Årsredovisning facknämnder Arbetslivsnämnden
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål... 4 2.1 Individ- och familjeomsorg... 4 2.2 Egen organisation... 4 3 Nämndens egna mål... 6 3.1 Individ- och familjeomsorg... 6 4 Nämndens verksamhet 1... 7 4.1 Resultat... 7 4.2 Budgetavvikelse... 8 4.3 Verksamhetsanalys... 10 5 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden... 17 5.1 Arbetsliv... 17 6 Verksamhetsmått... 18 6.1 Funktionshinderverksamhet... 18 6.2 Socialpsykiatri... 18 6.3 Individ- och familjeomsorg... 18 Bilagor Bilaga 1: DB-Blanketter Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 2(18)
1 Inledning Arbetslivsnämndens huvuduppgift är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättnings politiska insatser. Nämnden ansvarar för att bidra till att motverka arbetslösheten i kommunen genom att verksamheten svarar mot arbetsmarknaden och den enskildes behov. Arbetslivsnämnden finansierar ett stort antal anställningar för funktionsnedsatta, anställningar med lönebidrag, utvecklings och trygghetsanställningar samt OSA (offentligt skyddad anställning). Nämnden ansvar också för Borås Stads alla feriearbeten. Arbetslivsnämnden ansvarar både för ledning och samordning av Borås Stads integrationsområde. Verksamheten under integrationsområdet är invandrarservice, under integrationsområdet finns även finskt förvaltningsområde som finansieras med 100% av statliga medel. Nämnden ansvarar också för introduktionen för flyktingar när det gäller Samhällsorientering och SFIundervisning. Inom daglig verksamhet LSS som Arbetslivsnämnden har utföraransvar över, erbjuds arbetsliknande sysselsättning för funktionshindrade personer inom LSS. För de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden inom LSS erbjuds aktivitet/upplevelse under dagen. Arbetslivsnämnden har också utföraransvar över daglig verksamhet Socialpsykiatri, verksamheter som finns är bland annat ett aktivitetshus, butik, café och legoarbete. Nämnden ansvar också för kommunens del i Sjuhärads Samordningsförbund. Arbetslivsnämnden ansvarar också för personliga ombud. Arbetslivsnämnden ska informera kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder om förhållandet i arbetslivsförvaltningen. Dessutom har Arbetslivsnämnden ett generellt bevakningsansvar att följa utvecklingen inom arbetslivsförvaltningen samt avge yttranden i ärenden som berör arbetslivsförvaltningen. Arbetslivsnämnden har haft 11 sammanträden under år. Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Ordförande har varit Lars-Åke Johansson (S), förste vice ordförande Ingegerd Nyborg (M) och andre vice ordförande Ida Legnemark (V) Ledamöter: Lars Åke Johansson (S) Marie Sjöhem (S) Anethe Tolfsson (S) Ida Legnemark (V) Ellie Blickfors (MP) Ingegerd Nyborg (M) Birgitta Bergman (M) Bo Unosson (C) Andreas Cerny (FP) Ersättare: Benny Rydbäck (S) Muharrem Binaku (S) Maria Frankert (S) Peter Wiberg (V) Lasse Jutemar (MP) Ismail Bublic (M) Oliver Öberg (M) Ann-Charlotte Blomqvist (KD) Kamran Rousta (FP) Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 3(18)
2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 2.1 Individ- och familjeomsorg Kommunfullmäktiges mål Målvärde Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret. 1 247 1 100 958 Antal hushåll som får försörjningsstöd i mer än tio månader under kalenderåret. Verksamheten uppdrag: Försörjningsstöd är samhällets yttersta försäkringssystem och tillämpas när alla andra resurser undersökts och uttömts. Rätt till ekonomiskt bistånd prövas individuellt, med bedömning från person till person, det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättsäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk Önskvärt idealresultat på lång sikt. Ingen ska vara långsiktigt beroende av försörjningsstöd. För många som söker arbete är det svårt att etablera sig på den öppna arbetsmarknaden. Dels beror kravet på om fullgjord gymnasieutbildning, kravet på körkort samt krav på goda färdigheter i det svenska språket. Under de senaste åren har konjunkturen bidragit till att fler fått arbete eller gått vidare till studier och därmed egenförsörjning men fortfarande står en relativ stor grupp utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Olika insatser i form av bland annat en alternativ arbetsmarknad är en av flera åtgärder att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd. Arbetslivsnämnden jobbar också aktivt med att hantera försörjningsstödet på ett aktivt sätt, och ta vara på de möjligheter som finns att omvandla medel som passivt betalas ut i form av försörjningsstöd till att istället erbjuda någon form av anställning. Växla bidrag mot lön som genomförts under har 36 personer fått ett lönearbete istället för att gå på passivt försörjningsstöd. Metoden har sparat 1 878 663 kr. 2.2 Egen organisation Kommunfullmäktiges mål Målvärde Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,63% 5% 5,9% Antalet sjukfall över 60 dagar. 24 6 42 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. 4 5 3 Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 4(18)
Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Engagerade och kompetenta medarbetare är grundförutsättningen för framtiden. Personalpolitiken ska bidra genom att målmedvetet försöka skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ökad hälsa så att andelen långtidsfriska ökar och den totala sjukfrånvaron minskar till ett minimum är ett av målen. Den totala sjukfrånvaron var 5,9 % för den senaste 12 månaders perioden vilket är högre än utfallet. Enhetscheferna arbetar aktivt med rehabiliteringsutredningar och med arbetsmiljön för personalgrupperna. De enheter med sjukfrånvaron över 5 % är, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet LSS och försörjningsenheten. Det finns en tydlig bild över sjukfrånvaron där varje enskilt fall följs upp. Arbetslivsnämnden startade under april det hälsofrämjande arbetet utifrån nya handlingsplaner och rutiner. Antalet sjukfall över 60 dagar. Tidiga insatser i rehabiliteringsarbetet för varje individ pågår. Arbetslivsnämnden hade 42 anställda som var långtidssjukskrivna under, vilket är betydligt högre än under. I huvudsak rör det sig om långa rehabiliteringsperioder efter operationer, utredningstider samt depressioner. Ett flertal av de långtidssjukskrivna arbetar på deltid. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Arbetad tid för timavlönade är för Arbetslivsnämnden låg. Under minskade antalet till 3 årsarbetare. Vikariebehovet hanteras med pool inom daglig verksamhet LSS och socialpsykiatri samt att månadsanställda vikarier i övriga verksamheter. Inför beräknades timavlönade öka beroende på samhällsorientering. Gruppen har dock inte fått sådant genomslag att det påverkar antalet timavlönade. Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 5(18)
3 Nämndens egna mål 3.1 Individ- och familjeomsorg Verksamhetens mål Målvärde Växla bidrag mot lön minst 100 36 Återbruk 50% 42% Växla bidrag mot lön Ett av Arbetslivsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens arbetsmarknads- och sysselsättnings politiska åtgärder. En annan av Arbetslivsnämndens uppdrag är att ansvara för försörjningsstödet, i vilket ingår att arbeta med utredande, aktiverande och arbetsförberedande åtgärder i syfte att den enskilde ska nå egen försörjning. Utifrån dessa uppdrag har Arbetslivsnämnden tagit fram ett mål. Målet är att under ska 100 personer gå från försörjningsstöd till någon form av sysselsättning. En processkartläggning har gjorts och en projektorganisation är tillsatt utifrån uppdraget. Samtidigt har en översyn genomförts bland försörjningsstödstagarna över vilka personer som kan vara aktuella. Dialog har skett med Arbetsförmedlingen om vilka former av anställningsstöd som kan komma i fråga, anställningarna kan vara i högst ett år. Att rigga organisationen för hantering av växla bidrag mot lön har initialt tagit tid för att det ska bli väl fungerande. Under har 36 personer varit med, varav 14 män och 22 kvinnor. Vinsterna för individerna är att få en egen lön, prova på ett arbete och komma in i ett socialt sammanhang och få nyttig erfarenhet på väg ut mot egen försörjning. För år har personalkostnad minus arbetsmarknadsstöd kostat 1 351 000 kr. Under samma period har minskningen av försörjningsstöd varit 1 878 663 kr. Återbruk Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter, och motivation att ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämndens egen verksamhet i den alternativa arbetsmarknaden Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare mot den ordinarie arbetsmarknaden. På Återbruk finns idag olika verksamheter, såsom fixartjänst, fastighetsservice, secondhandbutik, transporttjänster, snickeri/tapetseri, restaurang, biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar, cykel och däckverkstad, data och elektronikgrupp och returen i samarbete med Borås Energi och Miljö. Under året har flödet varit 42%, med det menas att 42% av deltagarna har lämnat Återbruks verksamhet. Den stora andelen som slutat under året har gått vidare till andra praktikplatser, den näst största andelen har gått tillbaks till försörjningsenheten ett antal har också fått jobb på den ordinarie arbetsmarknaden eller anställningar med bidrag, ett flertal har också börjat studera. Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 6(18)
4 Nämndens verksamhet 1 4.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Sålda platser 0 44 466 46 722 2 256 Statsbidrag 78 767 59 952 70 241 10 289 Avgifter och övriga intäkter 70 179 35 738 37 666 1 928 Summa intäkter 148 946 140 156 154 629 14 473 Personal -174 720-166 181-181 955-15 774 Lokaler -14 080-16 660-17 798-1 138 Försörjningsstöd -105 734-98 550-101 336-2 786 Övrigt -74 155-61 715-64 884-3 169 Kapitalkostnader -1 262 0 0 0 Summa kostnader -369 951-343 106-365 973-22 867 Buffert (endast i budget) Nettokostnad -221 005-202 950-211 344-8 394 Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat 0 Resultatanalys -221 005-202 950-211 344-8 394-221 005-202 950-211 344-8 394 Arbetslivsnämnden gjorde ett underskott på 8 394 tkr för år, en förbättring med 9 211 tkr jämfört med år då underskottet blev 17 605 tkr. De stora posterna där underskottet finns är under arbetsmarknadsinsatser/anställningar med lönebidrag med 5 839 tkr, LSS daglig verksamhet med 3 445 tkr och utbetalning av försörjningsstöd ett underskott med 1 684 tkr. Administration Administrationen gör ett överskott på 120 tkr beroende på ej tillsatta vikarier vid frånvaro. Individ och familjeomsorg Nettokostnaden för försörjningsstödet blev för år, 96 684 tkr jämfört med år, 101 445 tkr och år, 102 286 tkr. Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 7(18)
Utav resultatet för år är 628 028 kr en engångsintäkt. Inom försörjningsstödet läggs det ner mycket arbete på att det ska vara så lågt försörjningsstöd som möjligt, bland annat arbetas det med metoden växla bidrag mot lön där metoden sänkt utbetalningarna inom försörjningsstödet för år med 1 878 663 kr. Övrigt verksamheter inom IFO gjorde ett överskott på 446 tkr främst beroende på att alla tjänster inte varit tillsatta under året beroende på personer som slutat och nyrekrytering tar sin tid. LSS Daglig verksamhet Underskottet för verksamheten för år blev 3 444 tkr en förbättring mot med 1 455 tkr då resultatet för år var ett underskott på 4 899 tkr. Under året har en anpassning gjorts i form av nedläggning av två arbetsplatser, Höghuset Sjöbo och Hantverkshuset. 16 deltagarna har varit berörda och gått till andra arbetsplatser. Arbetsplatsen Grindstugan har flyttats till Östermalm. Anpassningen inom daglig verksamhet LSS har inneburit lägre personaltäthet, större deltagargrupper och en sänkning av ambitionsnivån. Stängning av samtliga arbetsplatser under 4 veckor i juli var en nödvändighet då utrymme för semestervikarier inte fanns. Socialpsykiatri Verksamheten gjorde ett under på 266 tkr för år. Underskottet berodde på att det har varit för många anställa i verksamheten jämfört med ersättningen från Sociala Omsorgsnämnden. Integration Integration gjorde ett överskott med 239 tkr främsta anledning att kostnaderna blev lägre än förväntat under året. Arbetsmarknadsinsatser/Anställningar med lönebidrag Arbetsmarknadsinsatser/anställningar med lönebidrag gjorde ett underskott på 5 839 tkr. De största anledningarna till underskottet är för att det varit många arbetsmarknadsanställningar under året ett minus på 5 540 tkr varav 1 351 tkr tillhör växla bidrag mot lön. Feriearbeten ett minus med 738 tkr och ersättning för JOB 2 och 3 ett minus med 771 tkr. Övrigt Övrigt som består av personliga ombud, projektet Kedjan och bidrag till olika organisationer gjorde ett överskott på 6 tkr. Buffert Buffert på 2029 tkr har används för att täcka underskottet i verksamheten. 4.2 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Administration, nämnd Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 8(18)
Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 9(18) Avvikelse Intäkter 312 557 794 237 Kostnader -12 249-12 485-12 602-117 Resultat -11 937-11 928-11 808 120 IFO ekonomiskt bistånd exkl. försörjningsstöd Intäkter 19 427 17 113 22 846 5 733 Kostnader -62 030-63 437-68 724-5 287 Resultat -42 603-46 324-45 878 446 Försörjningsstöd Intäkter 4 738 3 550 4 942 1 392 Kostnader -106 183-98 550-101 626-3 076 Resultat -101 445-95 000-96 684-1 684 Daglig verksamhet LSS Intäkter 46 261 53 991 55 904 1 913 Kostnader -51 160-53 991-59 349-5 358 Resultat -4 899 0-3 445-3 445 Daglig verksamhet psykiatri Intäkter 7 046 7 622 8 290 668 Kostnader -7 043-7 622-8 556-934 Resultat 3 0-266 -266 Integration Intäkter 22 596 14 410 12 071-2 339 Kostnader -23 330-15 363-12 785 2 578 Resultat -734-953 -714 239 Arbetsmarknadsinsatse r Intäkter 28 430 23 819 26 854 3 035 Kostnader -72 009-51 555-60 646-9 091 Resultat -43 579-27 736-33 792-6 056 Anställningar med lönebidrag Intäkter 14 912 14 174 18 433 4 259 Kostnader -26 467-29 256-33 298-4 042 Resultat -11 555-15 082-14 865 217 Övrigt Intäkter 6 629 4 920 4 495-425 Kostnader -10 885-8 818-8 387 431 Resultat -4 256-3 898-3 892 6 Buffert Intäkter 0 0 0 0
Tkr Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Kostnader 0-2 029 0 2 029 Resultat 0-2 029 0 2 029 Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Totalt Intäkter 150 351 140 156 154 629 Kostnader -371 356-343 106-365 973 Resultat -221 005-202 950-211 344-8 394 4.3 Verksamhetsanalys Arbetslivsnämnden gjorde ett underskott för på 8 394 tkr, en förbättring från år med 9 211 tkr då underskottet blev 17 605 tkr. De stora posterna där underskottet finns är under arbetsmarknadsinsatser med 5 839 tkr, de stora posterna är under arbetsmarknadsinsatser är feriejobb minus 738 tkr och och arbetsmarknadsanställningar som gick back med 5 540 tkr varav 1 351 växla bidrag, underskottet för arbetsmarknadsanställningar har ökat jämfört med då underskottet blev 1 603 tkr. LSS daglig verksamhet med 3 445 tkr en förbättring mot år med 1 455 tkr då resultatet för år blev 4 899 tkr. Kostnaden för försörjningsstödet blev för år, 96 684 tkr jämfört med år, 101 445 tkr en förbättring med 4 761 tkr, jämfört med år, 102 286 tkr en förbättring med 5 602 tkr. Utav resultatet för år är 628 028 kr en engångsintäkt. 4.3.1 Administration Administration som består av nämndverksamhet, förvaltningsledning, ekonomifunktion, personalfunktion och stabsfunktion. I stabsfunktionen ingår verksamhetsutveckling, Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 10(18)
säkerhetssamordning och IT-samordning. Staben jobbar med verksamhetsstöd åt förvaltningen. Administrationen som tillsammans med verksamheten prioriterar förbättring och kvalitetsarbete med hjälp av metoder och verktyg som Borås Stad har valt att arbeta med, Lean och Sixsigma. Administrationen gör ett litet överskott på 120 tkr beroende på ej tillsatt vikarier vid frånvaro. 4.3.2 Individ och familjeomsorg Netto utbetalningar av försörjningsstöd visar ett negativt resultat jämfört med budget med 1 684 tkr. Budgeten för år var 95 000 tkr och resultatet blev 96 684 tkr. Jämförelsevis med de två senaste åren är det en klar förbättring, År blev resultatet 101 445 tkr en förbättring med 4 751 tkr och för år blev resultatet 102 286 tkr en förbättring med 5 602 tkr Utav resultatet för är 628 028 kr en engångsintäkt för år. Snittet för antal hushåll under året har varit 1 236 st, som högst 1 285 och som lägst 1 159. Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat från till med 145 st hushåll. Snittet för antal hushåll under var 1304 st. På försörjningsenheten och arbetscenter arbetas det med att försöka hitta olika alternativ för försörjningsstödtagarna exempelvis studier, rusta dem för olika sorters jobb, praktikplatser eller annan lämplig sysselsättning för att så de slipper komma in i systemet och få försörjningsstöd. Växla bidrag mot lön sparat 1 878 663 kr när det gäller utbetalning av försörjningsstöd. I växla bidrag mot lön har 36 personer under året varit med, personalkostnaderna har varit 4 802 tkr och bidragen har varit 3 451 tkr. Nettokostnad 1 351 tkr. Inom försörjningsstödet läggs det ner mycket arbete på att ha ett så lågt försörjningsstöd som möjligt. Det finns olika metoder för detta. En är att arbeta med tydliga rutiner och riktlinjer som bland annat innebär att det finns tydliga och standardiserade arbetsprocesser som bidrar till en tydlighet i socialsekreterarens ansvar, graden av krav och kontroll är höga och strukturerade, vilket innebär att ledningen har insyn i hur arbetet bedrivs, begränsningarna i handlingsfriheten ökar rättsäkerheten för klienter och handläggare. En annan metod är att ansvara för hela processen när det gäller försörjningsstödet, i jämförelse med andra kommuner i Borås Stads storlek har försörjningsenheten inte valt att dela upp arbetsmomenten motivation och ekonomisk handläggning, socialsekreteraren ansvarar för hela processen och får en helhetskunskap och en relation till klienten, vilket bidrar till att det finns möjligheter att följa upp klientens ekonomi och förhindra felutbetalningar. Arbetslivsnämnden har även två Fut-utredare som arbetar med felaktiga utbetalningar. Växla bidrag mot lön är en annan metod som går ut på att hålla nere kostnaden för försörjningsstödet där personer som befinner sig i passivt bidragsberoende får en möjlighet till ett lönearbete i syfte att nå egenförsörjning. KRUT-projektet som är ett projekt som drivs av samordningsförbundet med hjälp av EU-medel. Arbetslivsnämnden har haft sex anställda i projektet under året. Projektet går ut på att utveckla verksamheter och nå målgrupper som inte tidigare gjorts och försöka få dessa personer till någon form av sysselsättning eller studier. Målgruppen är 16-29 år. Samverkan med gymnasieskolorna och brygghuset finns inom projektet. Övriga projekt som bidragit för ett lägre försörjningsstöd är EU-projektet Kedjan, EU-projektet Mast och Lotsen. Övriga verksamheter inom IFO gjorde ett överskott på 446 tkr främst beroende på att alla tjänster inte varit tillsatta under året beroende på personer som slutar och att rekryteringar tar sin tid. Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 11(18)
4.3.3 LSS Daglig verksamhet Arbetslivsnämnden har utföraransvar för funktionshindrade inom målgruppen LSS Daglig verksamhet erbjuder arbetsliknande sysselsättning för funktionsnedsatta personer inom LSS. Arbetslivsnämnden har både egna arbetsplatser och arbetsplatser som är integrerade på olika företag och föreningar. Arbetsplatser i egen är är bland annat caféverksamhet, bageri, skog och trädgård och legoarbete. För de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden erbjuds aktivitet/upplevelse av dagen. Denna verksamhet bedrivs i egna lokaler, aktiviteterna är bland annat gymnastik, musik, promenader och skapande verksamhet. Inom daglig verksamhet arbetas det aktivt med att erbjuda varje individ en arbetsplats som i stå stor utsträckning som möjligt motsvarar den enskildes behov och önskan. Tillsammans med individen upprättas individuella mål för att individen ska bli ska utvecklas. Målet är att bli så självständig som möjligt. Underskottet för verksamheten för år blev 4 899 tkr. För år minskades underskottet till 3 444 tkr. Anpassning av verksamheten har gjorts genom nedläggning av två arbetsplatser. Arbetsplatserna är Höghuset Sjöbo och och Hantverkshuset. Sammanlagt har 16 deltagare varit berörda på de nedlagda arbetsplatserna och gått till andra arbetsplatser. Arbetsplatsen Grindstugan har flyttats till Östermalm. Anpassningen inom daglig verksamhet LSS har också inneburit lägre personaltäthet, större deltagargruppen, en sänkning av ambitionsnivån, mindre aktiviteter för deltagarna och längre väntetid till verkställande av beslut för nytillkomna deltagare. Stängning av samtliga arbetsplatser under 4 veckor i juli var en nödvändighet då utrymme för semestervikarier inte fanns. Antalet deltagare inom LSS daglig verksamhet har varit under april 313 st och under augusti 314 st. 4.3.4 Social psykiatri daglig verksamhet Arbetslivsnämnden har utföraransvar för daglig verksamhet inom socialpsykiatrins målgrupper. Verksamheten finns ute på olika företag och inom Borås Stad. Arbetslivsnämndens verksamheter är caféverksamhet, butik, legoarbete och öppen verksamhet i form av aktivitetshus. Antalet deltagare inom socialpsykiatrin ligger runt 200. Daglig verksamhet Socialpsykiatri gjorde ett underskott för år på 266 tkr. Underskottet berodde på att det varit för många anställda i verksamheten jämfört med ersättningen från Sociala Omsorgsnämnden. 4.3.5 Integration Arbetslivsnämnden ansvarar för kommunens insatser och åtgärder vid introduktion av nyanlända. I ansvaret ligger bland annat att bedriva verksamheter som SFI-undervisning och samhällsorientering. Fortfarande är introduktionsperioden grunden för en god integrationspolitik, dessutom är det kommunerna som får bära när försörjningsbördan när introduktionen ej lett till arbete för den enskilde. Detta i kombination med de flyktinggrupper som för närvarande är aktuella gör att Borås Stad måste ta en mycket mer aktiv roll i integrationen. Etableringscenter som finansieras med hjälp av migrationsverket hade under en omsättning på 9 466 tkr. Etableringscenter främsta uppgift är att administrera och bedriva verksamheter som SFIundervisning och samhällsorientering. Under etableringscenter finns också samhällsorientering för alla nyanlända även de som inte omfattas av etableringslagen där Arbetslivsnämnden har fått ett nämndbidrag. I Nämndbidraget ingår också invandrarservice. Verksamheten gjorde ett plusresultat på Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 12(18)
239 tkr. Borås Stad har tagit emot 284 nyanlända under. Jämfört med, 146 nyanlända och för år, 157 nyanlända. Den största gruppen av nyanlända för år på 53% kom från Somalia, den näst största från Afghanistan med 17% och den tredje största på 7% kom ifrån Syrien. Arbetslivsnämnden har ansvaret för integrationsfrågan och har varit drivande i Borås Stad när det gäller mångfaldsarbetet, arbetet har skett i bred verksamhet eftersom integrationsfrågan berör i princip hela samhället. Ett bra mångfaldsarbete motverkar rasism och främlingsfientlighet. Den enskilt viktigaste frågan i integrationen är att öka möjligheten för flyktinggrupper att komma i arbete och därmed egenförsörjning, att ha ett arbete stärker självkänslan utvecklar språket och ger på ett naturlig sätt delaktighet i samhället. Ett nätverk i integrationsfrågan är uppbyggt med representanter från alla Borås Stads förvaltningar. Arbetslivsnämnden har under året bland annat anordnat en heldag i ämnet på pulsen. Övriga delar under integration finns verksamheten finskt förvaltningsområde som helt finansieras med statliga medel. Arbetet inom finskt förvaltningområde pågår och utvecklas hela tiden, allt utvecklingsarbete sker med etablerade samrådsgrupper och till viss del övergår arbetet från utveckling till att att förvalta det som redan genomförts. Övriga nationella minoriteter är Romer,Judar, Samer och Tornedalingar, av dessa är det den Romerska gruppen som bor här i absolut majoritet och Romer är även den mest diskriminerade gruppen i samhället. I Borås Stad bor ca 500 Romer, de flesta kommer från tidigare krigshärjade områden på Balkan, övriga är finska och svenska Romer (resandefolk). Arbetslivsnämnden har under gett bidrag till Stadsdelsnämnden Öster för verksamheten FC IBRA med 596 tkr. 4.3.6 Arbetsmarknadsinsatser Arbetslivsnämnden ansvarar för Borås Stads arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser, utveckling, samordning, genomförande och uppföljning, för kommuninvånare som av försörjningsskäl är i behov av sådana insatser. Verksamheten skall svara mot arbetsmarknaden och den enskildes behov, samt prioritera insatser som leder till att individen kan försörja sig själv. De grupper som Arbetslivsnämnden skall arbeta med är funktionsnedsatta, nyanlända, ungdomar och långtidsarbetslösa. Nämnden finansierar ett stort antal anställningar för funktionsnedsatta med lönebidrag, utvecklings och trygghetsanställningar samt OSA, (offentligt skyddad anställning) Feriearbeten Nämnden finansierar och administrerar Borås Stads alla feriearbeten för ungdomar som är födda 94, 95 och 96. Att erbjuda alla sökande ungdomar feriearbete är en viktig fråga för Borås Stad. Feriearbeten bidrar till att minska ungdomarnas utanförskap samt att få ett meningsfullt feriearbete. Syftet med verksamheten är att ge ungdomarna inblick i hur det fungerar på en arbetsplats och att bidra till att ge dem arbetslivserfarenhet, syftet är också att de ska kunna få en möjlighet att tjäna sina egna pengar. Ungdomarna erbjuds arbete som inte konkurrerar med andra arbeten som exempelvis semestervikarier. Feriearbeten är en komplettering och ger verksamheten en kvalitetshöjning. Samarbetet med föreningslivet utökades under, sammanlagt var 33 det föreningar som tog emot 248 feriearbeten. Under har 1 146 st ungdomar haft feriejobb, vara 559 st har varit pojkar och 587 har varit flickor. 802 st har arbetat inom Borås Stad, 69 st inom kommunala Bolag, 248 på olika föreningar och 27 st har Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 13(18)
varit sommarlovsentreprenörer. Nettokostnaden för feriearbeten har för år varit 9 523 tkr, ett underskott med 738 tkr. Alternativ arbetsmarknad Den alternativa arbetsmarknaden avser skapande platser och anpassade uppgifter för personal med funktionsnedsättningar, som har en begränsad arbetsförmåga men inte är beviljad insatser inom LSS eller socialpsykiatri. I första hand skall funktionsnedsatta arbeta inom den ordinarie kommunala verksamheten, det finns dock ett behov av en alternativ arbetsmarknad för de personer som har särskilt behov av stöd innan personen kan gå vidare till den ordinarie arbetsmarknaden. Det finns inget självändamål i att ha en alternativ arbetsmarknad, utan att verksamheten i sig syftar till att utveckla arbetsförmåga, färdigheter och motivation för att deltagarna ska kunna ta sig in på den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetslivsnämndens egen verksamhet i den alternativa arbetsmarknaden Återbruk syftar till att vara ett steg i att pröva och bygga upp arbetsförmåga, samt rusta individen att gå vidare mot ordinarie arbetsmarknaden, ca 100 personer har haft olika former av arbetsmarknadsanställningar/praktikplatser på Återbruk under. Under har följande verksamheter funnits på Återbruk: Fixartjänst Fastighetsservice, hjälper olika förvaltningar med diverse olika saker inom fastighetsförvaltning, sköter och renoverar den egna fastigheten Åter i bruk, secondhandbutik Transporttjänst, interna och externa transporter, exempelvis post och matkörningar Snickeri/Tapetseri Restaurang Biltvätt för i första hand Borås Stads leasingbilar Cykelverkstad, renoverar och säljer begagnade cyklar Däckverkstad, tar emot däck från återvinningsstationer Data och elektronikgrupp, lagar och återanvänder och källsorterar datorer och elektronik Återvinning returen, i samarbete med Borås Energi och Miljö, demontering, städning vid återvinningsstationer och källsorteringshjälp Under året har Arbetslivsnämnden delat ut pengar för externa arbetsmarknadsprojekt till Studieförbundet Vuxenskolan (Projekt Substral och Projekt Compass) och Stiftelsen Vitryssland, sammanlagt med 5 790 tkr. Zäntrumprojektet Från -01-01 övergick verksamhetsansvaret för Zäntrumprojektet från LO-facket i Borås-Bollebygd till Borås Stad. Verksamheten är till för ungdomar i åldern 16-30 år med psykisk ohälsa. Deltagarna befinner sig långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden och behöver mycket stöd och lång tid för att bli redo för den ordinarie arbetsmarknaden. Huvuddelen av placeringarna sker genom Lotsen, Arbetsförmedlingen och Försörjningsenheten. I Zäntrumprojektets verksamhet ingår många kreativa områden såsom sömnad, broderi, stickning virkning och bakning. Aktivitetsverksamhet Arbetslivsnämnden i samarbete med Äldreomsorgen i Borås Stad startade under november en aktivitetsverksamhet. Aktivitetsverksamheten syftar till att att öka livskvaliteten för de äldre som bor på kommunala äldreboenden och dels att skapa meningsfull sysselsättning för deltagarna. Deltagarna i aktivitetsgruppen utför inte ordinarie arbetsuppgifter utan är ett komplement till det ordinarie omvårdnadsarbetet. De aktiviteter som erbjuds är bland annat, promenader, olika bollspel, läsa tidning, titta på TV mm. Ambitionen är att kunna erbjuda verksamhet som de boende och de äldre själva får välja. Verksamheten finansieras av Arbetsförmedlingen. JOB 2 + 3 Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 14(18)
JOB 2 + 3 gjorde ett underskott för år med 771 tkr, med JOB 2 + 3 menas ersättning från Arbetsförmedlingen för arbetsträning. Arbetsmarknadsanställningar/anställningar med lönebidrag Arbetsmarknadsanställning/anställningar med lönebidrag gjorde ett underskott med 5 540 tkr (1 603 tkr år ) varav 1 351 tkr är växla bidrag mot lön. Statistik: Anställningsformer Under har Arbetslivsnämnden haft 229 arbetsmarknadsanställningar, jämfört med 226 år och 193 år Under har 36 personer ingått i metoden växla bidrag mot lön, sammanlagt har det varit 265 arbetsmarknadsanställningar Anställningsform ÅR 2009 ÅR ÅR ÅR Lönebidrag 48 44 46 24 varav växla bidrag 1 () Trygghetsanställningar 36 44 56 88 Utvecklingsanställning 0 0 3 18 varav växla bidrag 13 () Offentligt skyddad arbete 97 105 121 119 varav växla bidrag 19 () Särskilt anställningsstöd 0 0 0 7 varav växla bidrag 3 () Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 15(18)
Nystartsjobb 0 0 0 9 Summa 181 193 226 265 4.3.7 Övrigt Övrigt består av Borås Stads bidrag till samordningsförbundet, bidrag till dagfolkhögskolan på Hässleholmen, bidrag till föreningen guldkanten, projektet Kedjan och personliga ombud. Med följande belopp har Arbetslivsnämnden utbetalt bidrag till nedanstående organisationer. Samordningsförbundet, 1 844 tkr Dagfolkhögskolan på Hässleholmen, 550 tkr Föreningen Guldkanten, 596 tkr Personlig ombud som ingår i Arbetslivsnämndens ansvar har under året gett stöd åt personer med omfattande psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar, i syfte att hjälpa klienterna att få stöd i kontakterna med olika myndigheter. Staten finansierar 70% av lönerna när det gäller personliga ombud. Projektet Kedjan som startade 2008-09-01 av Brämhults Kommundelsnämnd fördes över till Arbetslivsnämnden i samband med omorganisationen. Projektet avslutades -08-31. En förlängning av projektet godkändes av EFS-rådet men i mindre skala till -12-31. Projektets innehåll är att få personer som står långt utanför arbetsmarknaden närmare arbetsmarknaden, antingen i form av av olika jobbprojekt eller också studier. Projektet har vänt sig till personer på Hässleholmen. Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 16(18)
5 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden 5.1 Arbetsliv Uppdrag Status Kommentar Hantera försörjningsstödet på ett aktivt sätt. Nämnden ska arbeta tillsammans med hela kommunen för ett integrerat samhälle. Nämnden ska ge samhällsinformation för alla nyanlända. Modellen med fadderfamiljer för invandrare, som en hjälp att möta och förstå det svenska samhället, är värd att pröva. Nämnden ska i samverkan med främst övriga kommunala förvaltningar, föreningsliv och ideella organisationer arbeta för att fler gymnasieungdomar i kommunen ska få feriejobb under sommaren. Borås stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Försörjningsstödet är samhällets yttersta försäkringssystem och tillämpas när alla andra resurser undersökt och uttömts. Rätt till ekonomiskt bistånd prövas individuellt, med bedömning från person till person, det skall finnas kompetent personal, med sådan utbildning att detta kan bedömas på ett rättsäkert sätt enligt gällande lagstiftning och regelverk. Arbetslivsnämnden är ansvarig för att Borås Stads integrationsarbete ska fungera. Arbetslivsnämnden ska vara och är ett kunskapscenter som sprider information kring integrations- och mångfaldsfrågor. Under har etableringscenter haft uppdrag att ge alla nyanlända kunskap i samhällsinformation. Arbetslivsnämnden håller på att utveckla modellen med fadder familjer för invandrare, som en hjälp att möta och förstå det svenska samhället. Arbetslivsnämnden har under arbetat ihop med kommunala förvaltningar, kommunala bolag och föreningar för att ta fram de feriearbeten som behövdes för att alla skulle få ett feriearbete. Under har 346 nya feriearbeten tagits fram. Arbetslivsnämnden kommer fortsätta att utveckla och förbättra alla arbetsmarknadsanställningar som finns idag. För unga har en satsning gjorts under året med hjälp av krutprojektet, och för vuxna med hjälp av växla bidrag mot lön Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 17(18)
6 Verksamhetsmått 6.1 Funktionshinderverksamhet 6.1.1 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Budget Antal personer med daglig verksamhet LSS 330 307 313 6.2 Socialpsykiatri Verksamhetsmått Budget Antal personer med daglig verksamhet Psykiatri 200 200 200 6.3 Individ- och familjeomsorg 6.3.1 Ekonomiskt bistånd Verksamhetsmått Budget Antal hushåll med försörjningsstöd 1 304 1 200 1 236 6.3.2 Flyktingmottagning Verksamhetsmått Budget Mottagna flyktingar 146 150 284 Arbetslivsnämnden, Årsredovisning facknämnder 18(18)