NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk undersökning 2 2. Lumbalpunktion 2 3. Klinisk neurofysiologi 2 4. Neuroradiologi 2 III. NEUROLOGISKA ÄMNESOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar 2 2. Huvudvärk 3 3. Epilepsi 3 4. Neurotrauma 3 5. Hydrocefalus 3 1
6. Vakenhetssänkning/koma 3 7. Sömnrubbningar 3 8. Rörelsestörningar 4 9. Multipel skleros 4 10. Demens och konfusion 4 11. Yrsel 4 12. Tumörer 4 13. Infektioner 4 14. Ryggmärgssjukdomar och andra spinala tillstånd 5 15. Neuromuskulära sjukdomar 5 16. Neurorehabilitering, smärta och funktionella symtom 5 I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Nationellt core curriculum omfattar vanliga och/eller viktiga neurologiska sjukdomstillstånd. Målsättningen är att den studerande skall förvärva kunskaper och färdigheter och förhållningssätt inom neurologi som en bas för AT-tjänstgöring och det framtida läkaryrket. Den studerande skall efter genomgången utbildning kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt till patienten krävs. Vi vill också betona att teamarbete och samarbete med andra yrkesgrupper är av stor vikt vid arbete inom neurologi. 2
Anamnes och status är hörnpelare i neurologisk diagnostik. Den kliniska träningen omfattande både akuta och kroniska neurologiska tillstånd bör därför ges stort utrymme och uppmärksamhet och även innefatta ett multidisciplinärt perspektiv. Grundläggande kunskaper krävs i neuroanatomi och de symtombilder som framträder vid skada i centrala och perifera nervsystemet och muskler. Kännedom om patofysiologiska mekanismer, farmakologiska principer och genetik är av stor betydelse för diagnostik och handläggning. Kunskaper om sjukdomars förekomst och långsiktiga konsekvenser för individen krävs för förståelse av deras betydelse i ett folkhälsoperspektiv. Livsstils- och miljöfaktorers betydelse liksom etiska, sociala och psykologiska aspekter på neurologiska sjukdomar skall beaktas inklusive genusperspektivet. Huruvida akuta skador i nervsystemet blir permanenta beror till stor del på tidsfaktorn. De ökande möjligheterna till tidig effektiv diagnostik och behandling gör att akut neurologi har en central roll. Områden markerade med ambulanstecken () har särskild relevans för akutsjukvård. Detta core curriculum omfattar fr a domänerna Kunskap respektive Färdighet. Som en syntes av dessa domäner anges i detta dokument den högre nivån Kunna (Kunna 3
redogöra för, Kunna utföra) respektive den lägre nivån Känna till (Känna till kunskap, veta hur): Tabell. Kunskapsdomänen Färdighetsdomänen Dessa två nivåer har också beskrivits som: tillåta självständig handläggning bas för fortsatt kunskapsinhämtning, t.ex. underlag för diskussion med bakjour och planering av egen utredning efter kunskapsinhämtning II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER Kunna Kunna redogöra för Kunna utföra Känna till Känna till Veta hur 1. Neurologisk undersökning Ta upp neurologisk anamnes Genomföra statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken 4
Med kunskap om neurologiska diagnostiska undersökningar genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer, diskutera differentialdiagnostik och ange en sannolik diagnos Kommentar: Studenten bör ha genomfört minst 10 undersökningar av patienter med såväl akuta som kroniska neurologiska tillstånd 2. Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion och genomförandet Beställa relevanta analyser av cerebrospinalvätska och tolka resultaten Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Tapptest, tryckmätning 5
3. Klinisk neurofysiologi Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) 4. Neuroradiologi Indikationer för datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) av hjärna samt ryggmärg Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd Användning av intravenös kontrastförstärkning (DT och MR) Metoder för undersökning av nervsystemets blodkärl Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MR samt diffusions MR och perfusions MR/DT 6
III NEUROLOGISKA ÄMNESOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA) och stroke inklusive hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning Utredning, riskfaktorer, behandling inklusive sekundärprofylax vid TIA/hjärninfarkt och intracerebral blödning Rehabilitering efter stroke. Stroke-enhetens arbetssätt Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning Behandlingsmetoder vid subaraknoidalblödning 2. Huvudvärk 7
Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av patienter med temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi 3. Epilepsi Akut handläggning av epileptiskt anfall Initial handläggning av status epilepticus Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad epilepsi Uppföljning av okomplicerad epilepsi Speciella problem vid epilepsi: hos fertila kvinnor, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser 8
Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling 4. Neurotrauma Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma / spinalt trauma. Åtgärder inför transport Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Intrakraniella tryckvolymkurvan Diagnostik av kroniskt subduralhematom Neurokirurgisk behandling vid traumatisk skada på hjärna och ryggmärg Principer för neuro-intensivvård Vanliga symtom efter skalltrauma 5. Hydrocefalus Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-kommunicerande hydrocefalus 9
Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus Likvorshunt och shuntkomplikation 6. Vakenhetssänkning/koma Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/ koma Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt 7. Sömnstörningar Diagnostik och handläggning av hypersomni inklusive narkolepsi 8. Rörelsestörningar Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom och läkemedelsutlöst parkinsonism 10
Diagnostik och handläggning av essentiell tremor Diagnostik och handläggning av restless legs Vanliga orsaker till ataxi och tremor Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Differentialdiagnoser till Parkinsons sjukdom Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar Fokala dystonier Huntingtons sjukdom 9. Multipel skleros Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Diagnostik och långsiktig behandling av MS Differentialdiagnoser till MS 10.Demens och konfusion Initial diagnostik och handläggning av demensliknande tillstånd 11
Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd Vidare utredning och behandling av demensliknande tillstånd Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi 11.Yrsel Diagnostik och handläggning av akut central och perifer yrsel Diagnostik och handläggning av kronisk yrsel 12.Tumörer Initial diagnostik och handläggning av primära och sekundära tumörer som engagerar nervsystemet Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar nervsystemet 12
13.Infektioner Initial diagnostik och handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios Neurologiska symtom vid CNS-infektioner ur ett globalt perspektiv 14. Ryggmärgssjukdomar och andra spinala tillstånd Initial diagnostik och handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression Orsaker till ryggmärgspåverkan Diagnostik och handläggning vid rizopati 15.Neuromuskulära sjukdomar och perifera neuropatier Diagnostik och handläggning av polyneuropati 13
Initial diagnostik och handläggning av Guillain-Barrés syndrom och myastenia gravis inklusive andningssvikt vid neuromuskulär sjukdom Initial diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myastenia gravis Orsaker till kranialnervspåverkan Symtombild vid förvärvade och hereditära myopatier och polymyosit Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros Diagnostik och handläggning vid plexusskada 16. Neurorehabilitering, smärta och funktionella tillstånd Diagnostik och handläggningsprinciper för neurogen och nociceptiv smärta Betydelse av neurologisk rehabilitering Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom Diagnostik och betydelse av spasticitet och neurogen blåsrubbning 14
Principer för diagnostik och handläggning av funktionella tillstånd Dokumentet är reviderat av deltagarna på undervisningsmötet för svenska neurologlärare 2014 (kursorter angivna i parentes): Lou Brundin (Karolinska Solna), Sten Fredrikson (Karolinska Huddinge), Martin Gunnarsson (Örebro), Björn Hedström (Lund/Helsingborg), Kristina Källén (Lund/ Helsingborg), Anne-Marie Landtblom (Linköping/Uppsala), Katarina Laurell (Umeå/Östersund), Arne Lindgren (Lund), Jan Malm (Umeå), Katarina Jood (Göteborg), Paul de Roos (Uppsala). Denna version fastställdes 2014-01-24. Den baseras på första nationella curriculum i neurologi (Lindgren et al., Läkartidningen 2004). 15