckeltal 2008 Nyckeltal 2009 2009 Sjuktal i timmar 2,2 1,5 1 684 Sjukfall i antal 2,8 2,7 31 Rehabiliteringsfall 0,1 0,3 2 Återgång 1 1,5 2 Personalomsättning 0,6 0,2 2 Produktivitet 1,97 2,04 Efter en genomgång av antalet medarbetare och de arbetade timmarna följer kommentarer till nyckeltalen. 1 Regionförbundets hälsobokslut bygger på den metod som Metodicum AB utvecklat och presenterat bl.a. i Hälsobokslut modell utifrån arbetsplatsens behov, Thomas Aronsson & Claes Malmquist 2007. Regionförbundet i Kalmar län 17 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Medarbetare och arbetade timmar Antalet årsarbetskrafter var 69 under år 2009. Av dessa var 44 kvinnor och 25 män. Antalet visstidsanställda uppgick vid årets slut till 17 personer. 2 Ett ledigt jobb fanns vid årets slut. 2009 2008 2007 Kvinnor 44 44 42 Män 25 25 26 Totalt 69 69 68 Under 2009 var antalet arbetade timmar totalt 116 473 3. Sjuktal i timmar Antalet sjuktimmar på Regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjuktimmar i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 1,5% 4, det vill säga något lägre än föregående år. Av den totala sjukfrånvaron svarar långtidssjukfrånvaron, dvs. mer än 60 dagar, för 13,53% 5. I medarbetarenkäten uppger 55 % av medarbetarna att de tagit semester, kompledigt eller flexledigt istället för att sjukskriva sig. Detta innebär att de sjuktal som redovisas här är lägre än det verkliga talet. Sjukfrånvaron i procent varierar stort mellan olika arbetsplatser och branscher i Sverige. En allmän riktlinje är att man ska vara nöjd med värden under 4 %. Sjukfall antal Antalet sjukfall på regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 2,7 (även detta något lägre än föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 10. Rehabiliteringsfall Antalet rehabiliteringsfall, dvs. antalet långa sjukfall, på Regionförbundet är lågt. Nyckeltalet visar antalet sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen i relation till antalet arbetade timmar och är i vårt fall 0,3, (en mindre ökning sedan föregående år). Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,6. Återgång Nyckeltalet visar antalet återgångar efter 29 eller flera sjukskrivningsdagar i relation till antalet nya sjukfall som påbörjat den 29:e sjukskrivningsdagen och är i vårt fall 1,5. Detta visar att antalet långa sjukfall minskar. Ett rimligt antagande är att ett riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger kring 0,7. 2008:18 personer, 2007: 20 personer 2008: 116 222 timmar 1,1 % för kvinnor och 0,4 % för män 2008=44,47 %, 2007=64,44 % Regionförbundet i Kalmar län 18 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Personalomsättning Nyckeltalet visar antalet tjänster som skall återbesättas i relation till arbetade timmar och är i vårt fall 0,2 (något lägre än föregående år). Ett rimligt antagande är att riksgenomsnitt för offentlig sektor ligger på 0,5. Under 2009 slutade två medarbetare på Regionförbundet. Den ena tjänsten ersattes medan den andra tjänsten inte återbesattes. Produktivitet I metoden för hälsobokslut ingår att mäta medarbetarens möjlighet att vara produktiv genom en enkät med tolv standardiserade frågor. Dessa frågor har ingått i medarbetarenkäten. Mätningen resulterar i ett värde mellan noll och sex, där noll representerar goda möjligheter att vara produktiv och sex dåliga. Regionförbundets värde för 2009 är 2,01 vilket är ett mycket bra värde. Vi har stora möjligheter att vara produktiva eftersom vi har en god hälso- och arbetsmiljösituation för medarbetarna. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden är 38 127 kronor per anställd vid årets slut (76 personer). Per anställd, som har sparad semester (66 personer), motsvarar detta i genomsnitt 16 sparade semesterdagar. Individuellt har 12 anställda 30 dagar eller mer sparat. 2009 2008 2007 Semesterlöneskuld per anställd 38 tkr 39 tkr 34 tkr Detta motsvarar antal dagar 16 17 16 Medarbetarenkät 2009 Under december 2009 genomfördes en medarbetarenkät på Regionförbundet. Av drygt 70 utskick kom 52 svar in. Enkäten genomförs varje år i samverkan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer och resultatet utgör en av grunderna för Regionförbundets arbetsmiljöpolicy. Policyn tar upp frågor kring arbetsmiljö, jämställdhet, diskriminering och kris. I undersökningen uppger 90 % eller fler av medarbetarna som svarat på enkäten att: de har en bra arbetsgivare de har förtroende för sin närmaste chef de kan påverka hur det egna arbetet ska utföras det är roligt att gå till arbetet de känner sig respekterade på sin arbetsplats de har ändamålsenliga och väl fungerande tekniska hjälpmedel Totalt sett visar undersökningen på mycket höga värden vad gäller medarbetarnas trivsel och känsla av delaktighet. Vi har också identifierat några områden där vi vill förbättra oss till nästa mätning. Det gäller jämställdhet, arbetsbelastning och lön. - 18 % 6 anser att Regionförbundet kan bli mer aktivt i sitt jämställdhetsarbete. - 42 % 7 vill ha bättre möjligheter att få hjälp vid hög arbetsbelastning. 6 2008: 28 % 7 2008: 28 % Regionförbundet i Kalmar län 19 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

- 58 % 8 tycker att Regionförbundets lönepolitik borde vara tydligare och 38 % 9 svarar att de vill ha större möjligheter att påverka sin löneutvecklin. Arbetet med diskrimineringsfrågor kommer lyftas fram under 2010. Regionförbundet har sökt och blivit beviljade 750 tkr av SKL för att jämställdhetsintegrera den reviderade versionen av Regionala utvecklingsprogrammet, RUPen IV. En av förklaringarna till medarbetarnas syn på lönepolitiken är att Regionförbundet befinner sig i en situation där medlemmarna beslutat att frysa avgiften på 2008 års nivå. Konsekvenserna av detta är bland annat minskad bemanning och begränsat löneutrymme, vilket återspeglas i enkätsvaren. Sammanfattningsvis är resultatet mycket positivt. Medarbetarna på regionförbundet trivs, känner delaktighet, har förtroende för sin närmaste chef eller områdesansvarig samt har en bra arbetsmiljö. Kriterierna för en hälsofrämjande arbetsplats uppnås med god marginal. Ekonomi Ekonomisk måluppfyllelse Regionförbundets intäkter uppgår under året till 140,0 mkr. Årets verksamhet har resulterat i ett överskott på 742 042 kronor. Budgeterad målsättning var ett överskott på 5 000 kronor. Finansiella mål Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Likviditeten, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 %. Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 %. Projektfinansieringen, som visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 %. Finansiella nyckeltal 2009 2008 2007 2006 2005 Likviditet, % 119 % 119 % 123 % 122 % 114 % Soliditet, % 25 % 26 % 33 % 33 % 33 % Projektfinansieringsgrad, % 574 % 478 % 285 % 377 % 124 % Regionförbundets ekonomiska ställning Till förbundets förfogande står: från föregående år balanserat resultat 14 686 443 kr årets resultat 742 042 kr Summa disponibla vinstmedel 15 428 485 kr 8 2008: 50 % 2008: 28 % Regionförbundet i Kalmar län 20 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Av disponibla vinstmedel avser AV-Media 2 675 388 kr Fokus Kalmar län 3 381 934 kr Av eget kapital vid årets utgång, 15,4 mkr, utgör 6,1 mkr bundna tillgångar i Kommunernas Hus AB. Likvida medel uppgår vid utgången av året till 40,8 mkr (35,8 mkr vid årets ingång). Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Årets viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Arbetet har i stor utsträckning följt verksamhetsplanen för året. Budgeterade anslag för organisationen har inte avvikit från budget. Det allmänna trängre ekonomiska läget har lett till översyn av personalläge, lokalförhållanden och fasta kostnader. Översynen har inte fått direkt genomslag under året men kan på sikt leda till förändringar. En allt större del av verksamheten bedrivs också med extern finansiering i form av projektbidrag eller med möjlighet till administrativ ersättning. Projektbidragen utgör 24 % av de totala intäkterna. De enskilda projekten beskrivs mer ingående i verksamhetsberättelsen. Årets resultat i förhållande till budget Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med 742 000 kronor jämfört mot budgeterat resultat 5 000 kronor. Detaljerat utfall framgår av sammanställningen Budgetuppföljning. Sammanfattningsvis kan budgetavvikelserna (inklusive fördelade avskrivningar) hänföras till (se också tabell sid 24) : Avvikelse Kansli¹ 1 470 AV-Media² 355 Fokus³ -545 Räntenetto 4-543 Resultat 5 737 1) Kansliet redovisar efter avskrivningar ett överskott på 475 tkr. Den stora positiva avvikelsen gentemot budgeterat underskott förklaras till stor del på att vissa arbetsinsatser medfört ersättningar utöver budget (1 070 tkr) samt att kostnaden för kanslipersonal blivit lägre än budgeterat (863 tkr). Sistnämnda till ungefär lika delar beroende på inbesparad tjänst, planerat lägre löneutfall och att kostnaden för avtalsförsäkringar minskade under året på grund av ändrad uttagsavgift. Inkomster från Kurs- & konferensverksamheten blev lägre än budgeterat (-457 tkr), vilket var förväntat med tanke på målgruppens kärvare ekonomi och utvecklingen sedan föregående år. I posten Övriga adminstrativa ersättningar till kansliet ingår erhållna projektmedel med 934 tkr, vilka i helhet täcker kostnader för uppföljning och utvärdering av regionala tillväxtmedel (1:1-medel), se kostnadspost under Administration. Det ekonomiska resultatet av under året avslutade projekt innebär en kanslikostnad på sammanlagt 57 tkr, prognosen för året var högre men under hösten gav flera projekt täckningsbidrag till projektverksamheten. Regionförbundet i Kalmar län 21 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

2) Resultatmässigt överskott för AV-Media beror på en försiktighet med att belasta verksamheten med kostnader som inte kan bäras i framtiden. Den förklaras också delvis med att kostnaden för avtalsförsäkringar minskade med närmare 50 tkr. Besparingarna kan hänföras till att verksamheten avvaktar med teknikinvesteringar, kompetensutvecklingsinsatser och planerade projekt. Teknikinvesteringarna utgör i regel anskaffning av förbrukningsinvetarier, där kostnaden belastar resultatet direkt liksom projekten, som finansieras av egna ordinarie driftsmedel. 3) Fokus redovisar underskott med 545 tkr. Resultatet innefattar minskade kostnader för de under året sänkta avgifterna på avtalsförsäkringar med 50 tkr. I underskottet ingår kostnader avseende Kartläggning av hemsjukvården med 279 tkr (kostnaden var redan i budget planerad att täckas av eget kapital). Resterande underskott beror huvudsakligen på att inkomster (överskottet) från konferenser, bokförsäljning och sålda tjänster är lägre än budgeterat. 4) Kassa/bankbehållningen uppgår till drygt 40 mkr, vilket är en ökning med 5 mkr sedan 2008 och en fördubbling sedan 2007. Ökningen beror till stor del på att i förskott erhållna externa medel till vissa projekt på kansliet och Fokus överstiger utlägg i andra projekt. Skillnaden uppgår till drygt 20 mkr, vilket också återspeglas i den höga projektfinansieringsgraden. De största förskotten gäller KLIMP-projekten på kansliet och Nationellt kompetenscentrum Anhöriga på Fokus. På grund av den mycket låga inlåningsräntan, där nivåerna sänktes efter att Regionförbundets budgetförslag lagts, så är ränteinkomsten betydligt lägre än budgeterat trots den höga behållningen. Investeringsredovisning Regionförbundet har under året investerat för 521 tkr. Investeringarna är huvudsakligen IT-relaterade (375 tkr) och avser server, trådlöst nätverk samt programvaror. Resterande del avser larm (65 tkr), möbler (30 tkr) samt elbilen Think City, 400 tkr, till vilken vi fått 350 000 kronor i bidrag av Sparbanksstiftelsen Kronan. Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasingförfarande. Under året har ingen ny leasing tecknats. Ekonomisk framtidsbedömning Utgångspunkten för budget 2010 är verksamheten 2009 samt planerad utveckling av densamma. Större kända ekonomiska förändringar jämfört med 2009 är att medlemsavgifterna till kansli och AV-Media ligger kvar på samma nominella belopp 2010 som för 2009. Vidare att landstinget minskar verksamhetsbidraget med 1 miljon kronor och inte heller indexuppräknar detsamma, varför regionförbundet beslutat sänka bidragen till folkbildnings-, idrotts-, ungdoms- och pensionärsorganisationer. Avtalet med Baltic Business School upphör 2010, varför ingen avgift debiteras kommuner och landsting för detta ändamål. Organisationen har vidtagit åtgärder för att sänka kostnadsnivån för personal, genom en förtida pensionsavgång och lägre löneavtal under 2009 än för kollektivet i övrigt, samt genom nya upphandlingar eller avtal för vissa övriga gemensamma kanslikostnader. För en allt större del av nya aktiviteter söks också finansiering i form av projektbidrag. Regionförbundet har budgeterat för underskott med 1,4 mkr. Bedömningen är att ytterligare större besparingar inte kan göras direkt för att minska underskottet. Regionförbundet i Kalmar län 22 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

En tillkommande verksamhet, vilken startade i liten omfattning oktober 2009, är Sydsveriges Europakontor-Småland & Blekinge med två anställda. Verksamhetens kostnader ska bäras av parterna. Varje parts kostnad bedöms ligga i nivå med den medlemsavgift som tidigare tagits ut genom SydSam. Genom särskilda uppdrag och regeringsbeslut har Regionförbundet fått i tillkommande uppgifter att under 2010 arbeta med främjande av kvinnligt företagande, att ta fram regionala serviceplaner och att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Genom ett antal överenskommelser mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen ska det göras utvecklingsarbete, där regionförbundet har en aktiv roll, för en nationell IT-strategi inom Vård och omsorg, för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården samt för psykiatri-området. Fortsatt översyn inför framtiden gäller ändrade behov av regionbibliotekets tjänster samt eventuell möjlig lokalsamordning med Fokus i Kommunernas Hus. Arbetet i vårt enskilt största projekt, VINST med insatser för utveckling av länets besöksnäring bedöms komma att påverka Regionförbundets uppdrag som länsturismsamordnare. I vilken omfattning och på vilket sätt är ännu inte klargjort. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt lagen om kommunal redovisning visa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för Regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka Regionförbundet har ett betydande inflytande. I den sammanställda redovisningen ingår Kommunernas Hus AB med 100%. Då detta är första året den sammanställda redovisningen görs, så redovisas inte sammanställd balansräkning avseende 2008 eller kassaflödesanalys. Sammanställd redovisning visar överskott på 801 tkr. Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen. De enskilda projekten budgeteras på detaljnivå och uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i enskilt projekt finns det därför ofta visst handlingsutrymme. Regionförbundet i Kalmar län 23 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse

Resultatutfall jämfört med budget Utfall Budget 2009 2009 INTÄKTER OCH BIDRAG Medlemsavgifter Medlemsavgifter kansli 20 576 20 576 Medlemsavgift AV Media 6 783 6 783 Medlemsavgift FOKUS 4 402 4 402 Summa 31 761 31 761 Bidrag och ersättningar Medlemsavg, Baltic Business School 2 846 2 846 Kansliersättning fr staten 5 255 5 255 Kurs- och konferensverksamhet 1 043 1 500 Övriga adm ersättningar till kansliet 5 303 3 965 AV-Media övrigt 422 417 FOKUS övrigt 7 836 7 109 Bidrag från Statens kulturråd (Regionbibl) 1 082 1 070 Bidrag från landstinget 52 551 52 551 Summa 76 338 74 713 Övr intäkter, ej budgeterade Projektresultat Diverse kst 666 Summa 666 0 Summa inkomster 108 765 106 474 KOSTNADER OCH BIDRAG Administration Politiska organisationen 3 120 3 200 Revisionen 200 200 Kanslipersonal 26 581 27 444 Kansli övriga kostnader 7 525 7 405 Kansli/uppföljning statliga medel 934 Summa 38 360 38 249 Övrig verksamhet Information och profilering 285 400 Kulturstipendier 122 120 Regional kulturresurs 647 647 Regional biblioteksresurs 250 250 Summa 1 304 1 417 Resultatenheter AV-Media 6 786 7 200 FOKUS 12 755 11 511 Summa 19 541 18 711 Utfall Budget Regionförbundet i Kalmar län 24 Årsredovisning 2009 förvaltningsberättelse