Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Planera för den nya specialiteten Hösten är i full gång med aktiviteter som bara verkar trappas upp för föreningens del. Styrelsen startade med ett internat i slutet på augusti och definierade då två sakområden som skall ges hög prioritet under det kommande året: Rehabilitering Birgitta Gottfries Dahlberg Livsstil Ragnhild Ivarsson Walther En del har redan märkts på debattsidorna i Läkartidningen och mer hoppas vi att komma ut med våra budskap i framtiden. Vi har även genomfört en kurs i ICF för företagsläkare, något som behövs till fler, för att dialogen med Försäkringskassan om riktiga sjukintyg skall blir bra. En ny handledarkurs är planerad till slutet av november. Våra utbildningar stöttas ekonomiskt av FHV-delegationen, som vi samarbetar allt intensivare med, då den framtida utbildningen av företagsläkare måste få en lösning. Utredningen SOU2009:89 har varit på remissrunda och vi har svarat genom Läkarförbundet. Mycket i utredningen är mycket bra, men flera delar, speciellt prövningen arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden (180 dagar) respektive försörjningsförmågan (360 dagar), väcker nya frågeställningar om hur man skall bedöma arbetsförmågan och vår roll i detta. Vårt remissvar kan du läsa på hemsidan. Vad gäller vårt yrkes framtid saknas fortfarande några pusselbitar som är väsentliga. De sista kurserna i specialiteten Företagshälsovård är nu igång i Göteborg och Uppsala och efter 2013 kommer inga fler specialistbevis i detta att delas ut. Den nya specialitetsförordningen från 2006 gäller då fullt ut och det kommer att ta 5 år att få fram färdiga specialister i Arbets- och Miljömedicin enligt AT-ST-systemet. Det löser då inte på något sätt de närmaste årens brist på utbildade företagsläkare eftersom sannolikt hälften av vår kår kommer att gå i pension den närmaste 5-årsperioden. En smidig övergång måste skapas för de kollegor från andra specialiteter som vill bli företagsläkare och ST-tjänster måste ordnas på alla FHV-enheter. Vi skall den närmaste tiden tillsammans med FHV-delegationen, Arbets- och Miljömedicinska klinikerna och FSF genomföra informationsmöten på olika platser i landet. Frågor som utbildningsplatser, ekonomi, handledarskap, studierektorsfunktioner och mycket mer kommer att diskuteras. Det är hög tid att börja planera för ett liv efter den gamla specialiteten. De nya målbeskrivningarna måste få ett kursinnehåll som motsvarar målen och vi företagsläkare måste vara aktiva i detta arbete. Samarbetet med Företagssköterskorna i denna tidning går mot sitt slut detta år, och förhoppningsvis kan det få en fortsättning även nästa år. Det är berikande för båda yrkesgrupperna och det vore även bra att få med fler kategorier i en gemensam tidning. Jag hoppas att detta blir verklighet i framtiden. Bättre samverkan mellan företagshälsovård och primärvård! För att se över hur man kan underlätta och förbättra samverkan mellan företagshälsovård och primärvård skapades på uppdrag av SFLF:s och DLF:s styrelse en arbetsgrupp. Gruppen har bestått av Christer Olofsson och Gunilla Boström från DLF och Stig Norberg samt Birgitta Gottfries Dahlberg från SFLF. n n Vi har genom denna rapport försökt belysa nuvarande situation och förutsättningar för samarbete och dessutom komma med förbättringsförslag. Utgångspunkten har varit att ur professionell synvikel beskriva hur våra gemensamma patienter kan remitteras mellan oss på ett klokt sätt för att få op- timal hjälp i bland annat rehabiliteringsarbetet. Rapporten är även tänkt att kunna användas som underlag för olika beslutsfattare och FHV-delegationen har redan tagit del av den. Distriktsläkarna bollar samtidigt rapporten i sin organisation. I rapporten har vi fokuserat på 4 områden: 1. Behovet av samverkan Vi konstarar att behov av samverkan finns men förutsättningarna varierar över landet. Vare sig primärvård eller FHV är homogena organisationer. Primärvården styrs genom vårdvalsmodeller på olika sätt i landet och FHV:s uppdrag styrs av olika avtal med våra uppdragsgivare. Jan Rosén Ordförande 2. Patientunderlaget Vi behöver hjälpas åt att definiera och hitta vilka patienter vi ska samverka kring. I rapporten har vi genom några patientfall försökt belysa huvudfokus för våra olika roller när det gäller både medicinskt ansvar och sjukskrivning samt FHV:s roll att stötta arbetsgivaren i sitt arbetsgivaransvar. I vilket läge man behöver få hjälp av varandra kan variera. 3. Kommunikation Vi behöver hitta ett system för informationsöverföring om patienter som är aktuella för samarbete. FK skulle också kunna vara mer behjälpliga i detta. Forts nästa sida Företagssköterskan 4-2010 4-2010 31
Forts från föreg sida Ett stort problem för distriktsläkarna är att de inte vet vilka förutsättningar en patient har för att konsultera företagshälsovård eller om de ens har tillgång till FHV. Någon central information om FHV tillhörighet för ett visst företag finns ej i nuläget. FK skulle kanske i framtiden kunna vara informationsbärare då de nu allt oftare har olika avtal med FHVenheter men det finns ett flertal tekniska och kundsekretessproblem att lösa kring detta. Rehabkoordinatorerna skulle också mer aktivt kunna hjälpa till att inhämta denna kunskap. 4. Ansvarsfördelning Vi behöver en tydlig modell kring ansvars och kostnadsfinansiering. I grunden bör individerna vara listade hos sin primärvård. Konsultationerna hos FHV bör ej påverka eller påverkas av listningen. Förbättringsförslag Ett förslag som vi arbetat med är att primärvårdsläkaren vid alla sjukskrivningar som blir längre än två veckor rutinmässigt överväger att meddela detta till patientens företagshälsovård om sådan finns för att se över rehabiliteringen ur ett FHV-perspektiv. För att lösa frågan konkret föreslås därför redan i nuvarande system att primärvårdsläkaren skriva en remiss som patienten får med sig till patientens chef där det framgår att FHV bör kopplas in. I denna remiss bör dock ej sekretessbelagda uppgifter finnas med. En särskild kompletterande remiss kan skrivas till Det är en bra och tydlig markering om att man tycker tidiga insatser är värdefulla FHV med sådan information senare när kontakt etablerats. På sjukintyget anges att remiss lämnats till patienten att ta med till chefen så att FK sedan kan följa upp om så skett. Fördelen för primärvården med ett sådant system blir l att de inte behöver lägga ner tid på att leta efter FHV l Patienten äger remissen och får själv ta ansvar för att remissen kommer fram till chef/fhv l Patientens närmsta chef, som har rehabiliteringsansvaret, blir involverad direkt och får möjlighet att bedöma behovet av kontakt med FHV och sedan lämna remiss och egen bedömning vidare till patientens företagshälsovård. l Remiss och en eventuell sjukskrivning utfärdas samtidigt och ger en signal till FK om att det finns behov av insatser från FHV. På motsvarande sätt kan FHV skriva remiss till primärvården som patienten får med sig i handen, då listning kan göra att man inte alltid vet var patienten kommer att söka hjälp. Viktigt remissvar Det är viktigt att remissvar skrivs från FHV så att det klart framgår om man avser ta över medicinska delar och likaså kring sjukskrivningsansvaret. Remitteringen till företagshälsovården blir mer jämförbar med remittering till övriga specialister inom sjukvården. Det medicinska ansvaret ligger i grunden kvar hos primärvården där patienten är listad om inte annat uppgjorts. Enligt regeringens satsning på företagshälsovård så finns det olika bidrag som ska stimulera tidiga insatser för rehabilitering och även finansiera viss medicinsk service. Dessa bidrag är dock begränsade på olika sätt och det finns ingen självklar fortsatt finansiering efter de tidiga insatserna vilket kan vara problematiskt. Dock är det en bra och tydlig markering om att man tycker tidiga insatser är värdefulla vilket vi får glädja oss åt. Diskutera frågan! Rapporten finns i sin helhet på vår hemsida. Diskutera gärna frågan i din lokalförening samt med kollegor från Din primärvård! Låt oss gemensamt komma fram till hur vårt samarbete ska kunna ske på bästa sätt för våra gemensamma patienter! Skicka synpunkter till Birgitta Gottfries Dahlberg; birgittagd@hotmail.com BIRGITTA GOTTFRIES DAHLBERG STYRELSE OCH KANSLI Ordförande Jan Rosén FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan 62 107 85 Stockholm Mobil: 070-483 18 90 e-post: jan.rosen@sflf.net Vice ordförande Bengt Lindén Bankhälsan Regeringsgatan 25 105 34 Stockholm Tel: 08-545 129 00 Fax: 08-10 29 12, Mobil: 0707-51 31 31 e-post: bengt.l@bankhalsan.se Sekreterare Ragnhild Ivarsson- Walther Previa AB G:a Rådstugugatan 37 602 32 Norrköping Tel: 0122-200 10 Mobil: 070-750 60 92 e-post: Ragnhild.walther@telia.com Kassaförvaltare Mats Berg feelgood FHV AB Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg tel 0708-80 11 77 e-post: matsberg@telia.com Sofia Åström- Paulsson Globenhälsan Box 100 30 121 26 Stockholm Mobil: 073 983 17 50 e-post: sofiapaulsson@hotmail.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan 16 872 35 Kramfors Mobil: 070-267 53 57 e-post: karin.nord@adalshalsan.se Birgitta Gottfries Dahlberg Kommunhälsan Eskilstuna Tel: 016-710 14 65 e-post: birgittagd@hotmail.com SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Yvonne Krüger Box 5610 114 86 Stockholm Tel: 08-790 33 86 (vx 08-790 33 00), Fax: 08-790 33 67. Mobil: 070-779 60 20 e-post: yvonne.kruger@slf.se 32 Företagssköterskan 4-2010
Heldagsmätning av muskulär belastning och rörelser vid repetitivt industriarbete AMM i Lund samverkan mellan landsting och universitet Arbets- och miljömedicinliniken i Lund startade redan år 1956, som den andra yrkesmedicinska kliniken i landet. Nu har vi sammanlagt ett 80-tal medarbetare som är anställda antingen av landstinget eller av Lunds universitet. n n Arbets- och miljömedicin i Lund har en helt integrerad verksamhet där kliniskt arbete, forskning, utveckling och undervisning går hand i hand. Arbetsmiljöer förändras ständigt, och nya miljöproblem dyker upp, men vår uppgift är dock oförändrad l att utreda enskilda patienter eller grupper med misstänkt arbetsmiljöeller miljöorsakad ohälsa, l att förebygga ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön och l att vara ett i första hand regionalt, men på vissa områden även nationellt och internationellt kompetenscentrum, som både skapar och sprider kunskap. Kostnadsfritt Våra insatser har under alla år varit helt kostnadsfria för den enskilde patienten, eller för den kollega, medborgare, tjänsteman, fackliga förtroendeperson eller arbetsgivare som vänder sig till oss med förfrågningar. Det finns inget remisstvång. Vi har en helt och hållet solidarisk finansiering, med ersättning per capita från landstingen i södra sjukvårdsregionen. Men forskning i nationell och internationell frontlinje, som bedrivs av klinik och universitetsavdelning i samverkan, är en viktig del av vårt uppdrag, och genererar betydande ekonomiska medel. Många arenor Vi möter företagshälsovårdens medarbetare på flera olika sätt: l Jourhavande läkare och yrkeshygieniker finns ständigt att tillgå för rådgivning l Våra drygt 300 remisspatienter per år kommer i ca 1/3 av fallen från FHV l Vi samverkar med FHV, om sådan finns, vid gruppundersökningar på företag. l Vi ordnar kurser och temadagar för läkare, sköterskor, ergonomer och arbetsmiljöingenjörer l Vi utbildar företagssköterskor, ergonomer och företagsläkare l Vi informerar om ny kunskap och aktuella frågor i vår Bulletin och via hemsidan Vi utvecklar tillsammans med Arbetsoch miljömedicin i Göteborg och i samverkan med FHV-aktörer en rad metoder som är avpassade för FHV-arbete. Meto- Vi har en helt solidarisk finansiering derna täcker ett brett spektrum från riskbedömning av kemiska ämnen till ergonomiska och psykosociala arbetsmiljöfrågor. Kliniken har, utöver mottagningen i Lund, också närmottagningar i Kristianstad, Karlshamn/Karlskrona och Växjö. Vi samverkar nära med den lilla arbetsmedicinska länskliniken i Halmstad. Mycket av verksamheten sker utanför våra egna väggar, och vår personal tillbringar ca 700 årsarbetsdagar ute på arbetsplatser eller vid externa möten av olika slag. Vid kliniken finns ett välutrustat kemiskt laboratorium för miljöanalyser, och resurser för avancerade mätningar av muskelaktivitet, arbetspositioner och -rörelser. Vi har också en instrumentpool med möjlighet att låna utrustning för luft- och vibrationsmätningar. Vid avdelningen för Yrkes- och miljödermatologi, som är en del av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus, utreds och behandlas hudsjukdomar som misstänks vara orsakade av faktorer i arbetslivet. Kliniken tar emot patienter från hela södra sjukvårdsregionen. Filialmottagningar finns i Karlshamn, Halmstad och Växjö. Forts sid 38 Företagssköterskan 4-2010 4-2010 33
Svårt hitta rätt bland arbetsrättens paragr Frågor inom det arbetsrättsliga området duggar tätt när man är verksam inom företagshälsovården. Såväl arbetsgivare som arbetstagare undrar vilka rättigheter och skyldigheter de har och som företagsläkare ställs man inte sällan i etiskt knepiga situationer där man frågar sig vilket stöd ens agerande egentligen har i lagen. n n För att få lite mer kött på benen i dessa frågor bjöd Stockholms Företagsläkarförening in till en medlemskväll med jurist Annika Elmér, som har arbetat med arbetsrätt och HR-frågor sedan 2002, först som advokat vid Elmzell Advokatbyrå och sedan 1 oktober i år som chefsjurist vid Stadsledningskontorets Personalstrategiska avdelning inom Stockholms stad. Annika brinner verkligen för sitt ämne och är en minst sagt entusiasmerande föreläsare. Intresset och kunskapstörsten för området bland åhörarna gick inte att ta miste på när frågorna haglade kring olika svåra situationer man hamnat i och där svaren sällan var självklara. När kvällen led mot sitt slut stod det klart att några enkla svar skulle man inte få med sig hem, men en djupare förståelse för de arbetsrättsliga lagarna och för hur man kan resonera utifrån dessa. Naturligtvis vill vi att fler skall få ta del av hennes kunskap och därför följer här en intervju med Annika Elmér, där hon redogör bland annat för arbetsrättsliga principer, företagshälsovårdens roll inom det arbetsrättsliga området och hur man kan lösa etiska dilemman. 34 Annika Elmér Inledningsvis kan du väl berätta om varför du tycker att just arbetsrätt är så spännande? Det finns många aspekter på arbetsrätten som är intressanta. De flesta av oss kommer att arbeta och befinna oss på arbetsplatsen under en stor del av vårt liv och vakna tid! Med andra ord berör arbetsrätten var och en av oss på ett personligt plan. Ur ett samhällsperspektiv har arbetsrätten också stor betydelse, vilket den politiska spänningen kring arbetsrätten återspeglar. När jag började arbeta med arbetsrätt som jurist upplevde jag en stor tillfredsställelse i att arbeta med ett rättsområde som berör människor, vilket samtidigt är den aspekt som ibland är svårast i mitt arbete. I förhållandet arbetsgivare/arbetstagare handlar det mycket om mänskliga relationer och reaktioner. När man ställer en fråga till en arbetsrättsjurist är det inte ovanligt att man får svaret det beror på. Varför då? Det kan synas enkelt att läsa exempelvis lagen om anställningsskydd, där det står att en arbetsgivare ska ha saklig grund för uppsägning. Problemet är att om jag får frågan om en arbetsgivare har saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl, så ska jag göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter i just det specifika fallet. Företagssköterskan 4-2010 Foto: TORBJÖRN LARSSON Verkligheten ser ju aldrig ut som i lagtexten så att säga. När det gäller arbetsgivares rehabiliteringsskyldighet, finns det inga lätta svar att ge en bekymrad arbetsgivare utan även här blir en arbetsrättsjurists bedömning beroende av samtliga omständigheter. Vilken roll tycker du att företagshälsovården fyller eller borde fylla på det arbetsrättsliga området? Företagshälsovården är mycket betydelsefull för arbetsgivaren i rehabiliteringsprocessen som förhoppningsvis ska leda till att arbetstagaren kan återgå i sitt ordinarie arbete eller möjligen i en annan befattning hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har självklart ett eget ansvar att bedöma en arbetstagares arbetsförmåga utifrån ordinarie arbetsuppgifter men för att få en fullständig bild av just arbetsförmågan krävs en medicinsk bedömning. Den kan inte arbetsgivaren göra. För det fall rehabiliteringen misslyckas och arbetsgivaren så småningom säger upp arbetstagaren är det möjligt att det blir en tvist om uppsägningen som ska slitas i domstol. De medicinska bedömningar som företagshälsovården tar fram har en hög trovärdighet i en sådan domstolsprövning. Arbetsförmågeutredningar är verkligen i ropet och ger inte sällan upphov till etiska frågeställningar. Hur tycker du att man kan hantera frågan om den medicinska sekretessen? Innan en arbetsgivare beställer en utredning av en arbetstagares arbetsförmåga anser jag att arbetsgivaren ska vara väldigt tydlig och transparant i förhållande till arbetstagaren om vad utredningen syftar till, vem som ska göra den och under vilken tid den kommer att pågå. Arbetstagaren befinner sig i det här läget ofta i en mycket pressad och utsatt situation, vilken arbetsgivaren kan underlätta genom att vara uppriktig. Likaså är det viktigt som arbetsgivare att förklara för arbetstagaren att arbets-
afer givaren har en skyldighet att utreda arbetstagarens arbetsförmåga och att viss medicinsk information därför behöver delges arbetsgivaren. Det är bara fråga om sådan medicinsk information som faktiskt är kopplad till arbetsförmågeutredningen. Det är inte alls fel att be arbetstagaren skriva under ett samtycke om att bryta den medicinska sekretessen i förhållande till arbetsgivaren innan den medicinska utredningen inleds. Företagshälsovården har efter avslutad utredning ett eget ansvar att kommunicera utredningen med arbetstagaren (patienten) och säkerställa att den medicinska informationen kan delges arbetsgivaren. En arbetstagare kan känna sig tvingad att ingå i en arbetsförmågeutredning mot sin vilja? Får man vägra? Vad händer då? Vi har ett fritt vårdval i Sverige som innebär att vi som medborgare fritt kan välja vilken sjukvårdsinrättning vi vill uppsöka. Arbetsrättsligt menar jag ändå att en arbetsgivare kan tvinga en arbetstagare att genomgå en arbetsförmågeutredning. Arbetsgivaren har en skyldighet att rehabilitera en arbetstagare, däri ingår att bedöma arbetsförmågan för befintligt arbete hos arbetsgivaren, och den anställde har en skyldighet enligt sitt anställningsavtal att medverka till sin rehabilitering. Med andra ord kan en vägran att genomgå en arbetsförmågeutredning betraktas som en vägran att medverka i den egna rehabiliteringen. Det förstärkta anställningsskydd som en arbetstagare har så länge han/hon uppbär sjukpenning och är under pågående rehabilitering tunnas då ut väsentligt. På vilka grunder får en arbetsgivare säga upp en arbetstagare? Enligt lagen om anställningsskydd kan en arbetsgivare säga upp en arbetstagare antingen på grund av arbetsbrist eller på grund av personliga skäl. Oavsett angivet skäl för uppsägningen, ska arbetsgivaren ha saklig grund för uppsägningen. Arbetsbrist är ett lagtekniskt begrepp som innefattar organisatoriska eller företagsekonomiska skäl och arbetsbrist utgör i princip saklig grund för uppsägning. Personliga skäl som grund för uppsägning är alltid relaterat till en enskild arbetstagare som exempelvis missköter sitt arbete på något sätt eller som på grund av sjukdom inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Bedömningen av om en arbetsgivare har saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl är ofta svår att göra då en samlad bedömning av samtliga omständigheter i varje enskilt fall får avgöra. Det beror på helt enkelt! Får en arbetsgivare verkligen säga upp en person som är sjuk? Så länge en arbetstagare uppbär sjukpenning och befinner sig i rehabiliteringsåtgärder har arbetstagaren ett förstärkt anställningsskydd, vilket innebär att arbetsgivaren inte har saklig grund för att säga upp på grund av personliga skäl relaterade till den medicinska diagnosen. En arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av sjukdom om arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Det innebär bland annat att nedsättningen i arbetsförmåga ska vara relaterad till den medicinska diagnosen och att nedsättningen ska vara stadigvarande. Om arbetsgivaren har möjlighet att anpassa arbetet för arbetstagaren alternativt erbjuda en omplacering av arbetstagaren för att kunna säkra anställningen har arbetsgivaren inte saklig grund för uppsägning på grund av sjukdom. Inom företagshälsovården arbetar vi mycket med alkohol- och drogfrågor. En fråga vi ofta får från arbetsgivare är hur långt de är skyldiga att driva alkoholrehabilitering. Vad säger du om det? Det beror på! Generellt är dessa ärenden mycket besvärliga och tragiska. Jag kan tyvärr inte ge ett enkelt svar på hur långt en arbetsgivares skyldighet sträcker sig i en sådan situation. Däremot vill jag understryka vikten av att arbetsgivaren har ett tydligt ledarskap och inte tappar fokus i rehabiliteringsutredningen. Till slut har du några arbetsrättsliga råd till arbetstagare, arbetsgivare och oss inom företagshälsovården? Ja det har jag faktiskt! Arbetstagare ska komma ihåg att ta ett eget ansvar för sin situation, oavsett om det handlar om rehabilitering, misskötsamhet eller allmänt missnöje med arbetssituationen. Arbetsgivare ska vara tydliga, konsekventa, dokumentera mera och följa upp varje individärende på ett systematiskt sätt. Företagshälsovården tror jag behöver hjälpa arbetsgivarna att bli bra beställare av exempelvis arbetsförmågeutredningar. SOFIA ÅSTRÖM-PAULSSON ST-läkare Globenhälsan Stockholm Företagssköterskan 4-2010 4-2010 35
Kan strategiskt hälsoarbete ha en betydelse för företagets framgång? Vilka krav ställs det på framtidens ledarskap, företagande och vad är hälsosamt ledarskap? Hur ser framtidens förutsättningar ut för att optimalt kunna supporta organisationer och företag i hälsa och arbetsmiljöfrågor? Hälsokonventet erbjuder många spännande föredrag och vänder sig till de som vill veta mer om hur ett hälsosamt arbetsliv kan skapa större konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet. Du kan under två innehållrika och spännande dagar välja bland ett 20-tal seminarium och lyssna på föredrag som berör ämnen som: 2011 Varumärkesbyggande Framtidens behov och krav inom arbetslivet Hur man skapar affärer och engagemang genom visioner Strategiskt hälsoarbete - hur gör man? Dessutom kommer en mängd nya metoder och rön att presenteras som kan bidra till en utveckling av hälsa och arbetsmiljöfrågor Möt också vår nya professor inom Företagshälsovård, samt vår nya socialförsäkringsminister Ulf Kristersson - vad har de att säga om framtidens förutsättningar för att skapa framgång för ett hälsosamt arbetsliv och minskad ohälsa? Unika tillfällen att delta i intressanta studiebesök: Se hur arbetsmiljön ser ut idag i en av världens största tillverkare av lastbilar, bussar och motorer. Hur gör man för att skapa attraktiva och hållbara arbetsplatser? Tema Hållbart arbetsliv Besök en av världens ledande läkemedels- och forskningsföretag. Hur kan man supportera organisationen i hälsa- och arbetsmiljöfrågor vid stora organisationsförändringar? Dessutom anordnas på kvällen en gemensam middag med underhållning och dans, där det ges stort utrymme för kontaktskapande och nätverkande i trevlig miljö. När: Tor 13 Fre 14 januari 2011 Var: Stadshuset i Södertälje Målgrupp: Till medarbetare inom hälsa- och arbetsmiljöområdet och andra som supportar företag och organisationer med att skapa ett hälsosamt och långsiktigt arbetsliv. Anmälan och mera information: www.halsokonvent.se Hälsokonventet anordnas av Föreningen för svensk företagshälsovård (FSF) - en ideell, obunden organisation som på ett samlat sätt tillvaratar företagshälsovårdens intressen och driver för branschen gemensamma viktiga frågor. Föreningen Svensk Företagshälsovård 36 Företagssköterskan 4-2010
Aktuellt från FSF Svensk företagshälsovård Regeringens stöd till företagshälsovården utvecklas Regeringen väntas under november ta beslut om ändringar av förordningen om stöd till företagshälsovården. Bland annat kommer stöd att ges för besök hos fler yrkesgrupper. Vidare kommer utbetalningar från Försäkringskassan att kunna ske snabbare. n n Utnyttjandet av förordningen om stöd till företagshälsovården måste bli mycket bättre. Det menar FSFs vd Lars Hjalmarson. FSF har under flera arbetat med att utveckla företagshälsovårdens roll. En del i detta har varit att öka möjligheterna för företagshälsovården att komma in tidigare i sjukskrivningsprocessen helst redan innan det uppstått en sjukdom. Tidiga insatser är en viktig framgångsfaktor när det gäller att sänka sjukfrånvaron, förbättra arbetsförmågan och förebygga ohälsa. Ju tidigare vi kan sätta in åtgärder för att hjälpa människor tillbaka i arbete, desto bättre förutsättningar har vi att minska långtidssjukskrivningarna och att hjälpa sjuka medarbetare att komma tillbaka till sitt arbete. Det är mot den bakgrund som förordningen om stöd till företagshälsovården kom till. Syftet var att företagshälsovården skulle komma in mycket tidigt vid ett sjukfall, säger Lars. Det finns brister FSF har under sensommaren följt upp förordningen dels via Försäkringskassan och dels genom egna enkäter till branschen. När vi analyserat detta har vi konstaterat att det finns en del brister som behöver rättas till. Det har varit obefintlig information från staten till exempelvis arbetsgivarna om vad syftet med förordningen är. Även informationen till företagshälsovården har varit bristfällig den mesta informationen har hanterats av FSF, som har mycket begränsade resurser. Vidare har det varit oklart hur mycket pengar det blir i verkligheten eftersom det finns begränsningar av det totala anslaget. Frågan om förmånsvärde och momshantering har dykt upp som problem. Administrationen har många upplevt betungande och det har varit oklart vad som menas med olika begrepp och vad som ska ingå i läkarbesök och koordinerande insatser. Från FSFs sida har vi därför fört en diskussion med Socialdepartementet om modifieringar av förordningen. En del av detta tror vi kommer att beaktas och vi väntar ett regeringsbeslut i november om ändring av förordningen som ska gälla från årsskiftet. Besök hos fler yrkesgrupper Vi räknar med att man öppnar upp för stöd till besök hos fler yrkesgrupper, säger Lars. Dessa skulle i så fall, förutom läkare, vara psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska. Troligen kommer då beloppet per besök att ändras. Vidare tror vi att man kommer att ändra utbetalningsperioderna så att företagshälsovården snabbare kan ansöka om utbetalning av de olika tilläggsbidragen. Om det blir kvartalsvis eller månadsvis är i dagsläget oklart. Dessutom möjliggör detta också att Försäkringskassan ska kunna ge kontinuerliga prognoser över hur stort bidragen blir det ska alltså inte komma som en kalldusch när året är slut Slutligen så räknar vi med att Försäkringskassan får i uppdrag att utforma mer tydlig information till såväl branschen som till branschens kunder. Svag utveckling av företagshälsovården n n Företagshälsovården drabbades när lågkonjunkturen slog till i slutet av 2008. När näringslivet tappade sina intäkter under finanskrisen och lågkonjunkturen så riktades olika sparåtgärder först mot externa kostnader, bland annat företagshälsovården. Det menar Lars Hjalmarson på FSF. Vi kan nu se när vi analyserar siffrorna för 2009 att branschen krympte med drygt 4% 2009 jämfört med 2008. Det ska jämföras med en viss ökning under tidigare år med 2 till 4 procent årligen. Minskad omsättning För 2008 beräknad vi branschens omsättning till drygt 4 mdr kronor. Den omsättningen har nu minskat till ca 3,9 mdr kronor, säger Lars. Vi jämför oss ibland med Finland. Den finska företagshälsovården räknas som den kanske mest välutvecklade i världen. Om vi tar omfattningen av företagshälsovården i Finland och sätter in den omfattningen på den svenska arbetsmarknaden så skulle omsättningen ligga på över 9 mdr kronor. Det är något att långsiktigt sikta på menar Lars. FSFs kvalitetssystem modifieras n n Branschen har genom FSF haft ett kvalitetssystem. Systemet innebär att FSF har tagit fram ett kravdokument för Ledningssystem för kvalitet inom svensk företagshälsovård. Kravdokumentet kan enkelt beskrivas som ett tilllägg till standarden ISO 9001. Hur definieras företagshälsovård? En viktig del i detta tillägg är hur man definierar företagshälsovård och vilka krav på kompetens som ska finnas vid företagshälsovården. Med anledning av förordningen om stöd till företagshälsovården och de kvalitetskrav som finns där har FSF omarbetat kvalitetsdokumentet. I denna omarbetning har även den nya standarden ISO 9001:2008 beaktats. Det nya kravdokumentet måste först förankras hos branschens intressenter såsom arbetsmarknadens parter, Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket samt Swedac. Denna process har inletts och väntas vara klara i slutet av 2010. FSF räknar därför med att det nya kravdokumentet för ledningssystem för kvalitet ska kunna gälla från årsskiftet. Certifieringar enligt det nya kravdokumentet kan därför komma igång under början av 2011. Företagssköterskan 4-2010 4-2010 37
Forts fr sidan 33 Utredningen av misstänkt arbetsrelaterad hudsjukdom är kostnadsfri, men remiss fordras för utredning. Remiss kan dock skrivas av inte bara läkare utan även företagssköterska, skyddsombud, försäkringskassa och arbetsförmedling. Adekvata utredningar av kontaktallergier där patientens eget material hämtat från arbetsplatsen används för testning leder till förebyggande åtgärder för såväl den enskilde, som för andra på arbetsplatsen. Men bara 13% av klinikens patienter remitteras från FHV en siffra som borde vara mycket högre! Forskningen har särskilt fokus på kontaktallergier mot plaster, metaller, parfymer, konserveringsmedel, växter, textilfärger och kortison samt ljusutlösta allergier. Forskningsresultaten har varit viktiga inte bara för det förebyggande arbetet i arbetsmiljön utan också för att reglera användningen av allergiframkallande ämnen i konsumentprodukter på europeisk nivå. KRISTINA JAKOBSSON Doc, överläkare. Verksamhetschef Arbetsoch miljömedicin Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicin i Lund: Besök: F-blocket, vån 3. Skånes universitetssjukhus, Lund Post: Labmedicin Skåne, Arbets- och miljömedicin, 221 85 Lund Telefon: 046-173158 Fax: 046-173180 E-post: amm@skane.se Hemsida: www.ammlund.se KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Alkohol och narkotikaberoende prevention och rehabilitering i arbetslivet 7,5 hp VT 2011 Kursträffar: 24-25 mars och 5-6 maj 2011. Kontakta oss för mer information. Följande kurser som ges under 2011 finansieras av FHV-delegationen: Rehabkoordinator i FHV 7,5 hp VT 2011 Kursen vänder sig till dig som arbetar med koordinerade insatser inom rehabiliteringsprocessen och syftar till att du ska förstå och praktiskt kunna verka som rehabkoordinator inom företagshälsovården. Kursträffar, Stockholm: 22 23 februari och 13 14 april 2011. Kursträffar, Göteborg: 2 3 mars och 27 28 april 2011. Kommunikation och påverkan FHV som strategisk partner VT 2011 Vill Du bli min 47:e, 48:e, 49:e eller 50:e FÖRETAGS- LÄKARE Kursen vänder sig till dig som arbetar med kundrelationer, t.ex. chefer och kundansvariga. Kursens mål är att förmedla kunskaper som ger ökad förståelse för hur FHV praktiskt ska kunna verka i rollen som strategisk partner i arbetsmiljöfrågor. Kursträffar: 24 25 mars, 11 12 april, 12 13 maj 2011. Arbetsförmågebedömning inom FHV 7,5 hp VT 2011 Kursen vänder sig till dig, oavsett yrkesgrupp, som arbetar med bedömning av arbetsförmåga inom företagshälsovården. Kursträffar: 24 25 mars, 11 12 april, 12 13 maj 2011. I samarbete med: Jag har rekryterat fasta specialistläkare i 24 år och kan säkert hjälpa Dig att byta arbete. Ring 08-59 00 00 30 eller 0733-44 44 30 bertil@rexler.se www.rexler.se För hela vårt kursutbud och anmälan, besök oss på ki.se/uppdragsutbildning eller kontakta Malin Möller på malin.moller@ki.se. 38 Företagssköterskan 4-2010