Publikation 2006:38. Att göra en avsiktsförklaring med trafiksäkerhets- och miljöprofil

Publikation 2006:38 Att göra en avsiktsförklaring med trafiksäkerhets- och miljöprofil

Dokumentinformation Titel: Att göra en avsiktsförklaring med trafiksäkerhets- och miljöprofil. Publikation: 2006:38 ISSN: 1401-9612 Innehåll: Beskriver hur en avsiktsförklaring kan formuleras och förverkligas. Lästips: Vägverkets publikation 2003:142, Trafiksäkerhetsplan i Region Sydöst 2004 2007 (inkl den remiss som föregick planen) Vägverkets dokumentation om Nationell samling på www.vv.se Vägverkets nationella miljöprogram, publikation 2001:57 Länsstyrelsen i Kronobergs län; Åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter i Kronobergs län 2005. Regionförbundet i Kalmar län; Fossilbränslefri region, Handlingsprogram 2006. Text och idé: Per Hansson, TransportEko Sydost PG Vejdes väg 15 351 96 VÄXJÖ Samråd: Framtagandet av dokumentet har följts av projektgrupperna för Regional samling respektive de båda Mobilitetskontoren i Kalmar- och Kronobergs län. Textbearbetning: Camilla Åhman, Vägverket Region Sydöst Layout: Elisabeth Konnebäck, Vägverket Region Sydöst Foto: Kerstin Ericsson, Vägverket Region Sydöst Färdigställd: 2006-03

Ett led i arbetet för ett hållbart transportsystem Under många år har det talats om att trafiksäkerhet och trafikens miljöpåverkan har gemensamma lösningar. Ofta stannar detta vid ett teoretiskt resonemang och åtgärderna sker med utgångspunkt från antingen det ena eller det andra perspektivet. Ibland är det nödvändigt att fokusera, men många gånger finns det mycket att vinna på om trafiksäkerhets- och miljöaspekterna kan fås att samverka med varandra. Vägverket har som uppgift att samverka med andra aktörer och arbeta med såväl trafiksäkerhet som miljö. Inom trafiksäkerhetsområdet finns bl. a. satsningen på Regional samling för ökad trafiksäkerhet. Inom miljöområdet satsar Vägverket tillsammans med TransportEko Sydost på länsvisa Mobilitetskontor i Kalmar- respektive Kronobergs län. TransportEko är ett projekt för miljömässigt hållbara transporter i sydöstra Sverige. Arbetet sker på uppdrag av Södra Smålands Kommuner och Landsting (SSKL) och Regionförbundet i Kalmar. Med start hösten 2005 kommer Vägverket Region Sydöst och TransportEko Sydost att besöka kommunerna i Kalmar- och Kronobergs län. Syftet med besöken är i första hand att påbörja ett arbete som leder fram till att kommunerna avlägger en kommunal avsiktsförklaring för arbetet med trafiksäkerhet och miljö. Vår förhoppning är att avsiktsförklaringen kan komplettera och förstärka kommunernas befintliga arbete med trafiksäkerhet och miljö. Att arbetet med att skapa ett hållbart transportsystem i en vidare mening bidrar till regional utveckling, genom säkra och attraktiva trafik- och boendemiljöer och pendlingsförutsättningar. Detta dokument har tagits fram för att tydliggöra syftet med avsiktsförklaringen med trafiksäkerhetsoch miljöprofil och för att visa hur en avsiktsförklaring kan utformas. K-G Edman Lennart Ivarsson Hannele Johansson Vägverket Region Sydöst Vägverket Region Sydöst TransportEko Sydost Bo Svensson Johan Almgren Per Hansson Vägverket Region Sydöst Vägverket Region Sydöst TransportEko Sydost

Avsiktsförklaringar Ett långsiktigt sätt att arbeta Trafiksäkerhets- och miljöarbetet går hand i hand Arbetet med avsiktsförklaringar med trafiksäkerhets-och miljöprofil har två olika utgångspunkter. Den ena är det faktum att människor dödas eller skadas svårt till följd av trafikolyckor. Den andra är vägtransporternas utsläppsproblematik och negativa miljöpåverkan. Det finns ofta gemensamma lösningar och åtgärder för att öka trafiksäkerheten och minska trafikens miljöpåverkan. Ibland är det nödvändigt att fokusera, men många gånger finns det mycket att vinna när trafiksäkerhet- och miljöaspekterna kan fås att samverka med varandra. Exempelvis kan krav vid upphandling vara ett effektivt sätt att påverka såväl trafiksäkerheten som utsläppen. Det finns med andra ord många positiva synergieffekter med ett nära samarbete mellan områdena trafiksäkerhet och miljö. Målet för miljöarbetet Utgångspunkten för miljödelen i avsiktsförklaringen är koldioxidproblematiken och mängden resor och transporter. Vår förhoppning är att avsiktsförklaringen inom miljöområdet harmonierar med kommunens lokala mål. Konkret handlar det om att lyfta fram attraktiva alternativ till ensambilåkning, och att skapa förutsättningar för mer hållbara alternativ för både person- och godstransporter. Prioriterade åtgärdsområden är att vid längre pendlingsresor utveckla kollektivtrafiken, samåkning och miljöfordon samt förnybara fordonsbränslen. Även vid kortare resor är kollektivtrafiken viktig, och attraktiva alternativ är också gång och cykel, som även betyder mycket för folkhälsan. De nationella koldioxidmålen är nedbrutna på regional nivå. Det innebär i Kalmar län, (enligt Fossilbränslefri region Handlingsprogram 2006, Regionförbundet Kalmar), att utsläppen av växthusgaser ska reduceras med 15 % från 1990 till år 2010. På sikt (år 2030), bör inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske från Kalmar län. Motsvarande regionalt mål för Kronobergs län, (enligt Åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter i Kronobergs län 2005, Länsstyrelsen i Kronobergs län), är att koldioxidutsläppen från trafik och arbetsfordon, år 2010 har minskat och gått tillbaka till 1990 års nivå. Målet för trafiksäkerhetsarbetet Trafiksäkerhetsmålet inom Vägverket Region Sydöst är att få ner antalet döda i trafiken till under 40 personer år 2007. För hela landet är motsvarande mål att högst 270 personer dödas i trafiken. Med utgångspunkt från nollvisionen tog näringsministern år 2002 beslut om satsningen Nationell samling. Vägverket fick då i uppgift att tillsammans med andra aktörer i samhället arbeta med avsiktsförklaringar och ökad förankring lokalt. Prioriterade åtgärdsområden för att öka trafiksäkerheten är framför allt bältesanvändning, hastighet, alkohol och droger, trötthet och säkerhet i fordon, samt fysiska åtgärder i vägnätet. 5

Att göra en avsiktsförklaring En avsiktsförklaring kan vara ett enkelt dokument, men det kan också vara mer omfattande. Omfattningen beror av förutsättningarna som finns i kommunen. Det viktigaste är att den tydligt uttrycker; Vi i vår kommun är med på arbetet för att skapa ett hållbart trafiksystem. Vad är en avsiktsförklaring? En viljeyttring Mätbara mål Tidsatta mål Politiskt antagen Ansvarsfördelad Uppföljningsbar Arbetet utgår från de förutsättningar som finns i respektive kommun. För någon kommun kan avsiktsförklaringen vara ett startskott för ett långsiktigt och systematiskt arbete med trafiksäkerhet och miljö. För en annan kommun, som redan arbetar aktivt med frågorna, kan innebära att lyfta fram och bekräfta den verksamhet som pågår. Avsiktsförklaringen bör får plats på en till fyra A4 sidor. Avsändare, åtgärd och tidplan och bör tydligt framgå. Två steg för arbetet Arbetet med avsiktsförklaringen med trafiksäkerhets- och miljöprofil är indelat i två steg. Steg ett är att kommunen arbetar fram och avlägger en avsiktsförklaring, som antas politiskt. Steg två är att omsätta avsiktsförklaringen i praktiken. Tidplan Steg ett: Under 2006 hoppas vi att vi fått möjlighet att besöka samtliga kommuner i Kalmar- och Kronobergs län. Efter besöket börjar kommunernas arbete med att ta fram den kommunala avsiktsförklaring. Avsiktförklaringen ska inte vara ett alltför stort arbete. Processen för avsiktsförklaringen, samt att den antas politiskt, beräknas ta ca sex månader. Steg två: Kommunen avgör med vilka resurser, och med vilken tidplan som åtgärderna i avsiktsförklaringen kan omsättas i praktiken. Mätbara mål För att öka kraften i kommunens avsiktsförklaring, bör den vara formulerade på sådant sätt att den är mätbar. Detta innebär att kommunen bör vara tydlig med att ange vad och till när något ska vara genomfört. Om det är möjligt bör också av vem uttryckas i avsiktsförklaringen. För att kunna mäta att man uppnått det man skulle kan det behövas en nulägesanalys, dvs. svar på frågorna: Hur ser det ut idag? Vilka strategiska dokument finns? Inget formellt bindande avtal Avsiktsförklaringen är inget formellt bindande avtal, utan den uttrycker en avsikt. Avsiktsförklaringen vinner i styrka om den antas politiskt i kommunen (minst på kommunstyrelsenivå). Det finns ett stort värde i att redan från start nå politisk förankring, innan arbetet med att formulera avsiktsförklaringen påbörjas. En nulägesanalys kan vara en första åtgärd i avsiktsförklaringen. När analysen sedan är klar och det finns en aktuell kunskap är det dags att uppdatera och anta en reviderad avsiktsförklaring. 6

Checklista steg för steg Arbetet med de kommunala avsiktsförklaringarna med trafiksäkerhets och miljöprofil kan beskrivas som två steg: Det första steget är inriktat på att kommunerna tar fram sin avsiktsförklaring och det andra steget är inriktat på att genomföra det som anslås i avsiktsförklaringen. Steg ett ser relativt lika ut för samtliga, medan steg två genomförs utifrån de olika förutsättningarna i kommunerna. Steg ett formulera avsiktsförklaringen Arbetsmomenten i checklistan nedan kan vara ett stöd för arbetet. Det kan vid en första anblick upplevas som ett omfattande arbete, men tanken är att processen ska vara relativt enkel. 1. Startmöte Vägverket Region Sydöst och TransportEko Sydost besöker kommunen för att presentera arbetet med avsiktsförklaringen. Till startmötet bjuds in en relativt bred skara av kommunens tjänstemän. Förutom de tjänstemän som arbetar med trafik- och miljöfrågor i kommunen, även ansvariga tjänstemän för näringslivs-, och utvecklingsfrågor, liksom berörda tjänstemän från t.ex. inköp/upphandling-, skola-, äldreomsorgs- och socialförvaltningen. Politisk förankring i ett tidigt skede är viktig och därför bjuds även politiker in till startmötet. Mötet tar cirka 3 timmar. 2. En kommunal arbetsgrupp bildas För att ta fram avsiktsförklaringen bildas en arbetsgrupp i kommunen. Gruppen består av berörda tjänstemän från olika förvaltningar i kommunen. Gruppen utses så snart som möjligt efter startmötet. 3. Framtagande av förslag till avsiktsförklaring Kommunen formulerar sina avsiktsförklaringar och ställer samman dem i ett dokument. 4. Avstämningsmöte Om önskemål finns från kommunens sida, har Vägverket Region Sydöst och TransportEko Sydost, möjlighet att återigen besöka kommunen för ett avstämningsmöte. Mötet bör komma en bit in i kommunens arbete med avsiktsförklaringen. Vi finns tillgängliga för att svara på frågor under hela processen (kontaktuppgifter längst bak i dokumentet). 5. Arbetet fortsätter 6. Politiskt antagande av avsiktsförklaringen 7

Steg två förverkliga avsiktsförklaringen Det är inte möjligt att upprätta någon checklista för steg två, det vill säga att omsätta avsikterna i praktiken. Kommunen avgör med vilka resurser och med vilken tidplan avsiktsförklaringen kan förverkligas. För att möjliggöra ett genomförande av avsiktsförklaringen krävs oftast ekonomiska medel. En del av åtgärderna kan troligen genomföras inom ramen för den ordinarie verksamheten, medan andra kräver omprioriteringar i den kommunala budgeten, eller olika typer av statliga bidrag. I steg två inleder kommunen ett arbete med att kommunicerar sina avsiktsförklaringar med allmänheten, genom hemsidan, möten med mera. En fortsättning på arbetet kan också vara att kommunen utmanar och får näringslivet i kommunen att skriva liknande avsiktsförklaringar, för ytterligare delaktighet och genomslag i samhället. Exempel på avsiktsförklaringar På följande sidor har vi ställt samman en idébank att låta sig inspireras av. Exemplen är i huvudsak hämtade från följande dokument. Trafiksäkerhet: Vägverkets trafiksäkerhetsplan för Region sydöst 2004 2007. Miljö: Åtgärdsstrategi för effektivare energianvändning och transporter i Kronobergs län 2005 från Läns styrelsen i Kronobergs län Fossilbränslefri region, Handlingsprogram 2006, Regionförbundet i Kalmar län. 1. Exempel för policyarbetet: Exempel 1.1: År 200X har kommunen genomfört reserevision som beskriver interna resor och transporter. Exempel 1.2: År 200X har kommunen tagit fram ett program över hur cykelvägnätet ska utvecklas i kommunen. Utvecklingsplanen för cykelvägnätet kan ingå i annat kommunalt program. Exempel 1.3: År 200X har kommunen tagit fram ett program över hur kollektivtrafiken ska utvecklas i kommunen. Utvecklingsplanen för kollektivtrafiken kan ingå i annat kommunalt program. Exempel 1.4: Från år 200X kommer kommunen kräva att effekten på och förändringar i trafiksystemet belyses under egen rubrik vid bygglovsansökningar vid etablering av näringsverksamhet och vid byggnation av bostadsområden. Exempel 1.5: Från år 200X kommer kommunen att ta en aktiv del i arbetet med Trafiknykter Kronoberg. Exempel 1.6: Från år 200X kommer kommunen att ta en aktiv del i arbetet med Kalmarmodellen Trafik utan Droger. Exempel 1.7: För att stärka arbetet med Trafiknykter Kronoberg inrättas t.ex. en grupp för kunskaps- och informationsöverföring mellan förvaltningar i kommunen och för att stärka samarbetet med Livsstil Kronoberg. Exempel 1.8: För att stärka arbetet med Kalmarmodellen Trafik utan Droger inrättas t.ex. en grupp för kunskaps- och informationsöverföring mellan förvaltningar i kommunen. I listan finns också några förslag som har vuxit fram i samband med TransportEko Sydosts kontakter med kommunerna i länen. Exempel på färdiga avsiktsförklaringar hitta du här: www.vv.se>trafsäkerhet>nationell samling för trafiksäkerhet. 8

Exempel 1.9: För att stärka och stödja skolornas arbete med trafiksäkerhet och hållbart resande inrätta en grupp för kunskaps- och informationsöverföring mellan samtliga berörda förvaltningar i kommunen. 2. Exempel på fysiska åtgärder: Exempel 2.1: År 200X är minst 75% av huvudgatsystemet säkrat för oskyddade trafikanter. Det vill säga i miljöer där fordon kan kollidera med oskyddade trafikanter ska fordonens hastighet vara högst 30 km/tim. Exempel 3.5: År 200X har kommunen påbörjat ett arbete för att effektivisera användningen av kommunens bilar för tjänsteresor i kommunen. Exempel 3.6: År 200X har kommunen kartlagt vilka möjliga IT-lösningar som finns i kommunen för att minska behovet av fysiska transporter. Exempel 3.7: År 200X drivs XX % av kommunernas fordon med förnyelsebara fordonsbränslen. Exempel 3.8: År 200X har kommunen XX antal tjänstecyklar. Cyklarna skall vara centralt placerade och lätt tillgängliga. Det ska också finnas hjälm och regnkläder att låna samt det ska finnas ett fungerande system för årlig service av cyklarna. Exempel 3.9: År 200X ska kommunen ha genomfört åtgärder för att underlätta för anställda att resa med Länstrafiken i tjänsten genom att till exempel tillhandahålla rabattkort och tidtabeller. 3. Exempel på krav för egna transporter (tjänsteresor): Exempel 3.1: År 200X finns en politisk antagen resepolicy för egna transporter och där minimikravet är: bälte, hastighet, nykterhet och säkra fordon. Exempel 3.2: År 200X finns uppföljningssystem för resepolicyn, alltså samtliga minimikrav ska följas upp. Exempel 3.3: År 200X har XX% av kommunanställda som använder bil i tjänsten minst en gång i veckan genomgått utbildning i sparsam körning. 4. Exempel vid upphandling av skolskjutsfordon: Exempel 4.1: I upphandlingar gjorda från och med 200X är samtliga skolskjutsfordon försedda med alkolås. Exempel 4.2: I upphandlingar gjorda från och med 200X är samtliga skolskjutsfordon försedda med bälte på alla platser. Exempel 4.3: I upphandlingar gjorda från och med 200X drivs XX% av skolskjutsfordon på förnyelsebara bränslen. Exempel 3.4: År 200X har XX% av kommunanställda som kör lastbil i tjänsten genomgått utbildning i sparsamkörning för tunga fordon. 9

5. Exempel vid upphandling av entreprenader, transporttjänster och fordon: Exempel 5.1: I upphandlingar gjorda från januari 200X ställs krav på att föraren skall vara bältad och nykter samt färdas i laglig hastighet. Exempel 5.2: År 200X utvecklas uppföljningssystem för ovanstående. Exempel 5.3: I upphandlingar gjorda från 200X ställs krav på att de upphandlade fordonen har bältespåminnarsystem. Exempel 5.4: År 200X finns alkolås i samtliga upphandlade fordon som kontrakteras för nyttjande över 100 timmar per år. Exempel 5.5: I upphandlingar gjorda från 200X ställs krav på att personbilar har minst fyra stjärnor enligt EuroNcaps rankingsystem. Exempel 5.6: I upphandlingar gjorda från 200X ställs krav på att kommunens köpta eller lesade personbilar är miljöfordon och/eller drivs på förnyelsebara bränslen. Exempel 5.7: I upphandlingar av samhällsbetalda resor från 200X drivs XX % av fordonen med förnyelsebara drivmedel. Exempel 5.8: År 200X har kommunen genomfört en inventering och tagit fram förslag till åtgärder för att effektivisera distributionen av varor till kommunens anläggningar. Exempel 6.5: Från och med 200X genomförs i minst XX av högstadieskolorna regelbundna, minst fyra, aktiviteter med trafiksäkerhet som tema per år. Exempel 6.6: Från och med 200X genomförs i minst XX av gymnasieskolorna regelbundna, minst fyra, aktiviteter med trafiksäkerhet som tema per år. Exempel 6.7: År 200X har xx av kommunens grundskolor för de lägre årskurserna skrivit en avsiktsförklaring om att främja elevernas hälsa och säkerhet genom att uppmuntra eleverna att med föräldrar gå och/eller cykla till och från skolan samt underlätta etableringen av vandrande skolbussar. 7. Exempel för kommunanställdas resor till och från arbetet: Exempel 7.1: År 200X har kommunen tagit fram ett system för att underlätta för anställda att samåka till och från arbetet. Exempel 7.2: År 200X har XX% av kommunens anställda tillgång till cykelställ under tak. Exempel 7.3: Kommunen genomför årligen minst en kampanj för att uppmuntra anställda att gå, cykla, samåka eller åka kollektivt till och från arbetet. 6. Exempel för påverkansåtgärder: Exempel 6.1: Från och med 200X genomförs minst X aktiviteter/informationsinsatser kring trafiknykterhet, bilbälte och hastighet per år. Exempel 6.2: Från och med år 200X genomförs minst en aktivitet/informationsinsats per år kring cykelljus och reflexer. Exempel 6.3: Från och med år 200X genomförs minst en aktivitet/informationsinsats per år kring cykelhjälm. 10 Exempel 6.4: Från och med år 200X genomförs minst en aktivitet och/eller informationsinsats per år för att uppmuntra kommuninvånarna till gång och cykel för korta resor och samåkning, kollektivtrafik och sparsam körning för längre resor.

Här presenteras två avsiktsförklaringar som exempel på möjliga upplägg. Den första avsikten är från Vägverket Region Sydöst och tar endast upp avsikter kring trafiksäkerhet. Den andra är från kommunen Framtiden, en fiktiv kommun med en avsiktsförklaring inom både trafiksäkerhet och miljö. Avsiktsförklaring Vägverket Region Sydöst Regional samling Nedanstående avsikter är Region Sydösts bidrag till Nationell samling. Avsiktsförklaringen innefattar inte regionens totala arbete utan utgör en fokusering på ett antal områden med fokus årligen. Fysiska åtgärder Minst 70 % av vägnätet (ÅDT minst 4000) skall vara säkrat från svåra singelolyckor.** Minst 20 % av de återstående farligaste korsningarna i tätort och på landsbygd skall vara åtgärdade.*** Påverkansåtgärder våra externa medaktörer. Skellefteåmodellen Avsiktsförklaringen för Vägverket Region Sydöst är en kopia av originalet. Vill du se originalet kontakta Andreas Åkerblad, Vägverket Region Sydöst. fortsättning nästa sida 11

Kvallitetsäkring av transporter Hållbara resor Övrigt Krav på egna transporter (tjänsteresor) Nyupphandlade entreprenader, transporttjänster och fordon Vägdirektör 12

Kommunen Framtiden Avsiktsförklaring Antagen av KF 2006-04-01 Version 1 Avsiktsförklaring för ett hållbart trafiksystem i Framtiden Kommunen Framtiden är en lagom stor kommun i hjärtat av regionen. Kommunen är präglad av ett rikt näringsliv och ser en framtid växa fram genom stabil tillväxt av kommande generationer. Kommunen har goda kommunikationsmöjligheter både för att resa till och från Framtiden med tåg, buss eller bil. Avstånden i Framtiden är rimliga vilket gör att invånarna lätt kan komma fram till fots eller med cykel, men där många av invånarna trots det åker bil. Detta gör att Framtiden är belastad både med trafikolyckor och med luftföroreningar. Kommunen Framtiden vill nu ta ett aktivare ansvar för att skapa ett hållbart trafiksystem genom att avlägga en avsiktsförklaring med trafiksäkerhets- och miljöprofil. Genom avsiktsförklaringen vill Framtiden bidra till den Nationella samlingen för att det i Sverige högst ska dödas 270 personer och 40 personer i Vägverket Region Sydöst under år 2007. Genom avsiktsförklaringen vill Framtiden också öka kommunens aktivitet för att Sverige ska lyckas nå det nationella koldioxidmålet och bidra till att skapa en fossilbränslefri region. Kommunen Framtidens verksamhet är stor och påverkar kommuninnevånarens vardag. Detta innebär ett stort ansvar samtidigt som kommunen har kraftfulla verktyg för att leda Framtiden och dess invånare mot en hållbar samhällsutveckling. Kommunen Framtiden ska vara ett föredöme för invånare och näringsliv. Ett minimum för kommunen är att följa lagar, förordningar och andra krav inom trafiksäkerhets- och miljöområdet. Under perioden 2006 2010 vill kommunen Framtiden lägga större vikt vid följande områden: Kommunen Framtiden ska ta fram en åtgärdslista med 100 punkter över fysiska åtgärder för att förbättra framkomligheten, tillgängligheten, tryggheten, säkerheten och komforten för cyklister och kollektivtrafikresenärer. Listan ska upprättas under 2006 och genomföras före år 2010. Ansvarig: Trafikenheten. Kommunen Framtiden ska ta fram en resepolicy för resor i tjänsten. Resepolicyn ska förutom trafiksäkerhetsåtgärder såsom bälte, hastighet, nykterhet och säkerhet i fordonen tydlig göra när bil, cykel och kollektivtrafik ska nyttjas. Policyn ska kommuniceras med samtliga anställda och hållas levande genom ett uppföljningssystem. Resepolicyn ska börja gälla under 2007. Ansvarig: Personalenheten. Kommunen Framtiden ska stärka och snabba på omhändertagandet av ertappade förare som är alkohol- eller drogpåverkade genom att omgående inrätta en stödgrupp med tjänstemän från trafik- och socialkontoret samt politiker. Stödgruppens uppgift är inte att utföra omhän dertagandet utan att utveckla och stödja kommunens handlingsberedskap så att ertappade förare snabbt (max 24 timmar) erbjuds relevant vård. Ansvarig: Socialkontoret. 13

Kommunen Framtiden ska senast år 2007 ha påbörjat en kommunal reserevision för minst en förvaltnings resor och transporter i tjänsten, för att optimera och effektivsera användning en av kommunens fordon. Ansvarig: Miljösamordnare och hemtjänsten. Kommunen Framtiden ska senast 2007 ha utbildat samtliga anställda som kör bil i tjänsten i sparsam körning. I samband med utbildningen ska också kommunens resepolicyn tas upp till diskussion. Ansvarig: Personalenheten. Kommunen Framtiden ska i sin upphandling av fordon och transporter ställa hårda trafiksäkerhets- och miljökrav, både för egna fordon och transporter samt för transporter av varor till kommunen. Ett minimum från 2008 är att samtliga fordon som köps och leasas är miljöfordon och/eller är fossilbränslefria samt har minst fem stjärnor i EuroNcap. Ett minimum från 2009 är att varuleveranser till kommunen sker med fordon som drivs med förnyelse bara bränslen. Ansvarig: Inköpsenheten samt fordonsansvarig på respektive förvaltning. Kommunen Framtiden ska i sina skolor aktivt arbeta med trafiksäkerheten till och från skolorna genom att minska skjutsningen med bil. Skolans personal ska ta aktiv del i att tillsam mans med föräldrar och barn starta och etablera vandrande skolbussar. Ansvarig: Skolförvaltningen och rektorer. Kommunen Framtiden ska minst en gång om året, kring den 22 september, möta allmänheten i ett publikt arrangemang för att informera invånarna om kommunens arbete med trafiksäkerhet och miljö samt aktivt samla in synpunkter från invånarna. Ansvarig: Trafikenheten. Kommunen Framtiden ska aktivt utmana näringslivet i kommunen att också avlägga avsiktsförklaringar med trafiksäkerhets- och miljöprofil. Målet är att från och med 2006 ska minst 10 företag per år avlägga en avsiktsförklaring. Ansvarig: Näringslivs- och trafikenheten. Arbetet med kommunens avsiktsförklaring med trafiksäkerhets- och miljöprofil ska ses som en av flera bitar i Framtidens arbete för att skapa ett hållbart trafiksystem. Vår vilja är att ständigt bli bättre. Arbetet med Framtidens avsiktsförklaring ska i första hand vara känd för kommunens anställda men också för kommunens invånare. Denna avsiktsförklaring ska årligen avrapporteras i ett seminarium där kommunstyrelsen ska närvara, men där även Vägverket och allmänheten bjuds in. Denna avsiktsförklaring kan uppdateras om behov framkommer under arbetets gång, dock senast inom tre år från beslutsdatum. Kommunen Framtidens avsikter med trafiksäkerhets- och miljöarbetet kommer att fortsätta tills det att ingen person dör eller skadas allvarligt i trafiken och kommunen är fossilbränslefri. Antagen av Kommunfullmäktige i kommunen Framtiden 2006-04-01. G Diesel S Sol M Kraft G Diesel S Sol M Kraft Ordf. KF Ordf. KS Kommunchef 14

Kontaktuppgifter Kontakta gärna oss som arbetar med avsiktsförklaringarna. I Kalmar län: K-G Edman Vägverket Region Sydöst 0480 44 65 21 070 519 21 83 karl-gunnar.edman@vv.se Lennart Ivarsson 0480 44 65 18 070 209 51 65 lennart.ivarsson@vv.se Vägverket Region Sydöst Hannele Johansson TransportEko Sydost 0470-72 33 25 073-419 91 81 hannele.johansson@energikontor-so.com I Kronobergs län: Bo Svensson 0470 74 74 07 070 291 99 19 bo-k.svensson@vv.se Johan Almgren 0470 74 74 39 070 226 03 64 johan.almgren@vv.se Vägverket Region Sydöst Vägverket Region Sydöst Per Hansson TransportEko Sydost 0470 72 33 24 070 325 00 85 per.hansson@energikontor-so.com Publikationen är framtagen i samarbetet med: TransportEko Sydost, PG Vejdes väg 15, 351 96 Växjö, www.transporteko-so.se, Telefon:0470-72 33 20 Vägverket 551 91 Jönköping www.vv.se, vagverket.jon@vv.se Telefon: 0771-119 119. Fax: 036-16 16 18