SSI stralskyddsinstitut

SSI-rapport 86-14 SSI stralskyddsinstitut Gunnar Bengtsson Vad kan vi lära av Tjernobyl? ISSN 0282-4434 Pri* 00 kronor

Titelblad SSf Statens strålskyddsinstitut ISSN 0282-4434 Författare Dokumentets nummer SSI-rapport 86-14 Datum 1986-08-07 Gunnar Bengtsson Avdelning Generaldirektör Dokumentets titel Vad kan vi lära av Tjernobyl? Sairsmanf attning Den stora reaktorolyckan i Tjernobyl i april 1986 har orsakat stora problem i Sverige, t ex för rennäringen, och har gett stora sammanlagda stråldoser till den svenska befolkningen. I artikeln summeras en del erfarenheter från arbetet med åtgärder mot nedfallet, främst beträffande information. Åtta problem bedöms ligga bakom svårigheterna att nä ut med information och skydd diskuteras. De gäller att: informationen måste?älla både myndigheternas bedömning och underlag för individens beslut; situationen är mycket komplicerad; det finns aldrig fullständiga data om läget; data är svåra att tolka; individers värdering av risk kan skilja sig starkt från myndighetens; det är svårt att nå fram med information om mycket små risker; informationtrycket var stort och olika intressenter agerade. Nyckelord (valda av författaren) reaktorolycka, Tjernobyl, katastrof, olycksberedskap, räddningstjänst, radioaktivt nedfall Antal sidor 6

Vad Lean v i ära av Tjernofay I "? Inderlag For Föredrag vid MiIjoforbundets lager pa Ven 8 augusti 1986 av Gunnar Bengtsson. Statens sträiskyddsinsti tut Nedfallet frän Tjernobyl har väckt en livlig debatt i Sverige, och strå I skydds insti t iutet (SSI) har haft en av huvudrollerna. Son chef för SSI har jag funderat mycket over vad SOM debatterats. Följande åtta problem tror jag förklarar nycket av debatten. 1. Olika mal for skyddet Vid en olycka naste sanna I let ta pä sig att garantera atminstone minimala skyddsåtgärder. Du son nedborgare erbjuds ett skyddspaket pa sanhallets bekostnad. Mjolkkonsunenterna skyddas t ex for radioaktiva ännen i njölk och staten betalar böndernas kostnader. Sanhallets nalsattning ar ett godtagbart skydd. Den son godtar ar i princip den ansvariga politikern men internationella diskussioner spelar stor roll och det ar myndigheterna son svarar för hur skyddet utformas i detalj. Men enligt erfarenheterna frän katastrofer är det i nd i v i dens målsättning son styr hennes handlande. Hon vill ha det skydd hon finner lämpligt och agerar därefter. Myndigheten naste darfor bade ge sanhallets bedömning och - mycket svårare - ge individen underlag for hennes egna beslut. Det ar lätt for myndigheten att förbjuda en uppköpare att sälja blabar. Det ar mycket svårare att förklara for dig varför du inte skall plocka och ata dem. '?.. S i t ua t i oneii ar.. i.n vecklad Korst kommer ett radioaktivt moln. Det försvinner pa någon vecka. Därnäst följer jod pa gräset som försvinner pa en manad. Cesiun kan vi länge finna i bar och kött. Konp i i ka i. i onerna ar manga: moln. markbe I aggn i ng. livsmedel, dussintals olika annen ned olika livslängd, olika växtsäsonger som varierar over landet, olika skyddsåtgärder med varierande effektivitet. En utförlig beskrivning krävde fem volymer i SSIs utredning EFFEKTIVARE BEREDSKAP 1979/80. Hur gor nan en bra sammanfattning i ett entinnas teveprogram eller i en broschyr pa fyra sidor? Hur klargör man att det finns en rad andra problem santidigt som nan inriktar sig pa att förklara det for stunden viktigaste? Fullständig information till varje individ ar en omöjlighet men vad skall valjas bort? 3^. Ff_u_l Lsla_ndj_gji_dajLai f i njij» jjjcimjl I början av en katastrof finns bara magra, uppgifter om vad som hänt. En del data ar felaktiga. Sä var t ex fallet med

ett oväntat högt Mätvärde frän Gotland i början av TjernobyI handel sen. Tva frågor väcks. Den ena gäller hur hog beredskap ian skall ha att snabbt skaffa frän data. Pa detta område var den svenska beredskapen kanske högst i världen vilket speglades i att internationella nassnedia flitigt bevakade oss. Skall»an sträcka ambitionen högre? Pa tjugofyra timmar kunde en bedoaning av det första skedets högsta stralniväer i Sverige presenteras för Massmedia. Den star sig i stort sett än. Den var tillräcklig for att bedöma de omedelbara skyddsåtgärderna «en räckte inte for detaljerad information om laget pä varje ort. Behovs detta? Vem är beredd att betala den högre beredskap SOM skillnaden kräver? Den andra frågan galler hur Man informerar OM misstänkt felaktiga data. SSI valde i Got Iandsexemplet att informera men tala om att matfel Misstanktes, och följa upp informationen sa snart detta bekräftats. Detta orsakade forv>rring och rädsla. Hade vi väntat med informationen och matvärdet varit ratt hade vi istället kunna orsaka onödigt höga stråldoser. I denna situation var det därför ratt att informera tidigt. Men lägre Matvärden av osäker kvalitet menar jag att myndigheten skall ta tid pa sig att kontrollera innan Man aktivt informerar OM dem. 4. Svart att tolka data Myndigheten måste fatta beslut om åtgärder även om det saknas data. En del beslut kommer i efterhand att visa sig mindre bra. TjernobyI åtgärderna ser for ögonblicket ut att ha hamnat i stort sett ratt men vi har ännu inte hela facit. I vi Iket fal I som helst har myndigheten ett stort försprång jämfört med den enskilde: tillgängen till experter som kan göra kvalificerade bedömningar även om matdata saknas. Den enskilda ar mycket mer utlämnad at luckor och osakerheter i tillgängliga data men måste liksom myndigheten fatta beslut. Bedömningarna av stråldoser ar ett bra exempel. Stråldoser. Som nämnts kunde SSI redan efter 24 timmar bedöma vad som var den högsta stralnivan i landet just da. Vi kunde bedöma att ingen person skulle fa stråldoser over rimligt valda riktvärden. Därmed stod det klart vilka åtgärder som var rimliga. Om senare matvärden skulle visa pa doser over riktvärdet fanns möjligheterna att satta in ytterligare åtgärder. Men denna information var inte tillräcklig for den individ SOM tyckte att riktvärdet lag for högt. Han ville "eta exakt vilka stråldoser SOM väntades. Vi valde att tala om vilka stråldoser SOM förutsades utifrån befintliga data. \ya data tvingade oss sä småningom att revidera förutsägelsen uppåt Men fortfarande under dt riktvärden SOM Motiverade längre gående åtgärder. Motsvarande förutsägelser for cesiumhalt i vilt. renar och fisk ser for ögonblicket ut att behöva revideras nedåt. Men jag Menar att det ar bättre att Myndigheten ger sin bedömning OM an osaker

uch andrar den sa snart ba'tre underlag finns. Alternativet ar att t ex varje bonde själv bedömer for hur manga veckor han skall köpa ho till sina stal lade kor. Självklart ar bedoaningen svårare for honoa. Det ar begripligt att han blir förbannad oa sedan ayndighetens bedoaning visar sig felaktig men det ar orimligt att han kräver att ayndigheten skall exakt bedöma hur snabb tillväxten blir pa hans betesvall. 3. Cancerrisker Även for bedömning av cancerrisker ar osäkerheten stor. Amerikanska vetenskapsakadeai en ansåg 1980 att det varken var bevisat eller möjligt att bevisa oa det fanns cancerrisker vid sa laga stråldoser soa uppträtt i Sverige efter Tjernobyl. Man uppskattade en rial ig övre grans for risken. Bedoaningarna av var denna gräns bor ligga debatteras ännu. Osäkerheten om riskens storlek vid en given stråldos adderas till osäkerheten om framtida stråldoser. 1 den svenska debatten om riskerna finns manga bud som ganska val avspeglas i en (ML-enkat som redovisade svenska folkets uppfattning. Fyra femtedelar trodde att Tjernobyl orsakade högst 1000 framtida cancerfall i Sverige. Enligt de riskuppskattningar SSI använder i andra sammanhang ar 1000 fall en overskattning. Men hur viktigt ar det att pressa fram en exakt skattning pa det osäkra underlaget? Om syftet ar att bedöma hur stor olyckan totalt sett var ur halsosynpunkt ar Sveriges bidrag en liten del. Jag har trots avsaknad av dosuppgifter frän Sovjet gjort en grov uppskattning av antalet väntade fall i Sovjet. Den ar gjord pa tre satt: bakatrakning frän svenska doser, uppskattning ur de magra dosuppgifter som läckt ut ur Sovjet via interna t i one I I a forskarkoi Iegor. samt bedömningar grundade pa de motåtgärder som Sovjet rapporterat. De tre metoderna pekar pa bortåt 10 000 framtida cancerfall i Sovjet, men siffran kan vara over- eller underskattad. Det ar trots osäkerheten helt klart att olyckan ur halsosynpunkt ar en stor katastrof i Sovjet och denna bedömning star sig oavsett vilket halsoutfallet blir i Sverige. Det ar också klart att sa länge inga bevis rinns for en kraftigt minskad ri sk for en upprepning sa ar kärnkraft av Tjernobylmodell oacceptabel enligt svenska stra I skyddskrav. Stråldoserna frän olyckan överstiger nämligen kraftigt de sammanlagda stråldoserna frän alla ars normaldrift av alla reaktorer av denna mode I I. Uppskattningen av cancerrisker ar mindre intressant for den som vill bedöma individernas risker i Sverige. Har ar det viktigare att ingen individ utsatts for stråldoser over riktvärdena. Det betyder att ingen fatt annat an mycket sma tillskott till sin totala risksituation. Slutligen kan man vilja använda riskuppskattningar for att bedöma följderna for den svenska folkhalsan. Strålningen frän Tjernobyl ger dosbidrag manga decennier framåt, och varje ars doser kan ge cancerutfall manga decennier senare. Darfor väntas eventuella cancerfall uppträda upp till hundra ar framåt i tiden. Jag anser de värsta riskuppskattningarna sta pa dålig vetenskaplig grund. Men om de vore riktiga skulle de innebära ett par tiotal cancerfall ärligen under denna period. Detta gar inte att upptäcka. Dels finns slumpmässiga variationer i de 30 000 fall som upp- tacks varje ar, dels har detta antal senaste decennierna okat med ca 300 for varje ar de fall per ar av orsaker

soa bara delvis har kunnat förklaras. Det pessimistiskt uppskattade tillskottet av cancerfall frän Tjernobyl kan också jaaföras aed att varje ar uppskattas följande antal cancerfall orsakas: 100-1000 av luftföroreningar. 1500 av solbad och 5500 av rckning. En sådan janforel.se visar de möjliga cancerfallen frän Tjernobyl inte väntas framträda särskilt starkt i det svenska cancerpanoraaat ens om aan utgår frän de aest pessiaistiska riskuppskattningarna. 5. Risker värderas olika SSIs åtgärder grundas till stor del pa riktvärden soa bedoats rimliga i den uppkoana situationen. Grundläggande ar att åtgärderna i någon aening skall leda till en förbättrad situation. Det far enligt ayndigheterna inte vara sä att det dor fler personer frän överdosering av jodtabletter an det antal personer soa av tabletterna räddas frän framtida cancer i sköldkörteln. Och det far inte heller laggas jättesummor for att bli av aed bagateli artade stråldoser. SSI förbjuder t ex inte lantbrukarna att via konstgödsel varje ar till fora åkrarna samma storleksordning a IfastraI ande ämnen soa de i ar fatt frän Tjernobyl. Kor minskning av cesiumaangderna i mat finns en grov tuaregel att det ar rimligt att satsa en krona for att hindra att 300 becquerel förtärs. Enligt denna tumregel ar det i överkant försiktigt att kasta mat soa innehåller 300 becquerel per kilogram, det gällande riktvärdet. Vilken mat ar värd mindre an en krona kilot? Men detta ar internationellt överenskomna värderingar som formedlas av myndigheten SSI. \agra av oss försöker helt undvika alla sorts gifter i maten och ar beredda att betala stora pengar For detta. Andra spelar frivilligt rysk roulett med tva kulor i sexskjutaren genom att röka och betalar t o m for att bli utsatta for denna enorma risk. Det ar oerhört svart att ge bra underlag for sådan individuell riskvärdering nar det galler riskerna frän Tjernobyl. SSI har försökt att ge information genom jämförelse mellan riskerna frän Tjernobyl och andra risker. Alla sådana jämförelser haltar även om stråldoserna eller dödsfallsriskerna ar lika. En röntgenundersökning ar bra For individen, genom att hon far reda pa sin sjukdom, man väljer frivilligt att röka ett par paket cigaretter, och ett par veckor i radonhus kanske man star ut med for att man inte har rad med dyrbara motåtgärder. Kn komplettering till jämförelserna ar en redovisning av hur SSIs riktvärden tas fram. Andra tips om hur myndigheten kan ge individen underlag for hennes riskbedömning mottas tacksamt! 6. Svart informera om m a risker Forutoa ovanstående svårigheter finns ett speciellt informationsproblem soa förtjänar debatt. Det galler

information om skydd mol risker soi ar mycket smz och so» de fiesta aldrig ens funderar over. Exempel kan t ex vara de SKa halterna naturligt radioaktiva ämnen i mat. kel. torv konstgödning m m. Myndigheten kan tala om att dessa kan innebära en liten risk och ge tips om hur denna risk kan undvikas genom olika åtgärder. Men det ar oerhört svart att veta om inte dessa åtgärder i sig har risker och problem son ir v id^a större &a den minskade sira Iningsri sken. Den totala cancerrisken i Bohuslän kan t ex vara mycket lägre an riksgenomsnittet trots att nivån for den naturliga bakgrundsstrålningen är mycket högre. Enligt i nf ormat i onsforskare kan man inte i enkla och generella rekohnendationer na fram med sä komplicerade budskap som att Vi rekommenderar frän strå I skyddssynpunkt, att du flytter frän Bohuslän men någon myndighet kan frän andra synpunkter rekommendera att du stannar kvar". SSI har därför valt att inte ga ut med rekommendationer nar det galler mycket sma stråldoser. Däremot tror vi att man i ett direkt samtal med enskilda kan fa fram budskapet. Om du duschar ungen nar han kommer in frän sandladan och ar smutsig sä far du också bort eventuella tillskott till de naturligt radioaktiva ämnen som finns i smutsen". Den planerade decentraliseringen av informationen väntas ge bättre mojligheter till sådan direkt kommunikation. 7. Oerhor t inforraa t ionstryck En svårighet som bor ga att åtgärda en hel del ligger i den oerhörda efterfrågan paji nformat i on. Hundratusentals personer har ringt myndigheterna for att fa veta mer. Massmedia frän hela världen har hört av sig. Ett sådant tryck kan hanteras genom att det sprids pa flera parter, förhandsinformation till alla hushall kan ge svar pa några frågor. Men framfor allt tror jag pa den planerade decentraliseringen av informationen till kommunernas miljöorgan, vårdcentraler m fl. 8. 01 i ka i n t ressen ter v il I ag_era TjernobyI-o Iyckan väntas sammanlagt kosta omkring en miljard kronor i Sverige och ha stora följder for miljon. Självklart finns det en rad intressenter som måste bevaka sina intressen. Lantbrukarorgani sa t ionerna talade pa ett tidigt stadium om hur de redan drabbats av betesrestriktionerna trots att nästan inga kor hade släppts ut pa bete. Miljöorganisationerna hävdade att man skulle använda de allra mest pessimistiska uppskattningarna av riskerna. Massmedia har ett stort ansvar for att bedöma och balansera sådana intressenters uttalanden. Den enskilde kan inte hälla reda pa vad den expert som uttalar sig representerar. Han tror att lantbrukshalsan ar en myndighet snarare an ett partsorgan. Han uppfattar att myndigheterna säger olika saker frän dag till dag: ena dagen skall det vara skyddskläder och andra dagen inte. Detta trots att uttalandet ena gängen kommer frän ett partsorgan och andra gången frän en myndighet. Masmedias företrädare borde debattera hur de lever upp till

é. sin roll. Att parterna själva torgfor sina uppfattningar ar däreaot ett grunddrag i var deaokrati. Myndighetens satt att na ut aed sitt budskap aaste vara att den envetet upprepar det pa bred front, inte att den forsoker hindra att avvikande budskap fors fraa. MILJÖFÖRSTÖRING Diskussionen oa vad SOB varit koaaer att fångas upp i utvärderingar soa offentliggörs sent i host. Men jag tillåter nig redan nu en personlig slutsats soa galler det bredare perspektivet aed var energiförsörjning och var ail jo. Olyckan i Tjernobyl ger ett exeapel på en kraftig nedsautsning av var ail jo. Men alltför aanga foraer av energiförsörjning sliter hart pä naturen och det ar uppenbart att aan inte kan fortsätta soa vi gör i hundratals ar fraaat. Det ar inte bara kärnkraften vi aaste omprova, det ar resursslöseriet och den ohaaaade tillväxten. Oa olyckan kunde fa fler att godta en sankt tillväxttakt i utbyte aot ett uthalligare förhållningssätt till naturen skulle den faktiskt till sist kunna ha gjort»er nytta an skada.

HITTILLS UTGIVNA 331-rap por t 1986 Rapportnummer Titel (undertitel) "örfattare 01 02 03 04 Limitation schemes to decrease the radon daughters in indoor air Radondöttrar och bildskärmsarbete Resultat av en förstudie Cesium-137 och strontium-90 i mejerimjölk Årsrapport för 1985 Isotopkommittérapporter 1984 Gun Astri Swedjemark Rolf Falk Leif Nyblom Miljölaboratoriet Gunilla Hellström Ingemar Malmström 05 Det falska larmet vid Forsmark den 6 mars 1986 Örjan Hultåker 07 08 09 10 II 12 13 14 Cesium-137 i strålskyddsinstitutets kontrollgrupp 1985 Nedfall från Tjernobyl Preliminär rapport Nordisk jämförelsemätning av radioaktivitet i byggnadsmaterial Kärnkraft industrins -aktivitetsutsläpp -yrkesexponeringar Fjärde kvartalet 1985 Tjernobyl nedfall, mätningar och konsekvenser Persondosmätningar Årsrapport 1985 Chernobyl - its impact on Sweden Electrodynamics Without Magnetic Field Strengths or Magnetic Fluxes Vad kan vi lära av Tjernobyl? Gunnar Eklund Rolf Falk Per-Einar Kjelle Hans Möre Huvudenhet för kärnenergi Torkel Bennerstedt Mats Holmberg Lennart Lindborg Albert Kiibus Ingvar Langlet Gunnar Bengtsson

S t a t e n s strålskyddsinstitut