Storumans kommun. Socioekonomi. Sammanställd av Ralph Johansson 2010-01-29

Storumans kommun Socioekonomi Sammanställd av Ralph Johansson 2010-01-29

Socioekonomisk analys Rönnbäcken Geografisk avgränsning Storumans kommun är en utpräglad glesbygdskommun i Västerbottens inland. Kommunen bildades 1971 genom en sammanslagning av Tärna och Stensele kommuner och är 75 kvadratmil stor till ytan. I väster gränsar kommunen mot Norge och sträcker sig sedan längs med Umeälvens dalgång i 25 mil. Storumans kommun hade 2009 en befolkning på 6 200 invånare och kommunens administrativa centrum är Storuman samhälle med ca 2 100 invånare. Kommunen har också service förlagd till Tärnaby bland annat i form av Tärna Samservice. Genom kommunen sträcker sig Europavägarna E 12 och E 45. Inlandsbanan och Tvärbanan ger kommunen tillgång till järnvägskapacitet. Kommunen har dagligt flyg mellan Arlanda och flygplatserna i Storuman och Hemavan. Demografi Storumans kommun har i likhet med många andra glesbygdskommuner en befolkning som präglas av ett överskott på personer över 65 år och ett underskott i de yngre åldrarna. Om siffrorna redovisas i grafisk form blir bilden följande: 2

Befolkningsprognos efter seviceålder, hela kommunen 7000 6000 5000 4000 3000 2000 80-w år 70-79 år 65-69 år 19-64 år 16-18 år 13-15 år 7-12 år 6 år 0-5 år 1000 0 2002 2005 2006 2010 2015 2020 2025 2030 Under den senaste 10-årsperioden har det visat sig allt svårare för såväl enskilda som offentliga arbetsgivare att rekrytera och behålla nyckelpersoner i sin verksamhet. Exempel på sådana funktioner är läkare, tandläkare, tjänstemän med speciell kompetens, samt specialutbildade yrkesarbetare inom olika branscher. Givetvis påverkas denna svårighet av hur det generella arbetsmarknadsläget ser ut Ju bättre arbetsmarknad i landet i sin helhet desto större svårigheter och tvärtom. Påtagliga effekter av denna situation blir att omorganisation och centralisering såväl inom enskild som inom offentlig sektor kan påverkas av svårigheter att rekrytera kompetent personal samt att kontinuitet och kvalitet allvarligt påverkas inom såväl enskild som offentlig verksamhet. Näringsstruktur Process och tillverkningsindustrin i Storumans kommun har en viktig roll och har satt prägel på vår kommuns utveckling. Det har det senaste decenniet skett en förskjutning inom träförädling. Träförädlingen idag syftar till processbearbetning av skogens råmaterial i sin helhet. Etableringen av BIOstor har stora förutsättningar att vara nyckeln till en ny era inom förädling av skogens råvara. På tillverkningssidan är stora aktörerna Storumans Industri AB, Råsunda Mekaniska AB, Storumans Plastindustri AB, Rottne Industri AB och Samhall. Tillsammans har de idag omkring 150 anställda. De areella näringarna utgörs i huvudsak av de två samebyarna Ubmeje tjeälddie (Umbyns sameby) och Vapstens sameby som bedriver renskötsel i regionen där västra delen av Storumans kommun utgör åretruntmarker. I dagsläget finns sex aktiva jordbruk, där mjölkproduktion utgör huvudnäringen. Fjällregionen Hemavan Tärnaby fortsätter expandera och skapar goda förutsättningar för turismen i området. Under kommande 5 års period planeras för produktion av 1500 uthyrningsbäddar och 300-500 fritidshusbäddar vilket gör att trycket ökar på infrastruktur och kollektiv- 3

trafik. För att möjliggöra fortsatt utveckling av området krävs ett ständigt pågående arbete med kommunens översiktsplan och att med allvar lösa infrastruktur problematiken såsom tillgänglighetsproblem, säkerhetsproblem, konflikter mellan olika trafikslag och de oskyddade trafikanterna samt översyn av kollektivtrafikens hållpunkter i området. Området har stora möjligheter att utvecklas till en av Sveriges största vinterturistorter. Den demografiska utvecklingen gör att kommunen inom en relativ snar framtid löper risk att hamna i en situation med arbetskraftsbrist. Nedanstående tabell visar sysselsatta i olika näringsgrenar 2008-12-31 (Avser nattbefolkning). Källa: SCB Jordbruk, skogsbruk och fiske 152 Tillverkning och utvinning 260 Energiproduktion, vattenförsörjning, avfall 127 Byggverksamhet 268 Handel och kommunikationer 442 Finansiell verksamhet, media och företagstjänster 214 Utbildning och forskning 328 Vård och omsorg 510 Personliga och kulturella tjänster 114 Offentlig förvaltning 146 Ej spec. verksamhet 31 Samtliga näringsgrenar 2592 Av nedanstående tabell framgår förändringarna i de olika näringsgrenarna under perioden 1987-2007: (Källa: Avser nattbefolkning. Arbetsförmedlingen Umeå) Jordbruk, skogsbruk och fiske -264 Tillverkning och utvinning -98 Energiproduktion, vattenförsörjning, avfall -28 Byggverksamhet -60 Handel och kommunikationer -196 Finansiell verksamhet, media och företagstjänster + 62 Utbildning och forskning + 54 Vård och omsorg -15 Personliga och kulturella tjänster 7 Offentlig förvaltning -136 Ej spec. verksamhet -297 De förändringar som skett under den senaste 20-årsperioden visar sammanfattningsvis på Stora effekter av strukturomvandling inom skogsbruk och jordbruk Stora effekter av rationalisering inom främst detaljhandeln 4

Stora effekter av centralisering och rationalisering inom den statliga förvaltningen Ökad sysselsättning inom finansiell verksamhet, media och företagstjänster Ökad sysselsättning inom utbildning och forskning Stor förlust av arbetstillfällen inom ej specificerad verksamhet (ändring av statistikupplägg?) Befolkningens utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå (Avser läget 2008-12-31 åldrarna 16-64 år) jämfört med länet och riket framgår av nedanstående tabell Utbildningsnivå Kommunen Länet Riket Förgymnasial utbildning 16 (M:17, K:14) 11(M:13, K:9) 15(M:17,K:13) Gymnasial utbildning 62 (M:66,K:58) 50 (M:53, K:47) 48 (M:50, K:47) Eftergymnasial utbildning 24 (M:17, K:32) 38 (M33; K:43) 35 (M:31, K;39) Källa: SCB Statistiken visar att kommunen har en förhållandevis låg andel i arbetskraften som har eftergymnasial utbildning. Särskilt gäller detta männen, där endast 17 % av arbetskraften har en sådan utbildning. Det arbete som sedan skett inom projektet Akademi Norr har visat sig vara framgångsrikt när det gäller möjligheterna att öka tillgängligheten till högre utbildning. Enligt undersökningar från Södra Lapplands forskningsenhet 2005 är medelåldern bland studerande inom Akademi Norr relativt hög och andelen kvinnliga studerande med barn är stor. Via Akademi Norr nås studerandegrupper som annars inte skulle ha möjligheter att genomgå högre utbildning. Kommunen har under några år bedrivit kvalificerad yrkesutbildning (KY) och nyligen startat upp den 3:e omgången. Pendling De senaste uppgifterna i SCB:s databas visar att det sker en inpendling till kommunen på 260 personer medan utpendlingen är 384 personer. Storumans kommun konstaterar att gruvdriften haft en stor betydelse för uppbyggnaden av infrastrukturen i Västerbottens län såsom vägnät, elkraftsutbyggnad, teleförbindelser, kommunal service och inte minst för tillkomsten av nya företag. Gruvnäring I våra grannkommuner finns idag två guldgruvor i drift med tillhörande processverk, Svartlidengruvan och Blaikengruvan. Bearbetningskoncession har meddelats för två områden inom vår kommun och prospektering pågår på flera platser. Prospekteringen sker i huvudsak längs den så kallade Guldlinjen som sträcker sig mellan Sorsele och Åsele. Utanför guldlinjen finns områden med höga halter av andra mineraler som kan bli intressanta inom en snar framtid. 5

Kommunen ser ökad gruvdrift som en möjlighet att stärka näringslivet och öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Samtidigt måste detta ske med befogad hänsyn till andra näringars och miljöskyddets intressen. För att få kunskap om mineraltillgångarna bör dock prospektering tillåtas över hela kommunens yta. Att göra avvägningarna mellan intresset att öppna nya gruvor och andra intressen kräver fördjupad kunskap om för- och nackdelar. I det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) för Västerbottens län, 2007-2013 sägs bland annat att I processen från prospektering genom geologiskt karteringsarbete, gruvundersökningar, brytning, transport, anrikning och smältning krävs en ständig utveckling i riktning mot alltmer högteknologi vilket ger goda förutsättningar för utveckling av tjänstesektorn. Åven i regionala tillväxtprogrammet (RTP), 2009 framhålls gruvnäringens som mycket viktig. Detta menar även Storumans kommun att gruvnäringen utgör en av de prioriterade branscherna och att näringen har mycket goda förutsättningar att utvecklas till en regional motor för utveckling av nya och traditionella jobb. För Storumans kommuns del skulle en gruvdrift i Rönnbäcken kunna bli en kommunal motor för utveckling av nya och traditionella jobb och ge ett direkt uppsving inte minst för åkerinäringen, bygg- och elinstalleringsföretag liksom fordonsserviceverksamhet. Gruvdriften i Rönnbäcken beräknas leda till en investering på ca 5600 MSEK och pågå i åtminstone 13 år. Ersättningsinvesteringar beräknas över hela verksamhetsperioden uppgå till sammanlagt ca 800 MSEK. För avveckling beräknas en kostnad på ca 200 MSEK. 250 direkta jobb/årsarbetstillfällen i gruvdriften har bedömts kunna tillskapas. Gruvverksamheten i Rönnbäcken kommer således att få ett stort direkt inflytande på den lokala ekonomin. Med en beräknad multiplikatoreffekt på 1, 4 kan det indirekta inflytandet dessutom bli ännu större genom tillskapande av ytterligare ca 100 jobb dels i anslutning till gruvverksamheten som exempelvis entreprenörer, köpta stödtjänster av olika slag etc. dels som en följd av verksamhetens allmänna stimulans på den lokala ekonomin i form av ökad efterfrågan på varor och tjänster. En betydande kvardröjande sysselsättningseffekt kan även förväntas sedan gruvdriften upphört. Storumans kommun vill även hänvisa till Effektstudier av gruvetableringar i Lycksele och Storumans arbetsmarknadsregioner av Robert Sörensson, CERUM och Institutionen för Nationalekonomi, Umeå universitet i maj 2003. I studien framgår det sammanfattningsvis, att en gruvetablering i Svartliden på gränsen mellan Lycksele och Storumans kommuner med ca 50 arbetstillfällen och en etablering i Fäboliden inom Lycksele kommun med ca 200 arbetstillfällen, har en synnerligen positiv effekt på Lycksele och Storumans arbetsmarknadsregioner. Etableringarna leder till att såväl sysselsatt dag- och nattbefolkning, disponibel inkomst som bruttoregionprodukten utvecklas på ett betydligt mer gynnsamt sätt vid etableringar i Svartliden och Fäboliden i förhållande till en situation då dessa uteblir. Befolkningsutvecklingens negativa trend bromsas även in. Storumans kommuns ambition är att ha ett differentierat näringsliv och en gruvdrift i Rönnbäcken skulle därför kunna bli ett betydande komplement i den kommunala näringsstrukturen. 6

IGE NORDIC AB ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION, RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Informations och samrådsmöten med länsstyrelsen i Västerbottens län, Storumans kommun, markägare och allmänhet 2010-02-16

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Minnesanteckningar från informationsmöte med Storumans kommun Tid: 16 april, 2008 Plats: Kommunkontoret Storuman Deltagare: Från kommunen Gunnar Åström (m), Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Göran Burman (v) Kommunstyrelsens vice ordförande Olle Wärnick (m), Kommunstyrelseledamot Ralph Johansson, Kommunchef Anette Fagerlund, Miljöinspektör För IGE Nordic Fredric Bratt Per G. Broman Bakgrund Mötet hade tillkommit på IGE Nordics initiativ för att informera om företagets planer på gruvprojekt inom kommunen, i första hand Rönnbäcken. Information om kommunen Kommunen informerade om att en ny konstellation var på väg att ta över den politiska makten i kommunen och att nytillsättningar av ledande politiska poster skall ske i slutet av månaden. Det tillträdande kommunalrådet, Gunilla Lundgren (s), hade ombetts att delta men var förhindrad. Kommunen har nu en pågående gruverksamhet (Svartliden) och två gruvprojekt (Stortjärnshobben - Lappland Gold Miners och Barsele Northland). Det senare projektet uppgavs vara under försäljning. Vidare omnämndes ett fluoritprojekt som ligger öster om Rönnbäcksområdet. Kommunen har en gymnasial utbildning och har ordnat yrkesteknisk utbildning för processtekniker och maskinförare. Kommunen medverkan också i Akademi Norr, som bland annat har ordnat bergmaterialutbildning. Fler entreprenadföretag för borrning, lastning och transport finns i kommunen. Ett kommunalt utvecklingsbolag (SUAB) finns i kommunen och kan vara behjälpligt i samband med en etablering. Samtal om ett gruvprojekt i Rönnbäcken Efter en beskrivning av bolaget och dess planer för Rönnbäcken skedde ett samtal omkring en möjlig verksamhet på platsen. Kommunen är glest befolkad med 0,78 personer per kvadratkilometer och bör kunna ge möjlighet till gruvverksamhet utan större konflikter med enskilda intressen. Den viktigaste konkurrenten om mark är rennäring, varför ett seriöst samråd med samebyn är en nödvändighet. Invändningar från enskilda intressenter kan inte garanterat undvikas, till exempel i fråga om fiske, då intressenterna inte är organiserade i ett fiskevårdsområde. Det nämndes om ett s.k. medborgarförslag om ett kommunalt förbud mot att eftersöka uran i kommunen. Förslaget har ännu inte behandlats. Företaget rekommenderades att inför en tillståndsansökan till miljödomstolen utforma sin information till allmänheten på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Det konstaterades att geografin är krävande med närliggande vatten och omgivande korta släntområden. De närmaste vägarna är i dåligt skick, den södra-västra vägen ägs av regleringsföretaget medan den östranorra sköts av Vägverket.

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Några forn- eller kulturlämningar är inte kända från området. Mötet avslutades med att deltagarna ömsesidigt uttryckte sin uppskattning över den lämnade informationen och värdet av fortsatta kontakter. Storuman 16 april, 2008 Per G. Broman

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Minnesanteckningar från informationsmöte med Storumans kommun Tid: 25 september 2008 Plats: Kommunkontoret Storuman Deltagare: Från kommunen Gunilla Lundgren (s), Kommunstyrelsens ordförande Erik Abel Ejderud (kd) Kommunstyrelsens vice ordförande Ralph Johansson, Kommunchef För IGE Nordic Fredric Bratt Fred Mellberg Per G. Broman Bakgrund Mötet hade tillkommit på IGE Nordics initiativ för att informera om nuläget för företagets gruvprojekt i Rönnbäcken samt för att presentera Fred Mellberg som fr.o.m. 1 september 2008 anställts som chef för Process& Miljö Information om nuläget i kommunen Gunilla Lundgren informerade om den förändring som skett inom den politiska ledningen i kommunen varefter en presentation av mötesdeltagarna genomfördes. Vidare redogjorde Gunilla Lundgren för de erfarenheter som finns från ett antal gruvetableringar i kommunen (Svartliden, Blaiken) varav Fäbodliden (Lappland Goldminers) är det senaste projektet som nu erhållit sitt miljötillstånd. Kommunen har identifierat 7 strategiska nyckelområden som utgör kommunens prioriterade verksamhetsområden. Nyckelområdena är Turism Areella näringar (i huvudsak rennäring) Gruvdrift Verkstadsindustri Energi (vindkraft) Skog & Trä Offentlig verksamhet En revidering av kommunens översiktsplan är under genomförande där områden för rennäringen definierats som riksintressen och som berör områden i Rönnbäckenprojektets närhet. Kartmaterial och utdrag ur översiktsplanen överlämnades till IGE Nordic. En komplett översiktsplan finns att hämta på kommunens hemsida. Revideringen av översiktsplanen sker i nära samråd med samebyarna i området (Vapsten,Umbyn) Information och diskussion om Rönnbäckenprojektet. Fredric Bratt informerade om nuläget i Rönnbäckenprojektet där undersökningsborrningar med två borriggar pågår sedan april 2008. Fältarbetena sysselsätter f.n. 20 personer. Förutsättningarna för ett genomförande av Rönnbäckenprojektet belystes med hjälp av IGE Nordics presentationsmaterial, varefter ett antal nyckelfrågor diskuterades enligt nedan

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Vägnätet Storumans kommun har verkat för att stärka kommunikationsnätet med Storuman som knutpunkt och som förbindelse via E12 med den isfria hamnen i Mo i Rana, Nordnorge. Kommunen har även en vision att kunna upprätta en järnvägsförbindelse med koppling till inlandsbanan. Kommunen välkomnar incitament till att förbättra vägnät för t.ex. gruvprojektet, på ett tidigt stadium, då medel till vägprojekt kräver långa handläggningstider för att inkluderas i Vägverkets investeringsplaner. Den sydvästra vägen för tillträde till Rönnbäcken ägs av regleringsföretaget och kan ej komma ifråga för offentligt ekonomiskt stöd. Den östra-norra vägsträckningen till området tillhör Vägverkets ansvarsområde, vilket skall beaktas. Möjligheten att eventuellt anordna en förbindelse mellan Rönnbäcksnäset och Vinberget i samband med lokalisering av ett tänkt sandmagasin i området mottogs positivt. Möjligheten att erhålla EU-medel till investeringsprojekt i stödområden exemplifierades av företaget med ett koppar-nickelprojekt Agua Blanca i närheten av Sevilla, Spanien. Kommunen bevakar möjligheten till ett infrastrukturellt EU-bidrag vid ett ev. genomförande av Rönnbäckenprojektet. Utbildning Storumans kommun anordnar i samverkan med Akademi Norr en processteknisk utbildning för processoperatörer 60 p med bäring på den efterfrågan som näringslivet (Fäbodliden,Skellefteå Kraft) uttrycker. Bostäder Ett genomförande av Rönnbäckenprojektet bedöms kunna skapa 200 arbetstillfällen i den direkta produktionen och erfarenhetsmässigt en multipel av detta som indirekt sysselsättning. När det gäller bostadstillgången i kommunen finns det en brist på bostäder i den västra delen medan centralorten kan erbjuda ett tiotal möjligheter. Även här är det värdefullt att i ett tidigt skede kunna planera för en kommande efterfrågan på bostäder och på vilka platser som dessa skall anordnas. Idag sker såväl en inpendling som utpendling av arbetskraft till/från kommunen. Information Av vital betydelse för projektet är att i ett tidigt skede och fortlöpande kunna föra en dialog med berörda sakägare och intressenter om planerade och kommande aktiviteter. IGE Nordic har tagit initiativ till en tidig dialog med Vapsten sameby och en överenskommelse att genomföra en rennäringsstudie med begränsade sociala aspekter med hjälp av Hifab har träffats. Möjligheterna att anordna informationsmöte med allmänheten (sakägare, ortsbor, fiskeintressen, mm) diskuterades och kommunen föreslog exempelvis Folkets Hus i Tärnaby eller lokaler i Tärna Fjällby, som lämpliga för en information från IGE Nordic. I närområdet kan en lokal i Tärnamo vara lämplig då ett informationsmöte därstädes direkt når ut till lokalbefolkningen. IGE Nordic återkommer om tidpunkt för infomöte. Ett annat forum som når kommuninnevånarna är det informationsblad, Bladet, som Storumans kommun utger veckovis och som innehåller aktuell information om vad som händer i kommunen. IGE Nordic kan här publicera fortlöpande information om Rönnbäckenprojektet. Storuman 25 september 2008 Fred Mellberg

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Minnesanteckningar från samrådsmöte på länsstyrelsen i Västerbottens län den 5 december 2008 rörande MKB för ansökan om bearbetningskoncession för Rönnbäcken Deltagare Från Länsstyrelsen: Percy Gustavsson, avdelningschef Björn Jonsson, naturvårdsdirektör Johan Lindberg, naturvårdsenheten Sofia Engberg, naturvårdsenheten Lennart Mattsson, byråchef, Miljöbyrån För IGE Nordic: Fredric Bratt, IGE Nordic,VD Fred Mellberg, IGE, Chef teknik och miljö Sebastian Wareign, IGE Trainee Per G. Broman, per b konsult 1. Efter inledande introduktioner av deltagarna och företaget IGE Nordic AB informerade företaget om nickelprojektet Rönnbäcken. En orientering gavs om nickelmarknaden och om dess bedömda långsiktiga utveckling. Information lämnades om den pågående undersökningen av de båda fyndigheterna Vinberget och Rönnbäcksnäset. Företagets bedömning är att Rönnbäcksprojektet inrymmer följande potentiella fördelar: Möjligheter till ett betydande tonnage, över 200 Miljoner ton av mineralisering med halter på 0,1 0,2 % sulfidbundet nickel. Lågt behov av brytning av sidoberg (gråberg). Väl beprövad metodik för gruvbrytning och anrikning kan användas. Investeringskostnaderna per utvunnen mängs nickel bedöms bli lägre än i globalt konkurrerande objekt, baserade på s.k. lateritfyndigheter. Tidigare pilotskaleförsök har bekräftat att ett mycket rikt koncentrat (25-35 % nickel) kan utvinnas. Det låga sulfidinnehållet i kombination med en dominerande basisk/ultrabasisk karaktär på gråberget medför ingen fara för uppkomst av surt metallhaltigt dränagevatten på kort eller lång sikt. Möjligheter till deponering av anrikningssand finns i området. Deponering kan till stor del ske under vatten. Företaget nämnde att nuvarande tidplan är inriktad på en start av produktion i början av 2015. Ansökan om bearbetningskoncession planeras kunna inlämnas i slutet av år 2009. 2. Utgående från ett översänt utkast till disposition av en MKB (bilaga) diskuterades uppläggning i stort liksom innehållet i de olika avsnitten. Länsstyrelsen förklarade sig nöjd med struktur och uppläggning. I fråga om de olika delarna av MKBn noterades följande: Avsnitt 1.5.2 I den sammanfattande samhällsekonomiska jämförelsen bör vattenkraft och infrastrukturella frågor ingå. Avsnitt 1.6 Företaget beskrev sitt breda informations- och samrådsupplägg, som länsstyrelsen välkomnade. Avsnitt 2.4 Om jordavrymning planeras skall område(n) för lagring av sådana massor planeras, liksom deras framtida användning i samband med efterbehandling. Avsnitt 3.1 Länsstyrelsen påpekade behovet av underlag rörande sandens långsiktiga vittringsegenskaper. Avsnitt 4.4 Inverkan av långsiktiga klimatbetingade förändringar i nederbörd bör belysas.

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Avsnitt 5 Vattenkraft bör ges en egen rubrik Avsnitt 5.3 Länsstyrelsen välkomnade företagets arbete med Vapstens sameby i fråga om en pågående rennäringsstudie som även omfattar begränsade sociala aspekter. I fråga om markanvändare utgår länsstyrelsen från rennäringslagen, vilket innebär att Vapstens sameby är samernas legala part. Avsnitt 5.4 För information om älgjakt kan Margareta Sjögren på länsstyrelsen kontaktas. Rönnbäcksnäset är av intresse för senhöstjakt på fågel pga. ett unikt tallbestånd. Avsnitt 6.1.2 En översiktlig naturvärdesinventering omfattande terrester och akvatisk miljö bör genomföras. Avsnitt 6.2.2 Mats Johansson på länsstyrelsen kan ge upplysningar om vad som redan finns gjort. Lennart Mattsson återkommer med besked om hur befintliga miljödata om vattenstatus kan åtkommas. En nymeddelad dom från miljödomstolen om Abelvattnet kan vara av värde för frågan om fisk i strömmande vatten, vilket dock primärt kommer in vid en senare prövning enligt miljöbalken. Referens gav till Erik Sparrevik på Vattenregleringsföretagen för frågor om befintlig information om vattenundersökningar. Avsnitt 6.3 Länsstyrelsen framhöll att geohydrologiska frågor ofta är otillräckligt behandlade och angav Blajkengruvan som ett exempel. Omfattningen av sådana utredningar kan dock ses i ett riskperspektiv. Avsnitt 7.1 Länsstyrelsen hänvisade till Katrin Nygren på länsstyrelsen för upplysningar. Avsnitt 10.3 Recipienten klassas i EU:s vattendirektiv som heavy modified water, vars kvalitet inte tillåts försämras. Upplysningar om nuvarande kvalitet finns i databas som är tillgänglig (se kommentar till 6.2.2 ovan). Avsnitt 12 Länsstyrelsen underströk att verksamhetens effekter bör beskrivas tydligt, vilket ofta försummas till förmån för beskrivningar av åtgärder. 3. För den fortsatta hanteringen av MKBn hänvisades till Johan Lindberg som sammanhållare. Enbart interna remisser kommer att ske, förutsatt att sökanden visar att frågor väckta av kommunen och samebyn beaktats på ett relevant sätt. En preliminär bedömning av tiden för beslut från erhållande av remiss från Bergsstaten angavs till under två månader förutsatt att inga kompletteringsbehov föreligger. Deltagarna i mötet enades om att genom löpande kontakter söka undvika att den inlämnade MKBn behöver kompletteras. 4. Länsstyrelsen uttalade sin positiva inställning till företagets planer på en kommande verksamhet i Rönnbäcken och framhöll att gruvsektorn ses som strategiskt viktig för inlandets sysselsättning och ekonomi. 2008-12-05 Per G. Broman

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Samrådsmöte på länsstyrelsen i Västerbottens län den 15 december 2009 rörande MKB för ansökan om bearbetningskoncession för Rönnbäcken Minnesanteckningar Deltagare Från Länsstyrelsen: Percy Gustavsson, Ställföreträdande länsråd Björn Jonsson, Naturvårdsdirektör Lennart Mattsson, Chef för miljöavdelningen För IGE Nordic: Fredric Bratt, IGE Nordic,VD Fred Mellberg, IGE, Chef teknik och miljö Tom Lundgren, Ambiental Per G. Broman, per b konsult 5. IGE Nordic (IGE) gav en inledande uppdatering av projektet. En första oberoende granskning av projektet och dess ekonomiska potential har gjorts av Scott Wilson och publicerats på företagets hemsida (www.igenordic.se). Ett exemplar av rapporten överlämnades. Arbetet är nu främst inriktat på att öka tonnaget och därigenom livslängden, att öka utbytet i anrikningen och att sänka kostnaderna. Arbetet med bearbetningskoncession löper i stort planenligt och en ansökan beräknas kunna ges in till Bergmästaren under januari 2010. Kompletterande borrningar förbereds vid Vinberget och vid Sundsberget. 6. Utgående från en visualisering av de kommande anläggningarna beskrevs den planerade verksamheten och de avsedda anläggningarnas belägenhet i terrängen. 7. Processen med pågående MKB beskrevs och en redogörelse över informations- och samrådsaktiviteter gavs. Upplägget med ett samarbete med Vapsten avseende en undersökning av verksamhetens påverkan på rennäringen beskrevs. Avslutande separata informationsmöten till samebyn, kommunen, närboende/markägare och allmänhet planeras ske under perioden 19-21 januari 2010. 8. Delar av utkastet till MKBn gicks igenom och följande noterades: Deponering och sandmagasin: Analyser av anrikningssand och gråberg indikerar att materialet är att anses som inert avseende bildande av sura metallhaltiga lösningar. Avsikten är att förtjocka sanden innan deponering för att minimera dammvallsbyggande och för att skapa en stabil yta. Arbetet med rennäringsstudie i form av en utredning inkluderande vissa sociala aspekter beskrevs. IGE:s kontakter med vattenregleringsföretagen beskrevs och hur dessa inneburit att utformning av lokaliseringsalternativ för sandmagasinet påverkats. Projektets påverkan på vattenbalanser inom och omkring verksamhetsområdet beskrevs liksom planerade åtgärder för att minimera denna påverkan. Förekomsten av terrestra och akvatiska naturvärden, påvisade genom de av länsstyrelsen godkända inventeringsprogrammen, beskrevs liksom projektets påverkan på naturvärdena. Resultatet av en genomförd bullerutredning redovisades. Påvisade kulturvärden enligt en kulturvärdesinventering beskrevs översiktligt.

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Alternativa lokaliseringar av sandmagasin och anrikningsverk/industriområde beskrevs och grunderna för prioritering av dessa lokaliseringar redovisades. Ett sätt att beskriva inverkan på landskapsbilden genom visualiseringar på underlag av höjddata och ortofoto från Metria redovisades. Länsstyrelsen tog emot informationen och ställde några frågor avseende våtmarkshydrologi, tranporter, energitänkande och bäckomledningar som IGE noterade. 9. Länsstyrelsen framförde önskemål om att få en elektronisk kopia av de bilder som visades för att förenkla informationsöverföringen internt och göra yttrandeprocessen smidig. IGE återkommer med den önskade kopian. Tiden för ett färdigt yttrande efter remiss från Bergsstaten bedömdes till några månader. 10. Länsstyrelsen uttalade sin positiva inställning till företagets planer med tanke på behovet av att skapa sysselsättning i inlandet. 2009-12-15 Per G. Broman

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Informationsmöte för markägare den 19 januari 2010 rörande ansökan om bearbetningskoncession för nickelprojektet Rönnbäcken Minnesanteckningar Genom skriftlig inbjudan kallades 76 berörda markägare, permanentboende och fritidsboende i Rönnbäckenområdets närhet till ett informationsmöte i Mobackagården i Tärnamo. Några av dessa meddelade i förväg sitt intresse men önskade skriftlig information pga. förhinder att närvara. 18 markägare samt en boende i Tärnamo infann sig, se nedan. Namn Typ av intressent Roland Sedholm Fastboende, Lövlund Tage Johansson Boende, Rönnbäck Gunder Hansson Joesjö Tomas Östergren Lövlund 110 Aina Lundgren Fritidshus, Rönnbäck Kurt Lundgren Fritidshus, Rönnbäck Ola Sedholm Fritidshus, Stenträsk/ Rönnbäck Ingrid Frohm Fastboende, Rönnbäck Per-Alrik Frohm Fastboende, Rönnbäck Henry Kristoffersson Lövlund Åke Hansson Björkås Gunnar Sedholm Rönnbäck Hans Nilsson Rönnbäck Åke Nilsson Rönnbäck Ove Kolbengtsson Boende, Tärnamo Lena Östergren Nedre Björknäs Mikael Rollén Västansjö Bo Gustavsson Västansjö Karin Guseanbauer Fritidshus, Rönnbäck Från IGE Nordic deltog Fredric Bratt, Benny Mattsson, Fred Mellberg och Hans Persson, samt konsulterna Per G. Broman, Torbjörn Johnson och Håkan Tarras-Wahlberg. Personal från IGEs pågående borrningsarbeten deltog också i mötet. Mötet inleddes med att Fredric Bratt, Benny Mattson och Fred Mellberg tillsammans presenterade projektet. Därefter följde en frågestund varefter kaffe serverades och mötet bröts upp i flera mindre, informella grupper där deltagarna fick fritt prata med företagets representanter och fråga om saker som var av intresse. Nedan sammanfattas de huvudsakliga frågor som väcktes och diskuterades Lokalisering av anläggningar Alternativa lokaliseringar med mindre påverkan på bebyggelse som utgör livsverk. Utsläpp och miljöpåverkan Miljöpåverkan med hänvisning till erfarenheter från andra gruvfält i Sverige och utomlands Trafikbelastning i området till följd av projektet. Skydd av naturvärden i form av skog mm Jakt och fiske Damning från magasinet och påverkan på bete och vilt. Rönnbäckens betydelse för hela områdets fiske.

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Arbetstillfällen och infrastruktur Anställning av lokal arbetskraft och krav på arbetskraften. Upprustning av vägnät mm. Markägarfrågor Markägandets koppling till komplicerade historiska belastningar. Ägande av projektet Framtida ägande av ett projekt. Information Frågan om ett studiebesök till Aitikgruvan väcktes från några deltagare. Svensk informationen på nätet efterlystes. Informationsmötet var uppskattat och flertalet deltagare ville ha presentationen skickat till sig, vilket IGE kommer att svara för. Per G. Broman/Håkan Tarras-Wahlberg

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Bilaga 1. Deltagarlista 19 januari 2010

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Deltagarlista IGE Nordic AB: Fredric Bratt, Fred Mellberg, Benny Mattson, Hans Persson Konsulter Per G. Broman, Håkan Tarras-Wahlberg, Torbjörn Johnsson Markägare: Namn Kontakt Typ av intressent Roland Sedholm roland.sedholm@telia.com Fastboende, Lövlund Tage Johansson 0954-25056 Boende, Rönnbäck Gunder Hansson gunder.hansson@privat.utfors.se Joesjö Tomas Östergren Lövlund 110 Aina Lundgren 0911-15048 Fritidshus, Rönnbäck Kurt Lundgren kuscha@spray.se / 0911-15048 Fritidshus, Rönnbäck Ola Sedholm 070-5277503 Fritidshus, Stenträsk/ Rönnbäck Ingrid Frohm 0954-10885 Fastboende, Rönnbäck Per-Alrik Frohm 0954-10885 Fastboende, Rönnbäck Henry Kristoffersson 0951-77208 Lövlund Åke Hansson 070-6948338 Björkås Gunnar Sedholm 0954-25048 Rönnbäck Hans Nilsson 0954-10124 Rönnbäck Åke Nilsson 0954-10124 Rönnbäck Ove Kolbengtsson 073-0542936 Boende, Tärnamo Lena Östergren 070-2069126 Nedre Björknäs Ambjörn Forsén 070-2488898 Bergteamet Mikael Ferm 070-5900811 Bergteamet Mikael Rollén 0954-10065 Västansjö Bo Gustavsson 0954-21042 Västansjö Karin Guseanbauer 0954-10392 / karin.guseanbauer@storuman.se Fritidshus, Rönnbäck

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Informationsmöte för allmänheten om nickelprojektet Rönnbäcken, den 20 januari 2010 i Församlingshemmet, Tärnaby Minnesanteckningar IGE Nordic hade genom annonsering i annonsbladet Storumanbladet inbjudit till ett informationsmöte om nickelprojektet Rönnbäcken i Tärnaby församlingshem. Mötet inleddes kl 18 och fortgick till ca 21:30. Mötet samlade ett 50-tal inbjudna deltagare. Från IGE Nordic deltog Fredric Bratt (VD), Benny Mattsson (Prospekteringschef), Fred Mellberg (Anriknings- och Miljöchef) och Hans Persson (Fältgeolog), samt konsulterna Per G. Broman, Torbjörn Johnson och Håkan Tarras-Wahlberg. Personal från IGEs pågående borrningsarbeten (Bergteamet AB) deltog också i mötet. Mötet inleddes med att Fredric Bratt, Benny Mattson och Fred Mellberg tillsammans under drygt en timme presenterade projektet för mötesdeltagarna. Detta följdes av en ca 30 minuter lång frågestund varefter kaffe serverades och mötet bröts upp i flera mindre, informella grupper där deltagarna fick fritt prata med företagets represententer och fråga om saker av intresse. Från frågestund och diskussioner noterades följande frågeställningar som väcktes och som besvarades av företaget: Om företaget och projektet Driver IGE några gruvor nu? Kommer IGE äga hela gruvan eller kommer den att säljas till någon? Tänk om det blir någon som inte tar sitt ansvar. Vilka vägar väljs för transporter? Var skeppas produktionen ut? Varför framställs inte nickelmetallen på Rönnskär? Rörande arbetstillfällen / samhälle Blir det boende på orten som får jobben? Hur gör man med infrastruktur? Om vi skall ta om hand om så många personer så måste det börja planeras snart. Vi är små samhällen och vi kommer att påverkas starkt. Om information / samråd Med vilka har ni haft samråd hittills? Vilka kommer att bli kallade till kommande samråd? Landskapsbilden Gråberget det blir en jättehög som väl är ofarlig men hur påverkar den landskapsbilden? Växer det något på sand och gråberg? Miljöpåverkan Hur farligt är nickel? Vad är det för sulfidhalt i malmen? Kommer människor, natur och djur påverkas? Finns det andra giftiga metaller som kan lakas ut? Hur långt ifrån kommer påverkan att märkas? Hur stör detta jakten och fisket?

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 Markägarfrågor Vart skall de som nu bor i närområdet ta vägen? Tärnaby 2010-01-20 Per G. Broman, Håkan Tarras-Wahlberg

RÖNNBÄCKEN BILAGA 2 IGE Nordic AB Informationsmöte med Storumans kommun Minnesanteckningar Tid: 26 januari 2010 Plats: IGE:s kontor, Kungsgatan 44, Stockholm Deltagare: Från kommunen Gunilla Lundgren (S), Kommunstyrelsens ordförande Erik-Abel Ejderud (KD), Kommunstyrelsens vice ordförande Peter Persson, Koncernchef Runar Frohm, ordförande Storumans Utvecklings AB Ralph Johansson, Kanslichef För IGE Nordic Fredric Bratt Fred Mellberg Tom Lundgren, konsult Per G. Broman, konsult IGE gav en uppdatering av nickelprojektet Rönnbäcken och informerade om att företaget låtit genomföra en oberoende utvärdering genom den kanadensiske gruvkonsulten Scott Wilson. Exemplar av rapporten Preliminary Asessment Report överlämnades. Vidare kommenterades det pågående arbetet med att stärka projektets lönsamhet genom kärnborrningar och anrikningstekniskt utvecklingsarbete. Tidplanen för projektet, som kan bli ett av Sveriges största gruvprojekt med en beräknad investering på ca 5,6 miljarder kronor, med en uppstart preliminärt under 2014 presenterades. Kommunen framhöll att en gruvetablering i Rönnbäcken skulle innebära en betydande ekonomisk injektion för kommunen och närområdet. Arbetet med ansökan om bearbetningskoncession med tillhörande MKB beskrevs liksom kommunens bidrag till den senare i form av ett socioekonomisk utlåtande. Kommunen förutskickade att utlåtandet skulle kunna översändas under innevarande vecka. Kommunen bedömde att tiden för att ge ett yttrande till länsstyrelsen över MKBn normalt borde klaras på en månad. IGE upplyste om sina informations- och samrådsaktiviteter, senast genom flera möten på plats under föregående vecka och nämnde att informationen tagits väl emot. Från många uttrycks förväntan över de arbetstillfällen som skapas och från närmast berörda markägare oro över projektets påverkan på boendemiljön. Kommunen uttalade sin uppskattning över företagets sätt att informera och betonade värdet av en information som riktar sig till alla berörda. Från kommunen ställdes frågor om projektets förväntade behov av arbetskraft, utbildningsnivå på de anställda och tiden för arbetets igångsättande. Kommunen beskrev de resurser i fråga om utbildning, samhällsservice och bostäder som finns. Deltagarna enades om betydelsen av en fortsatt dialog för att i tid möta de behov som kan uppstå. Stockholm 26 januari 2010 Per G. Broman

RAPPORT Inför ansökan om bearbetningskoncession för nickelprojektet Rönnbäcken: BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR RENNÄRING SAMT EN BEGRÄNSAD ANALYS AV SOCIALA KONSEKVENSER FÖR VAPSTEN SAMEBY November 2009 Hifab International Rehnsgatan 20 PO Box 19090 S-104 32 Stockholm Sweden www.hifab.se

Sammanfattning IGE Nordic AB (IGE) har för avsikt att ansöka om en bearbetningskoncession för ett nickelutvinningsprojekt beläget vid Rönnbäcken, 25 km söder om Tärnaby. Projektområdet är beläget inom Vapsten samebys åretruntmarker. Gruvdriften planeras som storskaligt dagbrott med en produktionstakt på 20 Mton per år under en period upp till 20 år. Enligt den aktuella tidplanen beräknas en produktionsanläggning kunna vara i drift tidigast 2014. I samband med denna ansökningsprocess har IGE bett Hifab att: (i) genomföra en bedömning av projektets konsekvenser för rennäringen samt de sociala konsekvenser det kan medföra för samebyn; och (ii) identifiera åtgärder som minimerar projektets negativa effekter på renskötseln. En ytterligare avsikt med arbetet har varit att upprätta en tidig och konstruktiv dialog mellan IGE och Vapsten sameby. En sådan dialog har etablerats och detta trots att samebyns uttryckta inställning är att projektet inte är önskvärt. Processen har präglats av ett öppet och pragmatiskt synsätt rörande möjliga åtgärder och alternativ och arbetet har i sin helhet tagits emot väl av samebyn. Rapportens slutsatser och rekommendationer är baserade på information och kunskap insamlat under: (i) möten med representanter för Vapsten sameby och IGE; (ii) en litteraturstudie; och (iii) insamling av ny och projektspecifik data genom ett antal samtalsintervjuer med medlemmar i samebyn. Flyttande renar passerar området runt Rönnbäcken två gånger per år. Marken i området används vidare som sommarbete och då detta är inom samebyns åretruntmarker kan renar finnas där även under vintern. Området är markerat som kärnområde av riksintresse för rennäring och renskötare refererar till området som en flaskhals där det krävs betydande arbetsinsatser för att föra renarna i samlad hjord mellan vår/sommarbete och vinterbetesland. Ett antal troliga sociala och socio-ekonomiska konsekvenser av projektet på enskilda renägare och renskötslen i stort har identifierats, dessa innefattar: o o o o o o o o Betesbortfall till följd av etableradet av en gruva och tillhörande industriområde. Försvårande av flytt av renar genom området till följd av att passagen blir trängre. Störning av renar under konstruktion och drift av gruvan, till följd av industriell aktivitet, samt ökad trafik vilket innebär risk att renar sprids till oönskade områden, tex angränsande samebyar, eller till betesmarker som ska nyttjas senare under renskötselåret (med överbetning som följd). Vapstens medlemmar måste då i högre grad bevaka och delta i grannsamebyns kalvmärkning, slakt och skiljningar. Omärkta kalvar som tar sig söderut kan vidare komma att förloras helt (då de är omärkta kan ägande till dem ej bevisas). Renhjorden kan bli svårare att hålla samman vilket skulle kräva mer arbetinsatser från renskötarna viklket i sin tur ger ökade bränslekostnader, slitage på fordon, ökad arbetstid samt större risk för yrkesrelaterade skador. Ökad risk finns att den hänglavsbärande skog som finns i anslutning till området kommer att avverkas vilket skulle innebära att viktiga beten försvinner. Transporterna av malm samt transport av personal till och från gruvan medför ökad risk för renpåköringar. Konkurrensen om markerna medför att det finns mindre areal för renskötsel samtidigt som rovdjursstammen ökar vilket ger ett större rovdjurstryck på en mindre areal. Betesbortfall och störningar kan komma att leda till att ökad stödutfodring av renar blir nödvändig Sammantaget kan sägas att i takt med att förutsättningarna förändras för samebyn och den enskilde medlemmen finns en risk att markerna inte längre kan bära den renhjord Hifab International i Rennäringsanalys & begränsad SKB

som finns idag. Detta i sin tur skapar en allmän oro och stress vad gäller samebyn och dess medlemmarsnas möjlighet att fortsätta med renskötslen i framtiden. Förslag på hur negativa effekter av projektet kan reduceras har utarbetats och utvecklats i diskussioner mellan samebyns medlemmar och Hifab. Förslagen innefattar rekommendationer till IGE om både ett önskvärt övergripande förhållningssätt såväl som konkreta åtgärder Således rekommenderas det att IGE bör ha som utgångspunkt att rennäringen i Vapsten skall kunna fortgå och att de negativa konsekvenser som uppstår till följd av projektet bör förebyggas där så är möjligt, i annat fall kompenseras. Vidare, för att få en samlad bild av konsekvenser är det viktigt att IGE (och andra aktörer som kommun och länsstyrelse) beaktar den totala intrångsbilden för samebyn och strävar efter en samordnad regional planering. För att minska risken för missförstånd, problem eller konflikter är det viktigt att all personal som jobbar för IGE får lära sig hur Vapsten Sameby använder sig av markerna runt Rönnbäcken. Vidare är det eftersträvansvärt att samebyns medlemmar på ett liknande sätt ges möjlighet att förstå gruvans verksamhet för att på så sätt kunna planera och anpassa sin verksamhet på ett så bra sätt som är möjligt. Ett antal konkreta åtgärder föreslås vidare att finansieras och/eller genomföras av IGE, samtliga dessa bör planeras i nära dialog med renägarna i Vapstens samby. o o o o o o o o o Lokalisering och utformning av sandmagasin, dagbrott, vägar och industriområde och annan bebyggelse bör ske så att påverkan på rennäringen blir så liten som möjligt. Vidare bör det eftersträvas att gruvans och dess installationers etableringsyta minimeras i så stor utsträckning som möjligt. För att förhindra att renar går söderut och hamnar på Vilhelmina Norra samebys marker så bör befintliga stängsel förstärkas och förlängas. Denna åtgärd bör genomföras redan under undersökningsfasen, alternativt kan bolaget ersätta de ökade kostnader för kantbevakning som blir resultatet av störningar. Åtgärder bör tas för att försäkra att renar kan vandra förbi Rönnbäcken. En åtgärd som föreslagits av samebyn är att en flyttväg konstrueras där en samlad renhjord kan passera. Områden med marklav eller hänglav är värdefulla och bör därför skyddas. Sådana platser finns i projektområdet. Planering och utförande av eventuella avverkningar bör därför endast utföras efter dialog med renägarna i samebyn. Verksamheten bör anpassas så att påverkan i möjligaste mån undviks under särkskilt känsliga perioder i renskötseln. Dessa anpassningar bör innefatta principer för transporter, tidpunkter för sprängningar. Ekonomiska resurser bör finnas tillgängliga för att hantera de renar som inte kunnat passera området under vår och höstflytt (t.ex. för att finansiera mänskliga resurser, helikoptertid, lastbil). Gruvan och dess anläggningar bör designas och konstruerats så att de i möjligaste mån integreras med den naturliga miljön. Detta innebär att landskapsarkitekter bör engageras och vidare, att även den förväntade framtida landskapsbilden efter gruvan har avslutats tas i beaktande. Under drift är det viktigt att det finns direkta kommunikationskanaler mellan företaget och renägarna. Det vore förmodligen bra om medlemmar i Vapsten kan få till uppdrag av gruvan att sköta delar av denna kommunikation och planering. Finansiella resurser bör kontinuerligt avsättas för att återställande av verksamheten skall kunna ske. Även i det fallet gruvan ej blir av skall de ingrepp som skett i samband med prospektering och planering kunna åtgärdas. Hifab International ii Rennäringsanalys & begränsad SKB

o o Ett plan för rehabilitering av dagbrott(en) bör utarbetas. Denna rehabilitering kan ske genom delvis återfyllning med avfall följt av en remoddelering av landskapet, eller genom att dagbrotten vattenfylls. Revegetering av avfallsmagasin och färdigexploaterad områden bör ske kontinuerligt och samebyn bör ges möjlighet att påverka valet av metod för återetablering av floran. Trots att medlemmarna i samebyn generellt inte tros ha någon möjlighet att påverka beslutet om det kommer att etableras en gruva i Rönnbäcken eller ej så är den allmänna uppfattningen att IGE sköter ansökningsprocessen på ett bra sätt. Man är överens det är bra att dialogen har startats tidigt vilket gör att samebyns medlemmars expertkunskap kan tillvaratas. Det anses allmänt att processen i sig representerar ett eftersträvansvärt sätt att arbeta även i andra, liknande projekt. Hifab International iii Rennäringsanalys & begränsad SKB

SAMMANFATTNING... I 1 INTRODUKTION... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 UTREDNINGENS SYFTE... 6 2 NICKELPROJEKTET RÖNNBÄCKEN... 8 2.1 GEOLOGI... 8 2.2 HISTORIK... 8 2.3 NICKELMINERALISERING... 8 2.4 MINERALTILLGÅNG... 9 2.5 UPPGIFTER OM GRUVDRIFT... 9 2.6 MILJÖ... 9 2.7 TIDPLAN FÖR PROJEKTET... 9 3 UTREDNINGENS GENOMFÖRANDE... 11 3.1 MÖTEN MED VAPSTENS SAMEBY OCH/ELLER IGE NORDIC AB... 11 3.2 LITTERATURSTUDIE... 11 3.3 SAMTALSINTERVJUER... 11 3.3.1 Bakgrund... 11 3.3.2 Sekretessavtal... 12 3.3.1 Urval av respondenter och genomförandet av intervjuer... 12 3.3.2 Analys av data... 12 4 LITTERATURSTUDIER... 13 4.1 SAMER OCH SAMEBYAR... 13 4.2 RENSKÖTSEL... 13 4.3 RENBETESOMRÅDEN... 14 4.4 SAMISK KULTUR OCH IDENTITET... 15 4.5 SVENSK OCH INTERNATIONELLT RÄTTSLÄGE OCH PRAXIS... 16 4.5.1 Regeringsformen och rennäringslagen... 16 4.5.2 Urminnes hävd... 17 4.5.3 Miljöbalken... 17 4.5.4 Riksintresse... 17 4.5.5 Plan och Bygglagen... 18 4.5.6 Lappkodicillen... 18 4.5.7 ILO konventionen 169... 19 4.5.8 FN:s urfolksdeklaration... 19 4.5.9 Artikel 27 i FN:s konvention om civila och politiska rättigheter... 19 4.5.10 Europakonventionen... 20 4.5.11 Minerallagen... 20 4.6 SOCIOEKONOMISK VÄRDERING AV RENSKÖTSELN... 20 4.7 HÄLSOSITUATION BLAND RENSKÖTANDE SAMER... 21 4.7.1 Den fysiska arbetsmiljön i rennäringen... 23 4.7.2 Den socioekonomiska och psykosociala situationen i rennäringen... 23 4.8 PROJEKTS PÅVERKAN PÅ RENAR OCH RENSKÖTSEL... 24 4.9 PROJEKTS PÅVERKAN PÅ RENSKÖTANDE SAMERS HÄLSA... 26 5 VAPSTEN SAMEBY... 28 5.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV VAPSTEN SAMEBY... 28 5.2 RENSKÖTSELÅRET... 28 5.3 MARKANVÄNDNING RÖNNBÄCKEN... 32 5.4 KONKURRERANDE MARKANVÄNDNINGSINTRESSEN INOM VAPSTENS SAMEBY... 33 Hifab International iv Rennäringsanalys & begränsad SKB

5.4.1 Skogsbruk... 33 5.4.2 Turism... 35 5.4.3 Bebyggelse industrier... 35 5.4.4 Vattenkraft och vindkraft... 35 5.4.5 Prospektering... 36 5.4.6 Täktverksamhet och gruvor... 36 5.4.7 Rovdjur... 36 5.4.8 Jordbruk... 37 6 MÖJLIGA KONSEKVENSER AV PROJEKTET... 38 6.1 KONSEKVENSER SOM RÖR IGE ABS GENOMFÖRANDET AV ANSÖKNINGSPROCESSEN... 38 6.2 KONSEKVENSER FÖR RENSKÖTSELN... 38 6.2.1 Direkta konsekvenser... 38 6.2.2 Indirekta konsekvenser... 40 6.2.3 Kumulativa konsekvenser... 41 6.3 SOCIALA OCH KULTURELLA KONSEKVENSER... 41 6.3.1 Konsekvenser på kultur och identitet... 41 6.3.2 Människa och samhälle... 43 6.3.3 Hälsa och välmående... 44 6.3.4 Miljö... 45 6.3.5 Socioekonomiska konsekvenser... 45 7 FÖREBYGGANDE OCH SKADEREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 48 7.1 FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 48 7.2 UPPRÄTTANDE AV AVTAL... 48 7.3 ÅTGÄRDER... 49 8 KÄLLFÖRTECKNING... 51 8.1 LITTERATUR... 51 8.2 INTERNET KÄLLOR... 52 Hifab International v Rennäringsanalys & begränsad SKB

1 Introduktion 1.1 Bakgrund Fördjupade rennäringsanalyser som integreras med en analys av sociala konsekvenser av projektförslag har blivit en allt viktigare del i dialogen mellan samebyar och olika projektproponenter. Detta har skett i takt med att antalet ansökningar om verksamheter i rennäringsområdena har ökat. Särskilt i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten påverkas flera samebyar av mineralkoncessionsansökningar, vindkraftparksetableringar och förändringar i skogsbruket, vilket sammantaget får konsekvenser för förutsättningarna att bedriva renskötsel och för det traditionella levnadssätt som är kopplat till denna aktivitet. Denna typ av fördjupade analyser har sin grund i en ökande insikt att det lagstadgade miljökonsekvensförfarandet (MKB) har vissa brister och att dessa är speciellt märkbara i rennäringsområden. Detta har in sin tur lett till ett ökat stöd för genomförandet av så kallade sociala konsekvensbedömningar, eller SKB. En SKB syftar till att undersöka och identifiera vilka sociala konsekvenser som kan uppstå till följd av ett projekt och att vidare presentera åtgärder för att minimera oönskade effekter och maximera önskade effekter. Processen innefattar en nulägesanalys där intressenter och berörda personer beskrivs. Därutöver utvecklas metoder som möjliggör en bedömning av projektets framtida effekter. Dessa metoder används även då alternativa tillvägagångssätt bedöms och ligger också till grund för en framtida uppföljning av projektet. Social Impact Assessments, eller SIA har förekommit sedan 1970-talet och då särskilt i områden där urfolk berörs (t.ex. i USA, Kanada och Australien). Internationellt är SKB därför nu ett ofta förekommande krav vid större infrastruktursprojekt, dammbyggen, vindparksetableringar, och gruvverksamhet. I Sverige finns inga lagkrav på SKB, och det finns heller ingen etablerad process eller praxis för hur en SKB bör genomföras. I Miljöbalken finns det krav på att vissa sociala, kulturella och historiska aspekter skall inkluderas i MKB processen. De internationella erfarenheterna, kopplat med de krav som redan finns i den svenska MKB lagstiftningen har lett till att vissa nu anser att en SKB bör utgöra en nödvändig del av en miljötillståndsansökan. 1.2 Utredningens syfte IGE Nordic AB har påbörjat en process för att ansöka om en bearbetningskoncession för ett nickelutvinningsprojekt beläget vid byn Rönnbäcken, 25 km söder om Tärnaby i Storumans kommun. Rönnbäckenprojektet är beläget inom Vapstens samebys åretruntmarker och det berör främst området mellan Stenträsk till Björkås (se figur 1 och Bilaga 2). I samband med denna ansökningsprocess har IGE Nordic AB bett Hifab att genomföra en bedömning av projektets konsekvenser för rennäringen samt de sociala konsekvenser ett sådant projekt kan medföra för samebyn och dess medlemmar, samt identifiera möjliga åtgärder. De konsekvenser och åtegärder som föreslås i denna rapport har Hifab utvecklat i nära dialog med Vapsten sameby. Denna rapport och den process den representerar syftar till: skapa en förståelse av Rönnbäckenprojektets förmodade konsekvenser på rennäringen i Vapsten; beskriva de socioekonomiska, sociala, och kulturella förändringar som Rönnbäckenprojektet tros medföra på Vapstens sameby; Hifab International 6(52) Rennäringsanalys & begränsad SKB