SS 1: o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT STOCKHOLM. juni 1978

Transkript

1 SS 1: o 8 OCH BENGT HÅKANSSON STATENS STRALSKYDDSINSTITUT STOCKHOLM juni 1978

2 r RADONHALT OCH GAMMASTRÄLNING I ENFAMILJSHUS BYGGDA AV OVANLIGT STORA MÄNGDER SKIFFERBASERAD GASBETONG 1) 9) Gun Astri Swedjeaark och Bengt Håkansson Fyra enfamiljshus (radhus) i två plan byggda ved skifferbaserad gasbetong (Durox), i ytterväggar, innerväggar och golvbjälklag har undersökts med avseende på stråldosen från gaoaustrålning saat halten av radon och dess sönderfallsprodukter. GAMMASTRÄLNING I varje hus nättes expositionsraten en halv meer över golvet mitt i varje rum, invid varje typ av vägg samt i en säng, i en soffa eller fåtölj och vid matplatsen. Expositionsraten mättes med en cryckjonisationskammare som konstruerats vid strålskyddsinstitutet. Resultatet av mätningarna framgår av tabell 1. Mätvärdena har räknats om till absorberad dosrat i gonader till en person som vistas hela året i mätpunkten. Bidraget från den kosmiska strålningen, ca 30 mrad/år, har subtraherats. Spridningen mellan värdena är främst betingad av väggarnas tjocklek och rummens storlek. TABELL 1 Absorberad dosrat i gonader Van plan Mitt i rum Invid väg I säng, fåtölj, men mrad/år garna mrad/år matplats mrad/år Botterplan Övre plan Medelvärde", av mätvärdena mitt i varje rum i resp hus var mellan 360 :>ch 400 mrad/år. ^Laborator vid miljölaboratoriet, Statens strålskyddsinstitut, F3ck, STOCKHOLM GS/LF 300 ex "^Forskningsingenjör vid miljölaboratoriet, Statens atrålskyddsinstitut, Fack, STOCKHOLM

3 Det totala felet vid bestämningen av den absorberade dosen i gonaderna uppskattas till i Vanligen tillbringar man inte årets alla timmar i bostaden. Vistelsetiden varierar givetvis mellan olika familjemedlemmar och mellan olika familjer. Om man gör en genomsnittlig viktning för hela året genom att anta att man vistas en tredjedel av året utom bostaden, en tredjedel i sängen och den resterande tredjedelen i vardagsrum och kök fås stråldosen till bortaarbetande eller äldre skolbarn till mellan 230 och 270 mrad/år i den här typen av hus. För hemarbetande eller små barn kan man däremot anta att en sjättedel av tiden tillbringas utom bostaden, en tredjedel i sängen och resten fördelat över lägenheten. Stråldosen kan för dessa uppskattas till mellan 290 och 330 mrad/år. Till stråldosen från bostaden kommer den stråldos man får när man ej vistas i bostaden. Den bortaarbetande antas vara längre tid utom bostaden än den hemarbetande. Därför blir skillnaden i den totala stråldosen mindre mellan borta och hemarbetande än vad värdena ovan anger. HALTEN AV RADON OCH DESS SÖNDERFALLSPRODUKTER Radonhalterna varierar med förändringar i luftomsättningen. För hus där ventilationen sker genom självdrag, varierar luftomsättningen kraftigt med utetemperaturen och med vindstyrkan och vindriktningen. Dessutom inverkar vädring på radonhalten, mer ju sämre luftomsättningen genom självdraget är. Detta medför att ett enstaka luftprov är av begränsat värde om inte förhållanden beträffande vädring och väderltk omdelbart före och vid mättillfället är kända. Mätning av halten av radon och dess sönderfallsprodukter har gjorts i alla de fyra undersökta husen. Vid provtagningen togs dels ett luftprov för mätning av radonhalten, dels ett filterprov för mätning av radonets kortlivade dotterprodukter. Provtagning för radonmätning gjordet i evakuerade provbehållare. Luftprovet fördes sedan över till en jonisationskammare för mätning på laboratoriet.

4 Provtagningsutrustningen för filterprovet bestod av filterhållare, pump, volymneter och tidtagarur. Radonets dotterprodukter uppsamlades därvid på ett glasfiberfilter. Den luftvolym som passerat filtret mättes med volymmeter. Efter provtagningen mättes astrålningen från filtret med en scintillationsdetektor. Aktiviteten beräknades med Kusnctz's metod (ref 1). Metoderna att mäta koncentrationen av raden och dess dotterprodukter används sedan flera år tillbaka för undersökningar och kontrollmätningar i svenska gruvor (ref 2). Samtliga feluppskattningar avser en standardavvikelse. Osäkerheten 1 bestämningen av radonkoncentrationen varierar mellan 0.7 pci/1 och 2 pci/1 beroende på aktivitetshalten. Därtill kommer osäkerheten i kalibreringskonstanten ca 5 X. I ett av husen har även långtidsregistrering av radonhalten under olika förhållanden utförts. Apparaturen för långtidsregistreringen har konstruerats vid strålskyddsinstitutet (ref 3). Luft passerar med en hastighet av 1.5 liter per minut genom en specialkonstruerad 6 liters jonisationskammare och resultatet erhålls på en skrivare. Radondöttrarna filtreras till största delen bort före passage av kammaren. Uppbyggnad av de radondöttrar som bildas i kammaren ger en fördröjning på ca 2 timmar innan jämvikt erhålls efter en ändring av den omgivande luftens radonhalt. Osäkerheten i mätningarna uppskattas till mellan 0,2 och 2,5 pci/l beroende på val av.nätområde. f> Ett exempel på långtidsregistrering av radonhalten i ett av husen finns i figur 1. 1 tabell 2 har mätresultaten för varje hus sammanställts. Radonhalterna varierar mellan 6 och 25 pci per liter. För sönderfallsprodukterra var motsvarande värden 3 13 pt i/i. Spridningen mellan värdena beror huvudsakligen på olika väderleksförhållanden vid olika mättillfällen och inte på skillnader mellan husen. Fönstren hade hållits stängda sedan klockan 21 kvällen före mätningt.i i hus nr 2 och 3. De uppmätta radonhalterna var därför högre än vad de boende normalt utsätts för vid de vid mättillfället rådande väderleksförhållandena. Däremot kan radonhalterna nå upp till ca 50 pci/1

5 i.ovrua som hållits stängda under ett halvt dygn under ogynnsamma väderleksförhållanden. Den radonhalt som en hemarbetande och små barn i den här typen av hus exponeras för, kan uppskattas till ca 10 pci/1 i genomsnitt under året. REFERENSER 1 Kusnetz H L: Radon daughters in mine atmospheres: A field method for determining concentrations. Amer. Ind. Hyg. Assoc. Quarterly, 17:85, Snihs J 0 and Endvall H: Supervision of radon daughter exposure in mines in Sweden. National Institute of Radiation Protection, Fack, S Stockholm. Report SSI: Swedjemark, G A: Radon i bostäder, några preliminära resultat av långtidsregistrering. Statens strålskyddsinstitut, Fack, Stockholm. Rapport SSI: (1974). a) 1 rad 0,01 Gy 1 pci/1 37 Bq/m 3

6 r TABELL : Koncentrationen av radon och radondöttrar inomhus Hus nr Rum Radon pci/l Radondöttrar pci/l Jäsviktfaktör Extern strålning absorb.dos i gonader ärad/är x ' l a) 6, , ,3 0,46 0,33 0, b) Var övre pl 24,7 17,9 14,9 18,2 17,6 12,7 10, ,51 0,58 0,65 0, *> Var nedre pl 7,7 9,4 12,0 9, ,43 0,33 0,28 0, Var nedre pl Klädk nedre pl ,5 _ _ X), Ėxkl kosmiskt strålningsbidrag, 30 mrad/år a Inga anvisningar hade getts beträffande stängda fönster före mätning. Ytterdörr öppnades och stängdes ett flertal gånger under mätningen och antagligen även före. b) Fönster och dörrar skulle hållas stängda från kl 21 kvällen före mätningen. Ytterdörren hölls stängd under mätningen. Fönster och dörrar skulle hållas stängda från kl 21 kvällen före mätningen. Ytterdörren hölls stängd under mätningen. Kraftig nordlig vind rådde under mätningen.

7 c v * i * t 20 c K o dörren stängs oppn fönsler opp»t 20min 10 LA VI. HD I *LÄKGS VlflDCIOA FASAD t t/2 M" ' ' lin 1 ' ' IJB^1 m/s nn11''"mi i MI M ' Fig 1. Radonhalcens variaciou med tiden i ecc rum på övervåningen i ecc av husen.