ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se



Relevanta dokument

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

Chris von Borgstede

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

Pedagogikens systemteori

Förklaring av olika begrepp

Tieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Det gäller vår framtid!

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Xxxx Motivation och drivkrafter

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Informationspuff för psykiskt stöd

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Religionskunskap. Ämnets syfte

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

UTBILDNING: Leda människor i projekt

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

FOKUSOMRÅDE. Relationella pedagogik Föreläsning med Adam Palmquist. 6 mars Lagar, styrdokument och överenskommelser

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

3 KAMPANJER. Vilken är lämpligast för dig?

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen

Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Språket, individen och samhället HT Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

SMART. Moraliskt resonerande. Moraliskt resonerande Moraliskt resonerande. SMART Utbildningscentrum smartutbildning.

FRCK Diskrimineringspolicy

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Bengt- Åke Gustafsson

SOAA11, Socialt arbete: Grundkurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Upplevelse av urban grönska

Organisation Individ och grupp

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Svenska som andraspråk

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kvalitetsutveckling i fritidshem

Evidensbaserat arbete i praktiken

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig

Transkript:

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

ATTITYDER Ett mer eller mindre varaktigt mönster i en persons sätt att orientera sig i en viss situation eller gentemot ett objekt. Attityderna påverkar handling eller handlingsberedskap

ATTITYDEN består av tre komponenter Innefattar en kognitiv komponent (baserat på individens föreställningar och värderingar) Känslomässiga orientering gentemot företeelsen, händelsen eller objektet Handlingsberedskap (i en viss given situation eller ett sammanhang)

ATTITYDKOMPONENTER RÖRLIGHET (FÖRÄNDERLIGHET) KOMPLEXITET (OLIKA NIVÅER/DIMENSIONER) RIKTNING (I EN SKALA FRÅN POSITIVT TILL NEGATIVT) RELATIVITET (KONTEXTBEROENDE) FÖRVÄNTAT UTFALL

FÖRÄNDRINGSGRUNDER Materiell och/eller social grund Frivillig eller nödvändig grund Kvantitativ eller kvalitativ art Motiv (varför, för vems bästa) Tids aspekt (kort respektive lång sikt) Prognos och förväntat utfall av förändringen

VÄRDERINGAR SKATTNING ELLER TILLSKRIVNING AV NÅGOTS VÄRDE (i värdeteoretisk mening) OLIKA VÄRDEN: sociala, symboliska, ekonomiska, kulturella, moraliska, estetiska, tekniska etc NIVÅER; individuella gemensamma (beroende av grupptillhörighet/er) UPPSTÅR: i små och stora sociala system och strukturer

KULTUR Nationell Grupptillhörighet (socioekonomiskt, politiskt, med tanke på etnicitet, ideologi etc) Ytkultur djupkultur (Hall 1976, Beyond Culture) Djupkulturen finns i tankaqr och värderingar ytkulturen finns i det verbala meddelandet

EXEMPEL Olika kulturers syn på relationen människa natur; Allt är sammanbundet. Vad som drabbar jorden drabbar också jordens innevånare. Människan har inte vävt livets väv, hon är endast en tråd i denna väv. Vad vi gör mot väven, gör vi också mot oss själva

LIVSSTIL Avser ofta en uppsättning av handlingsmönster för olika beteenden och handlingar som ingår i individens olika livssfärer (manifesta, relativa och föränderliga handlingsmönster) Skapas av en mängd faktorer på individ, grupp och samhällsnivå

Vad menas med livsstil? Kulturellt t ex baserat på den västerländska livstilen Positionellt bestämda av t ex livsstilen baserat på yrke eller socialgruppstillhörighet Individuellt bestämda livsstilen baserat på t ex attityder och värderingar

IDENTITET KÄNNETECKEN SIGNUM EGENSKAPER Faktiska, förvärvade, tillskrivna

FÖRÄNDRINGAR Attityder Värderingar livsstil Identitet Kultur

FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID (VÄRDEFÖRSKJUTNINGAR) PGA HÄNDELSER PGA ALLMÄNA TENDENSER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ MODEN, TRENDER ETC

Nivåer av förändring: Medvetenhet omedvetenhet Samhällsnivå, gruppnivå, individnivå Långsamma snabba Värdering och handling går inte alltid hand i hand

Hinder på individuell och samhällelig nivå Individuell: erfarenheter, kunskaper, värderingar, attityder, motivation, känslor, förväntningar, ekonomiskt, vanor Samhällelig: historia, praxis, traditioner, värden, regler, ekonomi

Olika attityder och värderingar beroende av Kön Ålder Socialgrupp/utbildning Politisk/ideologisk grupptillhörighet Kunskap/erfarenheter Levnadsvillkor Livsstil Påverkansmöjligheter

Målsättningar för förändring bör vara av Positiv art (på någon eller flera nivåer) Förståeliga Motiverande Praktiska Realistiska/genomförbara Mätbara/synliga

VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR TRO (ENGAGEMANG) VETA (KUNSKAP) VILJA (MOTIVATION) KUNNA (MÖJLIGT) GÖRA (HANDLING) RESULTAT AV HANDLING

Viktiga faktorer för engagemang Resultat (för individens eller det gemensammas bästa) Kort eller lång sikt Olika typer av vinster (socialt, ekonomiskt) SWOT

Resultatet är även beroende av Faktisk och upplevd möjlighet till makt och inflytande Tidigare erfarenheter eller uppfattningar rörande makten Kanaler och tillgänglighet (som underlättar respektive försvårar möjligheterna att påverka) (Maktutredningen)

Bedömningsscenarion och handlingsutlösare AKUT SITUATION HOTANDE SITUATION KRYPANDE SITUATION ICKE PÅTAGLIG SITUATION ICKE TROVÄRDIG ICKE REALISTISK TROVÄRDIG MEN TROVÄRDIG/KRÄVER HANDLING

VÄRDERINGSFÖR- SKJUTNINGAR BEROENDE AV TRENDER OCH UTVECKLINGAR I SAMHÄLLET ENSTAKA ELLER ÅTERKOMMANDE HÄNDELSER AV PÅVERKANDE ART SPRÅKBRUK OCH KOMMUNIKATIONSSTRUKTURER ÅTERKOMMANDE BUDSKAP VIA OLIKA KANALER GRUPPTRYCK OCH/ELLER ANDRA FAKTORER SOM LEDER TILL FÖRÄNDRADE VÄRDERINGAR

UTMANINGAR ATT SYNLIGÖRA PROBLEM OCH KONSEKVENSER ATT KOMMUNICERA MED OLIKA GRUPPER PÅ ETT FRAMGÅNGSRIKT SÄTT (GRUPPER MED OLIKA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH ATTITYDER TILL FÖRÄNDRING) ATT SKAPA MOTIVATION SOM LEDER TILL VILJA ATT FÖRÄNDRA ATT SKAPA TILLIT OCH FÖRTROENDE ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRING (I TEORI OCH PRAKTIK) ATT STIMULERA TILL FAKTISKA OCH SYNLIGA FÖRÄNDRINGAR ATT STIMULERA TILL VARAKTIGA FÖRÄNDRINGAR ATT STIMULERA TILL NYA FRAMKOMLIGA VÄGAR OCH LÖSNINGAR ATT SYNLIGGÖRA RESULTATEN AV FÖRÄNDRINGEN ATT HA EN UTHÅLLIG STRATEGI FÖR FÖRÄNDRINGSPROCESSEN

MEN HUR GÖR VI????