Året i sammandrag. Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2014

Relevanta dokument
Året i sammandrag. Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2015

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Året i sammandrag. Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2016

Året i sammandrag. Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2013

Året i sammandrag. Statens försvarshistoriska museer, årsredovisning 2017

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Ert Dnr: Ku KL Stockholm, NMW Dnr:

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Sammanfattning. 1. Inledning

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Statens museer för världskultur Box Göteborg

Förvaltningsplaner för samlingar. Annica Ewing

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens musikverk

Beslut för fristående grundskola med fritidshem

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens musikverk

PEDAGOGISK HANDLINGSPLAN

Budgetunderlag

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Året i sammandrag. Sida 1 av 46

Internkontrollen i Statens försvarshistoriska museers samlingar

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Riksförbundet Sveriges museer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Statens försvarshistoriska museer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Moderna museet

Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

Publik och tillgänglighet Statens centrum för arkiektur och design ska redovisa

Beslut för fritidshem

Revisionsrapport. Uppföljande granskning av internkontrollen i samlingarna. 1. Sammanfattning

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens försvarshistoriska museer

Betänkande av Museiutredningen 2014/15. SOU 2015:89. Ny Museipolitik. (dnr Ku2015/02515/KL)

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

Budgetunderlag för åren

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens försvarshistoriska museer

VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM!

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens museer för världskultur. Publik och tillgänglighet Statens museer för världskultur ska redovisa

BUDGETUNDERLAG

Bakgrund/uppgift. Organisation. Arbetssätt. Dokumentation och hemsida. Sekretess. Medarbetare

Skolbeslut för grundskola

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens musikverk

Revisionsrapport. Granskning av kontrollen över samlingarna. 1. Myndighetsgemensamma slutsatser. 2. Bakgrundsbeskrivning

Beslut för grundskola och fritidshem

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Ku2018/01698/KO (delvis) Ku2018/01723/KO. Statens centrum för arkitektur och design Skeppsholmen Stockholm

Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Institutet för språk och folkminnen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens museer för världskultur

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1

Regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Statens maritima och transporthistoriska museer

Kommunens författningssamling

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Utvärdering av fria entréer vid statliga museer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 2

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Beslut för grundskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

ESV invänder däremot mot några av utredningens författningsförslag:

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Beslut för förskolor och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens historiska museer

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Dnr :563. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Vikskolan i Upplands Väsby kommun

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Samordningsförbundet Pyramis

>venska Filminstitutet

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Budgetunderlag

Förskole- och skolplan Laxå kommun. Barnen är det viktigaste vi har De är centrum för samverkan

AVTRYCK. Tid, ting, minne

Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Samordningsförbundet Consensus

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående förskoleklassen och grundskolan Al-Zahraa Idealiska Akademi i Stockholms kommun

Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Beslut för grundskola

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Moderna museet

Dokumenthanteringsplan Kärnprocesser i Mölndals stad

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Samordningsförbundet Consensus

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen


Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Transkript:

Årsredovisning 2014

Året i sammandrag Januari På Armémuseum (AM) inleds programåret med att Raoul Wallenbergpristagaren Siavosh Derakthi berättar om föreningen Unga muslimer mot antisemitism. Februari AM bjuder på dramatiserade sportlovsvisningar i 1800-talstappning. Flygvapenmuseum (FVM) arrangerar en Hodelldag i samband med utställningen Åke Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär. Mars AM inviger en ny scen för program där lunchföredragen Scen lunch äger rum. AM deltar som huvudman i arrangeradet av dubbelsymposiet When Sweden was ruled from the Ottoman Empire som äger rum i Turkiet och Grekland. April Påsklovsaktiviteter på temat Nörd på museet väck museiråttan i dig arrangeras på FVM. AM medverkar i Kulturnatt Stockholm och lockar 3 000 besökare till museet. AM:s vandringsutställning Saker och ting öppnar på Grodno State Museum of History and Archaeology i Grodno, Vitryssland. Maj FVM och Medströms förlag ger ut boken DC-3:an kalla krigets hemlighet. Utställningen Lumpen muck invigs på FVM. från mönstring till AM öppnar den första utställningen i serien om första världskriget. Juni Utställningen Guldkorn invigs på FVM. AM inleder ett samarbete med Fryshuset i Stockholm under rubriken Kanonsommar. Juli Årets bästa besöksdag utan särskilt program lockar 1 323 personer till FVM. Succéserien Kalla krigets fordon, som producerats med stöd av SMHA-kansli, har premiär i SVT på bästa sändningstid. AM håller Pridevisningar under hela veckan. Faran av att vara normal handlar om sexualmoral och normer under stormaktstiden. Augusti AM inviger den andra utställningen om första världskriget. FVM arrangerar en försvarspolitisk debatt med riksdagspolitiker. September FVM var så kallat regnbågshus och upplät lokal för en debatt om HBTQ-frågor. FVM arrangerar sextiotalshelgen Back to the 60. SMHA-kansli arrangerar museikonferens för museerna inom SMHA-nätverket på temat museipedagogik. Oktober Personal från AM håller föredrag om utställning av vapen och uniformer på ICOMAM:s kongress i Moskva. AM öppnar den omarbetade basutställningen Krig och fred 1900-talet. November FVM deltar med Merlinmotorn i en motorhistorisk show i Berwaldhallen. AM och FVM medverkar i Arkivens dag, temat är Orosår. FVM inviger utställningen Det stora kriget. SMHA-kansli och Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar arrangerar ett seminarium på temat att levandegöra det militära kulturarvet. December Den restaurerade radarstationen PJ 21 förevisades vid en temakväll på FVM. Under två nätter på AM spelar Sveriges Television in sin barn- och ungdomssatsning En natt på museet. Årets bästa besöksdag på AM, 3 045 besöker museet i samband med nyårssaluten på Artillerigården. Sida 1 av 53

Innehåll ÅRET I SAMMANDRAG... 1 INNEHÅLL... 2 1 ÖVERINTENDENTENS FÖRORD... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 VERKSAMHETSUPPDRAGET... 5 2.2 VERKSAMHETSÅRET 2014... 5 2.3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 6 2.4 EKONOMISK ÖVERSIKT... 7 3 VERKSAMHETSOMRÅDE BEVARANDE... 9 3.1 ARMÉMUSEUM... 9 3.2 FLYGVAPENMUSEUM... 10 3.3 RESULTATBEDÖMNING... 11 4 VERKSAMHETSOMRÅDE FÖRMEDLING... 13 4.1 ARMÉMUSEUM... 13 4.2 FLYGVAPENMUSEUM... 14 4.3 RESULTATBEDÖMNING... 16 5 VERKSAMHETSOMRÅDE KUNSKAPSUPPBYGGNAD... 19 5.1 ARMÉMUSEUM... 19 5.2 FLYGVAPENMUSEUM... 20 5.3 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV... 20 5.4 RESULTATBEDÖMNING... 20 6 VERKSAMHETSOMRÅDE STÖD... 22 6.1 SVERIGES MILITÄRHISTORISKA ARV... 22 6.2 RESULTATBEDÖMNING... 23 7 VERKSAMHETSOMRÅDE TRADITIONSVÅRD... 25 7.1 RESULTATBEDÖMNING... 25 8 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING... 27 8.1 SAMVERKAN MED ANDRA MYNDIGHETER OCH AKTÖRER... 27 8.2 INTERNATIONELLT UTBYTE OCH SAMVERKAN... 29 8.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIV... 32 8.4 BARN OCH UNGDOMAR... 33 8.5 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 34 8.6 LOKALKOSTNADER... 34 8.7 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET... 35 9 ORGANISATION... 37 9.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 37 9.2 ARBETSMILJÖ... 38 9.3 VERKSAMHETSUTVECKLING... 39 10 FINANSIELL REDOVISNING... 40 10.1 RESULTATRÄKNING... 40 10.2 BALANSRÄKNING... 41 10.3 ANSLAGSREDOVISNING... 43 10.4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 43 10.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 52 INTYGANDE... 53 Sida 2 av 53

1 Överintendentens förord I oktober 2014 skickade den nytillträdde civilministern Ardalan Shekarabi ut ett pressmeddelande med följande budskap: inspirerats av det som brukar kallas New Public Management, har lett till en ökad administrativ börda och att Han skrev vidare att regeringen ska påbörja ett arbete som skapar större frihet för medarbetarna i offentlig sektor och att tilliten till professionernas kunnande och yrkesetik ska stärkas. Debatten om NPM tog ordentlig fart i februari för två år sedan då DN-skribenten Maciej Zaremba inledde sin uppmärksammade artikelserie om vården och de styrmodeller som han menade hade styrt i diket och medfört en allvarlig undanträngning av kärnverksamheten. Han pekade på konsekvenser som att svenska läkare endast använde 31 procent av sin arbetstid till att träffa patienter, lägst i Europa, och att det enbart inom Stockholms läns landsting fanns över 2 500 avtal som prissätter läkarnas arbete enligt beställar-utförarmodellen. Gensvaret var stort och den första artikeln i serien delades av 28 000 läsare. Även den statliga kommittén Innovationsrådet behandlade styrningsfrågor i sitt slutbetänkande som kom i juni 2013: Sveriges främsta tillgångar, tilliten. Vi anser därför att senare års utveckling mot minskad tillit och mer kontroll är kontraproduktiv. Föreställningen att man i ettåriga cykler kan kontrollera, utvärdera och återrapportera sig fram till önskade resultat, i en allt mer komplex tillvaro och i frågor som tar lång tid att förändra, leder fel. Backsp Ett av förslagen från innovationsrådet var att riksdag och regering bör ompröva sina ställningstaganden att inrätta särskilda myndigheter vars huvudsakliga uppgift är att kontrollera andra myndigheter under regeringen. Ett annat var att onödiga pålagor på myndigheter i form av omfattande regelverk ses över. Vår sektor tillhör inte de mest drabbade även om vi nog aldrig tidigare har mätt, dokumenterat och återrapporterat eller tagit fram mer eller mindre obligatoriska handlingsplaner, riktlinjer och policyer i den utsträckning som vi gör i dag. Jag kan i det sammanhanget känna en oro över att Museiutredningen, som bl. a. har i uppdrag att föreslå nationella mål för museipolitiken, kan hamna i otakt med det förvaltningspolitiska omtag som nu aviserats från politiskt håll. Från utredningens sida har nämligen diskuterats en styrmodell med både övergripande samhällsmål och inriktningsmål som ska utvärderas med kvalitativa och kvantitativa indikatorer, fastställda av en utvärderande myndighet som också ska bedöma måluppfyllelsen. En sådan modell skulle innebära en ny styr- och utvärderingsstruktur vid sidan av de redan existerande och det känns inte som ett steg i rätt riktning. Det är komplexa frågor och jag tror inte att det finns en enda styrmodell som passar all förvaltning. Även framöver måste det finnas krav på återrapportering och utvärdering men jag hoppas att den framtida styrningen blir mer verksamhetsanpassad och diversifierad. Föreliggande årsredovisning, eller snarare resultatredovisningsdelen av den, kan till viss del sägas vara ett exempel på problematiken kring den nuvarande styrningen och återrapporteringen. Jag tänker då i första hand på begreppet prestationer som enligt förordningskrav ska definieras och återredovisas avseende volym och kostnader. Detta krav gäller lika för alla myndigheter. Dessvärre är det inte alltid så att det som är relevant att återrapportera sammanfaller med vad som går att mäta avseende volym och kostnader. Här skulle jag t.ex. önska en mer verksamhetsanpassad styrning där mätbarhet inte ges företräde framför relevans. Sida 3 av 53

Detta till trots så finns det ändå utrymme för oss att med egna ord redogöra för det gångna verksamhetsåret och vi kan återigen konstatera att det har gått väldigt bra. Det mesta som vi föresatt oss har uppnåtts och mer därtill. Ett stort tack till SFHM:s oerhört kompetenta, flexibla och lojala medarbetare för detta. Det vi kan återrapportera på de följande drygt 50 sidorna är deras förtjänst. Staffan Bengtsson Överintendent Sida 4 av 53

2 Inledning 2.1 Verksamhetsuppdraget Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndighetens verksamhet regleras i förordning (2007:1178) med instruktion för Statens försvarshistoriska museer, i förordning (2013:1007) om statsbidrag till försvarshistoriska museiverksamheter och i det årliga regleringsbrevet. I myndigheten ingår avdelningarna Armémuseum i Stockholm, Flygvapenmuseum i Linköping, Sveriges militärhistoriska arvs kansli, Försvarets traditionsnämnd, samt en myndighetsgemensam stabsfunktion för styrning och administrativa frågor med mera. Vägledande för genomförandet av verksamheten är den myndighetsövergripande vision som fastställdes 2011: SFHM ska vara Östersjöregionens ledande aktör för kunskapsgestaltning av försvarets roll i samhällsutvecklingen. 2.2 Verksamhetsåret 2014 Utifrån visionen om kunskapsuppbyggnad har barn och unga, digitalisering samt jämställdhet och mångfald varit myndighetsövergripande prioriteringar de senaste åren. Verksamhetsplanen 2014 har i huvudsak genomförts utan några större avvikelser. De två museerna har fokuserat på förnyelse av utställningsverksamheten genom ett flertal tillfälliga utställningar, blandat annat Lumpen som baseras på ett forskningsarbete med personliga berättelser och 100-årsminnet av första världskriget. Förnyelsen av Armémuseums basutställning har fortsatt, detta år med fokus på 1900-talets två världskrigshändelser. Målen om ett stort och ökat antal besökare på SFHM:s museer har uppfyllts. Det internationella samarbetet har prioriterats främst genom arbete inom ramen för museiorganisationen ICOMAM, ett forskningsprojekt om Osmanska riket och vandringsutställningen Saker och Ting. Museernas programverksamhet med föredrag och olika evenemang, har varit omfattande och uppskattad. Utöver bidragen som utbetalas till nätverksmuseerna inom Statens Militärhistoriska arv har det direkta stödet fortsatt att utvecklas mot mer riktade insatser kring pedagogik och marknadsföring. Sammantaget har arbetsåret varit intensivt, en omfattande verksamhet genomförs med förhållandevis få antal anställda. För att klara verksamhetsuppdraget har mängden resurser som avsätts för personal successivt utökats de senaste åren. Under 2014 har i första hand projekt- och visstidsanställningar förstärkt personalstyrkan. Museibutikerna med krav på full kostnadstäckning visar ett resultat som minskar det underliggande underskottet något och SFHM har totalt sett en ekonomi i balans. Det är dock alltmer tydligt hur verksamhetens förutsättningar påverkas av de lägre omräkningarna av anslaget som inte kompenserar för ökade kostnader till följd av lönerevisioner, hyreshöjningar och behov av bättre lokaler för magasinering av samlingarna, samtidigt med ökade krav och kostnader för bl.a. myndigheternas IT-systemstöd, e-handel m.m. En ny jämställdhetsplan beslutades under 2014 och en satsning på arbetsmiljöfrågorna inom myndigheten har inletts, bl.a. genom utbildning av chefer och erbjudande om hälsoundersökning. Den arbetsmiljöenkät som genomfördes i slutet av året kommer att ligga till grund för fortsatt arbete 2015. Arbetet med digitalisering och elektroniskt bevarande av såväl samlingar som dokumentarkiv har under året tagit steg framåt genom fortsatt prioritet åt registrering av Sida 5 av 53

Flygvapenmuseums samlingar och båda museernas bildarkiv, underlag till Digisam och en strategi för bevarande av elektroniska handlingar. Resultatredovisningen är indelad i fem verksamhetsområden: Bevarande Förmedling Kunskapsuppbyggnad Stöd Traditionsvård För varje verksamhetsområde redovisas verksamhetens resultat och prestationer i förhållande till uppgifter och återrapporteringskrav enligt SFHM:s instruktion och regleringsbrev. Därefter gör SFHM en bedömning av måluppfyllelsen som även innefattar kvalitetsaspekter. Enligt instruktionen ska SFHM i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. En kulturpolitisk prioritering som i enlighet med regleringsbrevet särskilt ska prägla SFHM:s verksamhet under åren 2012 2014 är barn och ungas rätt till kultur. De tvärsektoriella aspekterna återspeglas i redovisningen av de olika verksamhetsområdena och sammanfattas även i särskilda avsnitt. Viss information återkommer därför på flera ställen i resultatredovisningen. I regleringsbrevet för 2014 anges att SFHM i sin resultatredovisning ska, utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. SFHM har under året fortsatt arbetet med att definiera och mäta kvalitet i verksamheten. I årsredovisningen för 2013 redogjordes för hur myndigheten resonerat kring och i flera fall även definierat ett antal kriterier för kvalitet. Huvudfokus under 2014 har varit att utveckla kvalitetsredovisningen dels genom att ta fram aspekter på kvalitet inom de verksamhetsområden som saknat sådana och dels genom att ta ytterligare ett steg och definiera vad som är god kvalitet inom verksamhetsområdena Förmedling, Bevarande och Stöd. En del arbete kvarstår framför allt vad gäller att ta fram kriterier för vad som ska anses vara god kvalitet inom verksamhetsområdet Kunskapsuppbyggnad. Redovisningen av de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat görs under respektive verksamhetsområde för att på så sätt tydliggöra att kvalitet är en integrerad aspekt i resultatet. 2.3 Sammanfattande bedömning per verksamhetsområde För verksamhetsområde Bevarande är den sammanfattande bedömningen att SFHM fortfarande har en del återstående arbete vad gäller förteckning och dokumentation av samlingarna. Tydliga förbättringar har emellertid skett under året. Flygvapenmuseum har bland annat registrerat 5 203 nya poster och fortlöpande tillgängliggjort fler delar av föremålssamlingen på Digitalt museum. De stickprovskontroller som SFHM genomfört av Armémuseums samling visar att 90 procent av föremålen i Armémuseums samling uppfyller kraven på korrekt information avseende placering. SFHM gör därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat, i den del den avser Armémuseums samling, är god. För verksamhetsområde Förmedling är den sammanfattande bedömningen att utställningsverksamheten, pedagogiken såväl som programverksamheten håller hög kvalitet. Det är glädjande att se de goda omdömen museerna och deras utställningar får av besökarna samtidigt som det totala antalet besökare på museerna har ökat med 16 procent under året. Dessutom var Flygvapenmuseum en av vinnarna av resewebbplatsen Tripadvisors utmärkelse. Flygvapenmuseum utsågs till fjärde bästa museum i Sverige efter Vasamuseet, Skansen och Fotografiska. Sida 6 av 53

För verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad är den sammanfattande bedömningen att verksamheten varit framgångsrik. Det har varit ett händelserikt år med bland annat 31 publicerade artiklar av egen personal, sju utgivna publikationer och tre anordnade seminarier. SFHM har varit medarrangör av två symposier i Grekland och Turkiet samt i Stockholm på temat när Sverige styrdes från Osmanska riket. Tillsammans med bland annat Stockholms universitet har SFHM publicerat en handbok till historiska studier av materiell kultur. För verksamhetsområde Stöd är den sammanfattande bedömningen att resultatet av myndighetens stödjande verksamhet är mycket gott. Under 2014 har SMHA-kansli fortsatt att prioritera det riktade stödet vilket gjort det möjligt sätta de museirelaterade frågorna i fokus. Kansliet ser en tydlig koppling mellan det riktade stödet och de projektbidragsansökningar som inkommer. Att kombinera det riktade stödet med bidragsgivning har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att påverka museerna i önskvärd riktning och att kvalitetssäkra deras verksamheter. 2.4 Ekonomisk översikt (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens finansiering Anslag 90 052 87 921 89 353 91 193 92 306 Avgifter m.m. 13 763 19 701 19 334 20 033 21 133 Bidrag 3 084 3 590 5 104 3 783 3 185 Finansiella intäkter 278 78 200 117 61 Summa 107 177 111 290 113 991 115 126 116 685 Kostnader per verksamhetsområde Bevarande 22 619 25 666 22 758 20 162 26 166 Förmedling 70 992 65 373 67 669 73 121 68 909 Kunskapsuppbyggnad 6 032 9 254 12 686 10 958 13 677 Stöd 9 000 10 587 10 270 9 375 8 843 Traditionsvård 216 205 217 167 292 Summa 108 859 111 085 113 600 113 784 117 887 Över-/underskott (kapitalförändring) -1 681 404 389 1 343-1 202 Transfereringar Sveriges militärhistoriska arv 17 517 17 857 17 456 17 650 18 215 SFHM:s verksamhet finansieras huvudsakligen av anslag vilket under de tre senaste åren har utgjort cirka 79 procent av intäkterna. Övriga intäkter (avgifter och bidrag m.m.) bidrar i allt väsentligt till den samlade finansieringen, varför intäkterna inte redovisas uppdelat på verksamhetsområden. Andelen avgifter och andra ersättningar m.m. har ökat, från 13 procent 2010 till 18 procent 2014, till följd av den externa finansiering som tillkom i samband med Flygvapenmuseum nyöppning 2010. Bidragsintäkter, som till största delen är utomstatliga, har under perioden, utgjort cirka 3-4 procent av de totala intäkterna. De statliga bidrag som beslutas och utbetalas av SFHM till de museer som ingår i nätverket Sveriges militärhistoriska arv uppgår i genomsnitt till totalt 17,7 Sida 7 av 53

miljoner kronor per år under perioden 2010-2014. I jämförelse med 2013 ökade de totala bidragsutbetalningarna med cirka 0,6 miljoner kronor till totalt 18,2 miljoner kronor för 2014. Verksamhetskostnaderna uppgår 2014 till totalt 117,9 miljoner kronor. Merparten av kostnaderna, 58 procent, avsåg verksamhetsområde Förmedling, dvs. den publika delen av museerna verksamhet med all utställningsverksamhet, olika pedagogiska verksamheter, konferensverksamhet m.m. I jämförelse med 2013 (64 procent) blev utfallet lägre 2014 trots satsningar på både tillfälliga utställningar och basutställningar, totalt 68,9 miljoner kronor. Av de totala kostnaderna avsattes 22 procent för verksamhetsområde Bevarande, en ökning jämfört med 2013 (18 procent 2013) som bland annat återspeglar prioriteringen av föremålsregistrering på Flygvapenmuseum. Resursanvändningen för verksamhetsområde Kunskapsuppbyggnad utgjorde 12 procent av de totala kostnaderna, ett något högre utfall än tidigare år (10 procent 2013), vilket främst beror på genomförandet av flera forskningsprojekt. Kostnaderna för verksamhetsområde Stöd har minskat något i kronor jämfört med 2013 men utgör oförändrat 8 procent av de totala kostnaderna. 1 SFHM:s verksamhetskostnader består till största delen av s.k. fasta kostnader. Lokalkostnaderna (34 procent) innefattar hyror m.m. för Armémuseums och Flygvapenmuseums museibyggnader, kontorslokaler och magasin för förvaring av museiföremål. Personalkostnaderna (38 procent) har ökat med en procentenhet jämfört med 2013 och motsvarar 73 årsarbetskrafter 2014 (70 årsarbetskrafter 2013). Övriga driftskostnader som viss utsträckning kan ses som mer rörliga och därmed mer påverkbara, avser IT och telefoni, ekonomi- och personaladministration inklusive tjänster från Statens servicecenter samt kostnader direkt kopplade till genomförandet av olika aktiviteter och projekt inom de tre verksamhetsområdena Bevarande, Förmedling och Kunskapsförmedling. I jämförelse med 2013 har dessa ökat med en procentenhet till totalt 23 procent av verksamhetskostnaderna. Kostnaderna för avskrivningar är oförändrade mellan åren och motsvarade 6 procent av de totala verksamhetskostnaderna 2014. De finansiella kostnaderna är förhållandevis små (0 procent i diagram) och har minskat ytterligare under 2014 till följd lägre räntekostnader. Upptagna lån i Riksgälden uppgick till 21,4 miljoner kronor per den 31 december 2014. Verksamhetens kostnader 2014 0% 6% Personal 23% 34% 38% Lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar o nedskrivningar 1 Fördelningen av kostnader per verksamhetsområde och prestation har för 2014 baserats på en mer precis fördelning av tid, för respektive medarbetare istället för per avdelning, vilket kan påverka jämförelsen med tidigare års utfall. Sida 8 av 53

3 Verksamhetsområde Bevarande Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Bevarande SFHM ska vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten. 3.1 Armémuseum Vård och förvaring Den systematiska tillsynen av samlingarna i magasinen har pågått som planerat hela året. Armémuseum har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för långsiktig pedagogiskt förvaring av äldre vapen. Konservering och vård har skett i samband med att föremål ska ställas ut i egna utställningar, lånas ut till andra museer samt i överensstämmelse med den särskilda vårdplan som finns för museets mest sköra samling, fanorna. Det har inneburit att cirka 1 280 föremål har fått vård under året i samband med arbetet i den nya basutställningen Krig och fred 1900-talet. Vad gäller fanorna har de största insatserna gällt konservering av sex fanor som har lånats ut till Norge i samband med Grunnlovsjubileet 2014 samt att arbetet med att revidera vårdplanen för fanorna har påbörjats. Under året har även de eldrör på Artillerigården som är i störst behov av vård konserverats. Förutom huvudmagasinet har Armémuseum distansmagasin för stora föremål. De sköts av tre rustmästare placerade i Strängnäs, Halmstad och Kristianstad. Under året har bland annat arbete påbörjats med omhändertagande av stora föremål. Armémuseum har påbörjat arbetet med att utveckla en mätmetod för textila färger och hur de förändras. I samarbete med Riksantikvarieämbetet har ett mätprojekt av de franska rockarna i Tyghuset genomförts. Under året har Armémuseum genomfört regelbundna skadedjurskontroller i magasin och utställningslokaler. Armémuseums samlingar tilldrar sig ett stort intresse från museer och institutioner både i Sverige och utomlands. Under 2014 har 1 301 föremål deponerats och lånats ut, bl.a. till Fredrikstad och Fredriksten i Norge, till Hangö i Finland och till Karlsborg. Under året har även utlån till Hallands kulturhistoriska museum förberetts. Registerhantering Under året har Armémuseum fortsatt arbetet med att rensa dubbletter och komplettera poster med information och bilder i samlingsdatabasen Primus. Bland annat har 164 föremål som tidigare saknat förvaringskod fått placering i Primus och 410 föremål som tidigare saknat bild fotograferats och tillgängliggjorts på sökportalen Digitalt museum. Genom Digitalt museum är Armémuseums samlingar tillgängliga för allmänheten och underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Under året har ett stort antal frågor och kommentarer kommit till museet via Digitalt museum. Samlingarnas tillgänglighet på Digitalt museum har hög prioritet inom Armémuseum. Tillgängligheten till föremålen ökar i takt med att uppgifter läggs in i registret samtidigt som museet får en god överblick över samlingarna vilket också underlättar det kontinuerliga arbetet med att dokumentera och vetenskapligt studera föremålen. Sida 9 av 53

Under året har även en så kallad webbutställning publicerats på Digitalt museum. Webbutställningen gör det möjligt för besökare att studera de föremål som ingår i utställningen Lumpen från mönstring till muck som öppnade på Flygvapenmuseum i maj. För att förbättra tillgängligheten har Armémuseum även upprättat en struktur för myndighetsgemensamt användande av ämnesord i Kulturnav. Kulturnav är en webbaserad plattform för att skapa, förvalta och distribuera gemensam öppen terminologi och auktoriteter med fokus på behovet hos museer och andra kulturarvsinstitutioner. Detta arbete kommer att underlätta sökandet i Primus såväl internt som för besökare på Digitalt museum. Under 2014 har Armémuseums samlingar kompletterats med två nyförvärv, bland annat genom ett insamlingsprojekt gällande avvecklingen av svenska styrkan i Afghanistan. 3.2 Flygvapenmuseum Vård och förvaring Flygvapenmuseum har under året fortsatt arbetet med att uppordna föremålen i museets magasin och separera reservdelssamlingen från föremålssamlingen. Arbetet beräknas vara färdigt på fem års sikt och syftet är dels att skapa fria ytor i Flygvapenmuseums huvudmagasin, dels att öka statusen på föremålssamlingen. Flygvapenmuseum har utfört regelbundna vårdinsatser på museets utställda flygplan och fem vård- och åtgärdsplaner för flygplan i basutställningen har upprättats. Flygvapenmuseums samarbete med olika volontärgrupper för att restaurera flygplan och fordon i museets samling har fortsatt under 2014. Svensk Flyghistorisk Förenings arbetsgrupp på Tullinge har arbetat med restaurering av flygbåten Macchi M.7 och Östergötlands Flyghistoriska Sällskaps (ÖFS) med Saab B 18B, TP 83 Pembroke och fullskalemodellen av S 16 Caproni. Den så kallade Fordonsgruppen har arbetat med att iordningställa den fordonsbaserade radarstationen PJ-21. Indikatorvagnen och spaningsradarn till stationen visades vid en programpunkt i december 2014. Projektet har varit ett samarbete med först Teleseum och senare med ÖFS. Flygvapenmuseum bedriver en omfattande stödverksamhet, i form av rådgivning och utlån av föremål, till övriga flygmuseer runt om i landet. Genom depositionsverksamheten till lokala museer ute i landet sprids kunskap om föremålen, vilket bidrar till att locka en större publik. Dessutom är det positivt för Flygvapenmuseum då många flygplan av utrymmesskäl inte kan visas i museets lokaler och det råder brist på utrymme i magasinen. Under 2014 har 183 föremål lånats ut och nämnas kan flygplan SK 15 Klemm till Jämtlands Flyg- och Lottamuseum i Optand. Totalt har Flygvapenmuseum 4 791 föremål utlånade. Registerhantering Flygvapenmuseum har under året fortsatt med att inventera och registrera museets föremålssamling i samlingsdatabasen Primus. Antalet registrerade föremål i Primus utökades under 2014 med 5 203 föremålsregistreringar och sammanlagt har 42 257 föremålsobjekt registrerats. Arbetet med att inventera, vårda och registrera museets fotosamling i samlingsdatabasen Primus har fortsatt enligt plan. Antalet fotoposter i Primus utökades under 2014 med 508 styckenummer och 802 poster har kompletterats och uppdaterats. Sammanlagt har 2 255 fotoposter registrerats. Sida 10 av 53

Sedan hösten 2013 är delar av Flygvapenmuseums samlingar tillgängliga för allmänheten på Digitalt museum, vilket underlättar för forskare och specialintresserade att använda museets samlingar som källmaterial. Kollegor och forskare använder Digitalt museum som ett hjälpmedel vid studier och kommande låneförfrågningar. Vid utgången av 2014 hade sammanlagt 7 811 föremål och 1 510 fotoposter i museets samling tillgängliggjorts på Digitalt museum. Målet är att tillgängliggöra hela samlingen. Under 2014 kompletterades Flygvapenmuseums samlingar med 129 nyförvärv, bland annat förvärvades UAV 01 Ugglan nummer 109. 3.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Bevarande använder sig SFHM av en självutvärderingsmodell där bedömningsgrunden för god kvalitet innebär att de samlingar som anförtrotts myndigheten är i ordning och reda, det vill säga att det finns en god organisation och fastställda processer vad gäller föremålssamlingarna och hantering av föremålen. Modellen bygger på tre aspekter: Vård. Att föremålen i samlingarna får den vård de behöver, att de förvaras på rätt sätt och i rätt klimat. Förteckning. Att dokumentationen av föremålen är korrekt, fackmannamässig och lättillgänglig. Nyförvärv. Att det finns en aktiv strategi och en policy för hur nyförvärv av föremål ska kunna berika samlingarna. Vad gäller den första aspekten pågår arbetet med att ta fram definition på vad som bedöms vara god kvalitet och hur detta ska kunna mätas. En definition som diskuterats är att ta fram statistik på hur stor andel av föremålen som vårdats under året. Ett annat sätt är att utöka stickprovskontrollerna (se nedan) så att även vård och förvaring kontrolleras på ett antal slumpmässigt utvalda föremål. Även om någon tydlig definition ännu inte tagits fram bedömer SFHM att Armémuseums och Flygvapenmuseums samlingar i stort får den vård och förvaring som krävs. Genom systematiskt skadedjursarbete och kontroller samt långsiktiga satsningar på bra förvaring säkerställs kvaliteten trots en relativt liten bemanning på samlingssidan. Ett undantag är vården och förvaringen av vissa flygplan på Flygvapenmuseum. Den konstanta magasinsbristen och ständiga omflyttningsinsatser har medfört att vissa vårdinsatser eftersätts och fortfarande måste några av flygplanen förvaras utomhus. Bedömningen av den första aspekten är därför att den är god avseende Armémuseums samling men att SFHM fortsatt behöver prioritera registrering och digitaliseringen av föremålen i Flygvapenmuseums samling under 2015. Vad gäller den andra aspekten har SFHM under året inlett arbetet med att genomföra stickprovskontroller av Armémuseums och Flygvapenmuseums samlingar. Mått på god kvalitet har inledningsvis bedömts vara att minst 90 procent av föremålen ska vara försedda med korrekt information avseende placering. Diskussioner har förts att även inkludera korrekt information avseende objektbeskrivning i kvalitetsmåttet. Under 2014 har stickprovskontroller genomförts av föremålen i Armémuseums samling. Resultatet av stickprovskontrollerna visar att 90 procent av föremålen uppfyller kraven på korrekt information avseende placering. SFHM gör därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat, i den del den avser Armémuseums samling, är god. Sida 11 av 53

Vad gäller kravet på tillgänglighet har SFHM prioriterat digitaliseringsarbetet. De flesta föremålen i Armémuseums samling finns avbildade och beskrivna på Digitalt museum som är tillgängligt i hela världen. Vid utgången av 2014 hade sammanlagt 89 928 föremål och 2 027 fotoposter i myndighetens samlingar tillgängliggjorts på Digitalt museum. Under året har även 15 710 poster med uniformsanknytning i Armémuseums samling blivit tillgängliga på Europeana Fashion som är en är en portal knuten till den stora webbplatsen Europeana. I projektet har tjugo av Europas främsta modearkiv och museer deltagit med målet att till 2015 tillgängliggöra över 700 000 moderelaterade digitala objekt på portalen www.europeanafashion.eu. Armémuseum har deltagit i samarbete med Nordiska museet. Under 2014 har ett urval av myndighetens kontrollerade vokabulärer (Ämnesord och Klassifikation) länkats upp mot Getty Museums etablerade standard Art & Architecture Thesaurus (ATT) och tillgängliggjorts som länkade öppna data genom Kulturnav. Detta ökar samlingarnas användbarhet såväl inom myndigheten som för besökare på Digitalt museum. Tredje aspekten nyförvärv, bedömer SFHM som inte helt tillfredsställande. På grund av Försvarsmaktens omstrukturering har Armémuseum och Flygvapenmuseum erbjudits föremål i en mycket stor omfattning. Museerna måste aktivt arbeta för att vara insamlande institutioner och inte mottagare som väljer föremål från listor. Arbetet med ta fram en ny insamlingsstrategi som vilar på vetenskaplig grund har inte kunnat påbörjas under året men är en prioriterad fråga för 2015. Volymer avseende prestationer inom Bevarande Prestationer 2014 2013 2012 Vård och förvaring Antal föremål, totalt 107 885* 113 781 313 889 Antal föremål som har fått vård/översyn under året 856 1 494 814 Antal depositioner och utlån 7 836 7 507 6 270 Antal depositioner och utlån under året 1 484 1 400 334 Registerhantering Antal dataregistrerade föremål 150 142** 150 835 139 448 Antal föremål i Digitalt museum 89 928 85 029 81 027 Antal fotografier i Digitalt museum*** 2 027 - - Antal besök på Digitalt museum**** 680 201 499 004 281 545 Antal nyförvärv av föremål under året 131 245 122 *Den redovisade volymen för 2013 och 2014 inkluderar inte Flygvapenmuseums föremål. Föremålsbeståndet har uppskattats till cirka 100 000 föremål. Åtskilliga dubblettposter i samlingsdatabasen Primus har rensats bort under året och gallrade föremål redovisas inte. **Minskning av antalet dataregistrerade föremål beror på att gallrade föremål inte längre redovisas. ***Antal fotografier har inte redovisats tidigare. Därför saknas jämförelsesiffror. ****Siffran avser det totala antalet besök på webbplatsen Digitalt museum. Kostnader avseende prestationer inom Bevarande (tkr) Prestationer 2014 2013 2012 Vård och förvaring 17 269 15 182 20 722 Registerhantering 6 901 2 980 1 701 Summa 24 170 18 162 22 423 Sida 12 av 53

4 Verksamhetsområde Förmedling Uppgifter enligt instruktion för verksamhetsområde Förmedling SFHM ska hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. 4.1 Armémuseum Utställningar Armémuseum visade under 2014 fem tillfälliga utställningar. Med anledning av 100-årsminnet av första världskrigets utbrott har Armémuseum i samarbete med bland annat Österrikes utrikesministerium, Legermuseum i Delft, Nederländerna och Serbiens historiska museum i Belgrad genomfört ett antal fotoutställningar som visar olika sidor av kriget. Fotoutställningarna inleddes med 1914 det händelserika lugnet före stormen som skildrade stämningen i Europa vid tiden för krigsutbrottet. Långt ifrån fredligt skildrade hur första världskriget speglades i pressen och Serbien 1914 beskrev med text och bilder krigets utbrott ur ett serbiskt perspektiv. Armémuseum har under 2013 och 2014 prioriterat att förnya basutställningen med delvis ny form, ny dramaturgi och helt nya texter baserade på aktuell forskning för att på så sätt skapa en berättelse utifrån de föremål som ingår i Armémuseums samling. Alla texter är tvåspråkiga och utformade enligt lättlästprincipen. I samband med arbetet med basutställningen har även ett nytt enhetligt informationsskyltsystem med klarare grafik tagits fram för att besökare lättare ska hitta i museet. Även audioguiden, som finns på sju språk, har uppdaterats och kan lånas gratis. Den omarbetade utställningen Krig och fred 1900-talet, som är den andra delen i basutställningen Krig och fred, öppnade den 24 oktober. Kronologin börjar 1900 och slutar 2010 och anknyter på så sätt till införandet och avskaffandet av den allmänna värnplikten. Utanför hemmaarenan är Armémuseum verksamt med en vandringsutställning och många föremålslån till andras utställningar. Vandringsutställningen Saker & ting mellan liv och död fortsatte sin Europaturné. Den monterades ner på Polska armémuseet i Warszawa och öppnade den 12 april på Grodno State Museum of History and Archaeology i Grodno, Vitryssland. Genom utställningen har flera ur Armémuseums personal besökt Polen och Vitryssland i syfte att montera, packa eller inviga utställningen. Pedagogik Armémuseum genomförde under året sammanlagt 836 visningar varav 311 visningar för skolklasser och förskolegrupper. Visningar för både barn och vuxna har genomförts dagligen under sommaren, helger och skollov. Under sommaren hölls de på engelska, svenska och ryska. För att möta intresset från ryska turister har Armémuseum haft dagliga ryska visningar under jul-, nyårs- och trettonhelgen som är stora resehelger för ryska medborgare. Under hela året erbjuder Armémuseum familjevisningar. Armémuseum besöks av skolans samtliga årskurser. Många av ämnena i basutställningarna finns med i läroplanen, exempelvis stormaktstiden, kalla kriget, världskrigen samt konflikter och yttrandefrihet. Den pedagogiska verksamheten för skolor är en viktig del av Armémuseums verksamhet. Ett populärt och utmärkande inslag i museet är de dramatiserade visningarna som både riktar sig till skolor och andra besökare. Pedagogiska program där historiebruk och synen på nationalstaten tas upp har blivit populära. Under skolloven har pedagogerna framfört dagliga dramatiserade program som tar med både barn och vuxna i historien. Sida 13 av 53

Under juli och augusti samarbetade Armémuseum med Fryshuset i Stockholm. Grupper av sommarlovslediga ungdomar fick visningar i museet, deltog i workshops samt byggde och testade katapulter. Allt under temat kanonsommar. Många av dessa ungdomar går annars sällan på museum. För barn som besöker Armémuseum har museet tagit fram en frågetävling som finns på svenska, engelska och ryska. Programverksamhet Armémuseum gjorde en extra satsning på programverksamheten 2014. Under året anordnades 56 program med debatter, föredrag, specialvisningar och familjeaktiviteter. Nytt för 2014 har varit tematiska serier som fick besökare att återkomma. Antalet besökare mer än tredubblades på programmen. Museet har delat ut enkäter vid varje program där innehåll och teman fick mycket positiva omdömen. Under Kulturnatt Stockholm arrangerade Armémuseum en zombie-kväll under temat överlevnad. En blandning av ungdomar och unga vuxna tog del av visningar, föredrag, zombiesminkning och en kostymtävling. I september medverkade Armémuseum i kulturarvsdagarna med en heldag på Artillerigården på temat det kalla kriget. Arrangemanget skedde i samarbete med Arsenalen i Strängnäs och under dagen visades militära fordon upp och visningar arrangerades i skyddsrum och på museet. I november arrangerade Armémuseum en beredskapsfest som lockade både unga vintageintresserade och äldre nostalgiker med filmvisning, surrogatkafferep och storband. Årets sista programpunkt var den nya traditionen med nyårssalut på Artillerigården dagen före nyårsafton. Åter igen blev det publikrekord denna dag med cirka 3 045 besökare i museet. Saluten har satt museet på kartan för nyårstraditioner. 4.2 Flygvapenmuseum Utställningar Flygvapenmuseum visade under 2014 fem nya tillfälliga utställningar. Utställningen Lumpen från mönstring till muck invigdes den 10 maj och skildrar minnen och berättelser från personer som har gjort värnplikt i Sverige mellan 1901 och 2010. Utställningen bygger på ett forskningsprojekt i Armémuseums regi där nära 3 000 personer har deltagit genom enkätundersökningar och intervjuer eller genom att skänka brev, dagböcker, föremål och fotoalbum. Som en del i firandet av Flygvapenmuseums 30-årsjubileum visades utställningen Guldkorn. Utställningen lyfte fram objekt som vanligtvis inte visas. Flygvapenmuseum uppmärksammade 100-årsminnet av första världskrigets utbrott genom utställningen Det stora kriget som invigdes den 15 november. Utställningarna Åke Hodell från stridspilot till rebellisk konstnär och Uppdrag Tchad, vilka invigdes 2013, fortsatte att visas under delar av våren 2014. Under året påbörjade Flygvapenmuseum en översyn av texterna i basutställningarna Hemliga handlingar DC-3:an som försvann och Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Syftet är att förbättra texterna bland annat avseende tillgänglighet och att göra de engelska översättningarna lika synliga och tydliga som de svenska. Sida 14 av 53

Pedagogik Flygvapenmuseum genomförde under året sammanlagt 816 visningar varav 273 visningar för skolklasser och förskolegrupper. Intresset för Flygvapenmuseums verksamhet för barn och unga har ökat starkt jämfört med tiden före återinvigningen 2010. Verksamheten består av aktiviteter utformade såväl för skola och fritid, och utarbetas med nära koppling till museets övriga verksamhet, i t.ex. tillfälliga utställningar. Skolprogrammen är ofta ämnesövergripande och inkluderar många skolämnen med utgångspunkt i skolans styrdokument. De ämnen som berörs är historia, samhällskunskap, svenska, bild, teknik, fysik och matematik. Särskilda fokusämnen är historiebruk och teknikutveckling, där stor vikt läggs vid att erbjuda skolprogram som är ämnesövergripande. Skolprogrammen bokas även av ett antal särskolegrupper där möjligheten att skräddarsy upplägg är särskilt relevant. Samtliga skolprogram är formulerade utifrån konkreta mål i skolans kursplaner, för att öka verksamhetens trovärdighet som ett förlängt klassrum. I de svar som lärare lämnar som utvärdering av sina besök med elever, återkommer positiv respons om verksamhetens professionalitet. Barnklubben Flygspanarna är ett nav för museets verksamhet för barn och ungas fritid, där medlemmar i åldrarna 5-11 år deltar vid medlemsträffar två gånger per termin men också vid andra evenemang. Gruppen består av trogna och intresserade barn som även fungerar som referensgrupp för flera av de aktiviteter som planeras och genomförs inom övriga delar av Flygvapenmuseums barn- och ungdomsverksamhet. På de barnkalas som genomfördes under 2014 erbjöds barn att ta del av museets utställningar på ett lättsamt och intresseväckande sätt. Museets science center Flyglabbet är en stor tillgång vid barnkalasen. Flygvapenmuseums maskotar Drakel och Viggo är en tillgång för barn som kommer till museet på sin fritid, framförallt genom den audioguide och karta som visar vägen till särskilt intressanta föremål och upplevelser i museets utställningar. Maskotarna är också synliga i skolprogram för förskola och i samband med olika programpunkter. Under 2014 har visningar för vuxna genomförts utifrån de utvärderingar som gjordes under 2013. Flygvapenmuseum har bland annat genomfört flera allmänna visningar och fler visningar på engelska. Visningar har även genomförts på teckenspråk och med symbolspråken Bliss och Widgit. Programverksamhet Flygvapenmuseum har anordnat 43 programaktiviteter under 2014. Program som arrangeras på Flygvapenmuseum ska vara attraktiva för besökare i olika åldrar och med olika förkunskaper. Visningar med olika teman riktade till enskilda besökare - vuxna eller barn, på svenska eller engelska - liksom föredrag, fördjupning i form av seminarier om olika flygplan och konserter är exempel på aktiviteter som lockar besökare med olika förväntningar och intressen till museet. Flygvapenmuseums lovverksamhet är etablerad och populär och har under 2014 ägnats åt nyskapande teman och aktiviteter, såsom expertledda workshops. Genom samarbete med både interna och externa specialister kunde barn och unga delta i för Flygvapenmuseum nya typer av kultur- och kunskapsupplevelser. Årets största arrangemang ägde rum helgen den 6-7 september då 2 539 besökare kom för att uppleva Back to the 6. Arrangemanget är en fristående fortsättning på förra årets Back to the och anordnades med anledning av att Flygvapenmuseum beskriver händelser och utveckling i Sverige och i omvärlden under olika årtionden i basutställningen Om kriget kommer Sverige under kalla kriget. Sida 15 av 53

I september arrangerade Flygvapenmuseum en försvarspolitisk debatt med riksdagspolitiker inför valet. Många programaktiviteter skapas tillsammans med föreningar och institutioner. Exempel på detta är samverkan med RFSL med Flygvapenmuseums deltagande i Regnbågsveckan i Linköping. Flygvapenmuseum agerade som Regnbågshus med ansvar för en programkväll under arrangemanget och genomförde den dramatiserade visningen Kärlekens villkor. Flygvapenmuseum har liksom som tidigare år lockat ett stort antal besökare under sportlov, påsklov och höstlov. Teman för de handledda aktiviteter och barnvisningar som erbjöds var Rebell som Hodell, Nörd på museet lovet som väcker museiråttan i dig och Prova på lumpen. Under loven arrangerades även sagoläsning och boktips i faktarummet. 4.3 Resultatbedömning Inom verksamhetsområde Förmedling använder sig SFHM av en kvalitetsmodell som utgår från ett brukarperspektiv. SFHM gör regelbundna kvalitativa publikundersökningar. För att få en så rättvis bild som möjligt av besökarnas upplevda kvalitet ska publikundersökningar göras kontinuerligt under året. Målet med undersökningarna är att dels få uppgifter om besökardemografi, dels undersöka den upplevda kvaliteten utifrån besökarnas perspektiv. Som definition på god kvalitet inom Förmedling har SFHM bedömt att minst 80 procent av besökarna ska vara nöjda eller mycket nöjda. De publikundersökningar som genomförts under 2014 visar att en mycket stor del av museernas besökare är nöjda eller mycket nöjda med sina besök. SFHM gör därför bedömningen att kvaliteten av verksamhetens resultat är god. Armémuseum Under 2014 hade Armémuseum 105 571 besökare varav 30 555 var under 19 år. Detta är en ökning med 22 596 respektive 7 637 besökare jämfört med året innan. Armémuseum har under året genomfört publikundersökningar genom att enkäter delats ut till museibesökare. Enligt enkätsvaren var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Andelen kvinnor har minskat med 10 procent sedan 2012. 52 procent av besökarna kom från Stockholms län, 23 procent från övriga Sverige och 25 procent från utlandet. Majoriteten av besökarna, 68 procent, kom till museet för att se basutställningen. Helhetsupplevelsen på museet fick det högsta betyget 5 (Mycket bra) från 49 procent av besökarna och 42 procent gav museet betyget 4. Med stor sannolikhet kommer 72 procent av besökarna att rekommendera museet, vilket är en ökning sen tidigare år. Inför besöket hade 33 procent av de svenska besökarna besökt Armémuseums webbplats. Resultatet av publikundersökningen är positiv. En stor majoritet av besökarna ger goda betyg i sin helhetsbedömning av museet och kommer att rekommendera museet till sina vänner och bekanta. Några resultat sticker ut i jämförelse med tidigare år. Jämfört med 2012-2013 har andelen besökare som anser att museiupplevelsen är mycket bra (betyg 5) ökat. Besökarnas medelbetyg på museet som helhet är 84 (på en skala 0-100) dessutom får bemötandet i entrén det högsta medelbetyget 88 när det gäller besökarens helhetsupplevelse. Det finns dock utrymme för förbättringar. Gällande betyget av bemötandet i entrén och audioguiden har det försämrats jämfört med tidigare år. Andelen svenska besökare som besökt museets webbplats har minskat klart sedan 2013. Flera utländska besökare använder audioguiden, under 2014 hela 75 procent. Sida 16 av 53

Under 2014 gjordes en extra satsning på programverksamhet. Förutom att Armémuseum ökade antalet programpunkter, från 38 till 55 och började arbeta tematiskt med programmen på tisdagkvällarna hade museet även två större event, varav ett var deltagande i Kulturnatt Stockholm som attraherade cirka 3 000 besökare. Resultatet blev att det totala publikantalet mer än tredubblades samt att snittbesöken på tisdagkvällar dubblades från 45 till 90. I enkätsvar fick Armémuseum Flygvapenmuseum Under 2014 besöktes Flygvapenmuseum av 118 766 personer, varav 36 584 var under 19 år. Detta är en ökning med 7 527 respektive 2 191 besökare jämfört med året innan. Besökare på Flygvapenmuseum har möjlighet att framföra sina synpunkter om bland annat utställningar, bemötande, service, restaurang och café samt pedagogisk verksamhet via ett digitalt enkätsystem. I sina svar ger de flesta besökare museet mycket höga betyg. Särskilt lovordas bemötande, service och utställningar men det sammanlagda utbudet bidrar på olika sätt till att besökarna är nöjda. Såväl kvalitet som kvantitet i museets verksamhet har ökat jämfört med före om- och utbyggnaden 2010. Faktorer bakom detta är bättre lokaler och utrustning liksom ökad personalstyrka och ett vidgat perspektiv för verksamheten. Av de 419 personer som svarade på enkäten under 2014 gav 61 procent betyg 5 av 5 på frågan om kvaliteten på museet i allmänhet och 32 procent av besökarna gav betyget 4. När det gäller frågan om museets utställningar gav 64 procent av respondenterna betyget 5 och 25 procent gav betyget 4. Den pedagogiska verksamheten för skolorna anpassas till kursplaner vilket gör att skolorna tar del av museets pedagogiska program mer aktivt. Besöket följs upp genom att lärare som bokade och deltog med sin klass i en pedagogledd visning på Flygvapenmuseum via e-post från Flygvapenmuseums pedagog får möjlighet att svara på några frågor om besöket. Museet har oftast erhållit toppresultat när det gäller visningarnas innehåll, elevernas respons, pedagogens professionalitet, helhetsintryck med mera. Den pedagogiska satsningen gentemot förskolor har också gett bra resultat. Under 2014 genomförde Riksutställningar en pilotstudie för publikundersökningar på elva nationella museer i Sverige varav Flygvapenmuseum var ett. Av de 226 respondenterna svarade 71 proc Flygvapenmuseum. Av de 226 respondenterna gav 65 procent de permanenta utställningarna högsta betyg och 32 procent näst högsta betyg. Motsvarande siffror för tillfälliga utställningar var 54 procent respektive 35 procent. Flygvapenmuseum var en av vinnarna av resewebbplatsen Choice Award 2014. Det är en utmärkelse som främst baserar sig på besökarnas omdöme. Flygvapenmuseum utsågs till fjärde bästa museum i Sverige efter Vasamuseet, Skansen och Fotografiska. Flygvapenmuseum har även medverkat i en utvärdering utförd av kvalitetssäkringsorganet Swedish Welcome. Swedish Welcome testar upplevelseanläggningar, däribland museer, och boendeanläggningar utifrån besöks- och miljövänlighet. Flygvapenmuseum tilldelades betyget Utmärkt och kommer att använda materialet från utvärdering i museets fortsatta utvecklingsoch förbättringsarbete. Sida 17 av 53

Volymer avseende prestationer inom Förmedling Prestationer 2014 2013 2012 Utställningar Pedagogik Antal basutställningar 11 11 13 Antal tillfälliga utställningar 10 7 7 Antal besökare 224 337 194 214 238 995 Barn och ungdom Skolvisningar, antal 584 428 584 Skolvisningar, antal deltagare 13 965 9 676 13 296 Antal besökande under 19 år 67 139 57 311 69 537 Övrig pedagogisk verksamhet Visningar, antal 1 068 1 091 1 186 Visningar, antal deltagare 20 335 19 339 21 865 Programverksamhet Övrig programverksamhet, antal* 99 111 77 *Antal arrangerade programaktiviteter, ej antalet deltagare. Kostnader avseende prestationer inom Förmedling (tkr) Prestationer 2014 2013 2012 Utställningar Pedagogik Basutställningar 31 093 39 749 35 544 Tillfälliga utställningar 11 422 6 914 10 717 Barn och ungdom 5 400 4 835 4 260 Övrig pedagogisk verksamhet 5 239 2 465 4 025 Programverksamhet 5 408 2 511 628 Summa 58 563 56 474 55 174 Sida 18 av 53