Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1(90)

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 1(90)

Årsredovisning 2013 2(90)

Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet... 6 Kommunens organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommunen... 8 Kommungemensamma och övergripande finansiella mål... 8 Omvärldsanalys/Samhällsekonomins utveckling... 15 Viktiga händelser... 15 Befolkningsutveckling... 16 Känslighetsanalys... 16 Finansiell analys/årsresultat/balanskrav... 17 Driftredovisning med nämndresultat... 18 Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning... 19 Pensionsmedelsförvaltning... 20 Eget kapital/skuldsättning och soliditetsutveckling... 20 Likviditet och rörelsekapital... 21 Borgensåtagande... 21 Skogen... 21 Avgiftsfinansierad verksamhet... 21 Investeringsredovisning... 23 Framtiden... 24 Personalredovisning... 24 Kommunens samlade verksamheter... 29 Kommunala uppdragsföretag... 29 Kommunkoncernen/ForshagaBostäder AB med dotterbolag... 29 Finansiell analys Kommunkoncernen... 32 Kommunledningsstab... 33 Viktiga händelser... 33 Måluppfyllelse... 33 Ekonomiskt utfall... 35 Investeringar... 35 Personal... 35 Nyckeltal... 35 Framtiden... 35 Näringsliv och turism... 36 Viktiga händelser... 36 Måluppfyllelse... 36 Ekonomiskt utfall... 37 Investeringar... 37 Årsredovisning 2013 3(90)

Personal... 37 Nyckeltal... 38 Framtiden... 38 Kommunteknik och service... 39 Viktiga händelser... 39 Måluppfyllelse... 39 Ekonomiskt utfall... 41 Investeringar... 41 Personal... 41 Nyckeltal... 42 Framtiden... 42 Kultur och fritid... 43 Viktiga händelser... 43 Måluppfyllelse... 43 Ekonomiskt utfall... 44 Investeringar... 44 Personal... 44 Framtiden... 44 Barn och utbildning... 45 Viktiga händelser... 45 Måluppfyllelse... 45 Ekonomiskt utfall... 47 Investeringar... 48 Personal... 48 Nyckeltal... 49 Framtiden... 51 Miljö- och bygg... 52 Viktiga händelser... 52 Måluppfyllelse... 52 Ekonomiskt utfall... 54 Investeringar... 54 Personal... 54 Nyckeltal... 55 Framtiden... 55 Vård och omsorg... 56 Viktiga händelser... 56 Måluppfyllelse... 56 Ekonomiskt utfall... 58 Investeringar... 58 Årsredovisning 2013 4(90)

Personal... 58 Nyckeltal... 59 Framtiden... 59 Lärande och arbete... 60 Viktiga händelser... 60 Måluppfyllelse... 60 Ekonomiskt utfall... 62 Investeringar... 62 Personal... 62 Nyckeltal... 63 Framtiden... 64 Överförmyndarnämnden... 68 Viktiga händelser... 68 Måluppfyllelse... 68 Ekonomiskt utfall... 69 Investeringar... 70 Personal... 70 Nyckeltal... 70 Framtiden... 70 Valnämnd... 71 Viktiga händelser... 71 Måluppfyllelse... 71 Ekonomiskt utfall... 72 Investeringar... 72 Framtiden... 72 Ekonomi... 73 Sammanställd redovisning resultaträkning... 73 Sammanställd redovisning/redovisning av kassaflöden... 74 Sammanställd redovisning balansräkning... 75 Sammanställd redovisning noter... 76 Kommunen resultaträkning/redovisning av kassaflöden... 79 Kommunens balansräkning... 80 Kommunen noter... 81 Tillämpad redovisningsprinciper... 87 Redovisningsmodell... 88 Revisionsberättelse... 89 Årsredovisning 2013 5(90)

Kommunalrådet har ordet 2013 var, som alla år, fyllt av olika händelser. Här beskrivs ett axplock. Det kommunala bostadsbolaget avslutade bygget av tre nya hyresfastigheter på Geijersgatan i Forshaga tätort. Det finns ett ytterligare behov av lättillgängliga bostäder. Tyvärr saknas i nuläget intresserade byggare utöver FABO. Därför kan det för tillfället inte byggas lika snabbt som vi önskar. De tätare bussturerna mellan Deje och Karlstad började att rulla. Många är nöjda och resandet har, enligt Värmlandstrafik, ökat med cirka 20 %. Under 2013 påbörjades så äntligen ny- och ombyggnationsarbetet av Dejeskolan. Cirka 32 mnkr investeras. De flesta av de gamla byggnaderna ska sedan rivas och ge plats för en bättre utemiljö än den som finns idag runt skolbyggnaderna. Arbetsmiljön för elever och skolpersonal har prioriterats under flera år. I nuläget återstår fasadarbeten på Skivedsskolan. De startar 2014. Deje Folkets Hus är numera i kommunens ägo. Fastigheten heter både Folkets Hus och Kulturhuset. Vilket namn som används beror på vem som är arrangör till den verksamhet som utannonseras. Mycket har investerats i fastigheten efter övertagandet. 2013 lades taket om för 869 000 kronor. Delar av fastigheten hyrs av en Folkets Husförening. Kommunen anordnar många kulturaktiviteter i huset. Till exempel Teknikverkstad för barn. Den är omtyckt och välbesökt. Positiva mötesplatser ökar kommunens attraktivitet. Lustenrundans invigning skedde även 2013 i Kulturhuset. Rundan anordnades för andra året i rad i samverkan mellan kommunen och många konsthantverkare/ slöjdare. En mötesplats av annat slag invigdes tidig höst 2013. Jag tänker på Värmlands första cementgjutna skatepark. Investeringen möjliggjordes genom en samfinansiering mellan bl.a. Värmlands Idrottsförbund, Mölnbacka Trysils Bostadsstiftelse samt kommunens investeringsbudget. Stora investeringar, i våra mått mätt, gjordes i sanering av gator, vägar och VA ledningar. Till detta ändamål fanns 2 mnkr. Ytterligare 1,3 mnkr fanns till fiberutbyggnad och 0,4 mnkr av dessa användes 2013 och resten förs med till 2014. I budgeten som antogs i november lyckades vi skapa utrymme för en årlig uppräkning av prisökningar inom Kommuntekniks ansvarsområde. De har tidigare enbart fått löneökningskompensation som alla andra. Även detta år hade kommunernas verksamheter svårigheter att avsluta 2013 inom den budgetram som sattes i november 2012 i kommunfullmäktige. Det handlar främst om hemtjänsten och individ- och familjeomsorgen som krävde resurser utöver ram. Å andra sidan är det också två verksamheter som har svårast att exakt sia om framtiden. Behov kan uppstå hastigt. Lika fullt är det viktigt att ständigt se över den totala budgeten för en nämnds verksamhet och försöka spara in på andra områden när det drar iväg på ett område. Forshaga kommun samverkar med andra kommuner i olika frågor. Ett antal e-tjänster kunde införas tack vare medlemskapet i Drifts- och servicenämnden. I december besökte SKL kommunen. Vi skärskådades i ett arbete som kallas Kommunkompassen. Man tar tempen på hur kommunen fungerar. Vi fick mycket gott betyg. Det var ett bra betyg för anställda och förtroendevalda! Årsredovisning 2013 6(90)

Kommunens organisation 2013 Årsredovisning 2013 7(90)

Kommungemensamma mål Målområde Medborgare Alla har en god uppväxt Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna God hälsa bland medborgarna Förvaltningsberättelse kommunen Inledning Årsredovisningen är en viktig del i kommunens ekonomisystem. Den ska ge information om kommunens och koncernens verksamhet och ekonomiska ställning. Detta redovisas i dokumenten resultaträkning, redovisning av kassaflöden och balansräkning. I årsredovisningen görs också en avstämning mot budget och vissa tillbakablickar under några år. Årsredovisningen är också kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret 2013. Den har utarbetats av ekonomikontoret och kommunledningskontoret i samarbete med förvaltningarna, som själva svarar för sina verksamhetsberättelser. För den som vill ha mera information hänvisas till respektive nämnd/styrelses mera detaljerade verksamhetsberättelser, och till ekonomikontorets detaljerade bokslutsmaterial. Kommungemensamma och övergripande finansiella mål Vision Barnkommun i Värmland. Forshaga kommun, där alla utvecklas till trygga, nyfikna och kreativa medborgare. Arbetet med att stärka varumärket har intensifierats under året med utbildning av samtlig personal inom värdskapet. Kommunen har antagit en värdegrund, där implementeringsarbetet påbörjats. En medarbetar- och ledarpolicy har tagit fram. Kommunen genomförde kommunkompassen 2008, och har åter genomfört den under december 2013. Det har pågått ett intensivt arbete med förbättringar sedan Kommunkompassen genomfördes 2008. Målområde Medarbetare Kompetenta medarbetare En god hälsa bland medarbetarna Målområde Ekonomi Hållbar utveckling Tillväxt God ekonomisk hushållning Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan; - det politiska systemet - kommunens förmedling av tjänster - kommunen som arbetsplats - utveckling av lokalsamhället Kommunkompassen utvärderar inte verksamheten i sig utan sättet att leda och sättet att samspela med organisationen. För att få en bättre ledning och styrning har kommunen sedan 2010 arbetat med Stratsys som styr- och ledningssystem. 2013 års Kommunkompass innebar att kommunen förbättrat sig på samtliga punkter. Med ett mycket bra resultat kan kommunen stolta visa upp för medborgarna, att förändringsarbetet lönat sig. Nu fortsätter förändringsarbetet, och en ny åtgärdsplan kommer att fastställas under våren. Utvärdering i enlighet med Kommunkompassen kommer att göras med 2-3 års mellanrum. För att verksamhetsstyrningen ytterligare ska förbättras har politiker och tjänstemän reviderat kommungemensamma mål och nämndmål inför budget 2014. Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 8(90)

Medborgare Alla har en god uppväxt Sammanfattande analys Målet är delvis uppnått Medborgarna i kommunen har goda förutsättningar till en bra livsmiljö. Arbetsgruppen Intryck Forshaga samordnar och förbättrar yttre miljöer fortsätter att skapa välkomnande miljöer. Förskola, skola och socialtjänst utvecklar samarbetet, vilket innebär att arbetet sker på ett rättssäkert sätt för våra barn och ungdomar. Kulturskolan ger många barn och ungdomar en innehållsrik fritid. De flesta aktiviteter som erbjuds är avgiftsfria. Den nya skatebordrampen har inneburit att många generationer träffats och kunnat åka skateboard långt fram på hösten. Många besökare har kommit från andra kommuner, vilket inneburit att Forshaga kunnat visa upp bredden på kommunens barn och ungdomssatsningarna. Kommunen erbjuder bra möjligheter till motion, kommunens stöd till föreningslivet innebär att utbudet av aktiviteter är mångfacetterat. Alla brukare erbjuds genomförandeplaner. Värdighetsgarantier har utformats och implementeringsarbetet pågår inom Vård och Omsorg. Beroendemottagningen Trappan har under året även haft insatser för ungdomar från grundskolan. Samtliga ungdomar som sökte sommarjobb vid kommunen fick arbete. Näringsliv och turism Den förvaltningsövergripande gruppen Intryck Forshaga har skapat ett forum för att samordna arbetet som rör de yttre miljön och välkomnande miljöerna i kommunen. En arbetsgrupp som syftar till att samordna frågor kring besöksmål och evenemang, där arbetet handlar om att synliggöra kommunens delaktighet i prioriterade evenemang runt om i Forshaga kommun, som t.ex. Friska Forshaga, Familjedagarna, Diggiloo och Lustenrundan. Kommunteknik och service Kommunteknik förvaltar och underhåller kommunens fastigheter. Drift och skötselinstruktioner för varje fastighet påbörjats i 40 % av fastigheterna. Kommunens lekplatser har fått många klagomål från allmänheten. De extra investeringsmedel som tilldelats kommunteknik har inneburit att upprustning av fyra lekplatser genomförts. Grönytorna klipps tillfredsställande och även städning av gatuytorna har varit bra. Resurser på blomsterarrangemang har inneburit välkomnande miljöer. Målet att asfaltera 2 % av kommunens gatunät har inte kunnat fullföljas, men med tillskott av AFApengar har 1,6 % kunnat genomföras. Kultur och fritid Simhallen erbjuder planlagd simundervisning för skolan och kommunens medborgare har hög simkunnighet. För att möta behovet från barn med i behov av särskilt stöd har ytterligare en simlärare anställts. Idrottsskolan har erbjudit lägerverksamhet på skolloven. Biblioteken genomför och planerar läseklubb och författarvecka. Kulturskolan genomför orkesterklass i alla åk 2 eller 3. Ämnen som dans, teater, cirkus och teknik erbjuds. Kulturskolan har fortsättningsvis långa köer till alla instrument, framförallt gitarr och piano. Kultur i skolan har planlagd verksamhet och erbjuder ett brett utbud av olika aktiviteter. Samtliga elever i kommunen har tagit del av Wermland Operas utbud under året. Kulturhuset erbjuder ledarledd verksamhet som skapande verkstad och teknikverkstad. Barn och utbildning Samtliga utredningar inom socialtjänsten görs i BBIC, barnet i centrum. Förskola, skola och socialtjänst har utvecklat ett rättssäkert samarbete. Det förbyggande arbetet har förstärkt genom att förvaltningen har två psykologer anställda som även arbetar med utbildning och konsultation. Genom samverkan mellan Kristinehamn, Kil, Hammarö har en skoljurist kunnat anställas. För de föräldrar som har svårigheter att klara föräldrarollen erbjuds stöd från bl.a. familjepedagoger, förskoleverksamheten, familjecentrum, skola, socialtjänst. Det finns bra möjligheter till delaktighet och inflytande för barn och föräldrar, i verksamheten. Det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång skapar goda förutsättningar för barn och ungdomars utveckling och lärande. Verksamheten har nolltolerans mot kränkande behandling, vilket har inneburit att det arbetats fram processdokument för att utreda, åtgärda och förebygga kränkningar. Alla ärenden diarieförs och nämnden har möjlighet att se hur många ärenden som påbörjats och när utredningen avslutas. Ett arbetssätt att minimera elevers frånvaro, för att öka närvaron, har utarbetats av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. För att arbetet ska få ge bra resultat är samverkan med hemmen en viktig framgångsfaktor. I samverkan med kulturplanen har barn och elever kunnat erbjudas kultur i olika former. Kommunen erbjuder alla barn och unga en organiserad, innehållsrik och omväxlande kulturupplevelse. Lärande och arbete Beroendemottagningen Trappan har under även haft insatser för ungdomar från grundskolan. Valmöjligheter för det livslånga lärandet har ökat genom att kommunen tecknat avtal med externa utbildningsanordnare. Trots ett ökat utbud har det varit svårt att attrahera unga arbetslösa med utbildningsinsatser. Förvaltningen har under året haft en högre utnyttjandegrad av insatser jämfört med tidigare år. Stödet har bestått av utbildningsinsatser, arbetsmarknadsåtgärder, mottagande av flyktingar, försörjningsstöd och drogavvänjande insatser. Vård och omsorg Inom LSS och socialpsykiatrin är i det närmaste alla beslut verkställda inom tre månader, och inom äldreomsorgen är hemtjänstens beslut verkställda. Inom särskilt boende har det inte alltid funnits boendeplatser Årsredovisning 2013 9(90)

för att kunna erbjuda boende inom tre månader, i dessa fall den enskilde erbjudits utökade hemtjänstinsatser eller korttidsboende för att öka tryggheten. För att bättre kunna möta människor med demenssjukdom finns numera demensteam. För att verksamheten ska kunna ha ett habiliterande och rehabiliterande förhållningssätt finns kompetenser som etikinspiratörer och ett brett värdegrundsarbete. Värdighetsgarantier har utformats och implementeras inom verksamheten. Kvalitetsutveckling och kvalitetskontroller görs regelbundet. Verksamheten erbjuder kultur- och fritidsaktiviteter både till personer i särskilt boende och ordinärt boende. Miljö- och bygg Vid revidering av äldre detaljplaner och vid framtagandet av nya planer har barnens säkerhet beaktats. Nämnden har antagit en barnchecklista som ännu tydligare ska visa hur arbetet ska säkerställa barns säkerhet. Rutin för ovårdade tomter har antagits och arbetet har påbörjats. Genom hastighetsregleringar och ändringar i de lokala trafikföreskrifterna har skolvägarna gjorts mer trafiksäkra. Skolskogar finns avsatt för barn och ungdom. Förvaltningen har utarbetat rutiner för att ge medborgarna en rättvis och rättssäker handläggning. Överförmyndarverksamheten Nämnden har genom rutiner, utbildning och kontinuerlig analys av verksamheten skapat en kvalitativt hög nivå av rättssäkerheten för barnens och medborgarnas bästa. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna Sammanfattande analys Målet är uppnått Medborgarnas tillgång till snabb och aktuell information har förändrats genomgripande med sociala medier. Även kommunens tryckta tidning Kommunkontakten har visat även fortsättningsvis ge medborgarna god information. Kommunledningsstaben Information till medborgarna är viktig för kommunens medborgare. Det sker dels genom ny teknik (webb och sociala medier) och genom traditionella kanaler/kommuntidning, press). Tillgång till information har ökat i takt med att sociala medier används. Närvaron på Facebook har förändrat dialogen med medborgarna. Vid samhällsstörningar har det visat sig vara mycket effektivt. Lättlästa nyheter har presenterats genom sex nyhetsbrev. Kommunens deltagande i SKL:s projekt om medborgardialog som en del av styrningen, har även öppnat upp för nya arbetsformer och processer i kommunfullmäktige. Det ger politiken god förståelse för sitt uppdrag samt att dialogen med medborgarna ger politiken ett bredare beslutsunderlag. Projektet har inneburit ökad samverkan mellan verksamheterna. Politiker på plats har ökat dialogen och politikernas synlighet. Näringsliv och turism Näringslivsenheten jobbar i många dialogprocesser där representanter för föreningar, utvecklingsgrupper, byalag och företagare har stora möjligheter att bidra. Processerna har tydligt fokus på att förbättra och utveckla pågående verksamheter. Med kommunen som uttalad processledare bidrar kommunen till att vara lyhörd inför medborgarna och därigenom utveckla kommunen. Kommunteknik och service Information om verksamheten finns på kommunens hemsida och Facebook. Vid större händelser finns information på hemsidan och Facebook hela dygnet. Medborgarna har stort utrymme genom Facebook att påverka verksamheten i dialog på bl.a. Facebook och genom kommunens synpunktshantering. Kultur och fritid Informationen till medborgarna om kultur och fritid, och kulturskolan och idrottsskolans utbud har utvecklats genom planerad och riktad kommunikation. Fokus har varit att alla barn ska få samma information och helst vid samma tidpunkt. Fokus har varit att kommunicera inför kommande evenemang. Information inför lov har samlats i särskilda broschyrer och särskilda flyers har varit effektiva medium. Information finns att tillgå på biblioteken. Informationen utökas genom gemensam webb i Värmland "Bibliotek Värmland" och en egen Facebooksida. Ungdomsrådet har regelbundet möten med kommunstyrelsens arbetsutskott. Ungdomsrådet har genomfört en rad planerade aktiviteter för unga i kommunen. Barn och utbildning Värdegrundsarbetet tillsammans med barn och ungdomar är ett ständigt pågående arbete. Barn och ungas förståelse av användandet av sociala medier är en viktig och omfattande påverkansfaktor och en stor utmaning. Barn, unga och vuxna kommer genom de individuella utvecklingsplaner som upprättas få större kunskap om verksamhetens mål och ansvar. Det gemensamma ansvar som skolan och vårdnadshavarens har för barn och ungdomars skapar bra förutsättningar för barn och ungdomars utveckling. Lärande och arbete Förvaltningen har utvecklat och aktualiserat former för medborgarna att kunna ta del av uppdragen, nå rätt tjänsteman och kunna lämna synpunkter. Inkomna klagomål redovisas till nämnden. Vård och omsorg Inom Vård och Omsorg finns tre värdighetsgarantier som garanterar att en kontaktperson är utsedd inom en vecka efter att beviljande av hemtjänstinsatser påbörjats och att kontaktperson är utsedd vid inflyttning till särskilt boende. En individuellt utformad genomförandeplan upprättas inom två veckor. Miljö och bygg För att öka medborgarnas förståelse och kunskap om olika åtgärder rapporteras dagligen på kommunens hemsida om aktuella händelser. Information sker även till medborgarna genom informationsmöten, Årsredovisning 2013 10(90)

annonsering och reportage i kommuntidningen Kontakten. Förvaltningen har infört fem e-tjänster. Överförmyndarverksamheten Överförmyndarverksamheten har genom dialog, information och utbildning bidragit till en bra verksamhet som skapat förståelse för det samhälleliga uppdraget. God hälsa bland medborgarna Målet är delvis uppnått Friskvård i olika former genom kommunens försorg bidrar till god hälsa. Kostenhet har satsat på bra mat och mer mat lagat från grunden. Inom kommunteknik och service pågår ett försöksprojekt för installation av ett nytt filter för att avhjälpa brunt vatten. Kultur för äldre erbjuder regelbundna aktiviteter. Simundervisning erbjuds både på skoltid och på fritiden. Årsredovisning 2013 11(90)

Medarbetare En god hälsa bland medarbetarna Sammanfattande analys Målet är delvis uppnått Kommunen har följt den nationella trenden och sjukskrivningarna ökar. Ökningen är inte så stor som på nationell nivå, men den är 5,02 %, vilket innebär en ökning jämfört med 2012. Ökningen är främst bland 50 år och uppåt. Ökningen är störst bland undersköterskor och barnskötare. Flera av förvaltningarna har låga sjuktal. Kommunledningsstaben Ett nytt samverkansavtal har utarbetats och som ger förutsättningar till ett strukturerat arbetsmiljöarbete. En av ledardagarna var innehållet att göra inspirerande arbetsplatsmöten, för att ta till vara medarbetarnas engagemang. Kommunteknik och service Förvaltningen har låga sjuktal. Vid förslitningsskador används företagshälsovården löpande i tidiga skeden för att undvika långtidssjukskrivningar. Kultur och fritid Förvaltningen har låga sjuktal. Regelbundna trivsel- och motionsaktiviteter genomförs. Barn och utbildning Den senaste medarbetarenkäten visar att stressen upplevs som hög och att ingen tid för återhämtning finns. Förvaltningen planerar tillsammans med personalavdelningen flera olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Medarbetarna trycker på vikten av närvarande och engagerade ledare. Lärande och arbete Den psykosociala arbetsmiljön i en viss verksamhet har varit ansträngd under året, med anledning av svårigheter att rekrytera chef. Förvaltningen har sammantaget låga sjukfrånvaro. Vård och omsorg Förvaltningens sjuktal har ökat under året, främst åldersgruppen 50 år och uppåt. En särskild kartläggning av sjukfrånvaron har inletts tillsammans med företagshälsovården. Miljö och bygg Förvaltningen har låga sjuktal och friskvårdsaktiviteter har genomförts under året. Användandet av friskvårdstimmen uppmuntras. Överförmyndarverksamheten Förvaltningen följer kommunen i stort gällande sjuktalen, vilket innebär en liten försämring mot förra året. Förvaltningen deltar i arbetet som övrig personal inom kommunen. Kompetenta medarbetare Sammanfattande analys Målet är uppnått 800 medarbetare i kommunen har introducerats i värdskap som förhållningssätt. Intranätet och Facebook är viktiga kanaler för att medarbetarna ska kunna vara välinformerade och delaktiga i kommunens arbete. Kontinuerligt genomförda ledardagar innebär kompetenta chefer, vilket ger ökade förutsättningar för kompetenta medarbetare. Kommunledningsstaben Intranätet har genom tekniska och informativa förbättringar ytterligare stärkts som kommunens huvudkanal vad gäller internkommunikation. Introduktionsdagarna för nyanställda har utvecklats till att även omfatta brandskyddsutbildning. Under året har fyra ledardagar genomförts, där fokus varit att utarbeta en medarbetar- och ledarpolicy. Utbildning gällande kollektivavtal, samt utveckling av arbetsplatsträffarna som ska ge inspiration till medarbetarna. Näringsliv och turism Värdegrunden är en hörnsten i arbetet med bemötande och värdskap. Organisationen har antagit en värdegrund och implementeringsarbetet har påbörjats. Kultur och fritid Mötesstruktur och ansvarsfördelning har utvecklats, där alla medarbetare har egna ansvarsområden, som följs upp regelbundet. Viktigt att medarbetarna blir bättre på att ta del av information på intranätet. Kommunteknik och service Samtliga medarbetare erbjuds vidareutbildning i form av kurser och mässor. En del av de arbeten som förvaltningen måste genomföra kräver utbildning, s.k. skallkrav, vilket under året prioriterats. Vid nyrekrytering är det viktigt med rätt kompetens. Viktigt att uppmana medarbetarna att ta del av informationen som finns på intranätet. Barn och utbildning Kompetensutveckling har genomförts på organisation, grupp och individnivå. Förskoleverksamheten har reflekterat om "uppföljning, utvärdering och utveckling inom förskolan. Inom skolan har kompetensutveckling gällande betyg och bedömningar prioriterats. Fortsatt utveckling inom fritidshemmen med inriktning på elevinflytande. Skolpsykologerna erbjuder handledning och utbildning inom förvaltningens alla verksamheter. Lärande och arbete Samtliga medarbetare har en kompetensutvecklingsplan som utgår ifrån verksamhetens behov och individens intresse och kompetens. Nya lagar, styrdokument och förutsättningar innebär att verksamheterna systematiskt arbetar med att revidera och klargöra rutiner. Vård och omsorg Verksamhetens behov och lagstyrda krav av kompetensutveckling innebär att fortbildningens Årsredovisning 2013 12(90)

innehåll utgår från det. Personalen har utbildats i social dokumentation och handledning. Utbildning för medarbetare för att förbättra vården för personer med demenssjukdom. Miljö- och bygg Kompetensutveckling uppmuntras och aktuella kurser tas regelbundet upp på veckomöten och arbetsplatsmöten. Medarbetarna har kompetensutvecklingsplaner, som följer den enskildes uppdrag i förvaltningen. Överförmyndarverksamheten Samtliga medarbetare deltar i de gemensamma träffar som genomförs för handläggare på regional nivå. Några av medarbetarna har även deltagit i Föreningen Sveriges överförmyndare. Årsredovisning 2013 13(90)

Ekonomi Hållbar utveckling Målet är delvis uppnått Vägen till självförsörjande kommuninvånare sker i samråd med den enskilde. Det sker även i samråd med andra aktörer samt insatser inom arbetsmarknadsenheten. År 2013 har Forshaga kommun den högsta andelen, dvs. 94,6 % gällande elever som kom in på förstahandsvalet till gymnasiet, jämfört med samtliga kommuner i länet. Pappersförbrukningen minskar, och vid helåret kan resultat anges då läsplattorna varit i bruk under ett år. Kosten lagas inom skolan till 70 % från grunden och inom hemtjänsten 90 %. Tillväxt Målet är inte uppnått Kommunens befolkning minskar något. Nyföretagandet slår alla rekord, vilket innebär att det krävs engagemang och delvis stöttning till dessa. Företagsklimatmätningen innebar att kommunen tappade många placeringar. Förväntningarna på kommunen måste klargöras ut till våra företagare. Näringslivsenhetens målsättning är att skapa miljöer och strukturer som gynnar utveckling i både befintliga och nya företag. Varumärkesbyggandet fortsätter kring ökad attraktionskraft. Numera finns en antagen strategi för tillväxt, med åtta fokusområden. I september kommer ytterligare 12 lägenheter att vara inflyttningsklara i centrala Forshaga, vilket kommer att stärka befolkningssiffrorna. Måluppfyllelse övergripande finansiella mål - God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Kommunens resultat på 12,2 mnkr 2013 motsvarar 2,2 % av skatteintäkter och skatteutjämning. För perioden 2009-2013 uppgår också resultatet till 2,2 % av skatteintäkterna. Det innebär att målsättningen uppnås på både kort och lång sikt. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras Målet att samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvantorp, konvertering oljepannor och membranfilter ska skattefinansieras uppnås. Kommunens soliditet ska förbättras med minst 2 % årligen. Målsättning 2013 är en soliditet motsvarande 2012 på 61 %. Målet uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs. det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Soliditeten uppgår till 62 %, som är 1 % bättre än målsättningen för året. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet är inte uppnått. Kommunstyrelsen, Överförmyndarnämnden och Valnämnden håller sin budget. Övriga nämnder, Barn- och utbildning, Lärande och arbete, Vård- och omsorg och Miljö- och bygg gör stora budgetöverskridanden. Avvikelser mot budget kommenteras i avsnittet "Driftredovisning med nämndresultat" och även i respektive nämnds avsnitt "Ekonomiskt utfall". God ekonomisk hushållning Sammanfattande analys Målet gällande god ekonomisk hushållning är delvis uppnått. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Uppfyllelsen av de finansiella målen kommenteras nedan. Årsredovisning 2013 14(90)

Omvärldsanalys/samhällsekonomins utveckling En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Den svenska ekonomin utvecklades fortsatt svagt under 2013. Tillväxten i BNP stannade vid 0,9 % jämfört med 1,3 % 2012. Den svaga utvecklingen är i huvudsak en följd av vikande export och investeringar. Hushållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen har däremot fortsatt växa i hygglig takt. Men sammantaget har produktionen stått i stort sett still under stora delar av 2013. Tillväxten i svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av 2013. Industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark i december. Även omsättningen i detaljhandeln fick bättre fart under årets sista del. Positivt är också att en rad förtroendeindikatorer fortsatt att förstärkas. Konjunkturinstitutets Barometerundersökning visar allt högre värden för samtliga delar av ekonomin. Den så kallade barometerindikatorn som är en sammanvägning av synen på nuläget och förväntningarna om framtiden har stigit med 20 enheter sedan bottenläget i november 2012 och visade i januari sitt högsta värde sedan juni 2011. Tillsammans med förbättrade konjunkturutsikter i Sveriges omvärld gör detta att Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror på en relativt god tillväxt för såväl exporten som den inhemska efterfrågan. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. Konjunkturinstitutets barometerfrågor om förväntad sysselsättning har inte riktigt visat den bilden, förväntningarna indikerade oförändrad sysselsättning under 2013. Trots den överraskande starka arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 %. Det förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet ökat kraftigt. 2013 växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. Enligt taxeringen 2013, 2012-års inkomster, ökade skatteunderlaget i riket med 4,0 %, vilket kan jämföras med 2,99 % i taxering 2012 för inkomståret 2011. Motsvarande tal i Forshaga är 2013 2,01 % mot 1,94 % 2012. Enligt taxeringsutfallet blir slutavräkningen av 2012 års skatteintäkter 475 kronor per invånare den 1.11.2011. Avräkningen regleras i januari 2014. Enligt Rådet för kommunal redovisning skulle SKL:s decemberprognos användas i prognosen över slutavräkningen i bokslutet för 2012. SKL:s prognos gav en avräkning på 451 kr/invånare. Detta ger en korrigering på 24 kr per invånare i bokslut 2013. För Forshagas del innebär det 0,3 mnkr som bokats upp. Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer innebär en lägre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2013 blir negativ, - 244 kr per invånare den 1.11.2012. För Forshagas del innebär det - 2,8 mnkr som bokats upp i bokslutet 2013. Viktiga händelser Kungabesöket i Forshaga blev en fantastisk möjlighet att visa upp de vackra omgivningarna kring Klarälven och Forshagaakademins verksamhet. Kommunens samtliga verksamheter var involverade i besöket på ett eller annat sätt. Årsredovisning 2013 15(90)

Kommunen har arbetat långsiktigt med värdegrundsarbetet, vilket resulterat i en av kommunfullmäktige fastställd värdegrund. Värdskapsutbildning har arrangerats för samtlig personal, dvs. ca 800 personer har deltagit. Länets enda skatepark i betong har färdigställts i Forshaga i anslutning till Lärcenter. Den har satt Forshaga på kartan för flera generationers skateboardåkare. Samtliga elever i kommunen har besökt Värmlands museums utställning "1001 inventions" En projektverksamhet har startat för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Samverkan med företag och föreningar har ökat, med anledning av att det entreprenöriella arbetet fått en nystart. Flera klasser har deltagit i olika tävlingar och lyckats bra. Meritvärdet för eleverna i årskurs nio har ökat, och fler elever har möjlighet att komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet. I samverkan med gynnsamt väder och bekämpning av översvämningsmygg i kläckningsområdena har situationen för de boende i Deje, främst Risätter varit bra. Samtlig personal inom Vård och omsorg har fått möjlighet at välja sysselsättningsgrad. Inköp av arbetskläder inom vården är genomfört. Samarbetet med Vård- och omsorgscollege har möjliggjort utbildning för vårdpersonal i demensvård, lindrande vård och hot och våld. Mottagande och integration av ensamkommande barn har fått möjlighet att utveckla verksamheten under lugna former till en av Värmlands bästa verksamheter. Känslighetsanalys Kommunens verksamheter påverkas av händelser som till vissa delar är utanför dess kontroll. Som exempel kan nämnas konjunktursvängningar, utjämningssystemet eller förändrade lagar och förordningar. Nedan redovisas vissa faktorer och hur dessa påverkar kommunens ekonomi: Händelse Löneökning med 1 % 4,3 Bruttokostnadsförändring med 1 % 7,8 Prisförändring med 3 % 8,7 Ökning försörjningsstöd med 10 % 0,9 Minskning av generella statsbidraget med 1 % Kostnad/Intäkt (mnkr) 1,5 Förändrad utdebitering med 1 kr 20,0 Förändring av antal invånare med 100 pers. 4,8 Ökad upplåning med 10 Mkr 0,3 Tabellen visar att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Befolkningsutveckling Forshaga kommuns folkmängd minskade 2013 med 19 personer och uppgick vid årsskiftet till 11 292 invånare. Ett negativt födelseöverskott och negativt inrikes flyttningsöverskott har gjort att kommunens folkmängd minskat. Utvecklingen från 2009 framgår av tabellen nedan. Årsredovisning 2013 16(90)

Finansiell analys/ årsresultat/ balanskrav Årets resultat Forshaga kommun redovisar i 2013 års bokslut ett positivt resultat på 12,4 mnkr (jämfört med 15,6 mnkr 2012). Avvikelsen mot budgeten på 2,3 mnkr uppgår till 10,1 mnkr. Resultatet består främst av: (Belopp i mnkr) Budgeterat resultat 2,3 Nämndresultat -11,9 Pensionsutgifter -2,9 AFA, återbetalning premie 2005-2006 11,0 Personalförsäkringsavgifter 4,3 Kapitalkostnad & avskrivningar 1,1 Borgensåtaganden 0,2 Skatteintäkter o skatteutjämning 3,1 Räntekostnader/ränteintäkter 1,4 KF:s förfogande 3,8 Resultat 2013 12,4 Nämndernas resultat presenteras längre fram i dokumentet. Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är AFA-försäkrings återbetalning av 2005 och 2006 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring på 11 mnkr. Nämnderna gör totalt ett minusresultat på 11,9 mnkr och pensionsutgifterna är 2,9 mnkr högre än budgeterat. Detta vägs till viss del upp av lägre kostnader för personalförsäkringsavgifter med 4,3 mnkr, KF:s förfogande 3,8 mnkr och högre skatteintäkter på 3,1 mnkr. Totalt sett frånräknat AFA-återbetalningen blir nettoeffekten av avvikelser mot budget ett utfall som är 0,9 mnkr lägre än det budgeterade utfallet. Regleringen av 2012 års skatteintäkter via slutavräkningen för kommunalskatteintäkter ger en positiv effekt på 2013 års resultat med 0,3 mnkr. Resultatet 2013 påverkas negativt med 2,8 mnkr utifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos för 2013 års slutavräkning. 2013 års resultat utgör 2,2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Forshaga kommuns redovisade resultat åren 2009-2013 framgår enligt nedan: 2009 2010 2011 2012 2013 7,0 11,9 12,2 15,6 12,4 Balanskrav Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. Möjlighet till undantag från balanskravet finns. En redogörelse över avstämning av balanskravet lämnas nedan, mnkr: Årets resultat enl resultaträkningen 12,4 Avgår samtliga realisationsvinster -0,7 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 Justerat resultat 11,7 Någon reglering av det egna kapitalet är inte aktuellt då kommunen efter justering redovisar ett positivt resultat. Balanskravutredning Justerat årets resultat enl RR 11,7 Årets balanskravsresultat +11,7 Årsredovisning 2013 17(90)

Driftredovisning med nämndresultat Driftbudgetutfall Nämndernas driftredovisning samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även redovisningen 2012, belopp i mnkr. Driftredovisning (mkr) 2012 2013 2013 Avvikelser mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt KS 233,2 135,9 231,9 133,9-7,3 7,3 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BUN 275,8 15,6 284,6 18,2-12,1 5,3 LAN 67,4 33,5 78,7 41,5-16,1 15,0 VON 207,1 53,6 216,7 54,4-6,2 2,4 MBN 8,5 2,7 8,5 3,3-0,7 0,4 ÖFN 4,3 3,1 4,5 3,2-1,1 1,2 Summa 796,3 244,4 824,9 254,5-43,5 31,6 Netto 551,9 570,4-11,9 En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Nämnders och styrelsers utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i mnkr) Kommunstyrelsen 0,0 Valnämnd 0,0 BUN -6,8 LAN -1,1 VON -3,8 MBN -0,3 ÖFN 0,1 Summa -11,9 Sammantaget redovisas en budgetavvikelse på -11,9 mnkr. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt sett en liten avvikelse mot budget (- 18,6 tkr) mot budget, men innehåller såväl positiva som negativa avvikelser. Kommunledningsstaben + 0,5 mnkr, Näringslivsenheten 0,0 mnkr, kultur- & fritid 0,0 mnkr samt kommunteknik - 0,5 mnkr. Kommunledningsstabens överskott beror främst på lägre kostnader för kommunikationer med 0,7 mnkr men samtidigt har kostnader i samband med omstrukturering av bolagen, utveckling av styrmodell och nätbyggnad Quadracom inneburit ökade kostnader. Kommuntekniks underskott på - 0,5 mnkr beror på ökat löpande akutunderhåll på fastighetsavdelningen och ökade vinterväghållningskostnader. Valnämnden Valnämnden uppvisar ett nollresultat. Barn och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden redovisar sammantaget ett underskott på - 6,8 mnkr. De ökade kostnaderna beror uteslutande på omhändertagande och andra stödinsatser i alla verksamheter. Barn- och utbildningsnämndens avvikelser kommenteras utförligare i nämndens avsnitt om ekonomiskt utfall. Lärande och arbetsnämnden Lärande och arbetsnämnden redovisar ett underskott sammantaget på - 1,1 mnkr, varav - 0,4 mnkr avser ökad semesterlöneskuld. Den största avvikelsen beror på kostnader för institutionsvård och försörjningsstöd har varit högre än budgeterat. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden uppvisar sammantaget ett underskott på - 3,8 mnkr som beror på den stora ökningen av biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen och kommunal hälso- och sjukvård till kommuninvånare med hemtjänstinsatser. Miljö- och byggnämnden Inom Miljö- och byggnämndens verksamhet redovisas ett underskott mot budget med 0,3 mnkr, främst beroende på högre kostnader för bostadsanpassning, en ökad semesterlöneskuld och lägre intäkter för bygglov. Årsredovisning 2013 18(90)

Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden uppvisar ett överskott på 72,7 tkr. I övrigt kommenteras nämndernas ekonomiska utfall i respektive verksamhetsberättelse. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Kommunstyrelsen har en löpande ekonomisk uppföljning och kontroll genom att låta nämnderna presentera uppföljningsprognoser till styrelsen enligt fastslagen tidplan. Kommunens delårsbokslut upprättades för perioden januari-augusti och enligt den prognos som presenterades slutade resultatet på 15,5 mnkr för 2013, och det slutliga utfallet blev 12,4 mnkr. Vid delårsbokslutet i augusti prognosticerades ett underskott på - 7,4 mnkr totalt för nämnderna. Det verkliga resultatet blev ett underskott på - 11,9 mnkr, dvs. 4,5 mnkr sämre än prognosen. Nämnders och styrelsers prognostiserade utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande (belopp i mkr): Kommunstyrelse 0,2 Valnämnd 0,0 Barn- och utbildningsnämnd -5,0 Lärande- och arbetsnämnd -0,9 Vård- och omsorgsnämnd -2,2 Miljö- och byggnämnd 0,5 Överförmyndarnämnd 0,0 Totalt -7,4 Totalt sett blev nämndutfallet sämre än vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Samtliga nämnder utom Valnämnd och Överförmyndanämnd har försämrat sitt resultat mot vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Driftredovisning per verksamhetsblock (mnkr) Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Särskilt riktade insatser Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet 2012 2013 2013 Avvikelse mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt 11,2 3,3 12,3 3,4-1,7 1,4 48,7 14,4 47,3 12,7-2,0 1,4 41,0 35,0 40,7 35,0-0,2 2,2 20,2 15,8 29,2 23,3-9,7 9,6 31,6 6,4 30,2 5,2-1,2 1,1 267,8 24,3 269,7 26,3-2,4 6,0 Driftredovisning per verksamhetsblock (mnkr) Vård och omsorg ¹ Gemensamma lokaler Gemensam verksamhet 248,8 56,5 265,9 58,9-19,5 3,9 71,7 62,9 71,2 63,8-2,3 1,6 55,3 25,8 58,4 25,9-4,5 4,4 Summa 796,2 244,4 824,9 254,5-43,5 31,6 Netto 551,9 570,4-11,9 ¹ Inkluderar Individ och familjeomsorg Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Kommunens skatteintäkter har i förhållande till 2012 ökat med 11,0 mnkr eller 2,6 % och uppgår till 427,1 mnkr. Det generella statsbidraget och utjämningen har ökat med sammanlagt 10,2 mnkr eller 7,8 % och uppgår till 141,5 mkr. Finansnetto Kommunen redovisar ett negativt finansnetto på 1,3 mnkr, d v s de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna (ränta på likvida medel). Mot budget redovisas en positiv avvikelse med 1,4 mnkr. Nettokostnader och skatteintäkter En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter, kostnader och skatteintäkterna och generella statsbidrag. Skatteintäkterna (netto) skall räcka till att finansiera den löpande verksamheten, varvid vi menar verksamheternas nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. För år 2013 uppgår detta till 93,1 %, vilket är en försämring mot 2012 (92,4 %). En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna ej ska överstiga 90 %. Tabellen intill visar att relationen varit på ungefär samma nivå 2009-2012, men att relationen ökar 2013. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Årsredovisning 2013 19(90)

Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser var vid årsskiftet 9,9 mnkr, varav 1,9 mnkr avser beräknad löneskatt. Ökningen av avsättningen i förhållande till 2012 är 1,2 mnkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Dessa uppgår till 324,2 mkr och har ökat med 22,0 mnkr i förhållande till 2012 (302,2 mnkr). Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). I april beslutades att räntan skulle sänkas med 0,75 % och sänkningen medför att pensionsskulden ökar markant. Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 mkr av resultatet läggs som en pensionsreserv. Av det egna kapitalet utgörs då 3,0 mkr av denna av pensionsreserv. En långsiktig målsättning är att amortering av pensionsskuld (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) påbörjas senast då de långfristiga lånen amorterats av. För att skulden för framtida pensioner inte skall öka har kommunen valt att försäkra bort nya efterlevandepensioner och pensioner till den del de inte ingår i den individuella delen. Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 82,0 mnkr och avser upplåning hos Kommuninvest. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. För 2013 uppgår soliditeten till 62 % och är en förbättring med 1 % jämfört med 2012. Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 38 %. Ju högre skuldsättningsgraden är, desto osäkrare ekonomi. Soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet (inklusive ansvarsförbindelse) uppgår till 6 %, vilket är en försämring mot 2012 med 2 % (8 % 2012). Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår per 2013-12-31 till 334,1 mnkr. Premieavgiften avseende 2013 för den avgiftsbestämda delen enligt avtalet KAP- KL har beräknats till 14,3 mnkr. Upplupen löneskatt tillkommer med 3,4 mnkr. Eget kapital/ Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens egna kapital har under året ökat med 12,4 mnkr och uppgår till 360,4 mnkr. Det egna kapitalets utveckling åren 2009-2013 framgår enligt diagrammet: Årsredovisning 2013 20(90)

Likviditet och rörelsekapital Kommunens likvida medel uppgår vid årsskiftet till 3,6 mnkr. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen haft beviljad checkräkningskredit på 70 mkr under 2013. Vidstående diagram visar utvecklingen av likvida medel i mnkr. Beträffande förlustgarantier för egna hem uppgår de till 0,1 mnkr. Forshaga IF:s och Klarälvdalens samordningsförbund borgensåtagande är kvar på samma nivå som vid utgången av 2012, dvs. 0,2 respektive 2,0 mnkr. Det finns alltid en risk i ett borgensåtagande, men eftersom kommunen till 100 % äger bostadsbolaget finns ändå ett moraliskt ägaransvar om man anser att bolaget skall finnas kvar. Klarälvdalens samordningsförbund drivs av Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget, varvid ägaransvaret delas mellan parterna vid ekonomiska problem. I budgeten avsätts varje år en summa att användas till förlustgaranti för egnahem, denna garanti är en kvarleva från den tid staten bestämde lånen till egnahemsbyggena. Den risk som finns idag avser borgensåtaganden för föreningen Forshaga IF med 0,2 mnkr samt förlustgarantier med 0,1 mnkr. Skogen Rörelsekapitalet har under året förbättrats med 4,6 mnkr och vid årsskiftet uppgick det till -64,4 mnkr. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Trots negativt rörelsekapital har kommunen ändå haft en förhållandevis god likviditet under året främst tack vare lån av bostadsbolagets likviditet och utnyttjandet av checkräkningskrediten hos Nordea. Checkkrediten var inte utnyttjad per årsskiftet, men kommunen utnyttjade 31 december de kommunala bolagens likviditet på 14,2 mnkr via koncernvalutakontot. Nedanstående diagram visar rörelsekapitalet i mnkr: Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till 318,8 mnkr. Per invånare blir det 28,2 tkr. Övervägande delen, 316,5 mnkr avser åtagande mot det helägda koncernbolaget, Forshagabostäder AB. Kommunens borgensåtagande ökade sammanlagt med 28,0 mnkr i förhållande till 2012 och hänger samman med ökade borgensåtaganden för Forshagabostäder AB. Ökningen avser borgensåtaganden till Forshagabostäder, för lån som finansierar nyproduktion Storgatan 20-22 (12 lgh) samt Geijersgatan 16-20 (14 lgh). Kommunens skogsförvaltning har under året gett ett ekonomiskt driftsöverskott på c:a 80 tkr. Skogsbruksplanen förordar ökad gallring vilket också utförts på entreprenad och inneburit 420 tkr netto i inkomst. Förutom det har massaved sålts för 180 tkr och flis för 180 tkr. Det har också fällts många tätortsnära träd som varit besvärande för fastigheter vilket kräver stor försiktighet. Kostnaden för detta har varit c:a 300 tkr. Intäkter för arrenden har varit 110 tkr under året. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet VA-verksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VAverksamhetens redovisning. I 42 skriver man: För VAverksamheten skall redovisas en särskild resultat-och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit. VAverksamheten särredovisas fr.o.m. årsredovisning 2006. Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar ett resultat på 1,3 mnkr (0,7 mnkr, 2012) och en positiv avvikelse mot budget på 0,2 mnkr (- 0,5 mnkr 2012). Budgetöverskottet beror delvis på återhållsamhet på ledningsunderhåll på driftsidan. Prioriteringar har istället skett på investeringsprojekt där ombyggnader av VA-ledningar bland annat skett på ett område i Deje. Ett stort investeringsprojekt, byte av membranfilter VAverk blev överklagat och kunde inte genomföras 2013 utan genomförs 2014 vilket medför ökade kapitalkostnader. Resultatet för hela perioden 2007-2013 är nu positivt, 0,7 mnkr. Översyn av taxan har gjorts som innebär en högre fast del, vilket ger stabilare intäkter på sikt och investering i VA-verk membranfilter kommer att innebära ökade kapitalkostnader. Årsredovisning 2013 21(90)