Temperaturkontroll i butikskyldiskar



Relevanta dokument
Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Samordnat Listeriaprojekt

Riktad kontroll butik

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Kontroll av salladsbufféer i butik

Transport av varmhållen mat. Projekt Jönköpings län

Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Temperaturkontroll i butiker i Varbergs Kommun 2012

NORDISKA ARBETSPAPPER

Provtagning av semlor

Offentlig kontroll av temperaturhållning inom livsmedelsbutiker i Vellinge kommun

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Projekt 2013 Kontroll av bestämning av hållbarhet. Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län

Samordnat kontrollprojekt:

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Förslag till egenkontrollprogram

Livsmedelsprojekt 2012 Projekt - Redlighetsprojektet

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Hur ska livsmedel hanteras?

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Projekt Märkning av kött 2009

Mikrobiologiska kriterier 2012

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Godkända leverantörer

Projektinriktad kontroll: kött i butik

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

Egenkontroll ger bättre koll

Turist Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter

Projekt utbildning Riktad kontroll mot butiker, förskolor och producenter

Temperaturer i Kött- och Charkkylar

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för hemtjänsten i Sandvikens kommun. Äldreomsorgen

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

RAPPORT. Undersökning av ekologiska frukter och grönsaker i butik i Lunds kommun

Fisken i fokus. Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson MILJÖFÖRVALTNINGEN

Provtagning av semlor

Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Bageri/konditori 2010

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN

MobiOne Kvalitetsförändringar under lagring och transport effekterna av bruten kylkedja på kvalitet och svinn Några blandade reflektioner

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

Livsmedelskontroll av. småbutiker med kötthantering

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Kontroll av sushi hantering på restaurang. Projektinriktad livsmedelskontroll 2016 i Örebro län

2015/ Miljö- och byggnadsförvaltningen. Legionellaprojekt KONTROLL AV VATTENTEMPERATURER OCH EGENKONTROLL

Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Provtagning för Samverkan inom livsmedelskontrollen i Stockholmsregionen 2017

Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal

Miljöskyddsnämnden. Protokoll

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Kontrollprojekt Temperatur i mottagningskök inom vård och omsorg

Listeria bland gravida kvinnor i Sverige

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

PROJEKT. Gatukök, större butiker, KSS och tillägg bageri/konditori

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Säker livsmedelsverksamhet

Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun

Så här räknar vi ut din avgift för livsmedelskontroll

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Julbordsprojekt Rapport 2/1998 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

Råbiff och hamburgare rått eller hur stekt

Provtagning av sallader

Märkning av fisk. Miljökontoret Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Det enkla är det svåra också i butikernas kyldiskar

Riktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning

Instruktion till omvårdnadspersonal gällande matdistribution

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

PROJEKT. Butiker med oförpackade livsmedel

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

SÅ FUNGERAR LIVSMEDELSKONTROLLEN

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

Transkript:

MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010

SAMMANFATTNING Under juli månad 2010 har en mindre studie utförts i tjugo livsmedelsbutiker i Stockholms stad. Studien omfattade temperaturkontroll på färdigförpackad gravad och kallrökt lax, märkningskontroll av aktuella produkter samt frågor till ansvarig i butiken om företagets egenkontroll av kyltemperaturer. Det är särskilt viktigt att hantera och förvara dessa laxprodukter korrekt, bland annat genom obruten kylkedja, då risken för tillväxt av bakterien Listeria monocytogenes ökar markant vid felaktig förvaring. Förvaring vid högre temperatur än den som tillverkaren rekommenderar medför att hållbarhetstiden förkortas. För gravida och personer med nedsatt immunförsvar är dessa laxprodukter risklivsmedel då de är extra känsliga för listeriabakterien som kan orsaka allvarlig sjukdom. Att gravad och kallrökt lax vanligen konsumeras som de är, utan upphettning, är ytterligare en riskfaktor. Upphettning avdödar nämligen eventuella bakterier i produkten. De flesta producenter märker laxprodukterna med en förvaringsanvisning på 0-4 grader och resultatet visar att sju av tjugo butiker klarade detta. Två butiker höll en temperatur runt 8 grader för aktuella produkter. Alla kyldiskar var inte försedda med termometer för manuell avläsning och överlastning i diskarna av aktuella laxprodukter förekom.

INNEHÅLL 1 Bakgrund 5 2 Metod 6 3 Resultat 7 3.1.1 Kyldiskens temperaturgivare och utformning... 7 3.1.2 Uppmätta temperaturer... 7 3.1.3 Laxprodukternas märkning... 8 3.1.4 Butikens rutiner för temperaturkontroll... 8 4 Diskussion 9 4.1.1 Resultat från studien... 9 4.1.2 Slutsatser... 9

Bakgrund 1 BAKGRUND En bibehållen kylkedja för livsmedel är ett tydligt krav i lagstiftningen och nödvändigt för livsmedelssäkerhet och redlighet mot konsumenterna. Vissa livsmedel är mer känsliga än andra. Köttfärs är ett exempel på lättfördärvligt livsmedel och den åsätts därmed en kort hållbarhetstid och är extra känslig vid förhöjd förvaringstemperatur. Chark- och laxprodukter har oftast förhållandevis långa hållbarhetstider. Även om produkterna är förpackade på ett sätt som förlänger hållbarhetstiden är förvaringstemperaturen mycket viktig för att minimera bakterietillväxten. Rökt och gravad lax är exempel på livsmedel där risken för tillväxt av den sjukdomsframkallande bakterien Listeria monocytogenes är stor. Listeriabakterien förekommer ofta på laxfiskens utsida och kan under vissa omständigheter vid produktionen kontaminera fiskköttet. En vakuumförpackning erbjuder en miljö som listeriabakterien gärna tillväxer i även om det går långsamt i lägre temperaturer. Tack vare den långa hållbarhetstiden får listeriabakterien tid att tillväxa till nivåer som kan vara skadliga. Gravad och kallrökt lax konsumeras vanligtvis som de är och är därmed ett risklivsmedel, särskilt för gravida och personer med nedsatt immunförsvar som är extra känsliga för listeriabakterien. Genom upphettning avdödas eventuella bakterier i produkten och risken för en listeriainfektion minskar drastiskt för livsmedel som värmebehandlas innan konsumtion. Gravad och kallrökt lax är i regel märkt med en temperaturanvisning på maximalt 4 grader. I och med risken för tillväxt av listeriabakterien är förvaringstemperaturen extra viktig. Förvaring vid högre temperatur än den som tillverkaren rekommenderar medför att hållbarhetstiden förkortas. Klarar livsmedelsbutikerna att förvara kylda livsmedel vid de temperaturer som tillverkarna anger på märkningsetiketten? Miljöförvaltningen genomförde en studie i tjugo livsmedelsbutiker med temperaturmätning på förpackningar innehållande gravad och kallrökt lax. Studien omfattade temperaturkontroller, märkningskontroll av laxprodukterna samt frågor till personal om butikens egna temperaturkontroller. 5

Metod 2 METOD I de tjugo livsmedelsbutiker som ingått i studien finns samtliga större kedjor representerade. Samtliga kontrollbesök har skett oanmält. Temperaturen kontrollerades på förpackningar med gravad och kallrökt lax. Vid kontrollmätningen observerades huruvida kyldisken var öppen eller stängd samt hur och var i disken de aktuella produkterna var placerade. En kontroll av informationen på märkningsetiketten utfördes på respektive laxprodukt och förvaringshänvisningen noterades särskilt. Temperaturmätningen utfördes med en IR-mätare som mäter yttemperaturen med infrarött ljus. Mätningen gjordes på tre olika förpackningar av respektive laxprodukt och ett medelvärde räknades ut för varje produkt. Det ger två mätresultat för varje butik. I samband med kontrollmätningen kontaktades ansvarig personal i butiken. Frågor ställdes om butikens egna temperaturkontroller, var i kyldisken eventuella termometrar var placerade och vilka temperaturkraven är för de aktuella laxprodukterna. 6

Medeltemperatur C Medeltemperatur C Temperaturkontroll i butikskyldiskar Resultat 3 RESULTAT 3.1.1 Kyldiskens temperaturgivare och utformning Fyra kyldiskar saknade synlig temperaturgivare. Sexton av kyldiskarna var utrustade med synliga temperaturgivare i form av fasta displayers eller lösa termometrar, två av dessa fungerade inte. Temperaturen på de fjorton fungerande temperaturgivarna stämde sällan överens med uppmätt resultat på produkten. Oftast visade de en lägre temperatur än miljöförvaltningens kontrollmätning på laxprodukten. En butik hade kyldisk med dörrar som bidrar till att bevara temperaturen. De övriga 19 butikerna hade öppna kyldiskar. 3.1.2 Uppmätta temperaturer Diagrammen nedan visar medelvärden för respektive butik och produkt. För butik nummer tjugo i diagrammet har endast en temperaturmätning utförts eftersom kallrökt lax saknades i sortimentet. Mätresultaten visar bland annat: sju butiker klarar en förvaringstemperatur på maximalt 4 grader i en eller båda kontrollmätningarna och tretton butiker klarar det inte elva butiker klarar en förvaringstemperatur på maximalt 5 grader i en eller båda kontrollmätningarna och nio butiker klarar det inte sex butiker har över 6 grader i ett eller båda av mätresultaten två butiker har runt 8 grader i något av mätresultaten Kallrökt lax Gravad lax 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Butik Objekt 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Butik Objekt Diagram 1, Medeltemperatur för kallrökt lax Diagram 2, Medeltemperatur för gravad lax Produktens placering har i viss mån påverkat mätresultatet. När förpackningarna varit högt staplade eller placerade i kyldiskens ytterkanter har mätresultatet i regel blivit högre än vid förvaring i kylens mitt utan överlastning. Den butik med kyldisk som var försedd med dörrar var en av dem som klarade temperaturkraven. 7

Resultat 3.1.3 Laxprodukternas märkning Samtliga förpackningar var märkta enligt gällande lagstiftning. Förvaringshänvisningen var 4 grader på samtliga laxprodukter utom en som var märkt med 5 grader. Den produkten var producerad i Danmark. 3.1.4 Butikens rutiner för temperaturkontroll Samtliga butiker uppgav att temperaturen i aktuella kylar kontrolleras minst en gång i veckan inom systemet för egenkontroll. Flertalet av butikerna hade larm på kylarna som aktiveras när temperaturen stiger över en bestämd nivå. När ordinarie personal inte var på plats var delegering av temperaturkontroller oklar i flera butiker. Även kunskap om korrekt temperatur för de kontrollerade varorna var bristfällig. 8

Diskussion 4 DISKUSSION 4.1.1 Resultat från studien Temperaturkontrollerna utfördes med en IR-mätare som mäter yttertemperaturen på produkten. Resultatet av ytmätning ger en indikation på temperatur. För att nå en större precision bör kärntemperaturen i produkten kontrolleras med en termometer med insticksgivare. Oavsett exaktheten i mätresultaten visar studien på stora variationer mellan olika butikers förvaringstemperaturer. Spannet för temperaturvariationerna ligger mellan 1,4 till 8,5 grader. Det är positivt att sju butiker har mätresultat under 4 grader vilket i normalfallet är producentens förvaringsanvisning. Det är anmärkningsvärt att så hög temperatur som runt 8 grader överhuvudtaget har uppmätts. Särskilt anmärkningsvärt är att fyra butiker saknar termometer för manuell avläsning i kyldisken och att av de sexton butiker som hade termometer i kyldisken var två ur funktion. I de fall temperaturen översteg 4 grader var oftast förpackningarna högt staplade alternativt placerade på kyldiskens yttre hyllplan. Det samlade bilden av studien visar att det finns brister i såväl kunskap som rutiner avseende förvaring av gravad och kallrök lax. De flesta tillfrågade i butikerna hade ingen kunskap om förvaringsanvisningen på produkterna, och i ett flertal fall var det samma personal som kontrollerade temperaturen inom egenkontrollen. Det innebär sannolikt att åtgärder uteblir när temperaturen avviker. 4.1.2 Slutsatser Studien visar att flera butiker inte klarar att hålla föreskriven temperatur men indikerar samtidigt att enkla åtgärder kan bidra till att hålla en lägre förvaringstemperatur. Enkla åtgärder är att inte överlasta kyldisken och att placera de livsmedel med lägst temperaturhänvisning på den plats i kyldisken som bäst håller kylan. En fast eller lös termometer för manuell avläsning i kylar och frysar underlättar en kontinuerlig temperaturkontroll och borde vara en självklarhet i varje kyldisk. Grundläggande kunskaper om olika livsmedel och vilka risker de är förknippade med är lika viktig för personal som sköter påfyllning i diskarna som för de som utför temperaturkontrollerna. Delegerat ansvar måste inkludera introduktion och utbildning för personalen om butikerna ska uppnå en effektiv och ändamålsenlig egenkontroll. Studien har endast omfattat tjugo butiker, men resultatet ger en fingervisning om läget i övriga livsmedelsbutiker. 9