Handledning för kursledare Scouterna Reviderad mars 2011
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 2... 3 2.1 Patrulledarens roll... 4 2.2 Friluftsteknik... 5 2.3 Scoutmetoden... 7 2.4 Patrullen... 9 2.5 Jag... 10 2.6 Säkerhet och ansvar... 12 2.7 Hantverk... 13 3 Pedagogisk grundsyn... 14 3.1 Ledarskap... 14 3.2 Mångfald... 14 3.3 Scoutprogrammet... 14 3.4 Pedagogik i scoututbildningar... 15 3.5 Utvärdering... 15 Sidan 2
1 Inledning Denna handledning vänder sig till dig som ska vara kursledare på. Den kan också användas av dig som är utbildningsansvarig och vägleder patrulledare till rätt utbildning. Handledningen beskriver innehållet i utbildningen och ger förslag på genomförande. När det gäller att utveckla metodiken är det något som kursledarkurserna behandlar. Scouting handlar om att ge unga människor verktyg för att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar för sig själv och andra. I all utbildning måste det här perspektivet finnas med. Barn och unga är scoutings målgrupp. 1.1 Syfte syftar till att ge scouterna redskap för att lära sig leda sina jämnåriga kamrater i en patrull för att göra ännu bättre scouting lokalt. 2 vänder sig till scouter som har varit äventyrarscouter under minst ett år. omfattar sju delar fördelat i kurspass om minst 40 timmar. De 40 timmarna fördelas enligt följande: Patrulledarens roll Friluftsteknik Scoutmetoden Patrullen Jag Säkerhet och ansvar Hantverk minst 7 timmar minst 8 timmar minst 6 timmar minst 5 timmar minst 8 timmar minst 3 timmar minst 3 timmar Kursteamet och deltagarna bildar en scoutavdelning för att deltagarna ska få en upplevelse om hur man skulle kunna arbeta hemma i patrullen. Deltagarna ska ges möjlighet att påverka innehållet inom kursens ramar. Det kan handla om hur morgonsamlingarna läggs upp och i vilken ordning patrullerna genomför sin samling, vilken maträtt som lagas till middag eller vilken del i programmet som läggas mer tid på än övriga under ett moment. Utbildningen genomförs i patruller för att tillämpa scoutmetoden och att för att scouterna ska utvecklas i grupp. Varje patrull har en fadder ur kursteamet som har rollen att vara lyssnade och stödjande ledare utifrån patrullens v. Det är fadderns ansvar att avgöra hur mycket tid som bör läggas i patrullen. Alla får vara Patrulledare (PL) under olika delar av kursen för att träna ledarskap praktiskt. Sidan 3
Patrullen är under hela kursen i centrum och detta kan utformas på olika sätt. Ett sätt är att hela patrullen bor tillsammans, lagar sin mat och följs åt på alla aktiviteter. Ett annat alternativ är att man har två olika patrullsammansättningar. Bopatrullen är den fasta patrullen med deltagare från samma geografiska område. I bopatrullen bor och lagar deltagarna mat tillsammans. Aktivitetspatrullen följs åt under dagsaktiviteterna. Detta upplägg kan ge deltagarna en större trygghet med möjlighet att dela tält etc. med personer som hon/han har träffat tidigare. Utbildningen genomförs sammanhängande under minst fem dagar eller uppdelat på två tillfällen. Utbildningen genomförs utomhus i så stor utsträckning som möjligt. PL-möten och patrullmöten och aktiviteter med hela gruppen varvas under utbildningstiden. Patrullen går på hajk under ett dygn. Dokumentationen för utbildningen skapas av deltagarna under tiden och den kan samlas i en pärm eller på ett USB-minne. Vid kursstart och kursslut, när man varit Pl och i övrigt vid behov har faddern individuella reflekterande samtal med scouten. Detta är ett sätt att visa att patrulledarens roll är viktig och att stötta scouten i sin egen utveckling. Inledande faddersamtal kan innehålla följande: Hur känner du inför ditt kommande patrulledarskap? Vad kan jag som fadder göra för dig? Vad tror du om dina styrkor/svagheter som patrulledare? Vad har du för förväntningar inför kursen? Är det något speciellt du vill jobba med? Avslutande faddersamtal kan innehålla följande: Konfronteras med synpunkterna från början på veckan som finns nerskrivna av ledaren. Hur har veckan varit? Hur har jag som fadder varit? Stämde dina styrkor/svagheter? Har du blivit medveten om några nya? Något från dina patrullkompisar? Har dina förväntningar infriats? Känner du att du har fått med dig nåt härifrån? Det bästa och det sämsta? Har du blivit stärkt att kunna leda egna patrullmöten hemma? Har du fått tips och idéer till patrullen hemma? Vill du ha någon ytterligare hjälp från oss i teamet? 2.1 Patrulledarens roll 2.1.1 Syfte Scouterna ska få kännedom om patrulledarens (PLs) olika uppgifter 2.1.2 Mål Deltagarna ska vara patrulledare under olika delar av utbildningen Sidan 4
2.1.3 Tid Delmomentet omfattar 7 timmar 2.1.4 Innehåll Kunskap om vad som är PLs uppgifter. Exempelvis: Ansvara för att patrullen tar emot nya scouter på ett så bra sätt som möjligt. Att nya och gamla scouter känner sig viktiga är en del av den uppgiften. Att organisera patrullen på ett positivt sätt och försäkra dig om att det ni gör blir bra. Det här kan handla om att patrullmedlemmarna kan ha olika ansvar men att ni hjälps åt att lösa uppgifterna. Vara kontakten mellan patrullen och avdelningsledaren. Avdelningsledarens information till scouterna går genom PL. PL informerar avdelningsledaren om läget, t ex i patrullen och tar patrullens frågor tillbaka till avdelningsledaren. Delta i PL-möte och där föra patrullens talan Avdelningsledaren samlar PL och planerar avdelningens verksamhet. Ta initiativ till egna hajker och utflykter I patrullen. Pl medverkar till att patrullens möten, utfärder och hajker blir ordentligt planerade och genomförda. Vara beredd på att ta beslut och säga stopp för att undvika farliga situationer. I normala fall fattar patrullen tillsammans beslut men ibland krävs det att PL sätter ner foten Att jobba med att ha en bra kontakt med varje patrullmedlem. Det kan exempelvis handla om att lägga märke till när ngn gör något bra och uppmuntra dem att fortsätta. Att stödja dina patrullkamrater så att de tycker om att vara scouter och att ni blir en patrull där alla känner sig behövda. 2.1.5 Tankar kring genomförande Ett patrullmöte genomförs varje dag. Reflektion genomförs efter hela passet eller varje aktivitet, tillsammans med faddern (en ledare från teamet). Detta ger en möjlighet att praktiskt få prova och uppleva ett lyssnande och stödjande ledarskap. Vid fler än fem deltagare per patrull rekommenderas att PL byts varje halvdag. Patrullmöte hålles utifrån detta. Deltagarna är med och formulerar PLs uppgifter under kursen. Scouterna skapar själva sina patrullmötesmallar utifrån genomförda patrullmöten. De ska få uppleva ett antal patrullmöten med en inledningsceremoni, avslutningsceremoni, lekinstruktion och att lära ut något som sedan praktiseras. 2.2 Friluftsteknik 2.2.1 Syfte Scouterna ska lära sig att leva lägerliv och gå på hajk tillsammans med sina kamrater. 2.2.2 Mål Deltagarna ska praktiskt pröva att använda sina friluftskunskaper och få lära sig nya saker av sina patrullkamrater. Sidan 5
2.2.3 Tid Delmomentet omfattar 8 timmar 2.2.4 Innehåll Eldning Scouten ska lära sig att elda för att kunna laga mat och ha en lägereld. Dessutom ska eldningsvett ingå. Att det finns vatten och eldruska vid eldstaden. Innan patrullen använder stormkök ska man få instruktion om hur man eldar för att försäkra sig om att alla vet. Matplanering och matlagning Scouten ska lära sig att tillsammans med sina kamrater planera sin mat för kursen och laga den. I vissa fall kan patrullen även göra matinköpen. Lägerslagning Scouten ska lära sig att slå läger så att patrullen för allas välbefinnande och trivsel. Orientering Scouten ska lära sig kunna hantera karta och kompass för att klara att genomföra hajken. Hantera yxa och såg Scouten ska lära sig att säkert hantera yxa och såg och hur dessa förvaras när de ej används. 2.2.5 Tankar kring genomförande Lägerslagning, eldning, matplanering och matlagning praktiseras i patrullen under hela utbildningen. Patrullerna går på hajk under minst ett dygn. Under hajken praktiserar deltagarna orientering, eldning, matlagning (lagar minst en måltid över öppen eld) och lägerslagning. Varje patrull planerar sina frukostar, luncher och middagar utifrån en kokbok med flera förslag till varje måltid. I kokboken finns listor på ingredienser för varje maträtt. Patrullen bestämmer sig för en rätt, listar ingredienserna och beräknar åtgången. Sidan 6
2.3 Scoutmetoden 2.3.1 Syfte Scouterna ska få förståelse för vad scouting är. 2.3.2 Mål Deltagarna ska kunna beskriva scouting utifrån scoutmetoden. 2.3.3 Tid Delmomentet omfattar 6 timmar 2.3.4 Innehåll Scoutmetoden är en metod för personlig utveckling genom icke-formellt lärande, utformad för att ge unga människor möjlighet att få utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Scoutmetoden består av följande delar: Scoutlag och scoutlöfte. Scoutlagen utgör det grundläggande förhållningssätt varje scout bör sträva efter. Scoutlagen används som ett verktyg för att reflektera över sina etiska ställningstaganden. Löftet innebär att varje scout uttrycker sin strävan att utvecklas enligt scoutlagens ideal. Patrullsystemet (den lilla gruppen) Verksamheten genomförs inom ramen för den lilla gruppen, patrullen. Detta innebär att scouten utvecklas som individ genom att lära sig samarbete, ömsesidigt lärande, gemensamt ansvarstagande och ledarskap. Lära genom att göra - Learning by doing Scouten lär genom att delta i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Genom att reflektera över sina upplevelser når scouten en djupare insikt om sig själv, sin personliga utveckling, sin omvärld och sin relation till omvärlden. Symboler och ceremonier Symboler och ceremonier används för att skapa utrymme för eftertanke och reflektion. Symboler och ceremonier skapar tillhörighet och gemenskap i grupper och över gränser. Friluftsliv Genom friluftslivet möter scouten i patrullen utmaningar som uppmuntrar till samarbete och kreativ problemlösning. Den genom friluftslivet ökade kontakten med naturen inspirerar scouten till kunskap om och ansvarstagande för natur och miljö. Lokalt och globalt samhällsengagemang Genom lokalt engagemang och internationella upplevelser får scouten kunskap om och lär sig ta ansvar för sina medmänniskor och samhället. Stödjande och lyssnande ledarskap Den vuxne scoutledarens roll är att skapa förutsättningar för scoutens utveckling genom att stödja, tillåta och uppmuntra scoutens engagemang och egna ansvarstagande. Varje del i scoutmetoden har sin specifika funktion och tillsammans bildar de en helhet. Alla delarna är inte lika tydliga varje gång men sett över året behöver alla finnas med. Scoutmetoden är en av de saker som särskiljer scouting från annan fritidsverksamhet med liknande syfte. Sidan 7
2.3.5 Tankar kring genomförande De olika delarna lyfts fram och visar att scoutmetoden finns i det mesta vi gör i kursen. Varje del i scoutmetoden tas upp specifikt både med en teoretisk förklaring och med en diskussion kring vad det betyder i kursen och i programmet hemma. Dessutom kan man dagligen gå igenom dagens program för att koppla till Scoutmetodens olika delar och se vilka som varit med. Ett sätt är att på ett rutsystem pricka av varje del. På så sätt säkerställs att alla delar är med vid något tillfälle under utbildningen. Sidan 8
2.4 Patrullen 2.4.1 Syfte Scouterna ska genom egna upplevelser få känsla för utveckling i en grupp. 2.4.2 Mål Deltagarna ska genom att leva i en patrull bli medveten om grupprocesser, konflikter och att alla medlemmar i en patrull är viktiga. 2.4.3 Tid Delmomentet omfattar 5 timmar 2.4.4 Innehåll Allas lika värde Grupprocess Roller i en grupp Arbetsuppgifter i patrullen 2.4.5 Tankar kring genomförande Allas lika värde - det ska kännas lätt och rätt att ta egna initiativ Genomföres med värderingsövningar, som tydliggör kulturskillnader. Hämta aktiviteter, ur boken Vi och dom. Grupprocess - gemensamma upplevelser, äventyr och minnen påverkar processen. Patrullen reflekterar över sin egen grupprocess och över att en grupp förändras över tiden, tillsammans med sin fadder från kursteamet. Deltagarna bör få ett enkelt verktyg att hantera konflikter. Vid flera tillfällen under utbildningen kan man genomföra olika samarbetsövningar för att lära känna varandra och skapa gemenskap i patrullen och i avdelningen. Roller i en grupp I en grupp finns det oftast olika roller såsom till exempel spelevinken, ordningshållaren, ledaren och visionären. Genomför ett rollspel där patrullmedlemmarna får en roll att spela. Arbetsuppgifter i patrullen - delaktighet skapar sammanhållning, vi-känsla och trivsel. I patrullen ska finnas ett välkomnande klimat och alla ska känna sig behövd. Detta kan man göra genom att alla i patrullen får en uttalad arbetsuppgift exempelvis patrulledare, vice patrulledare och, materialförvaltare och dessa roterar i patrullen. Deltagarna får möjlighet att fundera på hur de olika arbetsuppgifterna kan fungera hemma. Sidan 9
2.5 Jag 2.5.1 Syfte Deltagarna ska bli stärkta som individer 2.5.2 Mål Scouterna ska ges möjlighet till personlig utveckling 2.5.3 Tid Delmomentet omfattar 8 timmar 2.5.4 Innehåll Vem är jag? Varför scout? Ta hand om sin kropp Kritiskt tänkande Träna på att stå emot grupptryck Andlighet/livsfrågor Trygga möten 2.5.5 Tankar kring genomförande Vem är jag? Påvisa att hela livet handlar om att växa genom egen reflektion. Deltagaren ska ges möjlighet till en egen tyst reflektion. Låt t.ex. deltagaren hålla ett tal till sig själv på dennes 50-årsdag. Varför scout? Deltagarna får i uppdrag att fundera över vad som får dom att fortsätta i scouterna. Alla ritar en bild av en scout för att visa att scouting är så mycket mer än man först tänker. Ta hand om sin kropp Deltagarna får kunskap om vad man mår bra av och träna sig i att göra aktiva val kring saker som påverkar kroppen. Diskussioner och övningar genomförs både i patrullen och i storgrupp. Andlighet/livsfrågor Att ge scouterna en möjlighet att bearbeta frågor som handlar om meningen med livet och sitt förhållningssätt till andra människor och till något större. Ceremonier, morgonsamlingar och andakter genomförs med eftertanke. En patrull i taget får ansvar för genomförandet av morgonsamling eller kvällsavrundning. Vad är positivt/negativt grupptryck Deltagarna får i uppgift att i patrullen diskutera när ett grupptryck är positivt och hur de kan se faran när det blir negativt. Trygga möten Hur är jag en schysst kompis? Förebyggande arbete kring fysiska, psykiska, sexuella övergrepp och mobbning. Exempel på genomförande: 1,5 2 timmar, patrullvis eller 2 patruller tillsammans, max 12 deltagare Tydliggör att det som sägs och görs under passet inte nämns utanför detta rum. Sidan 10
Vad är Trygga Möten (Vision-Mål-Verksamhet) INTERVJU Låt deltagarna 2 och 2 intervjua varandra: Det här gör mig glad och det här gör mig arg. Presentera varandras svar. ÖVERGREPP Låt deltagarna enskilt fundera ett par minuter på: Vad tänker jag när jag hör ämnet Övergrepp? Vad är mina erfarenheter kring ämnet? Notera deltagarnas ord och tankar på whiteboard eller blädderblock. Diskutera och definiera Vad är ett övergrepp. 4-HÖRN-ÖVNING Välj två ställningstaganden ur boken: Övning ger trygghet sid.15. Låt frivilliga i varje hörn motivera sina val. Viktigt att betona att det finns inga rätt och fel i denna övning. Låt deltagare uttrycks sina känslor utan att låta dem ta över initiativet. (Diskussionerna viktigare än övningen) LÅT DELTAGARNA ENSKILT FUNDERA OCH SKRIVA NER: 5 punkter: Vad är de viktigaste man kan göra så att övergrepp inte förekommer? 5 punkter: Vad är de viktigaste egenskaperna hos en bra ledare? Låt sedan deltagarna 4 och 4 jämföra sina punkter och enas om tre punkter på varje fråga. Skriv sedan upp vad deltagarna enats om på whiteboard eller blädderblock. TRYGGHET Lägg upp en linje på golvet graderad 1 till 6. (1 = inte alla trygg 6 = Väldigt trygg) Låt deltagarna ställa sig på den siffra som symboliserar hur trygga de känner sig På stan I skolan Hos scouterna På denna kursen Följdfrågor: Vad har gjort att du känt dig trygg? Vad kunde ha varit annorlunda? HETA STOLEN Genomför övningen enligt boken: Övning ger trygghet sid.17-18 SAMTAL - Vad gör jag som Pl om någon mobbas/mobbar i min patrull eller om jag får veta att någon i patrullen far illa hemma. Jag tänker att det är viktigt att ge utrymme för den typen av frågeställningar och att stärka pl att våga se och agera om något händer och tala om vart PL kan vända sig för att få stöd. AVSLUTNING Dela ut Trygga Kortet och samtala kring det. Sidan 11
2.6 Säkerhet och ansvar 2.6.1 Syfte Scouterna ska ges grundläggande kunskaper för att skapa en trygg och säker miljö för sig själv och patrullen. 2.6.2 Mål Deltagarna ska kunna genomföra säkra aktiviteter tillsammans i sina patruller 2.6.3 Tid Delmomentet omfattar 3 timmar 2.6.4 Innehåll Hygien på läger Första hjälpen Fysiska behov Hitta vilse Lära sig skriva ett säkerhetsdokument med färdmeddelande 2.6.5 Tankar kring genomförande Hygien på läger När patrullens lägerområde byggs upp ska det finnas disk- och tvättmöjlighet. Handtvättmöjlighet ska finnas vid matlagningsplatsen. Alla ska ha möjlighet att kunna duscha eller tvätta sig noggrant vid skilda tider eller skilda platser för killar och tjejer. Att bada utan badkläder ska deltagarna inte ges möjlighet till. Ledarna bör ge scouterna bra verktyg för att våga stå emot och säga ifrån hemma på kåren. Tjejer och killar som är mitt uppe i sin pubertet bör få välja hur man vill sova och dessutom bör det finnas ledare av båda könen. Första hjälpen Scouterna lär sig handla utifrån Första hjälpen Deltagarna ska genom fingerade olyckor praktiskt få träna första hjälpen, stabilt sidoläge och hjärt- lungräddning. Fysiska behov Deltagarna får en insikt om att kroppen behöver mat, man behöver gå på toa regelbundet och röra på sig. Dessutom är det viktigt att få sin sömn. Hitta vilse Genomför Hitta vilse. Eventuellt kan Civilförsvaret hjälpa till med genomförandet. Säkerhetsdokument Patrullen får, före hajken, i uppgift att göra ett säkerhetsdokument som innehåller färdmeddelande, anhöriglista och telefonnummer till ansvarig ledare. Sidan 12
2.7 Hantverk 2.7.1 Syfte Scouterna ska under utbildningen ha fått prova minst ett hantverk. 2.7.2 Mål Deltagarna ska ges möjlighet att skapa något utifrån sina egna förutsättningar. 2.7.3 Tid Delmomentet omfattar 3 timmar 2.7.4 Innehåll Ett antal hantverkstekniker och alster. Exempelvis: Täljning Tovning Rephantverk Skinnhantverk Akvarellmålning Scrapbooking Trycktekniker Göra reklamfilm för scouting 2.7.5 Tankar kring genomförandet Deltagarna får ett smörgåsbord av olika tekniker att välja bland. Antingen gör man en symbol/pryl till patrullen, avdelningen eller till sig själv. Sidan 13
3 Pedagogisk grundsyn 3.1 Ledarskap I scouterna arbetar vi med det lyssnande och stödjande ledarskapet det. Det innebär i korthet att ledarens roll är att skapa förutsättningar för scoutens utveckling genom att stödja, tillåta och uppmuntra scoutens engagemang och egna ansvarstagande. Ledarens uppgift är också att ge scouten bra förutsättningar för att kunna leda sig själv. Olika grupper fungerar olika och då behövs olika sorters ledarskap 1. Scoutledaren är en närvarande vuxen med uppgift att se både gruppen och individen. Som ledare krävs det öppenhet för andra människor och respekt för olikheter. Ledarskap tränas på många olika sätt i scouterna redan från tidig ålder. Ledaren får möjlighet att utvecklas både genom utbildningar och i mötet med scouterna. 3.2 Mångfald Scouterna har antagit en handlingsplan för mångfald. I denna definieras mångfald som alla som är intresserade av scouting och ställer upp på scouternas värderingar ska vara välkomna in i och vilja stanna i scoutrörelsen. Detta är en viktig del i utbildningarnas planering och genomförande. Konsekvensen av detta blir att kurserna läggs upp så att de passar så många som möjligt. Det är viktigt att komma ihåg att deltagarna har olika förförståelse kring utbildning och vad kunskap är. I kursen kan det hända att det finns deltagare med särskilda behov, tex. människor med viss tro, dyslektiker, personer med särskild kosthållning och andra saker att ta hänsyn till. 3.3 Scoutprogrammet Scoutprogrammet är en helhet av varför vi gör något, hur vi gör det och vad vi gör. Scoutprogrammet bedrivs inom fem utvecklingsområden, fysisk, känslomässig, andlig, intellektuell och social utveckling. Scoutprogrammet syftar till att ge scouterna möjlighet att utvecklas. Lärandet är centralt och bygger på att scouten själv och tillsammans med andra lär sig i en miljö där det är lätt och roligt att ta till sig nya saker genom att prova på och dra slutsatser. Scouting syftar till att möjliggöra för unga människor att utvecklas till ansvarsfulla världsmedborgare utifrån de värderingar som uttrycks i scoutlagen och scoutlöftet. Det handlar om att göra unga människor redo för livet. Scoutmetoden, med sju delar 2, är en metod för personlig utveckling genom informellt lärande. Den är utformad för att ge unga människor möjlighet att få utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar och det som särskiljer scouting från annan verksamhet med liknande syfte. 1 Läs mer i Ledarskap en fråga om varför, vad och hur eller Bit för bit Boken om scoutmetoden 2 För en utförligare beskrivning av scoutmetodens sju delar se Bit för bit Boken om scoutmetoden Sidan 14
3.4 Pedagogik i scoututbildningar Utgångspunkten i all scoutledarutbildning är att deltagarna är aktiva och ansvarstagande. Det innebär att alla deltagare ska bemötas som vuxna. Oavsett vilken utbildning det handlar om är det inte avdelningsverksamhet som genomförs utan en kurssituation där vuxna deltar. Alla som kommer till en utbildning har värdefulla erfarenheter och kunskaper med sig som de kan bidra med till övriga. Varje kurstillfälle är unikt. Mål och ramar finns och är grunden samtidigt som utbildningen skapas i samspel mellan de som är där. Lärande innebär en förändring av hur vi förstår vår omvärld. Det kan vara helt nya saker som vi lär oss eller så fördjupar vi sådant vi redan kände till. Vi lär oss saker hela tiden, men utbildning har en chans att koncentrera lärandet eftersom vi då fokuserar på att lära och är öppna för nya infallsvinklar. Scoutledarutbildning är något annat än traditionell förmedlingspedagogik där läraren är den som har svaren. 3.4.1 Genomförande av scoutledarutbildning När vi genomför scoutledarutbildningar är det en fördel att medvetet arbeta i kursteam. Då kan vi visa på ett positivt sätt att samarbeta där vi hjälper och stöttar varandra. Kursteamet måste se till att de olika delarna hänger ihop och att kursen blir en helhet. Som kursledare krävs också ett professionellt förhållningssätt. Scoutledarutbildningarna har sin grund i scoutmetoden. Med detta menar vi att scoutmetoden finns med och att kursledarna gör medvetna val kring hur man använder de olika delarna i metoden. Deltagarna har rätt till att känna en trygghet i programmet. De behöver få veta förutsättningarna för att vara med, vad man ska ha med sig, när man ska vara där osv. Det kan finnas uppgifter att utföra och hur mycket tid deltagaren förväntas lägga på det. När det gäller kurser på plats bör det finnas ett trygghetsprogram som talar om när det är mat, rast och sovtider samt att var och en får veta hur man ska bo. 3.5 Utvärdering Systematiska utvärderingar av kurserna inom Ramverket är en förutsättning för att säkerställa kvaliteten och kunna utveckla utbildningarna. En del i utvärderingen är att mäta om deltagarna har nått målen med modulen/kursen och hur de har gått till väga. En annan del handlar om deltagarnas upplevelse av kursen som helhet och det praktiska i kursen. Kursteamets utvärdering handlar om hur målen har nåtts och hur helheten i kursen har fungerat. Sidan 15