Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda företagshälsovården (FHV)

Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda företagshälsovården (FHV) Författare: Lena Carle Hälsolänken AB Torsby och Sunne Handledare: Sten Bornberger-Dankvardt Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Detta arbete har utförts som ett projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng 2006-2008 vid Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Hälsolänken i Sunne/Torsby. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro Sten Bornberger-Dankvardt Arbetsmiljöingenjör. Författaren står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Torsby den 14/11 2007 Lena Carle Sjuksköterska Hälsolänken AB Box 211, 685 25 Torsby Telefon 0565-68 84 76, Mobil 070-600 42 35. E-mailadress: lena.carle@halsolanken.se Kursansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlsson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Hinder och möjligheter för småföretag att genomföra Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och att använda Företagshälsovården (FHV).

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 1 2. BAKGRUND... 2 2:1 Definitioner och begrepp... 2 2.2 Kännetecken och förutsättningar i småföretag... 2 2.3 Lagar och föreskrifter gällande arbetsmiljö... 2 2.3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 2 2.4 Projektet Framgångsrika småföretag... 3 2.5 Företagshälsovården Hälsolänken... 4 2.6 Problemformulering... 5 2.7 Litteratursökning... 5 3. SYFTE... 6 3.1 Frågeställning... 6 4. STUDIEGRUPPER... 7 4:1 Urval... 7 4:2 Bortfall... 7 5. METOD... 8 6. RESULTAT... 9 7. DISKUSSION... 14 8. REFERENSER... 18 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

1. SAMMANFATTNING Det finns många småföretag i Sverige, närmare 99 procent av alla företag räknas som småföretag. De har mindre än 50 anställda och sysselsätter ca en tredjedel av alla arbetstagare. Många småföretagare upplever att det är svårt att hålla sig informerade om gällande lagar och regler som rör arbetsmiljön och vilket ansvar som vilar på dem. Bland annat skall alla arbetsplatser som har anställda ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt arbetsmiljölagen. De flesta företagen (98 procent) som är anslutna till en företagshälsovården Hälsolänken är småföretag. I mitt arbete som sjuksköterska kommer jag ofta i kontakt med kunderna och det är då viktigt att vara en resurs för företagen i arbetsmiljöfrågorna. Syftet med studien var att dels att undersöka hur företagshälsovården kan hjälpa anslutna småföretag att implementera sitt systematiska arbetsmiljöarbete och se om projektet Framgångsrika småföretag och att träffas i nätverk har varit en bra metod för småföretagarna att komma igång med detta arbete. För att studera detta har ett urval gjorts bland företag som deltagit i projektet Framgångsrika småföretag i Hälsolänkens regi under hösten 2006. Studiegruppen bestod av 4 småföretag, initialt 2 personer från varje företag, en från personalledningen och en personalrepresentant. En person från personalledningen kunde ej medverka i studien. Av de fyra företag som deltog var ett serviceföretag, ett kunskapsföretag och två tillverkningsföretag. Sju personer intervjuades med enbart öppna frågor. Resultatet visar att företagen har fått den hjälp och de verktyg som behövs för att komma igång med sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Utbildnigen har mest setts som ett startskott att komma igång, bland annat genom att man har upprättat en arbetsmiljöpolicy. Nu återstår för dem att integrera frågorna i det dagliga arbetet. En åtgärd för att vidmakthålla arbetet är att ha den egna arbetsmiljön som en stående punkt på alla personalmöten. Hinder att arbeta med dessa frågor ansåg man vara att det var tidskrävade, svårt att sätta sig in i arbetsmiljölagstiftningens krav och föreskrifter samt att få all personal delaktiga. Möjligheter/framgångsfaktorer med arbetsmiljöarbetet ansåg de flesta var att skapa ett bättre arbetsklimat genom att minimera hälsorisker, skador och olycksfall. Studien visar att företagen är angelägna att ha en frisk och motiverad personal som känner trivsel och delaktighet. Företagshälsovården skall enligt enligt Arbetsmiljöverket ses och användas som en expertresurs i arbetsmiljöarbetet och skall kunna anlitas vid undersökningar, riskbedömningar, kunna föreslå åtgärder samt medverka vid utbildningar av personal. De medverkande företagen var mycket nöjda med att företagshälsovården anordnade kurser av detta slag, men att man mest anlitade företagshälsovården för regelbundna hälsokontroller, medverkande i skyddsronder samt i rehabiliteringsärenden. Vi som jobbar i företagshälsovården kan genom täta kontakter med företagen följa deras systematiska arbetsmiljöarbete och erbjuda våra tjänster efter deras egna frågeställningar. Nyckelord: småföretag, systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsmiljö, företagshälsovård. 1

2. BAKGRUND 2:1 Definitioner och begrepp Ett småföretag definieras inom EU som företag med färre än 50 anställda. Som undergrupp förekommer ofta benämningen mikroföretag, som är företag med färre än tio anställda. Mer än 99 procent av alla arbetsställen i Sverige har färre än 50 anställda (1). Småföretagen, sysselsätter ungefär en tredjedel av all arbetskraft (2). Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (3). 2.2 Kännetecken och förutsättningar i småföretag Småföretagare är människor som av olika skäl valt att starta och driva eget. De lägger ner stor kraft, tid och engagemang i arbetet med sitt företag. För många blir företaget ett sätt att leva. Närmare 40 procent av alla sysselsatta arbetar i småföretag (4). Antal sysselsatta år 2001 uppgick till 4.3 miljoner i Sverige. Av dessa arbetade drygt 1.4 miljoner i småföretag, varav 420 000 var aktiva företagare (2). Ett typiskt småföretag är ett familjeföretag där ägaren och företagsledaren är samma person. Småföretagaren känner i regel ett stort ansvar mot sina anställda och är mycket beroende av deras arbetsinsats. Företagets ses ur ett helhetsperspektiv där alla bitar hänger samman och ekonomin präglas ofta av små marginaler. Många småföretagare arbetar ofta under tidspress och det upplevs svårt att hinna planera långsiktligt (4). Investeringar med en avlägsen nytta prioriteras ofta bort. Ett exempel kan vara delar av det förebyggande arbetsmiljöarbetet (2). Negativa faktorer som rör småföretag är ofta förknippade med personal-, ekonomi- och planeringsfrågor. Kundens krav om leverans helst igår bidrar till tidspress. Småföretag oroar sig för framtiden, orderingång, kompetens, ekonomiska resurser men även den egna hälsan. Det upplevs svårt att hinna hålla sig informerad om gällande regler vilket kan leda till en osäkerhet om lagar och regler. De positiva faktorerna i småföretag är arbetsglädjen och goda möjligheter till att påverka sitt liv. Ledarskapet i mindre företag bygger ofta på att också vara kollega och vän (4). 2.3 Lagar och föreskrifter gällande arbetsmiljö De grundläggande reglerna finns i arbetsmiljölagen, AML, och gäller lika för alla företag. AML ger ramar för vad som gäller rörande miljön på jobbet. Arbetsmiljöverket har arbetat fram föreskrifter för att mer i detalj reglera vad som gäller. I dag finns det drygt 130 föreskrifter och en av dem är föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsmiljön inte leder till ohälsa eller olycksfall. Det innebär att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (5). 2.3.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Alla arbetsplatser som har anställda ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Genom SAM ska arbetsproblem upptäckas och kunna åtgärdas i tid, innan någon kommer till skada eller blir sjuk på arbetsplatsen. SAM ska bidra till skapande av en trivsam arbetsmiljö i 2

utveckling. Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. Arbetet med SAM kan även vara lönsamt för företaget. Följande punkter kan användas för att få struktur på det systematiska arbetsmiljöarbetet (6). Undersök arbetsförhållandena Gör en riskbedömning Åtgärda risker som kommit fram Gör en handlingsplan för det som inte genomförts genast Kontrollera genomförda åtgärder Gör en arbetsmiljöpolicy Gör en uppgiftfördelning Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper På varje företag ska det finnas en arbetsmiljöpolicy. Om det finns fler än tio anställda ska den vara skriftlig. Policyn ska ge stöd och vägledning hur företaget ska arbeta både för att förebygga ohälsa samt att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljön är en del av verksamheten, därför ska SAM bedrivas i den dagliga verksamheten. Alla på arbetsplatsen har ett ansvar för att arbetsmiljön ska vara bra. Därför ska alla medverka i SAM och ha arbetsuppgifter i arbetet. De anställda ska känna till vilka risker som finns i deras arbetsmiljö och hur de bäst skyddar sig (6). Vid ohälsa, olycksfall eller tillbud så är det viktigt att gå igenom vad som har hänt och hur företaget kan undvika det i framtiden. SAM ska följas upp årligen. Uppföljningen kan bidra till nya idéer om arbetets utveckling. Om kompetensen inte räcker till i det egna företaget ska experthjälp anlitas. För att arbetet ska flyta på som planerat behövs rutiner så att alla känner till vad som ska utföras av vem och vid vilken tidpunkt. Ett exempel på en rutin kan vara att ha arbetsmiljö som en punkt på dagordningen vid möten (6). Ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bedrivs aktivt på arbetsplatsen är en viktig framgångsfaktor som bidrar till en friskare personal. För att skapa ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete krävs utbildning i arbetsmiljökunskap, delaktighet i arbetsmiljöarbetet samt att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad och naturlig del av det dagliga arbetet (7). På alla arbetsplatser med fler än fem anställda ska de anställda utse en representant i arbetsmiljöfrågor, ett skyddsombud. Ombudet har rätt till utbildning för att kunna utföra sitt uppdrag. Arbetet med företagets arbetsmiljö är en ständigt pågående process. För att arbetet ska bli effektivt är det av stor vikt att arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud samverkar i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är även viktigt att arbetsmiljöfrågorna blir en naturlig del av det dagliga arbetet och inte bedrivs i ett system för sig (7). 2.4 Projektet Framgångsrika småföretag Grundidén i Prevents projekt Framgångsrika småföretag (bilaga 1) är att få småföretag att arbeta med verksamhetsutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att både bli konkurenskraftigare och friskare. Verksamhetsutveckling (VU) innebär att utveckla verksamhetens förmåga att producera samt att ta fram varor och tjänster utifrån kundens bästa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) betyder att undersöka, genomföra och följa upp 3

verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetet ska leda till att företagen både blir konkurenskraftigare och friskare. Tanken är att begreppen VU och SAM ska bli en naturlig del av verksamheten och det vardagliga arbetet. Det är viktigt att alla medarbetare är delaktiga i förändringen. Projektet startade under hösten 2004 och pågick fram till mars 2007. 1350 företag i hela Sverige deltog i projektet. Upp till femton företag med två projektledare från varje företag (någon från ledningen och personalrepresentant) möts i ett nätverk som leds av en konsult. Under sex månader träffas nätverksgruppen tre gånger samt vid en uppföljningsträff. Vid nätverksträffarna får företagen bland annat material om VU och SAM, vägledning, praktiska exempel och övningar samt erfarenhetsutbyte för att arbeta fram en individuell handlingsplan för det egna företaget. Mellan träffarna ska företagen utföra hemuppgifter som leder till att processen förs framåt. Projektet leder till handlingsplaner för verksamheten och arbetsmiljön, arbetsmiljöpolicy, dokumentation samt en etablerad process för ständiga förbättringar. Framgången ligger i att samtidigt arbeta med VU och SAM. En analys görs av företaget idag och imorgon. Vad som kan utvecklas samt vad som krävs för att lyckas leder till en handlingsplan. Nätverksträffarna ger företagen verktyg och inspiration samt erfarenhetsutbyte som ger stöd för det praktiska hemarbetet på det enskilda företaget. Utanför projektet ligger att genomföra handlingsplanen och följa upp på företaget. 2.5 Företagshälsovården Hälsolänken Företagshälsovården (FHV) som författaren till denna studie jobbar på har många små- och mikroföretag anslutna till sig, av ca 200 anslutna företag är 195 småföretag (98%). Vår policy är att bedriva en aktiv och effektiv verksamhet för att anslutna företag på ett optimalt sätt skall kunna hantera av dem själva identifierade frågeställningar. När företagen i sitt systematiska arbetsmiljöarbete identifierar en frågeställning de vill hantera är Hälsolänken en diskussionspart för komma fram till ett hanteringssätt för att lösa frågan. Diskussionen leder ibland fram till att företaget hanterar frågan på egen hand. Ibland kan diskussionen leda fram till att kunden beställer ett överenskommet uppdrag av Hälsolänken. Detta uppdrag är beskrivet av kunden och Hälsolänken tillsammans och kunden/företaget formulerar tjänsten i ord. Detta förhållningssätt anser Hälsolänken vara en viktig del för att öka kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet i företaget. Hälsolänken verksamhetsplanerar tillsammans med alla anslutna företag minst en gång om året. Denna verksamhetsplanering genomförs oftast av företagssköterskorna tillsammans med kunden. Vi anser det mest naturligt att man utgår från kundens systematiska arbetsmiljöarbete, om det finns i företaget. I annat fall kan det bli ett tillfälle för att introducera Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (3). Under hösten 2006 började Hälsolänken genomföra utbildningar inom ramarna för projektet Framgångsrika småföretagare efter att arbetsmiljöingenjören och utbildningsansvarig företagssköterska gått en handledarutbildning på Prevent. Ett av Prevents syften var att samverka med företagshälsovården för att inspirera hälsorna till fortsatt drivande av liknande utbildningar även efter avslutat projekt. 4

2.6 Problemformulering Jag har en uppfattning att småföretagare har svårt att komma igång med att arbeta med det Systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Dessutom har jag själv erfarenhet som egen småföretagare att det är ett svårt arbete men ett viktigt sådant. Många kanske inte ens vet om att de skall arbeta med detta och de som känner till det upplever ofta att det är ett stort och svårt arbete. Hinder att börja jobba med dessa frågor är ofta tidspressen och det innebär att man inte hinner stanna upp och reflektera över arbets-miljö- och hälsofrågor. Ofta upplevs arbetsmiljöarbetet som något skilt från den egentliga verksamheten. Små ekonomiska marginaler utgör ytterligare ett hinder. Denna bakgrund gjorde valet av ämne till mitt projektarbete intressant. Grunden var alltså att öka min egen kunskap om SAM för att lättare kunna vara en resurs för våra anslutna företag samt se om projektet Framgångsrika småföretag är en bra modell för detta arbete. 2.7 Litteratursökning Litteratursökning för att skaffa bakgrund till studien gjordes på Arbetslivsinstitutets databas ARBLINE med sökkriteriet småföretag i ämnesord. Antalet referenser som uppfyllde sökkriteriet var många, varför sökningen begränsades till arbetsmiljöarbete i småföretag. Även detta gav många referenser och ett antal publikationer med relevans för undersökningen valdes ut. Tidigare studier visar att de allra flesta småföretag känner till Arbetsmiljöverkets föreskrift om det Systematiska Arbetsmiljöarbetet, men att de inte har så goda kunskaper om föreskriften och att föreskriften är tung, svår att förstå och att man kände till den i stora drag (9). I en studie (10) undersöktes huruvida 27 småföretag arbetade med SAM och vilka förutsättningar för detta arbete som finns på mindre arbetsplatser. Resultatet visade att 18 av de 27 företagen inte alls infört SAM. Fem företag hade kommit relativt långt på väg men inget företag kunde sägas ha ett helt fungerande SAM. Studien visade också att skyddsombuden hade betydligt oftare än arbetsgivaren deltagit i arbetsmiljöutbildningar. Endast 17 hade någon anslutning till företagshälsovård. Slutligen har jag valt att ta med ett projekt som pågick 2004-2006 (11). I detta projekt medverkade företag som ingick i kartläggningen Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i mindre tillverkningsföretag i Dalarna (10). Detta projekts övergripande syfte var att praktiskt prova och utvärdera de två modellerna: handledarmodellen och nätverksmodellen för implementering av SAM på mindre tillverkningsföretag. Närmare beskrivning av dessa modeller finns i bilaga 2. Elva företag deltog i projektet som gågick under två år. Företagen fick själva välja mellan de två metoderna för implementering av SAM. I båda modellerna ingick regelbundna träffar. Handledarmodellen hade alltid sina träffar på det egna företaget och all personal deltog. I nätverksmodellen träffades endast chefer och skyddsombud. Resultaten visade att alla företag förbättrade sitt SAM-status, men att de som hade valt handledarmodellen hade kommit längre. Slutsatser visade att de företagen som valde Handledarmodellen gjorde de tydligaste framstegen. Handledarmodellens viktigaste förtjänster var det stöd man kände i materialet och den handledning som ingick. 5

Möjligheter till utbyte av erfarenheter och material var en av de viktigaste fördelarna med nätverksmodellen. Faktorer som oavsett arbetsmetod har stor betydelse är företagsledningens inställning och personalens engagemang i arbetsmiljöarbetet. 3. SYFTE Syftet med studien var att undersöka hur FHV kan hjälpa anslutna småföretag att implementera sitt SAM-arbete i det dagliga arbetet. 3.1 Frågeställning Har projektet Framgångsrika småföretagare och att träffas i nätverk varit en bra metod för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete samt för att öka förståelsen för arbetsmiljöarbetet? 6

4. STUDIEGRUPPER 4:1 Urval Studiegruppen bestod av 4 småföretag, som gått utbildningen Framgångsrika småföretag i Hälsolänkens regi i Sunne och Torsby under hösten 2006. Sammanlagt var det 19 företag som genomgick de två utbildningar som genomfördes, av dessa var det 15 som var småföretag. Av företag som valdes ut var det två från vardera utbildning, varav två företag från Sunne och två från Torsby detta på grund av praktiska skäl då författaren arbetar på bägge orterna. Urvalet var subjektivt med stöd av konsulten som lett utbildningen. Ett viktigt kriterium i urvalet var att företagen kunde ta sig tid att utföra intervjuerna samt att de var positivt inställda till studien. Intervjuerna utfördes på varje företag både med en representant från arbetsledningen samt en representant från personalen som gått utbildningen. Sammanlagt intervjuades 7 personer. Företagen som ingår i studien är samtliga anslutna till företagshälsovården. 4:2 Bortfall På ett av företagen utfördes intervjun endast med en person (skyddsombudet) på grund av olika omständigheter. 7

5. METOD För att få en uppfattning huruvida företagarna upplevde att metoden Framgångsrika småföretag var ett bra verktyg för att komma igång med SAM-arbetet genomfördes intervjuer med företagarna. Kvalitativa intervjuer ansågs mest lämpligt för att få en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser av projektet. Ett frågeformulär med åtta frågor sammanställdes, dessa hämtades dels från Prevents egen utvärdering, dels från författaren själv (15). Företagsledaren/ägaren alternativt personalchefen på respektive företag kontaktades via ett telefonsamtal där de tillfrågades om viljan att medverka i studien. Av de fyra första företagen som kontaktades tackade alla ja. En lämplig dag som passade för intervjun föreslogs. Innan intervjuerna genomfördes skickades ett informationsbrev, med beskrivning av syfte och genomförande ut (bilaga 3). Även frågorna som ingick i studien sändes i förväg och gav de intervjuade chans att reflektera över dessa i förväg samt gav dem möjlighet att fylla i formuläret i lugn och ro (bilaga 4). Två av intervjuerna utfördes på neutral plats och två utfördes på respektive arbetsplats. Bägge personerna på företaget intervjuades samtidigt och tog runt 60-70 minuter. Intervjuerna genomfördes under juni och augusti månad år 2007. Samtliga intervjuade verkade positivt inställda till att medverka trots att några av dem hade svårt att hitta passande tid. Två överenskommna tider fick också senare bokas om på grund av sjukdom och semester. Det visade sig att några inte hade haft möjlighet att fylla i enkäten i förväg, då de inte riktigt hade förstått frågorna. I dessa fall skrev författaren in svaren under intervjun. I dessa fall fick den intervjuade personen granska det som skrivits och korrigera eventuella feltolkningar. Författaren har här valt att delvis redovisa alla citaten ordagrant och därefter göra en tolkande sammanfattning. Frågeformuläret sammanställdes då samtliga intervjuer var klara. 8

6. RESULTAT Av de fyra företagen som deltog i studien var tre av dem i privat ägo och ett företag var en del av en koncern. Bland de fyra företagen fanns ett serviceföretag, ett kunskapsföretag och två tillverkningsföretag. Nedan redovisas resultatet från interjuerna. Svaren redovisas i citat för att tydligare kunna redogöra de tankar och uppfattningar som framkom. Uppgifter om de intervjuade utelämnas för att dessa inte ska kunna identifieras. Svaren kommer dock i samma ordningsföljd, dvs första återgivna svaret på varje fråga kommer från samma person osv. Därefter följer författarens sammanfattande kommentarer, vilket även inrymmer tolkningar. 1a. Vad betyder ordet arbetsmiljö för dig? - I första hand har jag tänkt på den fysiska miljön, som buller, ventilation och bra ergonomiska arbetsplatser. - Till en början har jag varit mest fokuserad på den fysiska miljön, för att senare få en djupare bild där den psykosociala miljön är i fokus. - Att vi har en god trivsel, bra luft, bra ljus, lågt buller och en ofarlig arbetsplats. - Att vi skall vara fria från arbetsplatsskador, ha en bra belysning och ventilation. - Att personalen ska ha det så bra som möjligt. Att man eliminerar risker, och att man skall kunna jobba tills man blir pensinär och därefter ha ett rikt liv. - Att vi skall kunna förutse risker och belastningar för att inte bli sjuk av arbetet. Att kroppen skall hålla även efter man gått i pension. - Att trivas på jobbet och alla psykosociala frågor. 1b. Vad anser du är viktigast att göra på företaget för att arbetsmiljön ska vara bra? - Ha regelbundna, återkommande tillfällen att diskutera och reflektera om hur vi har det på arbetsplatsen och över vår arbetsmiljö. - Jag anser att ha en öppen kommunikation och medvetenhet är viktigt. Alla skall veta vad som gäller, vad som beslutas osv. - Hela tiden vara observant på förändringar och nya saker som händer. Värdera arbetsmiljöns påverkan. - Göra regelbundna riskbedömningar för att förebygga skador och olyckor. - Att få all personal delaktiga i arbetsmiljöarbetet och att det ska finnas en vi känsla 9

- Att ha regelbundna personalmöten där vår egen arbetsmiljö diskuteras och att få all personal delaktiga. - Gå regelbundna skyddsronder och därmed gå igenom risker och göra handlingsplaner utifrån de identifierade risker som finns samt att följa upp insatta åtgärder. Begreppet arbetsmiljö och vad som är viktigt att göra för att arbetsmiljön ska vara bra på företaget upplevde intervjupersonerna på olika sätt. Det mest gemensamma för det som togs upp var den fysiska miljön, att sträva efter att minimera hälsorisker, skador och olycksfall. Även trivsel och få all personal delaktiga i arbetsmiljöarbetet var viktigt. 2. Hur har ni tidigare arbetat med arbetsmiljöfrågor? - Vi har gått regelbundna skyddsronder. - Vi har fokuserat arbetet på den fysiska miljön. - Vi har funnits i 5 år och har tänkt på arbetsmiljön utan att ha något system eller rutin. - Vi har inte arbetat strukturerat med dessa frågor innan kursen - Vi har inte medvetet arbetat med dessa frågor tidigare. - Vi har inte haft några regelbundna möten på arbetsplatsen, men vi går på regelbundna kurser som Byggnads anordnar. - Vi är ett isocertifierat företag och har jobbat med det systematiska arbetsmiljöarbetet i cirka 5 år. Hur man innan utbildningen Framgångsrika småföretag jobbat med arbetsmiljöfrågor såg lite olika ut. Flera av företagen var relativt nystartade och hade inte kommit igång att jobba med dessa frågor på ett strukturerat sätt. Även här framkom det att man mest jobbat med den fysiska arbetsmiljön och då i samband med att man gått skyddsrond. Endast ett företag hade jobbat strukturerat med systematiskt arbetsmiljöarbete innan man gick kursen. 3. Eventuella svårigheter som ni har haft att integrera dessa frågor i ert dagliga arbete? - Eftersom vi inte arbetat strukturerat med arbetsmiljöfrågor tidigare, har vi inte haft några svårigheter. Vi fick hjälp och tips på kursen har det kan se ut. - Det är svårt att få ihop alla papper och blanketter, när man skall ha alla rutiner nedskrivet - Inga svårigheter - Inga svårigheter 10

- Det kan vara svårt att få personalen delaktiga i vårt företag mycket på grund att man är ute på olika jobb och träffar sällan sina medarbetare. - Tidsbrist - Vi har inga direkta svårigheter, men att ha tid att hålla sig ajour och att uppgradera nya direktiv och nya policys Hälften av företagen upplevde inga svårigheter att integrera arbetsmiljöarbetet i sitt dagliga arbete. Okunskap och tidsbrist samt att få all personal delaktiga var andra förklaringar till svårigheter. 4. Har företaget lyckats göra de anställda delaktiga i projektet? - Inte i genomförandet, men efter det är det okey. - Vi diskuterar arbetsmiljön 1 gång i månaden som en stående punkt på våra personalmöten. Alla är medvetna om nya rutiner mm. Teorin fungerar bra men kommer det att göra det i praktiken? - Ja, vi har diskuterat med alla. - Ja vi har gått igenom med alla. - Lite delaktighet finns, men man önskar att det skulle vara mer. - Ja genom arbetsplatsträffarna som vi har. Vi har gemensamt gjort riskbedömningar och handlingsplaner. - Ja, vi har regelbundna personalmöten, men delaktigheten bland personalen kan alltid bli bättre. Alla företagen har lyckats göra de anställda delaktiga i projektet i olika omfattningar. På flera av företagen har man delat ut checklistor från utbildningen om riskbedömningar där var av en av medarbetarna får skriva om sin egen upplevda arbetsmiljö. Checklistorna har sedan sammanställts och man har gemensamt börja jobba med handlingsplaner. Två av företagen har efter utbildningen börjat med regelbundna personalmöten, arbetsplatsträffar där den egna arbetsmiljön är en stående punkt. De anställda har blivit delaktiga genom möten och samtal på arbetsplatsen. 5. Hur ser intresset ut för projektet bland de anställda? - Inget större intresse från de anställda, de tycker nog att vi sköter det bra - Vet inte, jag har inte fått några synpunkter. - De tycker att det är bra. - Mycket bra att vi får rutin på arbetsmiljöarbetet 11

- Inget större intresse har visats. - Inget större intresse - Inget större intresse har visats. Rörande hur intresset för projektet ser ut bland de anställda svarade fem personer att de anställda inte hade visat något större intresse för projektet medan två personer hade märkt att de anställda upplevde att det var bra att de hade fått rutiner på sitt arbetsmiljöarbete. 6. Hur har det märkts att företaget har deltagit i projektet? - Vi har fått ordning på papper och rutiner. - Vi har mer struktur och ordning på vad som gäller. - Vi har låtit samtliga anställda fylla i en checklista för skyddsrond och från denna gjort en handlingsplan. - Vi vet hur vi skall gå tillväga när det gäller problem som uppstår i arbetet, vi har våra checklistor att fylla i, där vi även fyller i svårighetsgraden av problemet och åtgärdar efter den bedömningen. - Vi har börjat med regelbundna arbetsplatsträffar där arbetsmiljön är en stående punkt. Var och en av de anställda har fått fylla i en enkät om upplevelse om sin egen arbetsmiljö. - Vi har upprättat en arbetsmilöpolicy och har iordningställt en pärm med alla relevanta dokument och checklistor. Alla anställda känner till innehållet i pärmen och vi går igenom vad som skall göras på våra personalmöten. - Eftersom vi redan hade ett bra fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete har det inte märkts att vi deltagit i denna utbildning. Flera av företagen nämner att projektet har varit ett startskott för dem att komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt att få struktur och rutiner i arbetet. Något företag har startat med regelbundna personalmöten något som man tidigare inte haft. 7. Vilka är de viktigaste lärdomarna från projektet? - Lärt sig regler, lagar och vilket ansvar som ligger hos arbetsgivaren. - Alla lagar, föreskrifter som finns. Vem som ansvarar för att upprätthålla en god arbetsmiljö på företagen. - Att det är viktigt att hela tiden tänka på hur arbetsmiljön kan förbättras. - Att man kan vara ett steg före så att det inte förekommer några olyckor. 12

- Att man har arbetsplatsträffar och gör uppföljning. Att personalen känner sig delaktiga i arbetet och vet hur det ser ut framöver med inkomna jobb mm. - För min egen del har det varit att få en inblick i vad alla lagar och föreskrifter säger. Vi vet vad som gäller och naturligtvis att vi har kommit igång med vårat SAM. Utbildningen har genererat i mycket. - Det har varit bra att få träffa andra företag och se hur de jobbar samt att få feedback på hur vi själva jobbar med dessa frågor. Projektet har verkat som en tankeställare och man har fått upp ögonen för arbetsmiljöfrågor, arbetsmiljölagen och vilket ansvar som vilar på arbetsgivaren. Alla uppger att de har kommit igång med arbetsmiljöarbetet och att det kommer att fortgå, tack vare deras rutiner. Flertalet ser fördelar med att träffas i nätverk och skulle vilja fortsätta träffas för att hålla frågorna levande. 8. Vad anser du att vi inom företagshälsovården skall förbättra/förändra för att bättre kunna möta Ert företags behov/förväntningar? - Det är bra att företagshälsovården anordnar kurser, men kanske fler företag från samma bransch nästa gång. - Vi är nöjda som det är, ni har ett brett utbud av tjänster. - Ingenting har de övriga företagen svarat. Kommentarer till denna fråga var från flera av företagen att de mest anlitar företagshälsovåren för regelbundna hälsokontroller och för att medverka i deras skyddsronder samt i rehabiliteringsärenden. 13

7. DISKUSSION Det huvudsakliga syftet med studien har varit att öka min egen kunskap om det systematiska arbetsmiljöarbetet för att kunna vara en resurs för våra anslutna kunder samt att se om Framgångsrika småföretag har varit en bra metod för småföretagarna att komma igång med detta arbete. Som nämnts i bakgrunden är 98 % av Hälsolänkens anslutna företag småföretagare. Det är oftast företagssköterskan som verksamhetsplanerar tillsammans med företagaren med utgångspunkt från kundens behov. Då är det mest naturligt att utgå från Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. I denna föreskrift står det skrivet i paragraf 12. För att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet när kompetensen inte finns inom det egna företaget rekommenderar man att anlita FHV eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. Under mina pågående studier till företagssköterska har det tillsammans med min erfarenhet från företagshälsovåren blivit tydligt att vi som företagssköterskor som träffar våra kunder ofta skall kunna ses som en resurs i dessa frågor och kunna hjälpa dem tillrätta. Ett sätt är att kunna erbjuda utbildningar om så önskas. I boken Arbetsmiljö i Sverige 2004 (14) menar författarna att det finns en riklig tillgång till olika typer av strategier för arbetsmiljöarbete i små och medelstora företag. Några av dem är väl utvärderade men flertalet inte. De menar att det inte är realistiskt att tro att småföretagaren själv ska ha tid att själv sätta sig in i detta utbud av alternativ. Externa aktörer behöver kompetensutvecklas för att kunna arbeta effektivt gentemot företagen. Resultatet av studien visade att företagen har kommit igång bra sitt arbete och tyckte att utbildningen gett dem kunskap och verktyg för sitt fortsatta arbete. Ett av de intervjuade företagen, en filial till en koncern, jobbade sedan flera år redan med SAM då de var isocertifierade. Trots detta upplevde man att utbildningen var bra att gå för att få bekräftat att man jobbar rätt och för att få erfarenhetsutbyte med andra företag. Min frågeställning huruvida projektet Framgångsrika småföretag har lyckats få företagen att komma igång med sitt SAM samt om utbildningsformen att bilda nätverk har varit en bra metod för detta får anses vara besvarad, då jag genom mina intervjuer kunnat konstatera att samtliga företag som inte tidigare arbetat strukturerat med dessa frågor kommit igång bra samt att de har en förståelse för att arbetsmiljöfrågor är viktiga och att det krävs delaktighet från de anställda. Utbildningsformen att träffas i nätverk har uppfattats som ett bra sätt framförallt för erfarenhetsutbyte. Ett företag nämnde att utbildningen antagligen skulle ha varit bättre för dem om man hade haft något mer företag i samma bransch som sin med. Mycket av detta står i enlighet med studien FöretagSAM (11) där två modeller jämfördes, handledarmodellen och nätverksmodellen för implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre företag. Där visades det att fördelar med nätverksmodellen var just möjligheterna till utbyte av erfarenheter och material med andra företag. Nackdelar med denna modell var att få arbetsmiljöarbetet att tränga ner till den enskilda i företaget. 14

Handledarmodellen visade sig i flera avseenden vara effektivare än nätverksmodellen. En av fördelarna med handledarmodellen var att man hade sina träffar på det egna företaget och att och att all personal deltog, detta ökade delaktigheten men det sågs också som en nackdel eftersom det var resurskrävande när all personal skulle medverka på mötena. Jag kan tänka mig att en kombination av de bägge modellerna skulle passa många småföretagare. Prevents mål med utbildningen Framångsrika småföretag var att deltagande företag vid sista träffen har upprättat; - En handlingsplan för verksamheten och för sitt arbetsmiljöarbete. - En arbetsmiljöpolicy. - Övrig dokumentation som riskbedömningar, sammanställningar av eventuella skador och allvarliga tillbud och instruktioner för eventuella allvarliga risker. - En process för ständiga förbättringar. Projektgruppen för Framgångsrika småföretag har gjort en sammanställning av projektet (15). De kom fram till en rad förbättringsmöjligheter för utbildning. Några förbättringar när det gällde rekryteringen var att en tidigare samverkan med företagshälsovården skulle kunna ha underlättat rekryteringen av företag och därmed skapa en bättre plattform för att projektets idé ska leva vidare efter projektets slut. När det gällde utbildningens genomförande var ett förslag att upplägget av utbildningen även borde ha omfattat en kontakt mellan konsulten och företagen mellan träffarna och ett konsultbesök hos företagen. Rätt genomfört skulle konsultbesöket hjälpa företagen att bättre förankra projektets utvecklingsarbete hos personalen. Med dessa förbättringar skulle även priset på utbildningen ha sett annorlunda ut. Priset på utbildningen var 1000 kronor per företag om priset höjts till cirka 3000 eller 4000 kronor per företag skulle troligtvis rekryteringen bli ännu svårare men höjningen skulle nog förbättra deltagandet. Två av företagen hade mer än tio anställda och för dem krävs det en skriftlig arbetsmiljöpolicy (6). En intervjuperson beskriver att företaget behövde ha hjälp med dokumentationen när de gick med i projektet och under projektets gång fick man hjälp av handledaren och kursmaterialet att få fram rätta checklistor för sin bransch. Det upplevdes som ett tungt arbete när man skall ha ha alla rutiner dokumenterade, men när det väl är gjort underlättas det fortsatta arbetet. I boken Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag (2) visade det sig att många mindre företag anser att föreskrifter och lagar gällande arbetsmiljön är svåra att tolka och att de är skrivna på ett byråkratiskt, främmande språk samt att arbetsmiljöarbetet är någonting skilt från den egentliga verksamheten. Om man vill väcka småföretagarnas intresse måste man därför tala samma språk. Vad som framkom i denna studie var att Prevents utbildningsmaterial var lättskrivet och lätt att förstå och detta tillsammans med handledaren fick det att klarna. I den grundläggande beskrivningen av arbetsmiljön nämndes att man först tänkte på den fysika miljön som att minimera risker, skador och olyckor, medan andra mest tänkte på den psykosociala miljön som trivsel och delaktighet. Företagen vill erbjuda sin personal ett omväxlande arbete och man är angelägen om att ingen ska bli sjuk på grund av sitt arbete och strävar därför att minimera hälsorisker, skador och olycksfall. 15

På frågan hur det har märkts att de gått utbildningen och de viktigaste lärdomarna från projektet visade studien på att de flesta ansåg att man fått ordning och struktur på sitt SAM genom att ha gjort en arbetsmiljöpolicy, riskbedömningar på företaget var påbörjade och en del risker i den fysiska miljön var åtgärdade, några exempel på förbättringar som gjorts var bättre ventilation med insättande av utsug och bättre belysning. De som tidigare inte arbetat aktivt med arbetsmiljön hade fått den knuff som behövdes för att komma igång och de kommer att jobba vidare med frågorna. Två av företagen nämnde att det kändes skönt att veta att de uppfyller de lagar och krav som ställs på dem. Nu kände de ingen oro ifall de skulle få inspektion av arbetsmiljön. Projektets effekt på företagens arbete med frågorna har till största del legat i att projektet kan ses som ett startskott för arbetsmiljöarbetet och man inser att det är en ständigt pågående process som skall integreras i det dagliga arbetet. Delaktigheten inom företagen anses vara viktigt hos de flesta av intervjupersonerna, men inte alla företag har lyckats göra de anställda helt delaktiga. Huvudansvaret för hur delaktigheten ser ut på företaget ligger hos ledningen. Jag anser dock att att personalen själva bör ta ett ansvar över hur delaktigheten ser ut. En stor bit ligger i intresset hos det som arbetet ytterst berör, de anställda. Är den anställde inte intresserad är det svårt att vara delaktig. Delaktighet kan å andra sidan se ut på olika sätt och betyda olika saker för olika människor. I boken Delaktighet och dialog- på väg mot hållbara arbetsplatser (13) beskrivs dialog som en förutsättning för delaktiga medarbetare och kan utvecklas genom arbetsmöten och att delaktighet är ingenting man kan bli från en dag till en annan för detta krävs det träning. Detta får man som företagen beskriver genom att göra att ha regelbundna personalmöten där arbetsmiljön är en stående punkt. Jag tror att delaktighet är ett nyckelord för att lyckas med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågorna rör personalen och då är det viktigt att de är delaktiga i arbetet. Exempelvis boken Friskare arbetsplatser: att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats (7) lägger stor vikt vid delaktighet och ser det som en grundläggande strategi för ett lyckat arbete. På frågan på hur vi på företagshälsovården skall förbättra/förändra vårt arbete för att bättre kunna möta företagens behov/förväntningar fick jag inte så många svar, kanske en av anledningarna kan vara att intervjuaren var känd och representerade företagshälsovården. De svar som kom fram var att man anlitade företagshälsovården mest för regelbundna hälsokontroller och för att medverka i deras skyddsronder och rehabiliteringsärenen. Detta överenstämmer med vad som kommit fram i tidigare studier (2). De tjänster som småföretagen efterfrågade på FHV toppades av sjukvård, arbetsrelaterad sjukvård, rådgivning och rehabilitering. Kommer vi då på min företagshälsa att marknadsföra och genomföra fler utbildningar av denna typ? Finns behovet och efterfrågan från småföretagarna att bilda nätverk kan vi genomföra utbildningen. Den bedömning jag har idag är att kostnaden för denna utbildningsform kommer att bli relativ hög 5000-6000 kronor per person, detta satt i relation till att det inte var speciellt lätt att rekrytera till kurserna i Prevents regi med en kostnad på 1000 kronor per företag. Däremot kan vissa idéer från detta projekt användas i vår BAM- (Bättre arbetsmiljö) -utbildning. 16

Det som bör beaktas i denna studie är att underlaget är litet då endast sju personer på fyra företag som genomgått utbildningen intervjuades. Bortfallet på en person torde inte ha påverkat resultatet. Urvalet av företag som skulle vara med gjordes tillsammans med handledaren för utbildningen. Det grundläggande var att tillfrågade företag hade tid och intresse för att delta i studien. För att hinna med arbetet valde jag att utföra sju intervjuer. Att företagen var positiva till att medverka kan ha påverkat arbetet mot en mer positiv bild av projektet. Frågeunderlaget till intervjuerna skickades ut i förväg, flera av de intervjuade hade inte besvarat frågorna innan utan svaren skrevs i under intervjuns gång. Det visade sig att flera av frågorna var svåra att svara på, de visste inte riktigt vad jag var ute efter. Jag lärde mig därmed att det är viktigt att formulera frågorna så att man verkligen får svar på det man vill. Ingen bandspelare användes, och detta innebar en viss stress för mig att hinna anteckna och försöka uppfatta intervjupersonerna rätt. En nackdel med metoden är att många av svaren delvis måste tolkas, och där ligger en risk för feltolkningar. Man bör därför vara försiktig med att dra några generella slutsatser av resultatet, men studien ger ändå en relativ god inblick i företagens tankar om utbildningen och arbetsmiljöarbetet. Slutsatser: De medverkande företagen har kommit igång bra med sitt SAM och de har sett utbildningen mest som ett startskott att komma igång. Företagen inser att arbetsmiljöarbetet kan ses som en ständigt pågående process som man aldrig blir fullärd inom. Några av de hinder som småföretagarna upplevede med att komma igång med det systematiskt arbetsmiljöarbete var okunskap, svårt och krångligt regelverk, tidskrävande samt att få personalen delaktiga. Möjligheter/framgångsfaktorer som småföretagen ser med det systematiska arbetsmiljöarbetet efter utbildningen var att de fått ordning och struktur på arbetsmiljöarbetet genom att ha upprättat en arbetsmiljöpolicy, att jobba för att minska arbetsskador och olyckor genom riskbedömningarna och göra handlingsplaner, att ha regelbundna personalmöten med all personal där arbetsmiljöfrågor är en stående punkt, detta för att skapa delaktighet och trivsel och därmed ett bättre arbetsklimat. Vad skall vi på företagshälsovården fortsätta jobba med för att vara en resurs för våra anslutna småföretag i deras fortsatta arbetsmiljöarbete? Vi har en möjlighet att i våra årliga verksamhetsplaneringar tillsammans med företagarna gå igenom arbetsmiljöarbetet på företaget samt att då kunna vara en resurs för dem i deras egna identifierade frågeställningar och problemområden. Det hade varit intressant att kunna följa upp företagen i arbetet om några år för att se om de lyckats vidmakthålla arbetet och se hur det har utvecklats. 17

8. REFERENSER 1 Bornberger-Dankvardt S, Ohlsson C-G, Andersson I-M, Rosen G. Arbetsmiljöarbete i småföretag. Arbete och Hälsa Nr 2005:6. Arbetslivsinstitutet 2 Bornberger-Dankvardt S, Ohlsson C-G, Westerholm P. Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag. Arbetsliv i omvandling 2003:1. Arbetslivsinstitutet. 3 Arbetsmiljöverkets författningssamling. Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. 4 Gelin A, Holm A. (2002) Fri, frisk och framgångsrik? Om småföretagens hälsa och arbetsmiljö. Prevent. 5 Ahlborg K. (2005) Arbetsmiljölagen - med kommentarer. 4:e upplagan. Prevent. 6 Vägen till SAM-systematiskt arbetsmiljöarbete (2005). Prevent. 7 Angelöw B (2002). Friskare arbetsplatser: att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Studentlitteratur. 8 Systematiskt arbetsmiljöarbete - en vägledning. Arbetsmiljöverket 2001. 9 Bergdahl I. Systematiskt arbetsmiljöarbete i det mindre företaget. Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 2003-2005. 10 Gunnarsson K, Andersson I-M & Rosén G (2004) Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i mindre tillverkningsföretag i Dalarna. Arbete och Hälsa 2004:11, Arbetslivsinstitutet. 11 Andersson I-M, Rosén G & Klusell L (2006) FöreatgSAM En jämförelse av två modeller för implantering av systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre tillverkningsföretag. Arbete och Hälsa 2006:5, Arbetslivsinstitutet. 12 Handledning till projektledare och företag. Dokument. Prevents projekt Framgångsrika småföretagare. 13 Thelander E (2003). Delaktighet och dialog- på väg mot hållbara arbetsplatser. Arbetslivsinstitutet. 14 Andersson I-M, Hägg G & Rosén G (2006) Arbetsmiljö i Sverige 2004. Arbete och Hälsa 2006:6, Arbetslivsinstitutet. 15 Avslutsrapport Framgångsrika småföretag (2007) Prevent. 18

Bilaga 1 19

20

21

Bilaga 2 Handledarmodellen Handledarmodellen utgår ifrån en metod och ett material som är framtaget av Småföretagsenheten vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. SAMarbetei det lilla företaget är en metod som hjälper företag att starta ocd driva systematiska arbetsmiljöarbete. Till metoden hör ett material i form av en pärm, en cd-skiva och en handledarmanual. Pärmen och cd-skivan blir företagets arbetsmaterial/verktygslåda. Den innehåller checklistor, blanketter, instruktioner, dagordningar, faktablad m.m. för det systematiska arbetsmiljöarbetet. SAMarbetet startar med att handledaren hjälper företaget att komma igång. Arbetet genomförs enskilt på varje företag och samtliga medarbetare deltar. Handledare genomför fyra arbetsmöten á en och en halv timme och för de tre första med cirka två månaders mellanrum på arbetsplatsen. Alla på företaget förväntas delta i och genomföra arbetsuppgifter med stöd av arbetsmaterial i pärmen och på cd;n mellan arbetsmötena. Resultaten redovisas vid nästkommande arbetsmöte. Vid den första träffen går man igenom arbetsmaterialet pratar om policy för arbetsmiljön och arbetsmiljöundersökningar. I samband med möta två diskuterar man en egen arbetsmiljöpolicy samt hur arbetsgivaren kan fördela arbetsuppgifter till medarbetarna. De arbetsmiljöundersökningar man arbetat med mellan möte ett och två blir underlag till den handledningsplan som skapas. Vid möte tre ger handledaren informationom uppföljning av åtgärder och hur man skapar rutiner. Möte tre avslutas med att alla på arbetsplatsen skriftligt (blankett som ingår i modellens arbetsmaterial) får utvärdera ett antal påståenden om arbetsmodellen och om det resultat den gett. Ett år efter det att projektet startat på företaget genomför handledaren det fjärde mötet som är ett revisionsmöte. Detta sker bland annat genom att en checklista systematiskt arbetsmiljöarbete med 16 frågor besvaras med ja eller nej. Handledaren gör en bedömnning vid mötet och fyller i svaren i samband med företagens redovisning och kompletterande diskussioner. Nätverksmodellen I nätverksmodellen medverkar fler företag i en region, de samverkar med syftet att införa systematiskt arbetsmiljöarbete på det egna företaget. En chef/arbetsgivarrepresentant och ett skyddsombud/personalrepresentant förväntas medverka i tio nätverksmöten under ett år. Inledningsvis hölls mötena var tredje vecka för att senare glesas ut i tiden. En handledare höll i programmet för mötena och var dessutom tillgänglig för varje enskilt företag mellan mötena. Mötena genomfördes under två timmar på sen eftermiddag. De tre första mötena hölls på neutral plats och därefter cirkulerade resterande möten med undantag av det sista på de olika företagen. Varje möte hade ett tema och en expert som föreläsare runt ett arbetsmiljöämne som de själva valt ut. Exempel på teman de valt ut; SAM ur myndighetsperspektiv, erfarenheter från att arbeta i nätverk, paralleller mellan medicinska aspekter och SAM, begreppet arbetsfriska, yrkeshygieniska metoder och mätningar, riskanalyser, kemikalier och hur man tolkar reglerna, rehabilitering, hälsoekonomi. Efter föreläsningarna diskuterade nätverket en frågeställning med utgångspunkt från föreläsningen. Resultatet redovisades gemensamt. På mötena redovisadeföretagen också vad som hänt på det egna företaget sedan föregående mötet samt 22

vad man planerar att göra till nästa möte. Tillbaka på det egna företaget förväntades representanterna involvera övriga medarbetare på arbetsplatsen för att företagens egen drivkraft skulle medverka till ett bra resultat. Hela arbetet med att införa SAM på det enskilda företagen avrapporterades i samband med möte tio. Några veckor före möte tio fick företagen en frågelista med punkter som skulle redovisas på mötet. Dessa var: Handlingsplan- aktiviteter/genomförande/uppföljning Arbetsmiljöpolicy- genomförande/förankring Arbetsplatsträffar- genomförande/frågeställningar Arbetsmiljöuppgifter- fördelning och ansvar Rutiner- vad/skriftliga/efterlevnad Hälsa/tilllbud/olycksfall Det årliga arbetsmiljömötet- planering/uppföljning Vad som är svårt och vad som är lätt i arbetet Annat som ni tycker omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet I samband med det sista mötet gjorde handledaren en bedömning och fyllde i samma checklista systematiskt arbetsmiljöarbete för respektive företag, som användes i handledarmodellen. 23