Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization
Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen att personer med allvarliga psykiska problem hade sämre ekonomiska villkor än både befolkningen i övrigt och än andra personer med andra typer av funktionsnedsättning
Bakgrund till studien - ekonomin Socialstyrelsen (2006) Lägesrapporter 2006 Handikappomsorg Personer med betydande psykiska funktionshinder har fortfarande inte bara klart sämre ekonomiskt utgångsläge, inkomsten har dessutom i princip stått stilla under en tioårsperiod Eftersom den övriga befolkningens inkomst har ökat innebär det att den ovan nämnda gruppens ekonomiska resurser faktiskt försämrats Vilka effekter får detta för den enskilde?
Bakgrund till studien - ekonomin Socialstyrelsen (2008) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2008 5 procent av befolkningen har uppgett att de erhåller ekonomiskt bistånd Motsvarande siffra för personer som uppgivit rörelsehinder är drygt 9 procent, medan bland dem som uppgivit psykisk funktionsnedsättning får hela 23 procent ekonomiskt bistånd Det är vanligast att personer med psykisk funktionsnedsättning tar emot ekonomiskt stöd på detta vis [av närstående, anhöriga eller någon släkting]
Man 40 år, sjukersättning Inkomster: Efter skatt 8981kr/mån (6950kr sjukersättning och 2031 kr i bostadstillägg) Utgifter: Hyra och el ca 2800kr/mån, Busskort 800kr/mån, kostnad för medicin och sjukvård 275kr/mån enl högskostnadsskydd Kvar: 5106 kr/månad Konsumentverkets beräkningar: En man mellan 31-60 år har en utgift på 5650kr/mån Förutsätts att man inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som innebär extra utgifter Han går minus varje månad med 544 kr/månad Har han skulder hos kronofogden (många har det) skulle man dra ca 1000 kr/månad Han går minus 1544 kr/månad
Bakgrund till studien - Ensamheten Människor med allvarliga psykiska problem beskrivs i den psykiatriska litteraturen som att de har mindre sociala nätverk än andra Deras sociala nätverk är också annorlunda Familjemedlemmar spelar en större roll Alltfler är personal från psykiatrin och socialtjänsten De lyfter ofta fram sin dåliga ekonomin och ensamhet som sina främsta problem
Bakgrund till studien Psykiatrins synsätt Dålig ekonomi en följd av sjukdomen Dålig realitetsförankring, initiativlöshet, apati Ensamhet ett symptom på sjukdomen Ett ointresse för och en oförmåga att etablera sociala relationer
Vägen ut? Att kompensera för den låga inkomsten är möjligt till en viss gräns, men för att den ekonomiska situationen verkligen ska förbättras krävs att en högre andel kommer ut på arbetsmarknaden (SoS 2010)
Arbetsmarknaden en realistisk utväg? Många spännande satsningar Men Ökade krav på arbetsmarknaden på arbetskraften Mellan 85 och 95 % av personer med en schizofrenidiagnos är arbetslösa i olika länder i världen
Arbetsmarknaden en realistisk utväg? De som arbetar, jobbar ofta deltid på lågt betalda arbetsuppgifter Får ingen förbättring av sin ekonomiska situation Ibland en försämring! Förblir beroende av stöd och bidrag
Brukarundersökning Bristen på pengar orsakar stora problem för det tillfrågade 58% saknade pengar om något oförutsett skulle inträffa 58% trodde inte att de hade tillräckligt med pengar för framtiden 44% hade inte tillräckligt med pengar för att betala medicin, glasögon, läkarbesök, osv
Projektet är en samverkan mellan Karlskrona kommun Ronneby kommun Landstingspsykiatrin i Blekinge Brukarrörelsen Stockholms universitet Linnéuniversitet
Förlagan är en amerikansk studie Syftet med den svenska studien är att undersöka följderna av en förbättrad privatekonomi för människor med allvarliga psykiska störningar/ funktionsnedsättningar vad gäller deras sociala liv samt för deras symptom och funktionsnivå
Kvasiexperimentell design Samtliga personer som har insatser från socialpsykiatrin i Karlskrona och Ronneby kommun har erbjudits att delta i studien Insatsgruppen - Karlskrona kommun (100 personer) har fått ett aktivitetsbidrag på 500 SEK i månaden att disponera fritt för sociala aktiviteter under en period på nio månader (insatsen är genomförd) Jämförelsegruppen - Ronneby kommun (36 personer) Har ej fått aktivitetsbidrag utan har fungerat som jämförelsegrupp
Skattningar Samtliga medverkande i båda kommunerna har skattats (egen skattning och professionell skattning) innan studiens start mot slutet av insatsperioden 6 månader efter insatsperiodens slut (ej ännu sammanställt)
Skattningar Skattningarna genomförs i samverkan med den psykiatriska vårdorganisationen och mäter symptom funktionsnivå livskvalitet socialt nätverk självbild
Slutenvårdskonsumtion Konsumtion av slutenvård har har kartlagts Nio månader innan insatsen Under Efter insatsen (nio månader) Nio månader efter insatsen
Intervjuer I insatsgruppen Karlskrona kommun har ett strategiskt urval på 16 personer intervjuats vid tre tillfällen i samband med skattningstillfällena Innan, i slutet efter sex/sju månader och 6 månader efter insatsens slut Intervjuerna fokuserar på pengarnas roll för personernas sociala och psykologiska liv samt hur de brukat sitt aktivitetsbidrag och med vilka följder och erfarenheter för dem
Anhörigintervjuer Intervjuer har genomförts med 16 anhöriga till de personer som fått insatsen för att studera de anhörigas ekonomiska börda samt deras bild av effekterna av insatsen Under bearbetning
Blekinge kompetenscentrum
Blekinge kompetenscentrum
Blekinge kompetenscentrum
Blekinge kompetenscentrum
" För en gång skull gick jag min egen väg "
Och
" Jag mår mycket bättre nu "
Kunskap? Socialstyrelsen (2010) beskriver exempelvis personer med en psykosproblematik: De är försjunka i sig själva De lever i sin egen värld, ter sig inaktiva med nedsatt drivkraft Ett annat förekommande symptom är en oförmåga att fatta beslut
Aktiva förhållningssätt Personerna utvecklar en rad sätt att handskas med sin dåliga ekonomi ( coping ) Att hålla sig inom ramarna Handla billigt, avstå Att vidga ramarna Låna av föräldrar, vänner, bank Svart arbete
Aktiva förhållningssätt Att gå utanför ramarna Skaffa sig en guldkant När livet blir reducerad att överleva Det kan ändå inte bli sämre Symptom eller förståeligt handlande?
Resultat
Resultat, symtom o sociala relationer Under insatsperioden Statistiskt signifikant förbättring i insatsgruppen beträffande Mindre ångest och depression Bättre livskvalitet Förbättrad självbild Bättre tillfredsställelse gällande sociala relationer Ingen statistisk signifikant förbättring i jämförelsegruppen Ljungqvist, I, Topor, A, Forssell, H, Svensson, I, Davidson, L (2015) Money and Mental Illness: A Study of the Relationship Between Poverty and Serious Psychological Problems Community Ment Health J DOI 101007/s10597-015-9950-9
Resultat, symtom o sociala relationer Efter insatsperioden Den minskade ångesten och depressionen har bibehållits Livskvalitet återgått till baseline Den förbättrade självbilden har bibehållits Den bättre tillfredsställelsen gällande sociala relationer har bibehållits Ingen statistisk signifikant förbättring i jämförelsegruppen Resultaten är ännu ej publicerade
Resultat slutenvårdskonsumtion Resultaten är ännu ej publicerade
Resultaten Kunskapsutveckling i ett fält, som brukargrupperna själva ofta lyfter fram som av central betydelse Metodutvecklingsarbete av evidensbaserade psykosociala insatser Publicering dels i vetenskaplig press, dels i fackpress och dels i vanliga tidningar (senaste nr av Arena!!!) FoU rapport, på BKC hemsida
Slutsats? En förbättrad ekonomi Verkar kunna påverka inte bara funktionsnedsättningen utan även symptom på allvarlig psykisk störning/sjukdom apati, ointresse för och oförmåga till sociala relationer, brist på målrelaterat handlande
Slutsats? En social insats verkar kunna påverka centrala aspekter av det som ofta betecknas som en sjukdom? Är sociala insatser behandling?
Slutsats? Sociala förhållanden verkar kunna påverka Uppkomsten av symptom på allvarliga psykiska problem och deras utveckling ( Kroniska Återhämtning)
Publicerat Artikel Ljungqvist, I, Topor, A, Forssell, H, Svensson, I, Davidson, L (2015) Money and Mental Illness: A Study of the Relationship Between Poverty and Serious Psychological Problems Community Ment Health J DOI 101007/s10597-015- 9950-9 FoU rapport 2015:2 Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa en insatsstudie i Supported Socialization http://ltblekingese/forskning-och-utveckling/blekingekompetenscentrum/publikationer/rapporter/2015/
Blekinge kompetenscentrum
En förbättrad ekonomi verkar kunna påverka inte bara funktionsnedsättningen utan även symptom på allvarlig psykisk störning/sjukdom apati, ointresse för och oförmåga till sociala relationer, brist på målrelaterat handlande Sociala förhållanden verkar kunna påverka uppkomsten av symptom på allvarliga psykiska problem och deras utveckling En social insats verkar kunna påverka centrala aspekter av det som ofta betecknas som en sjukdom? Är sociala insatser behandling?