Att vara döv i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1
2
Jag har aldrig sett det som ett hinder att han är döv Bild: Johanna Henriksson, Bulldozer reklambyrå Vi föll för hans charm, säger Pernilla Clemens von Döbeln. Pernilla är hotelldirektör på Näsby slott och mannen vars charm hon pratar om heter Nisse Danielsson. Vi sitter i en mjuk, djup soffgrupp i en salong i 1600-talsslottet som rymmer statyer av Carl Milles, väggmålningar av Bruno Liljefors och en takmålning signerad Anders Zorn. Förutom Nisse, Pernilla och mig är soffan och fåtöljerna upptagna av två tolkar. Hade det här varit en normal arbetsdag hade tolkarna inte varit på plats, men för att jag ska kunna genomföra intervjun med Nisse som är döv krävs den här uppbackningen. Däremot är den vardagliga kommunikationen mellan Nisse och hans kollegor okomplicerad. I regel räcker det med att jobbarkompisarna talar tydligt och långsamt för att Nisse ska förstå vad de menar. Och med kroppsspråk kommer man långt. Undantagen handlar om när hotelldirektör Pernilla har en lång lista med arbetsuppgifter till Nisse, som hon då skriver ner på en enkel skrivtavla. Vid personalmöten bokar arbetsgivaren eller Nisse tolk, som är kostnadsfri för arbetsgivaren. Nyligen har också Arbetsförmedlingen försett Nisse med en smartphone med inbyggt brandlarm och möjlighet till tolkning på distans. De arbetstekniska hjälpmedlen har bekostats av Arbetsförmedlingen. Skrivtavlan använde vi ganska mycket i början men nu behövs den sällan. För det mesta går det bra att läsa på läpparna och kocken har faktiskt lärt sig några tecken. Mitt enda problem är egentligen vid lunchen när alla talar i mun på varandra. Då är det svårt att hänga med och jag 3
4
kan känna mig lite utanför. Annars stortrivs jag på jobbet, säger Nisse via tolken. Sedan Nisse satt sig in i jobbet, och det gick fort, har han blivit självgående och behöver i stort sett aldrig sitta och vänta på att få arbetsuppgifter. Jag har aldrig sett det som ett hinder att han är döv, säger Pernilla Clemens von Döbeln. Jeanette Lindevall är SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen. Förkortningen står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, se sidan 14. När Jeanette hade analyserat Nisses kompetens och tidigare meriter, som till stor del består av tekniska arbeten, började hon leta efter potentiella arbetsgivare. På Näsby slott fick hon napp. Redan vid första mötet kändes det att personkemin stämde. Vi kom överens om att börja med praktik. Målet var att Nisse skulle anställas och att jag skulle finnas med på plats tills han kommit in i sitt arbete, säger Jeanette. De första två veckorna under praktiken var Jeanette med varje dag som stöd såväl för Nisse som för hans arbetsgivare. Slottet har en stor trädgård och förutom underhållet av den har Nisse sedvanliga vaktmästaruppgifter. Stegvis trappade Jeanette Lindevall sedan ner sin närvaro och har därefter sms-kontakt med Nisse, telefonkontakt med arbetsgivaren och inbokade uppföljningsbesök tillsammans med arbetstagaren och arbetsgivaren. I somras fick Nisse en fast anställning där arbetsgivaren får ekonomiskt stöd i form av lönebidrag. Nisses förra jobb som greenkeeper på en golfbana på Ingarö varade i fem år innan hela personalstyrkan sades upp. Tidigare har han jobbat på bland annat en förskola för döva barn, varit montör på ett stort elektronikföretag och jobbat som bilmontör. När han svarar på mina frågor med teckenspråk, som tolken översätter, pratar han också samtidigt. Jag har valt den hörande arbetsmarknaden. Till viss del för att arbetsmarknaden där man jobbar med döva och hörselskadade är begränsad, men mest för att jag vill delta i samhället i stort. Och i dag är det mycket enklare tack vare alla tekniska hjälpmedel, säger Nisse Danielsson. 5
Stöd från Arbetsförmedlingen Arbetshjälpmedel Du kan få ekonomiskt stöd till olika arbetshjälpmedel om du anställer en person med funktionsnedsättning. Det kan vara både individuella hjälpmedel till den arbetssökande och särskilda anordningar på arbetsplatsen till dig som är arbetsgivare. Stödet kan du få under anställningens första tolv månader. Därefter har du som arbetsgivare och/eller Försäkringskassan ett särskilt ansvar för att finansiera hjälpmedel. Du har dock alltid möjlighet att få stödet så länge den anställda har en lönesubvention, det vill säga om han eller hon har en anställning med lönebidrag, ett offentligt skyddat arbete, en utvecklingsanställning eller en trygghetsanställning. Personligt biträde Du kan även få ekonomiskt stöd om du låter en eller flera personer på din arbetsplats avsätta tid för att hjälpa en person med funktionsnedsättning. Det kallas för stöd till personligt biträde. Ett personligt biträde gör inte jobbet; han eller hon gör bara så att det fungerar bättre. Praktik ett bra sätt att pröva på ett jobb Ett bra sätt att lära känna en arbetssökande kan vara att erbjuda honom eller henne en praktikplats. Samtidigt får den arbetssökande prova på sina nya arbetsuppgifter. Den som praktiserar får ekonomisk ersättning via Arbetsförmedlingen under praktikperioden. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS Du kan få stöd av en SIUS-konsulent från Arbetsförmedlingen när du anställer en person med funktionsnedsättning. Läs mer om det på sidan 14. Lönebidrag ett aktivt stöd Om du anställer en person med funktionsnedsättning kan du kompenseras ekonomiskt med lönebidrag. Ett krav är att funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan. Lönebidraget är tänkt att kompensera för att den anställda kan behöva anpassa arbetsuppgifterna och arbetstakten utifrån sin förmåga. Bidraget kan du få i upp till fyra år. 6
Mathias Lindstedt, bageriarbetare, Stockholm Mathias Lindstedt är döv och synskadad. Han jobbar som paketerare på bageriet Monte Trade & Grossist AB i Vällingby. Han trivs hur bra som helst på sitt jobb. Ägaren och chefen Georgios Agaitsis säger att han inte tvekade en sekund när en SIUS-konsulent (se sidan 14) ringde och frågade om Mathias kunde få praktik. - Vi är jättenöjda med Mathias och tycker att andra ska våga pröva. Vi har två andra döva anställda sedan tidigare också. Alla är exemplariska och duktiga i jobbet. Man kan helt enkelt räkna med de här grabbarna. Som arbetsgivare blir man glad när man känner sådan respons, säger Georgios. - Vi skriver och kommunicerar med blicken och kroppsspråket. Och vi hade mycket stor nytta av den teckenspråkiga SIUS-konsulenten. Under praktiken var hon här varje dag, sedan var tredje vecka ungefär. Nu behöver hon inte komma alls. Arbetsförmedlingens specialister har ordnat anpassad belysning just där Mathias jobbar. Hela personalen informerades om Mathias synskada, vilket är viktigt så att alla har rätt förväntningar och man undviker irritation. Nyligen har Mathias börjat lära sig baka och hans chef planerar att utöka verksamheten. Han säger att han gärna anställer fler medarbetare som är döva. 7
Kommunikation och språk utan att höra Att underlätta kommunikationen mellan döva och hörande är viktigt för att det ska fungera bra på en arbetsplats. Alla kan lära sig handalfabetet och några vardagstecken, och det kan vara första steget till bättre kommunikation. Det går också att gå en teckenspråkskurs för att lära sig mer. Men tveka inte att använda det du redan kan, använd fantasin, kroppsspråket, papper och penna, peka eller visa. Tecken och handalfabetet Teckenspråk är dövas främsta kommunikationsspråk. Det är ett visuellt språk med egen grammatik men det finns inte i skriven form. Teckenspråk används på samma sätt som hörande använder talspråk och tecknen motsvarar ord eller begrepp. Teckenspråket uttrycks med händerna, men uttrycket i ansiktet, ögonen och kroppen är lika viktigt. Handalfabetet motsvarar det vanliga alfabetet. Man bokstaverar ofta namn och vissa ord. Personer som inte kan teckenspråk kan använda handalfabetet för enklare kommunikation med döva. Eftersom döva är vana vid att omgivningen inte tecknar, behöver du inte tveka att kommunicera med det du redan kan. Skriv, tala lugnt och tydligt, rita, peka och visa! Du hittar svenskt teckenspråkslexikon på Internet www.ling.su.se/tsp. Är teckenspråket internationellt? Teckenspråket är inte internationellt som många tror. Varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som de talade språken. Sverige var först i världen med att 1981 erkänna teckenspråk som dövas språk. Teckenspråk kan man lära sig genom studieförbund eller på folkhögskola, och en del gymnasier erbjuder teckenspråk som tillval. Det finns även utbildning på högskolan, från nybörjar- till forskarnivå. Vid viktiga samtal, personalmöten eller information på jobbet bör man använda en teckenspråkstolk. Tolkens uppgift är att översätta allt som sägs, hörs eller tecknas så att alla känner sig delaktiga. Tolken deltar inte i samtalet, så man ska inte ställa frågor till tolken under pågående samtal. Tala med och titta på samtalspartnern, inte tolken, och prata som vanligt. Man beställer tolk genom landstingets tolk- 8
central, se tolkcentralen.se eller telefonkatalogens blå sidor. Både arbetsgivaren och arbetstagaren kan beställa tolk. Döva ser ju då kan de väl läsa? Det finns ca 30 000 teckenspråkiga döva och hörselskadade i Sverige. Av dessa är ungefär en tredjedel födda döva, och har aldrig hört tal överhuvudtaget. Deras första språk är teckenspråk. Skriven svenska är svår för många döva eftersom svenskan är ett språk som de lärt sig utan att höra det. Det är orsaken till att döva är mer eller mindre bra på att läsa och skriva. Skriven text kan alltså aldrig ersätta teckenspråk för döva som har teckenspråk som förstaspråk. Hörselskadad ett finare ord för döv? Nej, inte alls. Det avgörs inte heller av hur mycket eller lite man hör, utan mer av vilket språk man använder. Döva ser sig som en språklig minoritetsgrupp med svenskt teckenspråk som förstaspråk medan personer med hörselnedsättning ofta har svenska som första språk. 9
Teknik och tolkar som ökar jobbmöjligheterna Genom bildtelefoni.net kan du ringa upp en förmedlingstjänst från en vanlig telefon och kostnadsfritt få exempelvis en arbetsinstruktion tolkad till teckenspråk. Läs mer på www.bildtelefoni.net Det går också att ringa från en vanlig telefon till en texttelefon och tvärtom via en förmedlingstjänst. Numret från en vanlig telefon är 90 165. Du anger telefonnummer och namn på den person du vill tala med. Telefonisten ringer upp det önskade numret och skriver vad den hörande säger och läser sedan upp svaret som skrivs av den döva personen. Den moderna tekniken gör det lättare att kommunicera på arbetsplatserna. Arbetsförmedlingen har flera specialister med kunskap inom området. De kan också prova ut hjälpmedel och anpassningar på arbetsplatsen. Du kan läsa mer om Arbetsförmedlingens stöd på sidan 6. I dag finns det många hjälpmedel som kan underlätta kommunikationen mellan en teckenspråkig person och en icke teckenspråkig. SMS eller papper och penna kan också vara ett alternativ om det handlar om enklare meddelanden. Här ovan finns några andra exempel på hur du kan få stöd om du behöver hjälp med att kommunicera med din teckenspråkiga medarbetare. 10
Judit Belényessy, auktoriserad hudterapeut, diplomerad hudhygienist och egen företagare, Stockholm Döva kan! tecknar Judit Belényessy med eftertryck. Med okuvlig energi och trots motgångar har hon tagit sig från damskrädderi i Ungern till auktoriserad hudterapeut med egen salong i Stockholm. När det ringer på dörrklockan blinkar det och samtidigt känner Judit av det genom vibratorn i armbandsklockan. Klockan är ett hjälpmedel från Arbetsförmedlingen, liksom bildtelefonen och faxen. Judit har både döva och hörande kunder. De flesta hörande bokar via hemsidan och ännu inte via bildtelefonen. Först kan kunderna bli lite förvånade över att jag är döv, och då brukar jag använda rösten för att visa att jag kan kommunicera. Ibland får jag be dem prata långsammare, men hittills har ingen flytt, tecknar Judit, som har ganska lätt att läsa på munnen och uppfatta vad folk säger. Det var på en hudvårdsbehandling som någon frågade Judit om hon inte borde starta eget. Min första reaktion var inte kan väl jag det är väl alldeles för svårt för mig som är döv. Och visst har det varit svårt och motigt. Svårast har varit att inte få tolk när det behövs. I dag är Judit stolt över att ha utbildat sig och startat eget företag. Det är bara att våga. Det finns en risk i första mötet med hörande, men man måste visa att man inte är rädd, att man är kompetent, välutbildad och motiverad och att man självklart ger en bra service. 11
Teckenspråkig personal på Arbetsförmedlingen Bild: Magnus Pehrsson Du kan få stöd och hjälp av dövkonsulenter när du anställer personer som använder teckenspråk. Dövkonsulenterna är teckenspråkiga, har kunskap om hur funktionsnedsättningen kan påverka arbetsförmågan och kan bedöma olika behov och insatser. De kan också hjälpa till att anpassa arbetsplatsen med olika hjälpmedel. Dövkonsulenterna finns tillgängliga i hela landet och fungerar även som en länk mellan teckenspråkiga arbetssökande och deras arbetsförmedlare. När den arbetssökande introduceras på arbetsplatsen kan du få praktiskt stöd av en teckenspråkig SIUS-konsulent. Du kan läsa mer om SIUS-konsulenter på sidan 14. Arbetsförmedlingen har också ett nationellt dövteam med olika kompetenser. De hjälper till med fördjupade insatser på teckenspråk, till exempel kartläggande samtal, yrkesvägledning och tester. Teamet kan också prova ut arbetshjälpmedel och anpassa arbetsplatsen. 12
13
Jeanettt e Lindevall, teckenspråkig SIUS-konsulent, Stockholm kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent från Arbetsförmedlingen om du anställer en person med funktionsnedsättning. Du SIUS Du kan få stöd och hjälp av en SIUS-konsulent från Arbetsförmedlingen om du anställer en person med funktionsnedsättning. SIUS-konsulenten följer med till arbetsplatsen och hjälper till med att introducera de nya arbetsuppgifterna samt ger information till arbetsgivare och arbetskamrater. SIUS-konsulenten följer upp anställningen under ett år, eventuellt med förlängning. Både arbetsgivaren och arbetstagaren brukar uppskatta detta stöd, speciellt i början när nya arbetsuppgifter introduceras och det är många nya kontakter. Det kan handla om att SIUS-konsulenten översätter informationen från arbetsgivaren och kollegorna till teckenspråk och tvärtom. Han eller hon kan till exempel även sitta med på raster för att underlätta de sociala kontakterna. När arbetstagaren har introducerats i sina nya arbetsuppgifter och kommunikationen fungerar bra mellan alla parter trappar SIUS-konsulenten ner sin närvaro. SIUS-konsulenten brukar informera om att det är viktigt att ha ögonkontakt med personer som är döva. Han eller hon tipsar också om hur man bokar tolk och hur man kan kommunicera på alternativa sätt, till exempel skriva lappar, använda kroppsspråk eller ta hjälp av tekniska hjälpmedel som exempelvis smartphones. 14
Anteckningar: 15
VILL DU HA MER INFORMATION? Kontakta oss via din lokala arbetsförmedling www. arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingen Kundtjänst, telefon 0771-416 416 Arbetsförmedlingen har personal som kan teckenspråk och har kunskap om döva. Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat Arbetsförmedlingen 2011-12. Rekv nr: 503 029. Bilder: Bulldozer Reklambyrå, Johanna Menriksson, Magnus Pehrsson, Johnér Bildbyrå. 16