Aktiekunskap ABC Aktiekunskap A Grundkurs Studiehandledning för studiecirklar och självstudier
Aktiespararna Kunskap 2015 Aktiespararna Service AB 113 89 Stockholm www.aktiespararna.se ISBN 9789189212374
Välkommen till Aktiespararna Aktiespararna är ledande i Sverige inom aktierelaterad utbildning och utgivning av facklitteratur. Vi verkar för att höja kunskapsnivån bland småsparare och enskilda aktieägare och bedriver en omfattande och betydelsefull utbildnings- och kursverksamhet i Aktie kunskap. Kurserna kan du antingen läsa i en studiecirkel eller i form av självstudier. Till våra kurser hör ett utbildningspaket som består av en handbok och en studiehandledning. Handböckerna är utgivna av Aktiespararna Kunskap och är både teoretiskt och praktiskt inriktade. Studiehandledningen ger dig stöd och vägledning i dina studier. I studiehandledningens första del finner du allmän information om Aktiespararna och vår utbildningsmodell Aktiekunskap ABC. I den andra delen behandlas den aktuella kursen, i det här fallet Aktiekunskap A Grundkurs. Här finns studieplan, kursens kunskapsmål, frågor och uppgifter, läsanvisningar samt stöd till kursens olika moment. Välkommen och lycka till med kursen! 3
Studiehandledningens innehåll Del 1 Allmän information om Aktiekunskap ABC Aktiekunskap ABC en utbildningsmodell 6 Aktiespararnas Gyllene regler 6 Övergripande mål 8 Aktiekunskap A Grundkurs 8 Aktiekunskap B Fortsättningskurs 9 Studier i studiecirkel 9 Självstudier 9 Studiehandledningens upplägg 10 Mål Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Frågor och/eller uppgifter Inför nästa sammankomst Lästips Del 2 Studiehandledning till Aktiekunskap A Grundkurs Studieplaner 11 Förslag på studieplan vid 8 sammankomster 11 Förslag på studieplan vid 6 sammankomster 12 Sammankomst 1 14 Sammankomst 2 17 Sammankomst 3 21 Sammankomst 4 27 Sammankomst 5 30 Sammankomst 6 35 Sammankomst 7 39 Sammankomst 8 43 Aktiesparklubbar 45 Övningsuppgifter 48 Lösningar till övningsuppgifter 53 5
Del 1 Allmän information om Aktiekunskap ABC Aktiekunskap ABC en utbildningsmodell Aktiespararnas utbildningsmodell Aktiekunskap ABC är en utbildningsväg i tre steg. Det första steget, Aktiekunskap A Grundkurs, ger dig grundläggande faktakunskap inom aktie- och fondområdet, förståelse för riskspridning och insikt i portföljtänkande samt de praktiska kunskaper som varje aktieägare och fondsparare har nytta av. I Aktiekunskap B Fortsättningskurs utvecklar du din analys- och värderingsförmåga som aktiesparare. Du får också möjlighet att etablera ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till aktierelaterad information. Under Fortsättningskursen fördjupas även dina kunskaper i portföljförvaltning och du får lära dig hur man anpassar en aktieportfölj över tiden. Aktiekunskap A tillsammans med Aktiekunskap B motsvarar den kunskapsnivå som vi anser krävs för att du som aktieägare på ett självständigt sätt ska kunna hantera ditt aktiesparande på ett tryggt och lönsamt sätt. Grundkursen och Fortsättningskursen hör på ett naturligt sätt ihop. Innehållet i Fortsättningskursen är en logisk fortsättning på Grundkursen. Den som redan besitter kunskaper motsvarande Aktiekunskap A Grundkurs kan naturligtvis läsa Aktiekunskap B Fortsättningskurs direkt. I det tredje steget i modellen, Aktiekunskap C finns inga kurser utan kunskapsinhämtningen får du via ett antal olika handböcker som Aktiespararna gett ut. Aktiespararnas Gyllene regler Aktiespararnas Gyllene regler är centrala i Aktiespararnas utbildningsverksamhet. De ligger bland annat till grund för de övergripande målen till Aktiekunskap ABC. Den som lär sig att tillämpa reglerna besitter en värdefull kunskap. Aktiespararnas Gyllene regler är ett resultat av en placeringsfilosofi som har visat sig framgångsrik i över 50 år, inte minst bland medlemmar av den amerikanska aktiesparorganisationen. Reglerna är också ett resultat av forskning och ekonomisk teoribildning. Betydelsefull är bland annat den så kallade portföljteorin, med vilken Harry Markowitz belönades med Nobelpriset 1990. De Gyllene reglerna är sju till antalet. Ha alltid de Gyllene reglerna i åtanke när du gör dina aktieaffärer! 6
1. Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder var långsiktig Det är du som sätter målet för ditt aktiesparande. Ha realistiska förväntningar. Aktier är en långsiktig sparform som historiskt sett har gett en genomsnittlig total avkastning om 12 15 procent per år. På kort sikt kan aktiers värde fluktuera kraftigt. Aktier lämpar sig därför bättre för långsiktigt sparande. 2. Investera regelbundet Investera inte hela kapitalet som du avsatt för aktiesparande vid ett enda tillfälle. Då riskerar du att köpa dyrt. Återinvestera utdelningar och avstå från att hoppa ut och in i marknaden det kan ofta medföra stora omkostnader. 3. Kontrollera riskerna Satsa inte allt på en eller ett fåtal aktier. Köp 10 till 15 aktier i 5 till 6 olika branscher. Då är du mindre exponerad för svängningarna i både bolag och branscher. En ordentlig riskspridning ger ett visst skydd om några enstaka aktier i portföljen faller i värde. 4. Var försiktig med belåning Att köpa aktier för lånade pengar kan leda till stora vinster snabbt, men kan också innebära privatekonomisk katastrof. Aktiespararna avråder inte helt från belåning men vill starkt betona att det krävs stor erfarenhet av aktiemarknaden för att köpa aktier för lånade pengar. 5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt Det krävs kunskap för att lyckas med aktieplaceringar. Sträva därför efter att hålla dig informerad om marknaden. Det gäller framför allt de bolag som du äger aktier i. Läs årsredovisningar och delårsrapporter. Följ med vad som rapporteras om bolagen. Lyssna gärna på råd som andra ger men följ inte råden okritiskt. Bilda dig alltid en egen uppfattning. Det är bara du själv som får stå för konsekvenserna av att ha följt dåliga råd. 6. Gör din egen analys Köp inte aktier i bolag du inte känner väl till och inte har undersökt närmare. Gör din egen analys av såväl bolaget som aktiefonden du avser att köpa aktier/ andelar i. Köp aktier i bolag som uppvisar en uthållig försäljnings- och vinsttillväxt det är den säkraste vägen till framgångsrikt aktiesparande. Prioritera placeringar i bolag som har en öppen och ärlig informationspolitik och som tillämpar moderna ägarstyrningsprinciper. Använd Aktiespararnas analysvertyg. 7
7. Sätt upp regler för när du ska omplacera Sätt upp regler för när du ska omplacera. Omplacera t ex när någon av dina aktier har kommit att utgöra en för stor andel av din portfölj, när bolaget inte längre lever upp till de förutsättningar som gällde vid förvärvstidpunkten eller när bolaget vid upprepade tillfällen inte förmår uppfylla lämnade prognoser. Vid försäljning, planera så att du inte betalar skatt i onödan. Kunskap är nyckeln till lönsamma aktieplaceringar! Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt aktie- och fondsparande. kritiskt granska och värdera aktierelaterad information. självständigt analysera enskilda aktier/företag och aktiemarknaden. Aktiekunskap A Grundkurs Kursbeskrivning Målet med kursen är att ge kursdeltagaren den grundläggande kunskap som krävs för att bedriva ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt sparande i aktier och fonder. Kursen behandlar aktie sparandets möjligheter och risker, portföljtänkande, aktievärdering och ger praktiska tips om hur det går till att köpa, förvalta och sälja aktier och fonder. Kunskapsmål Efter kursen ska kursdeltagaren känna till vad en aktie och aktiefonder är. känna till aktiesparandets möjligheter och risker. förstå portföljtänkande. kunna köpa, äga (förvalta) och sälja aktier. kunna deklarera sina aktieaffärer. kunna göra grundläggande värderingar av aktier. ha kännedom om olika informationskällor. ha en viss kännedom om andra placeringsformer. Lämpliga förkunskaper Inga särskilda förkunskaper krävs. Kursen vänder sig till den som ska börja spara i aktier eller som redan sparar i aktier eller fonder. 8
Aktiekunskap B Fortsättningskurs Kursbeskrivning Målet med kursen är att kursdeltagaren ska lära sig att analysera och värdera enskilda aktier, aktiemarknaden som helhet samt förhålla sig kritisk till aktierelaterad information. Kursdeltagaren ska lära sig tillämpa en aktiv portföljhantering. Kursen ger också en ordentlig inblick i Aktiespararnas analysverktyg Hitta kursvinnare med vars hjälp kursdeltagarens aktieplaceringar ska bli så framgångrika som möjligt. Målet är att investeringarna långsiktigt ska utvecklas bätte än genomsnittsaktien på börsen. Kursen behandlar hur det går till att hitta lämpliga företag att analysera, vad som gör företagets aktie köpvärd och hur en aktieportfölj sätts samman. Kunskapsmål Efter kursen ska kursdeltagaren kunna analysera och värdera aktier och aktiemarknaden utifrån flera analysoch värderingsmodeller. kunna analysera och värdera aktierelaterad information. kunna tillämpa en aktiv portföljhantering och olika placeringsstrategier. Lämpliga förkunskaper Kursen vänder sig till den som har kunskap motsvarande Aktiekunskap A Grundkurs. Studier i studiecirkel Som huvudalternativ består en studiecirkel i Aktiekunskap A och B av 8 sammankomster. Specialkurserna har varierande upplägg. Anpassa läsningen av studiehandledningen efter respektive upplägg. Det är bra om du arbetar självständigt med kursmaterialet mellan samman komsterna. Före sammankomsten bör du ha läst igenom de kapitel som ska behandlas. Förbered frågor på sådant som du upplever som svårt eller oklart. Självstudier Ett alternativ till studiecirkel är att genomföra kursen i form av självstudier. Hur lång tid det tar att arbeta sig igenom boken och studiehandledningen är högst individuellt. Att studera på egen hand kräver god självdisciplin. Gör därför upp en realistisk tidplan för dina studier. Anpassa gärna tidplanen efter den sammankomstindelning som presenteras i denna handledning. Förslagsvis motsvarar en sammankomst i studiehandledningen en veckas självstudier. 9
Studiehandledningens upplägg Till varje sammankomst presenteras ett tema som fungerar som en allmän inriktning för sammankomsten. Här finns även förslag till mål, kommentarer till boken, diskussionsfrågor och/eller uppgifter, läs anvisningar samt åhörarkopior på OH-bilder. Mål I en utbildningssituation är det viktigt att man har ett mål med verksamheten. Att formulera och gemensamt bestämma sig för ett antal kunskapsmål innebär att alla i studiecirkeln vet vad man strävar mot. Inför varje sammankomst finns förslag på kunskapsmål. Vi vill understryka att målen är förslag som givetvis går att omformulera. Det är studiecirkeln, cirkelledaren tillsammans med kursdeltagarna, som slutligen bestämmer kursens mål och inriktning. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Aktie- och fondhandboken är grundläggande och dessutom kommer det ständigt nyheter på aktieområdet. Vissa avsnitt behöver ibland uppdateras eller utvecklas med extra förklaringar. Det finns därför kompletterande kommentarer till boken. Frågor och/eller uppgifter Under denna rubrik presenteras förslag på frågeställningar och/eller uppgifter som är relevanta för sammankomsten. Inför nästa sammankomst Här lämnas läsanvisningar inför nästa sammankomst. Lästips I den mån du har intresse av att fördjupa dig och läsa mer lämnas här lästips och litteraturhänvisningar i anslutning till vissa delar av kursen. Åhörarkopior Som komplement finns även åhörarkopior att ladda ned, på de OH-bilder som hör till kursen. 10
Del 2 Studiehandledning till Aktiekunskap A Grundkurs Studieplaner Aktiekunskap A Grundkurs kan genomföras med varierande längd beroende på vilken målsättning man har med kursen. Vårt huvudalternativ till studieplan bygger på en studiecirkel om 8 sammankomster, med 3 studietimmar à 45 minuter. Vi tror att 8 sammankomster är en rimlig tidsåtgång om man vill uppnå de kunskapsmål som vi föreslår i studiehandledningen. Det finns naturligtvis möjlighet att genomföra kursen på både längre och kortare tid, men då bör kunskapsmålen justeras. Vi anser att det är möjligt att genomföra Aktiekunskap A Grundkurs på 6 sammankomster, utan att göra för stort avkall på de övergripande målen med Aktiekunskap ABC. Vi lämnar även ett förslag på hur en studieplan om 6 sammankomster kan se ut. Förslag till studieplan vid 8 sammankomster (huvudalternativ) Sammankomst Tema Kapitel i boken 1 Aktier eller fonder 2 Vad är en aktie? 3 2 Aktier som kapitalplacering 4 Risker och möjligheter 5 3 Så fungerar börsen 10 Att köpa och sälja aktier 11 Att äga och förvalta aktier 12 4 Företagsekonomi 6 Aktiematematik 7 11
5 Olika listor och index 8 Aktievärdering 9 6 Att fatta beslut om att köpa/sälja 13-14 7 Vad är en fond? 17 Olika fonder och andra placeringar 18 Hur väljer man fonder 19 8 Beskattning av aktier och kapital 20 Sammanfattning och avslutning Nedan presenteras ett förslag på en studieplan om 6 sammankomster. Det är framförallt första och sista sammankomsten som har komprimerats i jämförelse med studieplanen vid 8 sammankomster. Vi har också valt att lägga mindre vikt vid kapitlet om beskattning. Förslag till studieplan vid 6 sammankomster Sammankomst Tema Kapitel i boken 1 Aktier eller fonder 2 Vad är en aktie? 3 Aktier som kapitalplacering 4 Risker och möjligheter 5 2 Så fungerar börsen 10 Att köpa och sälja aktier 11 Att äga och förvalta aktier 12 3 Företagsekonomi 6 Aktiematematik 7 12
4 Olika listor och index 8 Aktievärdering 9 5 Att fatta beslut om att köpa/sälja 13-14 6 Vad är en fond? 17 Olika fonder och andra placeringar 18 Hur väljer man fonder 19 Sammanfattning och avslutning Fortsättningsvis är studiehandledningen utformad och anpassad till en studiecirkel om 8 sammankomster. 13
Sammankomst 1 kapitel 1 3 TEMA Aktier som sparform Mål Målet med denna sammankomst är att du ska Få en introduktion till aktier som sparform. Förstå syftet med att driva ett företag. Förstå att aktieaffärer på börsen inte påverkar företagets resultat (det är affärer mellan aktieägare). Se aktiesparande i ett historiskt perspektiv. Förstå den inbyggda tillväxtkraft som finns i en aktieplacering. Känna till och förstå innebörden av Aktiespararnas Gyllene regler. Fortsättningsvis är det bra om du läser de kapitel som ska behandlas i förväg. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 15 För att placera kapital bör man förstås ha ett kapital att placera, det vill säga sparade pengar som man vill få avkastning på. Att låna pengar för att spara är en motsägelse och fungerar endast om man är beredd att placera pengarna med högre risk för att få en högre avkastning. Det kommer att behandlas senare i kursen. Aktier är bara en placeringsform bland andra och det är inte självklart att aktier är det bästa alternativet för alla och kanske inte för hela kapitalet. Syftet med sparandet styr inriktningen, man kan ha olika sparmål: buffert för oförutsedda utgifter spara till en egen bostad för den framtida pensionen för att kunna utbilda sig för att köpa kapitalvaror (bil, TV etc.) för att göra en semesterresa Det finns alltså sparmål där det kan vara mindre lämpligt att välja aktier som 14
placering. Den som har ett stort kapital att placera kan samtidigt fördela det på flera olika placeringsformer, däribland aktier. Ju längre tid som kapitalet ska placeras, desto fler alternativ finns det. Den som sparar på 10 20 års sikt kan till exempel köpa en fastighet, men det är knappast lämpligt om sparandet ska vara i sex månader. Aktier är en utmärkt långsiktig sparform, men eftersom aktier är likvida och kan säljas över börsen, är man inte låst vid en viss tid för innehavet. Aktier är således inte lika bundna som till exempel fastigheter. Risk och avkastning hänger samman. Ett sparande i en bankräkning innebär ingen risk, men heller inte så stora möjligheter till en hög avkastning. Aktier däremot kan ge en högre avkastning, men ju kortare tid aktierna ägs desto större kan risken vara att värdet sjunker. Risk och möjligheter kommer vi att tala mer om senare. Aktiesparande kräver lite mer engagemang från den som sparar. Det kan hända saker med företagen och aktierna som gör att vi bör ompröva vårt ägande. Sidan 15 Aktier eller fonder? Det finns ingen motsättning mellan att direktspara i aktier eller att fondspara, utan det är mest en fråga om hur stort intresse man har och hur stort kapital man sparar. Vid alltför små kapital är transaktionskostnaderna ett stort avbräck för den som aktiesparar, och då är fonder att föredra. För många är säkert en mix en bra lösning - några få aktier som man valt ut efter eget huvud kompletterat med en eller flera breda fondplaceringar för att få riskspridning. Sidan 21 En aktie ger aktiebolaget nytt kapital när nya aktier emitteras (ges ut). Aktieägarna satsar kapitalet som därefter tillhör företaget och är en del av företagets egna kapital. Aktier är därför en finansieringskälla för företaget. Om företaget behöver mer kapital kan företaget emittera (ge ut) nya aktier. När företaget har fått in kapitalet kan man säga att företaget sätter en mur om sitt egna kapital. Aktieägarna kan inte utan vidare ta tillbaka kapitalet som de har satsat, men de kräver att få en avkastning. Den avkastningen kan de få genom att företaget delar ut en del av sina vinster aktieutdelning. Aktieägarna behöver inte alltid vara kvar som aktieägare, om företagets aktier är börsnoterade kan en aktieägare sälja sina aktier där. Aktiehandeln över börsen är alltså en andrahandsmarknad där aktieägare köper och säljer aktier i ett visst företag. Denna handel berör inte företaget, det är affärer mellan aktieägarna. 15
Sidan 26 Personaloptioner är ett begrepp som vi kan stöta på. Det kan vara vanliga teckningsoptioner som enbart är riktade till de anställda i ett visst företag. Det kan finnas olika regler för dessa optioner, regler som företaget har bestämt. Till exempel kan den anställde vara tvungen att sälja sina teckningsoptioner om han/hon slutar på företaget. När teckningsoptionerna utnyttjas (teckning av aktier) får aktiebolaget nytt aktiekapital. Syntetiska optioner är något annat. En, eller ett par, av de större aktieägarna ger den anställde löfte om att få köpa aktier till ett i förväg fastställt pris. Om syntetiska optioner utnyttjas får inte företaget nytt aktiekapital. Då går pengarna till den aktieägare som har ställt ut den syntetiska optionen. Frågor och/eller uppgifter Frågor Vilka förväntningar har du på kursen? Vilket mål/syfte har du med ditt nuvarande eller kommande aktiesparande? Är det rättvist med aktier som har högre röstvärde? Vem är viktigast att skydda, en uppfinnare med goda idéer eller en nytillkommen aktieägare? Är det för sent att köpa aktier efter alla års börsuppgång? Vilken av Aktiespararnas Gyllene regler anser du är viktigast? Uppgift Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler. Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher? Med den fiktiva aktieportföljtävlingen följer en hemuppgift att lägga upp sin portfölj med hjälp av en portföljhanteraren. Egna anteckningar: 16
Sammankomst 2 kapitel 4 5 TEMA Att skapa en aktieportfölj Mål Efter denna sammankomst ska du Känna till vilka möjligheter och risker som aktiesparande är förenat med. Känna till grundtankarna i ett portföljtänkande. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 28 Riskpremien är ingenting vi tänker på, men omedvetet förstår vi ändå vad det handlar om. Jämför två obligationer (räntebärande värdepapper) med varandra. Både obligation A och B ger 10 procents ränta varje år. Men obligation B har den egenheten att något år under varje femårsperiod uteblir räntan. Om vi vill sälja båda obligationerna borde en köpare vill betala ett lägre pris för obligation B som kan bli utan ränta vissa år. Köparen gör ett avdrag just för risken att avkastningen uteblir. Sidan 28 Direktavkastningen är aktieutdelningen dividerat med aktiekursen. Direktavkastningen varierar kraftigt mellan olika företag. Snittet på börsen brukar ligga på några få procent. Sidan 29 30 Efter kursfallet 1987 var det kanske inte så många som trodde att aktier skulle vara 1990-talets bästa sparform. Så är det ofta när man ser på en utveckling nära det vill säga i ett omedelbart perspektiv. När vi letar efter den stora börskraschen 1987 i bilden syns den som ett litet hack i diagrammet. Kurvorna på detta uppslag visar tydligt även den kraftiga börskraschen 2000-2002 var relativt måttlig om man tar bort aktier i bolag som sysslade med IT eller telekom. Många börskurvor är förledande eftersom skalan är linjär. På ett logaritmisk skala är avståndet lika stort vid en fördubbling. Den nedersta kurvan på sid 29 visar Stockholmsbörsen åren 1980 och fram till och med 2010. Även här ser man att kraften i börskraschen 2000-2002 är stor, men dramatiken är mindre. 17
Sidan 29 Kan börsen alltid stiga? När man ser den dramatiska värdeutvecklingen för Stockholmsbörsen enligt kursdiagrammet infinner sig gärna frågan. Det går inte att påstå att börsen har stigit för mycket och för länge, att den inte kan fortsätta att stiga. Vid varje tillfälle värderas börsens aktier efter vad man anser vara korrekta antaganden. 1980 var värdet för hela Stockholmsbörsen cirka 70 miljarder, bolagsskatten var 50 procent (28 procent idag), inflationen var hög (idag låg), omsättningen på börsen var ett par miljarder kronor om året. Volvo var ett av börsens största företag och hade ett börsvärde på 5 miljarder kronor och ansågs av flera analytiker vara mycket högt värderat. Volvos börsvärde från 1980 understiger de årliga vinsterna som analytikerna räknar med för Volvo i början av 2000-talet, och då är personbilsrörelsen inte med (den är såld till Ford). Börsomsättningen på 2000-talet är på en helt annan nivå. Det belopp som omsattes på ett år 1980, klaras numera av på mindre än en förmiddag. Börsbolagens sammanlagda vinster är 3 4 gånger högre än börsens värde år 1980. Börsen av år 2014 har egentligen inte så många likheter med börsen av år 1980. OMXS-index, som används för att mäta börsutvecklingen, löper vidare men innehållet förändras hela tiden. Företag köps upp, går samman eller ombildas. Nya börsföretag kommer till och andra gamla företag får en snabb tillväxt av skäl som vi inte kunde förutse tidigare. Det finns faktiskt inte så många av 1980 års börsföretag kvar på börsen, och nästan inget som inte har förändrats kraftigt. Svaret på frågan är ja, börsen kan alltid stiga. Men skälet är att börsen, börsföretagen och en mängd andra saker förändras samtidigt. Sidan 32 För att få en hög avkastning är man ibland beredd att ta en hög risk. En penninglott är ett exempel på detta. Möjligheten att vinna är liten men vinsten kan bli stor. Risken är betydande att hela insatsen (priset för lotten) går förlorad. I ett lotteri är livslängden på lotten begränsad, medan aktier i princip kan leva för evigt. Risken med en aktie är att värdeutvecklingen blir sämre än andra placeringsalternativ. Tyvärr finns det mer eller mindre hopplösa affärsidéer. Risken är hög men möjligheten till succé är liten. Det är en vanlig sammanblandning. Man kan inte säga att en placering med hög risk automatiskt har chans till en hög avkastning. Men för att få en hög avkastning är man ibland tvungen att ta en högre risk. Det är inte självklart att man i alla lägen ska undvika risk, men risk och möjlighet ska vara i balans. Det innebär att aktiemarknaden ska ha gjort ett korrekt avdrag på priset på aktien med hänsyn till aktiens risk. Att avgöra om ett sådant avdrag är korrekt beräknat är en svår uppgift, även för experter. Det finns dock vissa tecken som kan göra att man bör vara försiktig. Tidvis blir vissa branscher 18
flitigt omskrivna i media, rent av överexponerade. Detta intresse kan driva upp aktiekurserna till omotiverade kursnivåer. Risken för bolagen och deras aktier har inte minskat, men rabatten för risken har minskat. Ett tydligt exempel på detta var det stora intresset för IT-aktier hösten 1999 till våren 2000. Sidan 34 Den som köper andelar i en aktiefond genom månadssparande vet hur det fungerar när man sprider investeringarna över tiden. När andelskurserna är låga får man fler andelar, vilket man har glädje av när/om andelarna senare stiger i värde. Samma sak gäller för aktieplaceringar, men vid aktieköp kan det vara oförmånligt att handla för alltför små belopp vid varje tillfälle. Sidan 36 Två personer som köper samma aktie kan ta olika mycket risk. Det är inte aktien i sig som skapar risken utan aktieägarens beteende, hur risken i den enskilda aktien hanteras. Exempel på beteende med mycket hög risk betecknas som extrem risk, alltså ett beteende som inte rekommenderas för placerare med en normal inställning till. Sidan 35 Man brukar säga att en aktieplacering ska ses på lång sikt. Men hur lång är lång? Tittar man historiskt på börsens avkastning så har det funnits perioder när börsen fallit och placerarna fått vänta länge på att få någon avkastning, se diagrammet på sidan. På ett års sikt har avkastning både varit kraftigt negativ och kraftigt positiv, beroende på år. Men på ungefär tio års sikt har avkastningen alltid varit positiv. Börsen följer till viss del konjunkturen upp och ner, även om alla sektorer inte gör det. Långsiktighet innebär att minst vänta en hel konjunkturcykel, dvs cirka fyra år. Sidan 37 De risker som finns gäller för hela aktiemarknaden, en risk som man garderar sig mot genom att äga andra tillgångar vid sidan av aktier. Risken för att en enskild aktie utvecklas sämre garderar man sig mot genom att äga flera olika aktier, man bygger en portfölj. Bilden visar hur bolagsrisken minskar med antalet bolag i portföljen. Fler än 20 bolag i portföljen minskar inte bolagsrisken nämnvärt. 19
Frågor och/eller uppgifter Frågor Är det bra med helt riskfria placeringar? Vad har sådana placeringar för nackdelar? Vad anser du vara en långsiktig placering? Uppgift Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler. Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher? Egna anteckningar: 20
Sammankomst 3 kapitel 10 12 TEMA Köpa, förvalta och sälja aktier Mål Efter denna sammankomst ska du Känna till hur man går till väga vid köp och försäljning av aktier. Känna till hur avgifterna för att köpa och sälja aktier (courtage) kan variera. Se hur aktiespararens engagemang och aktivitet kan variera och påverka det enskilda sparandet. Känna till hur kapitalflöden och olika placeringsalternativ kan påverka börsen. Denna sammankomst bör vara praktiskt orienterad. Det är meningen att du ska få en praktisk känsla för hur det går till att handla med aktier. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 68 Börsens värdering är summan av alla aktiers värdering. Men hela börsföretagets värde sätts efter dagens sista aktieaffär. Nedanstående tabell är ett försök att åskådliggöra ägarsituationen i ett börsföretag som har 3 500 000 aktier. Huvudägarna vill behålla sin majoritet i företaget och har inte för avsikt att sälja sina aktier inom överskådlig tid. Aktiefonder och andra större aktieägare gör inte heller några större förändringar av sina innehav. De flesta privata aktieägare har en långsiktig syn på sina innehav och gör endast sällan köp eller försäljning. Eftersom gruppen består av många mindre aktieägare sker det dock en viss handel med aktien. Utöver dessa grupper finns det ytterligare aktier på marknaden som omsätts relativt frekvent. Ägarna till dessa aktier har en kortsiktigare inställning till företaget och aktien, de omprövar snabbt sin inställning. Dag 1 görs aktieaffärer till kursen 120 kronor. Börsvärdet för hela företaget blir då 120 kronor x 3,5 miljoner aktier = 420 Mkr. Dag 2 görs affärer till kursen 125 kronor. Börsvärdet ökar till 437,5 Mkr. 21
De långsiktiga aktieägarna har inte omprövat sin inställning till aktien, det är sista affären som sätter värdet på hela företaget. De långsiktiga aktieägarna kan göra en annan bedömning av det rätta värdet, men det syns inte i börsvärderingen eftersom de inte har gjort någon aktieaffär. Olika aktieägare Antal ägda aktier Handel Kortsiktiga aktieägare 400 000 Ofta Privatpersoner 300 000 Sporadisk Större ägare 300 000 Sällan Fonder och institutioner 500 000 Sällan Huvudägare 2 000 000 Aldrig Olika aktieägare gör olika bedömningar av aktiens värde, men det är dagens sista aktieaffär som anger börsvärdet. Vad är till exempel värdet på en Zorntavla? 20 miljoner som en tavla kostade 1988 eller 1 miljon som samma tavla kostade några år senare? Ökade eller minskade värdet på alla Zorn-tavlor när några av dem såldes? Utan att dra några ytter ligare paralleller med konstmarknaden, så fungerar marginalprissättning av aktier på ett liknande sätt. En ny huvudägare kan värdera före taget mycket högre än vad aktieaffärerna på börsen visar då kan en huvud ägare (ny eller gammal) lägga ett bud på hela företaget. Marginalprissättningen av aktier får kurserna att svänga, det är ytterligare ett skäl till att ha en långsiktig inställning till sina aktieplaceringar. Är det ett bra företag med stigande vinstutveckling kommer börsen antagligen att upptäcka detta förr eller senare. Sidan 70 När räntan på obligationen har omvandlats till p/e-tal har man tänkt sig en evig obligation, precis som en aktie är evig. Att mäta obligationer i p/e-tal är mycket ovanligt, det är tänkt som en illustration av sambandet mellan ränta och p/e-tal. Sidan 71 Sektoriseringen påverkar den svenska börsen. I Sverige finns ovanligt många internationella företag som intresserar utländska förvaltare, men för att aktierna ska vara praktiskt möjliga att köpa måste företaget vara stort på börsen. Intresset för de stora aktierna driver upp värderingen av dessa, i jämförelse med andra likvärdiga, men mindre, börsföretag. Några exempel är bevakningsföretaget Securitas som har ett så högt börsvärde att utländska förvaltare vill ha med aktien när de ska placera kapital inom säkerhetsbranschen. Ett annat exempel är medieföretaget MTG (Modern Times Group) som efter sin tillväxt 22
är ett placeringsalternativ för placeringar inom mediesektorn. Sidan 75 Man ska vara noggrann med att ange rätt aktieslag när man lämnar en köporder. I vissa aktieslag sker sällan handel, vilket kan leda till olägenheter när man ska sälja aktien vid ett senare tillfälle. Det går nämligen oftast bra att köpa en aktie, det kan bli svårare när man ska sälja den, i synnerhet om försäljningen ska göras när börskurserna är på nedåtgående. Sidan 75 Klara och tydliga instruktioner ska lämnas, oavsett om en order lämnas per telefon eller skriftligen. Om det uppstår något fel ska man omedelbart få rättelse på affären, det duger inte att vänta och se hur aktiekursen utvecklar sig först och en tid senare klaga om kursen har gått ut fel håll. OBS! Bäst möjligt är priset på marknaden inte det bästa priset. Det finns andra instruktioner än bäst möjligt och limit. Fill or kill är till exempel en sådan, vilket betyder att om man inte får alla de aktier man begär ska ordern inte genomföras alls. Sidan 75 Det kan inte nog poängteras att bäst möjligt inte ger bästa priset utan det pris som råder på marknaden. Bäst möjligt borde nog snarare uttolkas som så gott det går. Handlar det om en aktie som det sker stor omsättning i varje dag behöver det ändå inte vara några stora problem. Men för aktier med sporadisk handel eller snabba kursrörelser rekommenderas att man alltid anger en limit. Sidan 79 När man väljer bank eller mäklare gäller det att inte bara se på vilken courtage som tas ut i procent. Minimicourtaget kan ha större betydelse, och vid aktieaffärer till mindre belopp kan detta vara helt avgörande. De senaste åren har avgifterna sjunkit kraftigt, i synnerhet vid Internethandel med aktier. Två fondkommissionärer (mäklarfirmor) har följande villkor. Mäklare A: Courtage 0,5 procent, minimicourtage 75 kronor. Mäklare B: Courtage 0,15 procent, minimicourtage 150 kronor. En person har aktier för 50 000 kronor, fördelat på 10 olika aktier. Hälften av aktierna kommer att bytas ut under året. Vilka courtagekostnader kan personen räkna med hos de två mäklarfirmorna? Vilken är mest förmånlig för denna aktieägare? 23
Aktiebyten: 5 aktieposter à 5 000 kronor säljs och 5 aktieposter köps. Sammanlagt gör aktieägaren 10 aktieaffärer à 5 000 kronor vardera. Mäklare A courtage minimicourtage 1 affär à 5 000 25 kronor 75 kronor 10 affärer à 5 000 250 kronor 750 kronor Mäklare B courtage minimicourtage 1 affär à 5 000 7,50 kronor 150 kronor 10 affärer à 5 000 75 kronor 1 500 kronor Tabellen ovan visar på betydelsen av olika courtage. Observera att det minimicourtage som tas ut vid varje affär kan vara mer avgörande för kostnaderna än den courtagesats som anges. Det finns andra saker än kostnader som kan avgöra valet av bank eller mäklarfirma man bör även se till den service som lämnas. Kan man få tillgång till råd och analyser? Vid aktieaffärer till små belopp har minimicourtaget stor betydelse. För att en aktieägare ska kunna dra nytta av det låga courtaget på 0,15 procent hos mäklare B krävs att aktieaffärerna är större än 100 000 kronor vid varje tillfälle. Sidan 81 Alla aktieägare blir kallade till bolagsstämma. Vanligen sker detta i samband med att årsredovisningen skickas ut. Den ska nämligen skickas till alla aktieägare (som inte uttryckligen sagt att de inte vill ha en sådan) före bolagsstämman. I föreningssammanhang är det inte ovanligt att någon deltagare reserverar sig för ett beslut som fattas. På en bolagsstämma är sådant ovanligt och saknar praktisk betydelse. Ingen aktieägare blir personligt ansvarig för beslut som fattas på stämman. Sidan 84 Valet av aktier styr hur pass aktiv en aktieägare bör vara. Eftersom aktiekurserna förändras har aktieägarens placeringshorisont också betydelse för aktiviteten som krävs. Man väljer själv hur aktiv man ska vara. Det finns två vanliga fel som många aktieägare gör. (1) Antingen gör man inga aktieaffärer alls, man förändrar inte sin aktieportfölj trots att det krävs för att avkastningen ska vara bra. (2) eller så gör man för många aktieaffärer. Man säljer aktier för tidigt innan de 24
har stigit i värde, eller man drabbas av ångest om aktien skulle gå ned kort efter köpet. Sidan 87 En helt utomstående person kan bli insider om han/hon får ta del av insiderinformation, även om detta sker av misstag eller försumlighet från någon på ett företag. Det är straffbart att utnyttja insiderinformation. Allmän branschkunskap eller specialkunskap inom ett visst område är något helt annat och kan utnyttjas för att göra aktieplaceringar. Sidan 88 Det finns flera varianter på avknoppningar. I det mest renodlade fallet delas samtliga aktier i dotterbolaget ut till moderbolagets aktieägare i samma proportioner som ägandet är i moderbolaget. En avknoppning har ekonomiskt värde först om dotterbolaget blir börsnoterat. Därför är börsnotering i samband med avknoppningen ett normalfall. Men vid börsnoteringen kan man låta en del av dotterbolagets aktier köpas av nya aktieägare. En annan variant på avknoppning är att man låter moderbolagets aktieägare köpa aktier i dotterbolaget till ett rabatterat pris. Anledningen kan vara att moderbolaget behöver ett visst kapitaltillskott. Under vissa förutsättningar kan ett moderbolag dela ut aktierna i dotterbolaget helt skattefritt till de egna aktieägarna (Lex Asea). Sidan 89 Uppköparen måste ta fram ett prospekt och skicka till aktieägarna i målbolaget (det som ska köpas upp). Målbolagets styrelse ska uttala sig om budet är rimligt eller inte. Den enskilde aktieägaren fattar naturligtvis sina egna beslut oavsett vad styrelsen säger. Vid ett uppköpsbud får det köpande bolaget inte tillgång till målbolagets räkenskaper och handlingar innan köpet är genomfört. Ett uppköpsbud skulle annars kunna utnyttjas för att skaffa ingående kunskap 25
om en konkurrents verksamhet. Volvo fick till exempel inte insyn i Scanias verksamhet när man ville köpa hela bolaget. Affären stoppades senare av konkurrensmyndigheterna. Volvo och Scania är fortfarande konkurrenter. Frågor och/eller uppgifter Frågor Är det rimligt att det blir dyrare att sälja en aktiepost bara för att aktiekursen har stigit? Gör vi alltid bättre aktieaffärer om vi får tillgång till mer information? Vilka fem aktier tycker du verkar mest intressanta just nu? Passar dessa fem aktier för alla typer av placerare? Uppgift Leta upp en börstabell där aktierna är indelade efter branschtillhörighet. I vilken bransch finns flest aktier? Se på dina egna aktier. Hur många av dessa ligger på minus, det vill säga har en aktiekurs som ligger under kursen som de köptes för? Hur länge har de funnits i din aktieportfölj? Gör ett slumpmässigt urval av fem aktier. Försök att klassificera aktierna. Hur många av aktierna har ett börsvärde under 2 miljarder? Hur många av företagen väntas visa ett negativt resultat (negativa p/e-tal)? Notera aktiekurserna och värdet för OMXS-index och jämför kurserna en vecka senare och hur börsen i övrigt (OMXS-index) har utvecklats. Egna anteckningar: 26
Sammankomst 4 kapitel 6 7 TEMA Företagsekonomi och aktiematematik Mål Efter denna sammankomst ska du Se sambandet mellan hur företaget utvecklas och aktiens värde Känna till hur resultat- och balansräkning är uppställda för ett företag. Förstå vad en balansräkning visar. Förstå vad en resultaträkning visar. Känna till olika lönsamhetsmått och hur de kan användas för att jämföra företag Känna till och se skillnaden mellan begrepp som nyemission, fondemission och split Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Sidan 43 Det finns många olika mått på lönsamhet. Marginal är ett av dessa mått. Marginalerna kan mätas på olika nivåer i resultaträkningen men sätts oftast i relation till försäljningen. Bruttomarginal är till exempel bruttovinst i förhållande till försäljning. Nettomarginal är vinst efter skatt i förhållande till försäljningen. I aktievärdering används oftast vinsten efter finansnetto. Anledningen är att företag har möjligheter till skattedispositioner som kan göra jämförelser mellan företag svåra (förlustavdrag som kan minska skatten, eller avskrivningar på goodwill som inte är skattemässigt avdragsgilla). Sidan 43 Företagsekonomin är kanske inte något huvudnummer på en aktiekurs, men vissa grundläggande begrepp bör man känna till. Balansräkningen är en ögonblicksbild som visar den ekonomiska ställningen en viss dag. På ena sidan (debet) visas de tillgångar som företaget har, på andra sidan visas hur de har finansierats. Båda sidorna ska balansera (vara lika stora). 27
Sidan 44 Resultaträkningen visar vad som har hänt under en period, ett år, ett kvartal eller en månad. Eftersom företag har olika möjligheter att planera skatten och dessa möjligheter kan variera mellan olika år, ser aktiemarknaden ofta på resultatet efter finansposter men före skatt. I exemplet är detta resultat 76. Sidan 47-48 För aktieägaren är det ingen skillnad mellan fondemission och split. I båda fallen får aktieägaren ett ökat antal aktier utan särskild åtgärd från sin sida. De nya aktierna kommer att föras in på aktieägarens VP-konto eller aktiedepå. För företagets del finns en skillnad mellan split och fondemission. En split ökar endast antalet aktier. Vid en fondemission flyttas en del av företagets beskattade kapital över till aktiekapitalet och binds därigenom hårdare till företaget. Tidigare års vinster kan till exempel delas ut till aktieägarna, men inte aktiekapitalet. Företagets stora långivare kan kräva att aktiekapitalet ökas för att de ska få en bättre säkerhet för sina lån. Då kan en fondemission vara aktuell. Det är ganska vanligt att fondemission och nyemission genomförs samtidigt, men det är två olika beslut och två olika beräkningar som ska göras. Sidan 50 Ibland kan bolagsstämman ge bemyndigande åt styrelsen (rätt att själv genomföra) att göra en emission av ett visst antal aktier under en begränsad tidsperiod. Det kan till exempel vara ett företagsköp som ska göras med betalning av egna aktier (apportemission). För att företagsköpet ska kunna genomföras snabbt kan detta bemyndigande ges, men det är fortfarande bolagsstämman som har gett rätten till styrelsen. Sidan 52 Det kan verka förvirrande att det dyker upp en aktie med beteckningen BTA på VP-kontot eller i aktiedepån. Har man tänkt behålla aktierna behöver man inte tänka på detta. Aktierna kommer att bytas ut till vanliga aktier efter en kort tid. Om man vill sälja aktier kan BTA-aktierna vara värda att uppmärksamma, ur skattemässig synvinkel är BTA ett eget aktieslag. Det betyder att man till exempel inte kan ta med dessa om man gör en beräkning av det genomsnittliga anskaffningsvärdet. Se mer om denna beräkning i kapitel 17. 28
Frågor och/eller uppgifter Frågor Vad finns det för eventuella för- och nackdelar med de olika typerna av emissioner? Uppgift Beställ årsredovisningen från några börsföretag, studera balans- och resultaträkningar. Se sedan på uppgifterna uträknade per aktie som finns i årsredovisningens beskrivande del. Egna anteckningar: 29
Sammankomst 5 kapitel 8 9 TEMA Aktievärdering Mål Efter denna sammankomst ska du Kunna göra enklare aktievärderingar. Känna till de villkor och krav som gäller vid noteringar på olika listor. Förstå hur man tolkar listor och index. Känna till olika analysmodeller och hur dessa kan användas. Kommentarer till Aktie- och fondhandboken Kommentarer till kap 8 - Olika listor och index Branscher Stockholmsbörsens branschindex är baserade på Global Industry Classification Standard (GICS) som är utvecklad av Morgan Stanley Capital International Inc. (MSCI) och Standard & Poor s. Branschindelningen är uppdelad på fyra olika branschnivåer med tio olika huvudsektorer, 23 branschgrupper, 59 branscher och 123 subbranscher. Sektorindex: Officiella namn: OMXS Basic Materials PI OMXS Consumer Goods PI OMXS Consumer Services PI OMXS Financials PI OMXS Health Care PI OMXS Industrials PI OMXS Oil & Gas PI OMXS Technology PI OMXS Telecommunication PI OMXS Utilities PI 30
Index Indexen tar antingen hänsyn till enbart kursutveckling sk Price index (PI) eller till både kursutveckling och återinvesterad utdelning sk Gross index (GI). Gemensamt för alla index är att de är kedjade, dvs de beräknas med utgångspunkt från kursläget vid en fast tidpunkt (basdatum) där index sätts till 100. Indexen är förmögenhetsviktade. De beräknas med utgångspunkt från förändring i det totala börsvärdet av alla ingående aktier från en tidpunkt till en annan. OMXS30 PI I OMXS30 ingår de 30 mest omsatta aktierna och svenska depåbevisen på Stockholmsbörsen, mätt i svenska kronor under en viss mätperiod. Konstruktionen av OMXS30 har gjorts med utgångspunkt att från ett begränsat antal aktier skapa ett index som så långt som möjligt utvecklas i överensstämmelse med aktierna noterade på Stockholmsbörsen. OMXS30 revideras halvårsvis. Under perioderna mellan revideringarna är antalet aktier för de ingående aktierna fasta med undantag för emissioner med företräde för existerande aktieägare. Basdatum för OMXS30 är 1986-09-30 med basvärde 125. Sidan 56 I inregistreringskontraktet med Stockholmsbörsen har företaget förbundit sig att ge all väsentlig information samtidigt till aktiemarknaden. Det betyder att företaget sänder information till nyhetsbyråer och tidningar som sedan vidarebefordrar denna. De stora aktörerna på aktiemarknaden får information direkt från nyhetstjänsterna. Företaget är inte skyldigt att samtidigt informera alla sina aktieägare. Om det är viktig information får dock aktieägarna ett brev som beskriver händelserna. Med tillgång till Internet har företagets aktieägare idag möjlighet att hålla sig informerade nästan lika snabbt som de stora aktieägarna. Sidan 57 När intresset för nya bolag är starkt, vilket förekommer under vissa perioder, vill en del företag skaffa kapital från allmänheten. Om ett företag inte uppfyller de krav som Stockholmsbörsen och andra handelsplatser ställer står det ändå företaget fritt att söka kapital, men ett prospekt måste upprättas och godkännas av Finansinspektionen. Det är viktigt att känna till att det kan vara betydande svårigheter att sälja en aktie som inte finns på någon officiell handelsplats. Den som vill sälja aktien kan tvingas reducera priset kraftigt för att finna en köpare. Sidan 60 De olika indexserierna för börsen skiljer sig åt när det gäller basdagen, den dag som beräkningarna utgår från. Startvärdet sätts till 100 och värdeföränd- 31
ringarna räknas från basdagen. Om index en dag anges till 1450, betyder det att värdeförändringen från basdagen är 1350 procent (1450 100). Veckans Affärers Totalindex har basdag 29 december 1972. Affärsvärldens Generalindex har basdag 28 december 1979. OMXS30-index omfattar endast de största aktierna och har basdag 30 september 1986, med startvärdet 125. När ett nytt bolag kommer till börsen eller när ett företag utgår från börsen görs en justering av index från basdagen. Eftersom indexförändring beräknas på det totala börsvärdet måste det göras en justering. I annat fall skulle index ha ökat kraftigt till exempel den dag som Telia blev börsnoterat. Dessa justeringar görs på likartat sätt för de olika indexserierna. I svenska index ingår endast aktier noterade på svenska börsen. Sidan 63 Det finns naturligtvis fler värderingsmodeller än de som räknas upp i kapitel 8. Alla på bilden utom teknisk analys är så kallade fundamentala modeller som utgår från förhållandet som gäller för företaget. I fundamentala modeller måste man ha en uppfattning om framtiden, vad som händer med företaget, tillväxten och lönsamheten. Mest använd idag är p/e-tals-värdering, på grund av enkelheten och jämförbarheten mellan olika företag. Det är viktigt att bara jämföra företag som har liknande förutsättningar med varandra. En aktie som har ett lågt p/e-tal kan skvallra om att aktie marknaden inte tror på en snabb tillväxt för företaget (det vill säga vinsten per aktie i slutändan). En aktie med ett högt p/e-tal kan tyda på att aktiemarknaden väntar sig att vinsttillväxten blir snabb och med tiden kommer aktievärderingen ner till ett mer normalt värde (15 20). Med aktievärdering försöker man fastställa ett rimligt värde på en aktie på börsen kan priset (aktiekursen) vara ett annat. Har man fastställt ett högre rimligt värde än vad börskursen är så har man hittat en köpvärd aktie. Sidan 65 P/e-tal är ett mycket vanligt nyckeltal som har ett stort användningsområde när man ska jämföra två företag inom samma bransch eller annars med likartade förutsättningar. Det behöver inte vara korrekt att en aktie med p/e-talet 40 är dyrare än en aktie med p/e-talet 15. Eftersom det är framtiden som värderas i en aktieanalys har analytikerna gjort prognoser beträffande vinstutvecklingen flera år framåt. Ett företag vars vinster växer snabbt kan få ett betydligt lägre p/e-tal efter några år. På aktiemarknaden är man beredd att betala ett till synes 32
högt pris idag (högt p/e-tal) då man är övertygad om att vinsterna kommer att stiga snabbt de närmaste åren. Detta framgår av nedanstående tabell. Aktiekurs 100 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Vinst/aktie kr 2,50 4,00 5,50 7,00 8,00 P/e-tal 40 25 18,2 14,3 12,5 Sidan 66 Kassaflödesmodeller tillhör den högre skolan inom aktieanalys och förutsätter tillgång till datorstödda modeller. Analytikern gör prognoser fem eller tio år framåt, både för företagets resultaträkning och för balansräkning. Bakom en komplicerad modell och en aktierekommendation finns ett antal antaganden som ofta redovisas. Dessa antaganden kan vara intressanta att titta närmare på. Det bör framgå hur snabbt före tagets försäljning väntas växa och hur företagets lönsamhet utvecklas. Sidan 65 Sambandet som bilderna nederst på sid 65 visar är väsentligt en aktie som har hög tillväxt i vinsten per aktie är det motiverat att betala mer för, dvs den kommer att ha ett högre p/e-tal på börsen. Som ett mått på detta finns det så kallade peg-talet, dvs p/e-talet dividerat med tillväxten i procent. En aktie med p/e-talet 20 och tillväxten 10 % kommer alltså att ha ett peg-tal på 2. Som en tumregel kan man säga att ett peg-tal runt 1 är attraktivt och över 2 är dyrt. En aktie som har lägre tillväxt i vinsten per aktie kommer att ha ett lägre p/etal på börsen. Ofta ser man mogna bolag ha p/e-tal i trakterna runt 10. Sidan 67 Teknisk aktieanalys är mycket omtvistat. Fördelarna med teknisk aktie analys är att man enbart ser på en akties rörelser, ibland även på aktiens omsättning. Det enkla förfarandet lockar många, som inte har ekonomiska kunskaper, att använda modellerna. Grundläggande är att en krona i vinst idag (detta år) är mer värd än en krona i vinst ett senare år. Framtida vinster räknas om till dagens värde (diskonteras) på olika sätt. Rätt tillämpade ska de olika modellerna ge ungefär samma rimliga värde för en aktie. Det behöver knappast understrykas att aktievärdering är förknippat med osäkerhet eftersom framtiden är svår att bedöma. 33
Frågor och/eller uppgifter Frågor Hur kommer det sig att olika analytiker kommer fram till olika värderingar på samma bolag? Under börsfallet 2000-2002 var det många analytiker som rekommenderade exempelvis Ericsson på nivåer över 100 kronor. Hur kommer det sig att även proffs hade så uppåt väggarna fel?. Vad händer med värderingen av en tillväxtaktie om tillväxten plötsligt avtar? Är det rimligt att ett företags börsvärde en viss dag bestäms av några få aktieägares affärer denna dag? Ledtråd: De aktieägare som inte accepterar priset som dessa affärer gjordes till behöver inte fästa så stort avseende vid detta. Med analys försöker man fastställa ett rimligt värde som en aktie borde ha. På börsen noteras aktiens pris. Om det rimliga värdet är högre än priset som noteras, säger vi att vi har hittat en köpvärd aktie. Uppgift Studera en börstabell. Hur många aktier kan man hitta där ingen aktie alls har omsatts (köpts) under den senaste dagen? Vilka aktier värderas till mycket låga p/e-tal? Har dessa aktier något gemensamt, tillhör de exempelvis en viss bransch? Egna anteckningar: 34