Vinster LÖNERNA MÅSTE UPP! Frågor och svar inför avtalsrörelsen 2011-2012 Löner
Kapitalister, förena er och tacka löntagarna! Tack till de många som avstått nästan allt för att vi kapitalister skulle kunna få alltför mycket trots alla myter torde vi kapitalister vara mer än nöjda. Aldrig i kapitalets historia har fördelningen varit så gynnsam. Just nu är ett utmärkt tillfälle att förena oss i ett tack. Finansmannen Robert Weil i Dagens Nyheter 1999. 2
H Inledning Under hösten och vintern 2011-2012 är det åter dags för en avtalsrörelse. Avtal för uppåt tre miljoner anställda skall omförhandlas. Redan innan förhandlingarna kommit i gång rycker ekonomiska experter ut och vet att berätta på decimalen det lilla löneutrymme som finns. Dessa experter påstår att varje lönehöjning över dessa få procent kommer att resultera i höjd arbetslöshet och stigande inflation, och därmed mindre pengar i plånboken i slutändan. Med denna skrift vänder vi oss till dig som, liksom oss, tycker att det är underligt att det verkar finnas hur mycket pengar som helst till vinster, aktieutdelningar, bonusar och direktörslöner, men så fort det blir tal om höjda löner för de anställda så framställs detta som en fara för samhällsekonomin. Stämmer detta? Hur kan det vara farligt för samhällets ekonomi att de som utgör samhällets stora majoritet får bättre ekonomi? H Bolagsdirektörerna höjde sina månadslöner med i genomsnitt nästan 50000 kronor mellan 2006 och 2008. Det är 30 gånger mer än industriarbetarnas lönehöjning under samma tid. H Mellan 2000 och 2009 har landstingsdirektörerna ökat sina löner med i genomsnitt 79 procent från 58000 till 104000 kronor. Därmed tjänar en landstingsdirektör mer än fem gånger så mycket som en genomsnittlig undersköterska. H Häromåret höjde de svenska EU-parlamentarikerna sina månadslöner med 86000 kronor en löneökning på 58 procent. Samma EU-politiker som vill sänka löner och pensioner för vanligt folk i EU:s medlemsländer. 3
H Leder höjda löner till höjda priser? Nej. De seriösa undersökningar som gjorts visar att löneökningarna endast står för en liten del av inflationen. Enligt en studie gjord av FN om inflationen i 13 västländer under åren 1961 till 1983 svarade löneökningarna endast för mellan en tiondel och en femtedel av inflationen i de olika länderna. För svensk del har Konjunkturinstitutet räknat ut att löneökningarna endast stod för en tiondel av inflationen mellan 1988 och 1996. Dessutom är resonemanget bakvänt, då undersökningar visar att prishöjningarna kommer först och därefter ökar lönerna för att kompensera för de dyrare priserna. Pratat om att höjda löner leder till ökade priser som i slutändan gör att arbetarna får mindre kvar i plånboken, stämmer alltså inte. H Varför hävdar fack, företag och ekonomer att återhållna löner är nödvändigt? Svaret är enkelt. Lönerna ska hållas nere för att vinsterna ska höjas. Detta har lyckats. Totalt sett så har löneandelen inom industrin pressats ner från 55 procent år 1980 till 41 procent år 2005. Men lönepressen gäller inte endast i industrin. Inom tjänstesektorn har löneandelen pressats ner från 55 till under 50 procent under samma tid. Värst är det inom byggindustrin där löneandelen 2005 var under 40 procent, nedpressad 15 procent på 25 år. På samma sätt har vinstandelen ökat från omkring 20 procent 1980 till nästan 40 procent några år in på 2000-talet. Procentsatser kanske inte säger så mycket, men ser vi på vinst per anställd i fem av Sveriges största industriföretag, är blir det tydligare: 1988 1998 2005 ABB 28 000 74 000 122 000 Ericsson 41 000 59 000 590 000 LKAB 77 000 269 000 1 810 000 SKF 47 000-45 000 135 000 Volvo 151 000 104 000 221 000 (Alla belopp är rensade från inflation. Källa: Dagens Arbete) Det är rätt och rimligt att höja lönerna på vinsternas bekostnad, så att de som arbetar får en större del av det värde de skapar. 4
H Hotar stora lönehöjningar att förvärra den ekonomiska krisen? Nej, tvärtom skulle rejäla lönelyft för det stora flertalet vara en bra medicin mot krisen. Det är rent av så att den ekonomiska krisen är skapad av att mer och mer pengar har tagits från de många och samlats hos ett litet fåtal. Det är faktiskt så att koncentrationen av rikedom har ökat mer i Sverige än i något annat västland de senaste decennierna. En procent av befolkningen äger i dag drygt 30 procent av svenskarnas totala förmögenhet. Sedan åttiotalet har den rikaste procenten fördubblat sin andel av svenskarnas totala förmögenhet. Sveriges 100 rikaste personer ökade sin gemensamma förmögenhet från 189 miljarder år 1996 till ofattbara 1 130 miljarder kronor år 2006. Denna koncentration av rikedom beror bl.a. på att lönerna pressats ner för att öka vinsterna. När företagen minskar sina lönekostnader så minskas samtidigt köpkraften i ekonomin. För varje enskilt företag framstår den stora delen av befolkningen inte som egna anställda utan som konsumenter. Företagets intresse är att konsumenterna ska vara så köpstarka som möjligt, men lönekostnaderna i det egna företaget så Så mycket mer roffade direktörerna åt sig 2010: +27 procent Leif Johansson, AB Volvo + 53 procent Olof Faxander, SSAB +39 procent Hans Stråberg, Electrolux 5
låga som möjligt. Men när samtliga företag agerar på detta sätt skapas överproduktionsproblem. Mer och mer varor tillverkas samtidigt som den köpstarka konsumtionen undergrävs. Till slut faller den omöjliga ekvationen samman och systemet drabbas av överproduktionskriser. Pratet om att arbetare visar samhällsansvar genom att hålla tillbaka sina lönekrav är med andra ord fel. Det är precis tvärtom! Rejäla lönelyft skulle öka den köpstarka konsumtionen och en vara bra medicin mot krisen. H Är höga vinster nödvändiga för att behålla företagens konkurrenskraft? Detta förutsätter att vinsterna återinvesteras i företagen. Men sanningen är att investeringsnivån i svensk industri varit rekordlåg under lång tid. Istället plundras företagens kassor utav allt girigare aktieägare. Tidningen Dagens Arbete har granskat förhållandet mellan aktieutdelningar och investeringar i 20 svenska storföretag: År Aktieutdelning: Investering: 2002 24 miljarder 47 miljarder 2006 101 miljarder 56 miljarder Löneåterhållsamhet har inte inneburit starkare företag utan har lett Sveriges 100 rikaste personer ökade sin gemensamma förmögenhet från 189 miljarder år 1996 till ofattbara 1130 miljarder kronor år 2006. Diagramet intill är från tidningen Dagens Arbete. 6
till spekulation och plundring av företagens kassor och därmed till massarbetslöshet. H Måste industrin gå först i avtalsrörelsen? Nej, det är bara ett sätt att hålla nere lönerna. Tanken är att Facken i industrin, med IF Metall som lagkapten, ska vara storföretagens lönepolis inom fackföreningsrörelsen. IF Metalls avtalssekreterare Veli- Pekka Säikkälä säger öppet att det nya industriavtalet är det enda sättet att kunna utöva inflytande över andra förbund. Samtliga arbetares löner hålls nere för att de stora exportföretagen ska hålla uppe sina vinster. En undersköterska inom offentlig sektor skall hålla tillbaka sin lön för att garantera Volvos konkurrenskraft. Detta är skadligt för Sverige, eftersom det undergräver den inhemska konsumtionen, och inte minst för alla de anställda inom vård, omsorg, restaurang, handel och andra områden där många lågavlönade finns. H Men höga vinster skapar väl välfärd? Nej, det som skapar möjligheterna till välfärd är de värden som arbetarklassen skapar genom sitt arbete. Utöver den del som återinvesteras i företaget tillfaller en del löner och en del vinster. Att vinster skapar välfärd stämmer om dessa vinster beskattas och tas från de privata skattkistorna in till den gemensamma. Men så är inte fallet. Under de senaste årtiondena har de flesta skatter för de rika slopats. Under den sk folkhemsperioden kunde man även från fackligt håll med viss trovärdighet hävda att genom ökad produktivitet skulle Storföretagens aktieutdelningar 2002 2008: Astra Zeneca: 187,4 miljarder AB Volvo: 55,5 miljarder Atlas Copco: 50,3 miljarder Ericsson : 33,3 miljarder ABB: 33,2 miljarder Scania: 30,7 miljarder Sandvik: 29,6 miljarder Electrolux: 27,6 miljarder Stora Enso: 23,7 miljarder SKF: 17,9 miljarder SCA: 17,6 miljarder Autoliv: 14,6 miljarder SSAB: 11 miljarder LKAB: 9,4 miljarder Boliden: 8,6 miljarder Holmen: 8,5 miljarder 7
större och större värden skapas som sedan genom fördelningspolitiken skulle användas till att skapa ett mer jämställt samhälle. Men sedan 20 år har den senare delen opererats bort. Kvar finns en ständigt ökad produktivitet, tillbakahållna löner och stigande vinster. Vinster som varken används till att investera i produktionen eller via skattsedeln tillförs det gemensamma. Om pengarna istället hade tagits ut i löner så hade dessa beskattats och kunnat användas till att förbättra Vill svenska fackföreningar och arbetsgivare ta samhällsansvar och inte låta enfald få ersätta analysförmåga och besinning måste de klart och tydligt ta avstånd från allehanda kortsiktiga och kontraproduktiva lönesänkningsstrategier. Lars Pålsson Syll, nationalekonom och professor välfärden. De hade också använts till konsumtion istället för spekulation vilket vore bra för samhällsekonomin. H Finns det pengar till att höja de offentliganställdas löner? Det påstås ofta att höjda löner för anställda inom offentlig sektor skulle kräva höjda skatter. Det är inte sant! Den svenska statskassan är full med pengar. Överskott som finansminister Anders Borg planerar att samla på hög. Under perioden 2010-2015 räknar Borg med astronomiska 525 miljarder i överskott. Regeringen planerar för att dessa pengar skall användas till nya gigantiska stödpaket för att rädda vilt spekulerande storbanker och finansskojare i nästa bankkris. Istället för att kasta ännu fler miljarder i spekulationens svarta hål bör dessa pengar användas till höjda löner och ordentliga anställningar för de anställda inom offentlig sektor och till en utbyggd välfärd och infrastruktur. Det handlar om ett politiskt vägval. Antingen kan pengarna läggas på utbyggd välfärd och höjda löner för anställda inom offentlig sektor eller så kan ytterligare miljarder kastas till storbanker och finansspekulanter. En sak är säker: påståendet att det saknas pengar till höjda löner för de offentliganställda är lögn. 8
H Även arbetare har väl fått mer pengar i plånboken under regeringen Reinfeldt? Det stämmer att borgarregeringens skattesänkningar även har gett många arbetare mer pengar i plånboken, även om en stor del av dessa pengar ätits upp av höjda kostnader på annat håll. Men även för de arbetare som faktisk fått mer pengar i plånboken så är det inte oväsentligt om pengarna kommer från höjd lön eller sänkt skatt. Jobbskatteavdraget innebär att den gemensamma välfärden töms på pengar vilket leder till nedskärningar, privatiseringar och ökade orättvisor. Medan höjda löner, på vinsternas bekostnad, innebär högre skatteintäkter till den gemensamma välfärden och minskade orättvisor i samhället. Borgarregeringens prat om att det ska löna sig att arbeta är genomfalskt. Därför att regeringens hela politik syftar till att ytterligare pressa ner arbetarklassen för att ge mer åt de rika. Det handlar till stor del om att pressa ner just lönerna. Regeringens sabotage av a-kassan 2006 handlade om detta, att förmå facken att dämpa lönekraven. Den nyliberala teorin bakom detta är att genom att koppla a-kasseavgifterna till arbetslösheten i olika branscher ska den höjda avgiften bli en straffskatt för de fackföreningar vars löneavtal driver upp arbetslösheten. Dessutom ska orättvisorna öka mellan arbetare i olika branscher och mellan de som har och de som saknar arbete. Solidariteten bryts upp och därmed öppnas det för framtida lönenedpressningar. Moderaterna kräver ju inte sänkta skatter för låginkomsttagarna för att butikskassörskorna skall få mer pengar i plånboken, utan för att de skall jobba för lägre lön. Karin Pilsäter, Folkpartiets tidigare ekonomiska taleskvinna Ökningen av inkomstklyftan mellan den del av arbetarklassen som har arbete och den som förvägras arbete har pågått länge, även under socialdemokratiska regeringar. Men inkomstklyftan har aldrig i modern tid varit så stor som nu. Försämringen av a-kassan innebar även de skärpta reglerna som tvingar arbetslösa att flytta land och rike runt dit jobben finns, en ökad konkurrens till arbetsköparnas fördel. Försämringarna av a-kassan hade också till uppgift att till delar 9
finansiera jobbskatteavdraget, som i sig syftar till att hålla nere lönerna. Finansminister Anders Borg förklarade öppet att jobbskatteavdragets fjärde steg infördes samtidigt med avtalsrörelsen 2010 just för att dämpa lönekraven. H Löneutrymmet är väl begränsat? Pratet om löneutrymme är nationalekonomiskt ljug. Lönefrågan handlar i grund och botten om fördelningen av de rikedomar som skapas i ett samhälle. Ska pengarna i samhället gå till att göra livet så bra som möjligt för alla eller till att berika ett fåtal. Varje löneförhandling är en del av denna ständigt pågående kamp. Med tanke på det plundringståg de rika genomfört de senaste årtiondena, så finns det ingen anledning till blygsamhet från arbetarklassens sida. Ett konkret exempel. Åren mellan bankkrisen 1991 och när den nuvarande krisen slog till 2007 gjorde de fyra storbankerna (Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank) en sammanlagd vinst på bara räntor och provisioner på 1 453 miljarder kronor. Dessa vinster hade räckt till rejäla löneförhöjningar för de nästan tre miljoner löntagare vars löner nu förhandlas om. Över 1 000 kronor mer i månaden i över 34 år framöver eller 4000 kronor mer i månaden i åtta år framöver. Visst finns det utrymme för rejäla lönehöjningar. Nu är det payback time! H Sverige har blivit ett låglöneland. Under perioden 1998 till 2009 hade den svenska industrin den lägsta ökningen av arbetskraftskostnaden bland de västeuropeiska länderna och under samma tid den klart högsta produktivitetsökningen. Mellanskillnaden hamnade i fickorna på riskkapitalister, direktörer och aktieägare. H Tiondelen med lägst inkomster har under perioden 1991-2007 fått en ökning av sin reala disponibla inkomst med 15 procent. Den rikaste tiondelen har under samma tidsperiod fått en ökning av den reala disponibla inkomsten med hela 88 procent. H Sedan 1980 har Sveriges BNP per capita fördubblat, i fast penningvärde. Enligt statistiken har vi alltså blivit dubbelt så rika de senaste trettio åren. 10
Lyssna inte på lönesänkarna! Under brinnande industrikris slöt IF Metall och Teknikföretagen det lönesänkningsavtal som berövade många arbetare upp till en femtedel av sin månadsinkomst. De huvudansvariga för detta är också två av de ivrigaste förespråkarna för återhållna arbetarlöner. Men när det gäller den egna lönen är de allt annat än blygsamma. + 5698 kr/mån Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall, förhandlade fram lönesänkningsavtalet. Själv fick han denna löneförhöjning mellan 2006 och 2008 och kammar därmed in 630 000 kronor om året. + 89 procent Anders Narvinger, förhandlingschef Teknikföretagen och en av lönesänkningsavtalets huvudansvarige höjde sin egen lön rejält mellan åren 2006 och 2008. Det finns bara en riktig arbetartidning i Sverige ROLETÄREN www.proletaren.se 11
Denna skrift vänder sig till dig som tycker att det är underligt att det verkar finnas hur mycket pengar som helst till vinster, aktieutdelningar, bonusar och direktörslöner, men så fort det blir tal om höjda löner för de anställda så framställs detta som en fara för samhällsekonomin. Stämmer detta? Hur kan det vara farligt för samhällets ekonomi att de som utgör samhällets stora majoritet får bättre ekonomi? Här får du svaren på de frågor du har. KOMMUN STISKA PART I ET www.kommunisterna.org