Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)



Relevanta dokument
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsofrågor i årskurs 7

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Hälsofrågor i Gymnasiet

Fysisk och psykosocial miljö

Hälsofrågor i årskurs 4

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Innehållsförteckning

Hälsofrågor gymnasiet

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Hälsofrågor årskurs 7

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Innehållsförteckning

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsofrågor årskurs 7

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Innehållsförteckning

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Hälsofrågor årskurs 4

Hälsofrågor förskoleklass

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsofrågor förskoleklass

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

16 JANUARI Psykisk hälsa

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Hälsosamtalet i skolan - resultat

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Hälsan i Sala kommun 2014

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Kost och Fysisk Aktivitet

Att tänka på innan du börjar:

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Mår bra eller mycket bra

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

med symboler Framtagen av Lena Mangelus, Skolhälsan, Center för Skolutveckling, Göteborg 2012 Elevens namn: Klass: Datum:

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Transkript:

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen för Piteå har aldrig varit så hög som 13/14. 97% för f-klass och åk 4, 99% för åk 9 och 84% för gy. Bättre än Norrbottens 64-89% Eleverna fyller i en enkät som följs upp vid elevhälsobesöket

Frågeområden Boende Fysisk hälsa- övervikt/fetma Psykisk hälsa - Hur barnen mår Sömnsvårigheter Ledsen eller nedstämd/ orolig eller rädd / irriterad eller på dåligt humör Tillgång till vuxen att prata med Huvudvärk/ magont Värk i rygg, nacke och axlar Värktablettanvändning Nöjd med sin kropp Kost: frukost, lunch, middag, saft och läskkonsumtion Skärmtid Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden Alkohol och narkotika/ inställning till narkotika Retad, utstött, eller på annat sätt illa behandlad av andra elever/vuxna i skolan Trivsel i skolan/hemma utan att vara sjuk Fysiska arbetsmiljön i skolan, frågor om klassrum, skolgård, duschar och idrotshall. Arbetsro på lektioner/möjlighet att koncentrera sig/stress över skolarbetet

Boende för gymnasieeleverna 53% av flickorna och 56% av pojkarna bor med mamma och pappa Likvärdiga siffror i Norrbotten 17-19% bor växelvis 5% av pojkarna och 3 % av flickorna bor med pappa 12% av pojkarna och 20% av flickorna bor med mamma

Övervikt och fetma Pojkars och flickors övervikt och fetma har varierat över tid mellan 16-37 %. Inte ökat över tid, förutom för pojkarna åk1 gy. 37% hade 13/14 övervikt eller fetma. Flickor- har snarare minskat Stora variationer mellan områden.

Psykisk hälsa- hur barnen mår 81-97 % av eleverna svarar att de mår bra eller mycket bra, sämre med stigande ålder. Flickornas resultat har över tid gått ned. Piteås resultat är likvärdigt med Norrbottens. 74-84 % av våra elever svarar att de alltid eller ofta sover bra. Sämre med stigande ålder men inga stora skillnader mellan flickor och pojkar

Ledsen eller nedstämd(de 3 senaste månaderna) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Pojkar åk4 Pojkar åk7 Pojkar gy Flickor åk4 Flickor åk7 Flickor gy

Tillgång till vuxen att prata med Nöjd med sin kropp Värktablettanvändning 92-99% av våra elever svarar att de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. 44-82 % säger att de är nöjda med sin kropp. Lägst för flickorna i gy. 7% av flickorna i åk 7 och 11% i gy använder värktabletter minst några gånger i veckan. Motsvarande siffror för pojkarna är 2 och 3.

Huvudvärk/magont Pojkar: På frågan om de haft magont eller huvudvärk de tre senaste månaderna har pojkarnas siffor varierat mellan 1-6% mellan de olika åldersgrupperna och över tid. De yngre pojkarnas, åk 4, siffror har försämrats medans de äldre har förbättrats Flickor: När det gäller flickorna varierar det mellan 5-23% över tid och mellan olika åldersgrupper. 2013/2014 Bland flickorna i åk 4 uppger 10% att de magont och bland gy 16 %. Lägst i åk 7= 9 %. Har ökat över tid i alla åldersgrupper 16% av flickorna i gy uppger att de haft huvudvärk de 3 senaste månaderna

Kost, äter varje dag 13/14 120 100 80 60 40 20 Åk 4 Åk 7 Gy åk 1 0 Frukost Lunch Middag

Läskkonsumtion Har ökat över tid, likavärdiga siffror i Piteå och Norrbotten Ökar med stigande ålder både för pojkar och flickor.15% av flickorna i åk4 och 25% i gy uppger att de dricker läsk tre dagar i veckan. 23% av pojkarna i åk 4 och 45% i gy åk 1 uppger att de dricker läsk minst tre dagar i veckan.

Skärmtid: 3-4 timmar /dag vid tv/dator/mobil 60 50 40 30 20 10 0 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Pojkar åk4 Pojkar åk7 Pojkar gy 1 Flickor åk4 Flickor åk7 Flickor gy 1

Fysisk aktivitet Den fysiska aktiviteten på fririden har minskat för eleverna i åk 4. 2008/2009 svarade 81 resp. 82 % av flickorna och pojkarna att de är fysiskt aktiva minst tre gr/vecka. 2013/2014 var siffrorna 64 resp. 74 Även i åk 7 har siffrorna gått ned. I gy är siffrorna för flickor likvärdigt,ca 50% och för pojkar har den fysiska aktiviteten ökat. 82-96 % av våra elever är fysiskt aktiva på lektionerna i Idrott och hälsa. Lägst för de äldsta flickorna, 82%. I övrigt ligger det mellan 92-96 %

Alkohol, narkotika, rökning Svårt att jämföra siffrorna över tid eftersom frågeställningarna förändrats. Andelen som provat alkohol: 12% i åk 7 och ca 60% i gymnasiets åk 1. Lika för pojkar och flickor. 37 resp 44 % av flickorna och pojkarna i gy har provat eller röker minst 1 g/vecka. 43 % av pojkarna i gy har provat snusa eller snusar minst 1 g/ vecka. Fler, än förra året, skulle säga nej om de blev erbjudna narkotika och 3(fl) resp. 5 % har provat narkotika

Psykosocial arbetsmiljö Förskoleklassens barn känner sig till 81(fl) resp. 74% glada när de går till skolan Färre känner sig retade, utstötta eller illa behandlade av sina klasskamrater. Av vuxna är siffrorna så låga att de inte kan redovisas, under 1 %. I Norrbotten varierar det mellan 1-2 %. De yngre tycker att arbetsron har försämrats något medan de äldre tycker att den förbättrats. De yngre tycker också att det har blivit svårare att koncentrera sig. För de äldre är siffrorna lika eller har förbättrats något. 81-77% av eleverna svarar att de trivs i skolan. Sämre för de äldre. 30% av pojkarna i gy är hemma utan att vara sjuk. 27%flickor

Fysisk arbetsmiljö Fler tycker att idrotshallarna är ganska eller mycket bra, 94% 72 % tycker att skolgårdarna är - - 90 % av eleverna tycker att klassrummen är - - 50% av eleverna tycker att toaletterna är - - 55 % av eleverna tycker att duscharna är - - 84 % tycker att matsalen är - -