Norrköping. Kvalitetsrapport

Norrköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014

Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Norrköping... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 5 Lokaler... 5 Lärare... 5 Funktioner... 6 Finansiering och elever... 6 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 7 Metoder och uppföljning... 7 AcadeMediamodellen... 8 Kvalitetsåret... 9 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014... 10 Fokusområden... 10 Mål och motiv... 10 Metod... 10 Uppföljning och kontroll... 10 Utvärdering... 11 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014... 12 Uppföljning av målområden... 12 Uppföljning av kunskapsresultat... 13 Utfärdade examina och meritpoäng... 13 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet... 15 Enkätundersökningar... 15 Uppföljning av nationella provresultaten... 16 Uppföljning av NMI... 17 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014... 18 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015... 19 Målbild - juni 2015... 19 Fokusområden läsåret 2014/2015... 19 Handlingsplan läsåret 2014/2015... 19 2

1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Norrköping Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet AB startade 2008 då man öppnade två skolor, en i Göteborg och en i Uddevalla. Året därpå, 2009, öppnade man tre skolor till varav en i Norrköping. Under 2012 blev Plusgymnasiet en del av AcadeMedia. AcadeMedia är Sveriges största friskolekoncern. Skolan i Norrköping är centralt belägen och har nära till buss- och tågkommunikationer. Det som kännetecknar skolan är moderna och ändamålsenliga lokaler, en varm och trygg stämning men framförallt en undervisning som når alla. Utbildningar På skolan finns det fem olika gymnasieprogram, tre yrkesförberedande och två studieförberedande. Yrkesförberedande: Hantverksprogrammet med inriktning mot hår- och makeupstylist samt frisör Vård- och omsorgsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet med inriktning mot fritid. Studieförberedande: Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning mot samhällsvetenskap eller beteendevetenskap Naturvetenskapliga programmet med inriktning mot naturvetenskap Elever Under slutet av läsåret 2013/14 gick 266 elever, se tabell 1.1. Det är en blandad elevkategori på skolan. 80 % av eleverna är flickor och ca 30 % av eleverna har invandrarbakgrund. Av alla elever på skolan så kommer en minoritet från akademikerhem. En stor andel av eleverna på skolan har sedan tidigare skolår svårt för sig i vissa ämnen och många är även i behov av särskilt stöd. Ca 20 % av eleverna som kommer från angränsande kommuner. Tabell 1.1 Årskurs 1 Antal Flickor Pojkar Frisör13 17 16 1 Sam13 15 11 4 Skydd13 32 25 7 Stylist13 19 17 2 Årskurs 2 Frisör12 18 16 2 Natur12 7 6 1 Sam12 17 11 6 Skydd12 23 14 9 Spa12 9 6 3 Stylist12 25 25 0 Årskurs 3 Frisör11 16 16 0 Skydd11 38 15 23 Spa11 5 5 0 Stylist11 25 25 0 3

Personal Skolan drivs av en rektor och till sin hjälp har han en biträdande rektor. Skolans lärare är uppdelade i två arbetslag och varje arbetslag drivs av en arbetslagsledare. På skolan arbetar även en speciallärare, en administratör, en skolsköterska, två vaktmästare och lokalvårdare samt en elevassistent. Skolan har även tillgång till en kurator, specialpedagog, skolläkare och studie- och yrkesvägledare. 4

2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna, Vi ger mer Vi arbetar för att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential, ska genomsyra vår vardag. Till hjälp har vi våra värderingar, Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Utifrån detta har vi byggt Plusgymnasiets pedagogiska modell, PPM. Nedan följer en kort sammanfattning. Både och inte antingen eller är en viktig princip. Därför blandar vi teoretiska lektioner i basämnen med praktiska projekt och övningar. Eleverna får arbeta med events, shower, projekt eller starta eget företag. Här lär sig eleverna genom att göra och sedan kan eleven göra vad hon/han har lärt sig. Men eleverna lär sig även genom lärorika misstag. Skolan har även ett samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få jobba så nära verkligheten som möjligt. Målet är att eleverna ska få en klar bild av vilken kompetens som krävs för deras drömyrke eller den högskoleutbildningen som de vill gå. Lokaler Skolan infinner sig i rymliga, moderna och ljusa lokaler om 2400 kvm som är anpassade till skolans verksamhet. Utöver bibliotek och klassrum för kärnämnesundervisning har skolan salar anpassade efter den praktiska undervisning som bedrivs på skolan. På vård- och omsorgsprogrammet har man ett metodrum för att kunna göra praktiska vårdrelaterade övningar, på hantverksprogrammet finns det två frisörsalar och två stylistsalar och på barn- och fritidsprogrammet finns det bland annat en massagesal. För de naturvetenskapliga ämnena finns det en laborationssal. Alla salar är utrustade med modern teknisk utrustning och moderna läromedel för att alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Varje elev har en egen dator och hela skolan har ett trådlöst nätverk. Lärarna ger en modern undervisning som bygger på den senaste forskningen. Skolans idrottsundervisning bedrivs i WorldClass lokaler som ligger i skolans närhet. Eleverna äter mat på restaurang Enoteket som ligger även den ligger i skolans närhet. Lärare Totalt sett arbetar 28 personer på skolan och av dessa är 21 lärare. I tabell 2.1 nedan framgår att anställda lärare tillsammans omfattar 17, 45 heltidstjänster. Vi har en stor spridning i ålder på våra lärare, från 24 år till 66 år. Detta ger en bred kompetens och ett stor kunnande. Alla lärare som undervisar i teoretiska ämnen är behöriga eller är under pågående lärarutbildning. 8 av lärarna på skolan undervisar i praktiska ämnen. En av dessa är behörig och en är under pågående utbildning. Skolverket ställer inget krav på att lärare i praktiska ämnen ska vara utbildande lärare. De ska ha relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i och ha pedagogisk kompetens. Våra praktiska lärare är mycket uppskattade av våra elever och de levererar på hög nivå, precis som våra lärare i teoretiska ämnen. 5

Tabell 2.1 Personal totalt Övrig personal Antal pedagogtjänster Övrig personal Antal pedagogtjänster per 100 elever Behöriga lärare där skolverket ställer dessa krav Män Kvinnor Antal/Procent 28 personer 7 17,45 5,7 6,5 98% 52% 48% Funktioner På skolan finns en ledningsgrupp. Den består av rektor, biträdande rektor samt två arbetslagsledare. Det finns två arbetslag på skolan och tillsammans är de 21 lärare varav en är förstelärare. På skolan finns det även en skolsköterska, en speciallärare, en administratör, två vaktmästare samt en elevassistent. Vidare har skolan även en studie- och yrkesvägledare, en skolläkare, en psykolog samt en specialpedagog. Dessa personer är timanställda. På skolan finns ett elevhälsoteam (EHT) som träffas en gång per vecka. EHT:s syfte är att stödja elever i särskilt utsatta situationer, hantera konflikter samt rekommendera EVK och åtgärdsprogram. EHT består av biträdande rektor, skolsköterska, lärare med specialpedagogisk kompetens och varannan till var tredje vecka är skolkuratorn och specialpedagogen med. Psykolog och läkare kallas in vid behov. Rektor deltar i mötet vid behov. För att främja elevernas rätt till elevinflytande har det på skolan under året funnits ett elevråd. Elevrådet består av en representant från varje klass på skolan. Utifrån dessa representanter har det valts en ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Elevrådet har under året haft fokus på frågor som rör likabehandling, skolmaten, elevaktiviteter, uppehållsytor etc. Skolans elever har även ett inflytande i kursernas upplägg och innehåll tillsammans med undervisande lärare. Finansiering och elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Till läsåret 2013/14 hade skolan 82 förstahandssökande och i oktober 2013 hade skolan 87 elever i årskurs 1. Av dessa elever var 21 elever preparand- eller privelever. Om man är preparand- eller privelev är man inte behörig till att söka till ett nationellt gymnasieprogram. Dessa elever saknar ett eller flera ämnen från grundskolan som de inte är godkända i. Under sitt första år hos oss får de läsa dessa ämnen samtidigt som de läser kurser på ett nationellt program parallellt. Till läsåret 2014/15 har skolan 98 förstahandssökande och skolan har som mål att ta in ca 100 elever varje läsår. 6

3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program- /examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. 7

AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia- modellen kan numera illustreras på detta vis: 8

Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 9

4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Fokusområden Mål och motiv Under slutskedet av läsåret 2012/13 utarbetades handlingsplaner för att öka elevernas måluppfyllelse på skolan. Måluppfyllelsen var 75 % för läsåret 2012/13, det vill säga att av de betyg som sattes i samtliga kurser i GY11 hade 75 % betyget E eller högre. I de handlingsplaner som utarbetades fanns det fyra mål för att nå högre måluppfyllelse. 1. Förbättra studieron i klassrummen. 2. Få en röd tråd i undervisningen. 3. Ge förutsättningar för elever som har F i någon kurs att göra en prövning för ett högre betyg. 4. Se till att varje elev får det stöd den har rätt till. Metod För att förbättra studieron på skolan har eleverna utarbetat ordningsregler som mentor och undervisande lärare tillsammans med eleverna följer upp flera gånger per månad. Att få en röd tråd i undervisningen ska ge eleverna en tydligare bild av vad de gör på lektionerna. Inför varje nytt moment ska varje undervisande lärare ge en tydlig bild över vilket mål som eleverna ska nå när momentet är avklarat. Men läraren ska även i början av varje lektion tala om syfte och mål med lektionen och göra en kort sammanfattning och utvärdering i slutet av lektionen. Till hjälp för detta har det utarbetats en lektionsmall som ska vara till stöd för läraren för att få en röd tråd i undervisningen. Under året har ett stort arbete lagts på att eleverna ska genomföra prövningar på kurser där de tidigare erhållit betyget F. Här har eleverna kallats till en speciell stödtid varje vecka där eleverna har fått jobba med kurser som de är underkända i. När elev har känts sig redo har eleven gjort en prövning på kursen. I början av läsåret gjordes en utredning på alla nya elever som började på skolan. Där gick man bland annat igenom med varje elev hur den tidigare studiesituationen hade sett ut och diskuterade om behov av fortsatt stöd eventuellt kunde finnas. Uppföljning och kontroll Arbetet med att nå en högre måluppfyllelse har månadsvis följts upp av rektor. Rektor har tagit fram statistik dels för hela skolan men även för varje enskild lärare. Denna statistik har presenterats för lärarna. Med vissa lärare har rektor haft enskilda samtal då man kommit fram till att läraren behöver få handledning för att nå fler elever. Skolans förstelärare och speciallärare har då hjälpt läraren med struktur och upplägg. Skolans förstelärare har även haft i uppgift att besöka lärarnas lektioner och ge dem feedback på hur de arbetar med den röda tråden i sin undervisning. 10

Utvärdering I slutet av varje termin har lärarna tillsammans med rektor utvärderat hur arbetet med måluppfyllelsen har gått. Till sin hjälp har man tagit fram statistik och jämfört med tidigare läsår. Under mars månad har man även gått igenom den kvalitetsundersökning som eleverna gjorde i januari. 11

5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 När alla betyg var satta i mitten av juni kunde vi se att måluppfyllelsen hade förbättras sedan föregående år. För läsåret 2013/14 var måluppfyllelsen 90 % jämfört med 75 % året innan. Nedan följer en analys punkt för punkt över vilka av de arbetsområden som bidragit till denna positiva utveckling och vilka som fortfarande återstår att ta tag i. Uppföljning av målområden 1. Förbättra studieron i skolan. I den kvalitetsundersökning som eleverna gjorde i början av 2014 svarade endast 44 % att de tycker att de kan få arbetsro i skolan. Den siffran var samma som året innan. Det betyder att vi inte hade lyckats förbättra arbetsron på skolan och att arbetssätten behöver förbättras inför kommande läsårs arbete. Under uppstartsveckorna i augusti kommer skolan tillsammans med eleverna jobba vidare med denna fråga. 2. Få en röd tråd i undervisningen. Det är svårt att mäta i vilken utsträckning undervisningen präglas av en röd tråd, men utifrån de lektionsbesök som rektor och förstelärare har gjort var vår bedömning att det blivit bättre sedan föregående läsår och att lärarna har varit mer tydliga gentemot eleverna vad gäller syfte, mål och utvärdering. Dock har vi en bit kvar innan vi är nöjda. I kvalitets- undersökningen som eleverna gjorde i början av läsåret hade de frågor som berör undervisningen till exempel bara förbättrats med ett par procentenheter, vilket vi inte upplevde som tillfredsställande. Innan eleverna kommer i augusti 2014 kommer lärarna därför att få två dagars fortbildning i klassrumsledarskap. Detta kommer även att vara en stående punkt på de arbetslagsmöten som lärarna har en gång i veckan. 3. Ge förutsättningar för elever som har F i någon kurs att göra en prövning för ett högre betyg. Under läsåret har eleverna haft möjlighet att göra särskild prövning i de kurser som de har betyget F. Detta har fallit väl ut. I början av läsåret hade eleverna tillsammans ca 600 F och i början av juni hade den siffran mer är halverats. 4. Se till att varje elev får det stöd den har rätt till. I början av läsåret fick varje ny elev på skolan göra en enklare utredning. Det ledde till att vi tidigt kunde sätta in rätt stöd till de elever som var i behov av detta. Vår uppfattning vid läsårsslutet var att varje elev fått det stöd som den var i behov av, mycket tack vare en förbättring av elevhälsans rutiner. Inför kommande läsår kommer vi ändå att jobba vidare med denna fråga för att arbetet ska bli mer effektivt. Bland annat ser vi ett behov bland lärarna att få hjälp med att anpassa undervisningen ännu mer till de elever som är i behov av detta. Till hösten 2014 kommer skolan även att heltidsanställa en studie- och yrkesvägledare för att hjälpa eleverna. SYV kommer även att sitta med i skolans elevhälsoteam. 12

Uppföljning av kunskapsresultat Utfärdade examina och meritpoäng I tabell 5.1 kan man utläsa hur många elever som erhållit yrkesexamen och hur många elever som erhållit studiebevis. Vidare kan man utläsa hur många som har grundläggande behörighet till högskola/universitet. Av de som erhållit yrkesexamen är även deras medelbetyg framräknat. Alla data är programvis och totalt för skolan. De elever som läser frisör och stylist går på hantverksprogrammet, skyddelever går på vård- och omsorgsprogrammet och elever som går i spa läser på barn- och fritidsprogrammet. 83,3% av våra elever har lyckats med att ta en yrkesexamen. Den siffran ligger strax över snittet för Plusgymnasiet totalt. Här behöver vi jobba vidare och vårt mål är att den siffran ska öka. Vårt mål inför kommande läsår är att 88 % av våra elever får en giltig gymnasieexamen. Många av våra elever har valt att jobba mot en examen som ger minst grundläggande behörighet. 49 % av våra avgångselever har lyckats med det. Det är framförallt eleverna på vård- och omsorgsprogrammet som vill kunna läsa vidare på universitet eller högskola. Meritpoängen för våra elever är 13,4 vilket är nästa identiskt med övriga skolor i Plusgymnasiet. Inför nästa läsår kommer vi att jobba för att denna siffra ska öka. Det kommer att bli en tuff utmaning då flera av våra elever i blivande årskurs 3 har en tuff social situation vilket gör att de har svårt att fokusera 100 % på sina studier. Många av dem har börjat på skolan som introduktionselever, vilket har gjort att de har behövt lägga fokus på att bli godkända i högstadieämnen. Tabell 5.1 Klass Antal elever Yrkesexamen Studiebevis Grundläggande behörighet Medelbetyg yrkesexamen Frisör11 16 14 2 5 13,3 Skydd11 38 33 5 28 13,3 Spa11 5 4 1 2 15,5 Stylist11 25 19 6 5 13,2 Totalt 84 70 (83,3%) 14 40 (48,8%) 13,4 Totalt Plusgymnasiet 81,4% 47,6% 13,5 13

Utfärdade betyg Tabell 5.2 visar medelbetyg för de elever som erhållit yrkesexamen de senaste tre åren. Tabell 5.2 Examensår och program 2012 Hantverksprogrammet stylist Omvårdnadsprogrammet skydd Omvårdnadsprogrammet spa Totalt Totalt Plusgymnasiet 2013 Hantverksprogrammet stylist Omvårdnadsprogrammet skydd Omvårdnadsprogrammet spa Totalt Totalt Plusgymnasiet 2014 Barn- och fritidsprogrammet spa Hantverksprogrammet stylist Hantverksprogrammet frisör Vård- och omsorgsprogrammet skydd Totalt Totalt Plusgymnasiet Medelbetyg 14,2 15,5 14,5 14,4 13,0 12,9 13,3 12,5 12,9 12,9 15,5 13,2 13,3 13,3 13,4 13,5 I tabell 5.3 nedan redovisas betyg i enskilda kurser. Här kan vi se att måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik behöver bli bättre. Dock har vi tagit ett stort steg framåt detta läsår gentemot förra läsåret. Under läsåret 2012/13 var 33% av eleverna underkända i En5 och detta läsår var siffran 16%. I Sv1 var 16% underkända och i år är siffran 8%. I Ma1a var 12 % underkända under förra läsåret och siffran under detta läsår var även den 12%. Under året har skolan jobbat med att alla lärare ska ha en röd tråd i sin undervisning. Eleven ska varje lektion veta syfte och mål med lektionen och veta hur de ska bedömas. Vidare ska eleven få tydlig feedback på sina prestationer och få kunskap om hur eleven ska nå längre i sitt lärande. Detta har gett goda resultat och under kommande läsår räknar vi med att komma ännu längre. I matematiken har Plusgymnasiet gjort en satsning på sina lärare i ämnet matematik. Förhoppningsvis kommer detta att ge resultat kommande läsår. PlusMatten syftar till att utveckla en matematikundervisning som i högre grad utgår från elevernas erfarenheter och observationer. Mycket kraft läggs på att bygga en genuin förståelse för grunderna och på så vis öka elevernas självförtroende i ämnet och därigenom ge dem bättre förutsättningar för att vara kreativa, testa nya tankesätt och samarbeta med varandra för att tillsammans öka sin förståelse. 14

Tabell 5.3 F och - E D C B A En5 16% 36% 18% 20% 1% 8% En6 18% 33% 16% 20% 7% 5% Sv1 8% 32% 31% 15% 10% 3% Sva1 25% 63% 0% 13% 0% 0% Sv3 14% 36% 11% 28% 3% 8% Sva3 0% 0% 0% 0% 50% 50% Ma1a 12% 43% 12% 19% 12% 2% Ma2a 9% 82% 0% 9% 0% 0% Ma3b 0% 100% 0% 0% 0% 0% Medicin 1 10% 30% 13% 23% 7% 43% Vård omsorg 1 3% 48% 21% 17% 3% 7% Hantverksintro 3% 12% 18% 30% 15% 21% Material och miljö 12% 18% 21% 24% 15% 9% Introduktionselever Under läsåret 2013/14 har skolan haft 26 preparand- eller privelever. Av dessa har 21 stycken blivit godkända i ämnen från grundskolan, vilket gett dem grundläggande behörighet för att söka till gymnasieskolan. Målsättningen för samtliga preparand- och privelever har varit att de ska bli godkända och därmed behöriga till skolans nationella program. Flera av dessa elever har tyvärr svåra sociala situationer vilket gör det svårt för dem att klara sina kurser. Vi har därför täta uppföljningar med de elever som ännu inte uppnått sina mål och erbjuder stöd och hjälp för att få dem tillbaka till skolan. Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet Enkätundersökningar Resultatet från läsåret 2012/13 samt 2013/14 i den kvalitetsundersökning som eleverna gör i början av varje läsår redovisas i tabell 5.4. Här kan man se att skolan har ökat på samtliga punkter. Dock är vi inte nöjda med dessa siffror utan kommer att jobba vidare enligt upprättade handlingsplaner. Dessa finns med som bilagor i denna rapport. Att siffrorna har ökat beror till stor del på att det har blivit mycket lugnare på skolan. Även de elever som tog studenten 2013 var på vissa punkter kritiska till skolan. De menade att de hade blivit lovade en del saker som vi inte lyckats infria. Under deras tid har det även varit stor personalomsättning, vilket till största del berodde på föräldraledighet. Tabell 5.4 NKI (nöjd kund- index) Rekommendationsgrad Studiemiljö Undervisning 2014 59 57 64 61 2013 50 50 60 59 15

Värdegrundsrelaterat arbete i samband med att skolan reviderade sin likabehandlingsplan har det även gjorts en lättillgänglig och lättläst broschyr till eleverna. Skolan har även haft en likabehandlingsdag riktad mot mobbing. Eleverna har startat upp en likabehandlingsgrupp på eget initiativ och skolsköterskan har stöttat eleverna i det påbörjade arbetet. Elevhälsoteamet har gett riktlinjer till mentorerna hur de kan arbeta med värdegrundsfrågor på mentorstiden. Skolan har även blivit medlemmar i värdegrunden.se för att förbättra och förenkla värdegrundsarbetet hos mentorerna. Då det inträffat kränkande behandling under läsåret 2013/14 har vi agerat enligt likabehandlingsplanen. ANDT- arbete Skolan har under läsåret 2013/14 haft olika temadagar kring ANDT (alkohol, narkotika, droger och tobak) både för lärare och elever. Skolan har påbörjat ett arbete att utveckla en ny tobakspolicy. Skolan har även påbörjat ett samarbete med olika aktörer med Norrköpings kommun kring förebyggande arbete inom tobak. Under läsåret har vi även gjort en revidering av drogplanen. Uppföljning av nationella provresultaten I tabell 5.5 redovisas resultaten för de nationella proven. Inom parantes kan man också för jämförelse utläsa hur många procent som fick respektive slutbetyg för kursen. Här är det i vissa fall svårt att dra slutsatser då det är många elever, ca 1/5 i framförallt Svenska 1 och 3 samt Engelska 5 och 6, som inte gjort alla delar av nationella proven. I övrigt om man jämför betygen för nationella proven med slutbetyget på kursen så är de i stort sett likvärdiga. Tabell 5.5 F E D C B A En5 11% (16) 36% (36) 23% (18) 23% (20) 3% (1) 3% (8) En6 0% (18) 38% (33) 35% (16) 18% (20) 9% (7) 0% (5) Sv1 10% (8) 33% (32) 24% (31) 14% (15) 18% (10) 2% (3) Sva1 20% (25) 80% (63) 0% (0) 0% (13) 0% (0) 0% (0) Sv3 17% (14) 17% (36) 22% (11) 22% (28) 11% (3) 11% (8) Sva3 0% (14) 0% (36) 0% (11) 0% (28) 50% (3) 50% (8) Ma1a 20% (12) 45% (43) 25% (12) 5% (19) 4% (12) 0% (2) Ma1b 62% (47) 31% (27) 8% (7) 0% (13) 0% (7) 0% (0) Ma2b 90% (64) 10% (36) 0% (0) 0% (0) 0% (0) 0% (0) Ma3c 71% (43) 29% (43) 0% (0) 0% (14) 0% (0) 0% (0) 16

Uppföljning av NMI Totalt sett ökade NMI, nöjd medarbetar- index, från 48 till 55 detta läsår. Dock anser bara 39 % att de har en rimlig arbetsbelastning. Det är dock en ökning med 9 procentenheter gentemot förra läsåret. Dessa siffror är låga med det går långsamt framåt att bygga upp en arbetsplats där personalen trivs. Inför detta läsår gjordes en handlingsplan för att förbättra NMI på skolan. Den byggde mycket på att förenkla och effektivisera många administrativa arbetsuppgifter. Lärarna har många administrativa uppgifter, bland annat ska de göra utredningar på elever som har svårt att nå målen. Detta resulterar ofta i att de behöver skriva ett åtgärdsprogram för en elev som är i behov av särskilt stöd. När en kurs är avslutad gör läraren en dokumentation på vad eleven har uppnått och vilka kunskapskrav som eleven saknar. En anledning till det fortsatt låga resultatet är en hög personalomsättning. Den beror främst på föräldraledighet men även på en upplevelse av att man har för mycket att göra. 17

6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 Skolans totala måluppfyllelse detta läsår var 90 %. Det är en kraftig ökning gentemot tidigare läsår. Läsåret 202/13 var den siffran 75 %. Målet för detta läsår var 85 %. Det som gjort det möjligt att göra denna förbättring är framförallt det fokus som personalen på skolan har haft i denna fråga. Det har varit en stående punkt på dagordningen på våra arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar. Utöver den undervisande lärarens uppgift att ge feedback på elevernas kunskapsutveckling har varje mentor lagt ned ett stort arbete med att varje elev information om hur eleven ligger till i pågående kurser och vad som behövs för att nå hela vägen fram. En annan orsak till ökningen är att det råder en bättre stämning och ett bättre klimat på skolan. Eleverna upplevs mycket lugnare och mer fokuserade än tidigare. Dock kommer vi att jobba vidare med att studieron ska bli bättre på skolan. På lektionerna har många elever fortfarande svårt att koncentrera sig på grund av olika störningsmoment. Framförallt är det mobiltelefoner som stör men även att eleven använder sin dator på icke önskvärt sätt. Ett stort arbete detta läsår har varit att få lärarna att ha en röd tråd i sin undervisning och ge eleverna feedback på vad de har presterat. Detta kommer vi att jobba vidare med, bland annat genom fortbildning och att lärarna själva besöker varandras lektioner och ger feedback. Vi behöver bli bättre på kollegialt lärande. Under läsåret har vi haft många introduktionselever. De läser det ämne eller de ämnen som de har underkänt i från grundskolan två gånger extra varje vecka för att de ska bli behöriga till gymnasieskolan. Många av dessa elever har även presterat väl i de gymnasiekurser som de läst parallellt. Här har skolan lyckats relativt bra då 81 % av dessa elever har blivit behöriga till gymnasieskolan. Skolan har även under året haft 7 elever som gjort ett fjärde läsår. Även här har skolan lyckats väl då 6 av dessa elever har klarat av att få en giltig gymnasieexamen. 18

7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Målbild - juni 2015 2013/14 2014/15 NKI 59 % 66 % NMI 55 % 65 % Andel elever med gymnasieexamen 83 % 86 % Genomsnittlig Betygspoäng på gymnasieexamen 13,4 13,4 Studiemiljö (Elevenkät) 64 % 70 % Undervisning (Elevenkät) 61 % 70 % Inför det kommande läsåret 2014/15 har skolan som mål att ha en måluppfyllelse på 90 %. Att siffran inte är högre beror på att många av de blivande årskurs 3- eleverna i högre grad än den genomsnittliga svenska gymnasieeleven lider av olika psykosociala problem och har svårt med skolan sedan tidigare. Fokusområden läsåret 2014/2015 Samtliga av de fokusområden som valts ut för läsåret 2014/15 syftar till att höja elevernas måluppfyllelse. Fokusområdena är som följer: Förbättra elevernas närvaro Utveckla den röda tråden i undervisningen Förbättra studieron i på skolan Handlingsplan läsåret 2014/2015 För att förbättra elevernas närvaro kommer skolan att varje vecka se över varje elevs närvaro. De elever som riskerar att få sitt studiemedel indraget (mer än 4 timmars ogiltig frånvaro under en månad) kommer att kontaktas och få en handlingsplan för att förbättra sin närvaro. Elever som har hög giltig frånvaro kommer också att bevakas varje vecka. De elever som har hög giltigt frånvaro, 15 %, kommer kallas till samtal. Denna kontroll av närvaron kommer skolans elevhälsoteam vara ansvariga för. Detta kommer att ske veckovis. För att förbättra den röda tråden i undervisningen kommer lärarna innan skolstart få fortbildning i klassrumsledarskap. Vidare kommer att av arbetslagen vara ansvarig för att driva denna fråga på skolan mot det övriga kollegiet. Skolans förstelärare och rektor kommer att göra lektionsbesök för att stötta lärarna i denna fråga. 19

För att förbättra elevernas studiero på skolan kommer ett av arbetslagen på skolan att vara ansvariga för denna fråga. Bland annat kommer lärarna och eleverna i början av läsåret diskutera hur man ska komma vidare i denna fråga. Här behöver vi utveckla den plan som inte gav tillfredsställande resultat detta läsår. Ansvarig för att detta genomförs är rektor. På skolan är det grupperingar i personalen och en del personal känner en otrygghet mot ledningen. Inför detta läsår kommer skolan att delas in i nya arbetslag. Varje arbetslag kommer att ha sin arbetsplats i samma rum. Arbetslagen är sammansatta på så sätt att kompetensen ska spridas över lagen. Varje arbetslag kommer att driva utvecklingsfrågor på skolan för att de ska känna de har mer inflytande på sin arbetsplats. För varje fråga är arbetslagens arbetslagsledare ansvarig. Vidare kommer all personal med hjälp av våra värderingar sätta ramar för hur vi ska agera mot varandra. Ansvarig för detta är skolledningen tillsammans med arbetslagen. 20