Översikt MARJA HOLMILA THOMAS KARLSSON KIRSIMARJA RAITASALO Minderårigas alkoholköp Inledning Inställningen till minderårigas tillgång till alkohol är motstridig i Finland. Lagstiftningen och attityderna lägger tonvikten på att skydda minderåriga mot alkohol. Enligt lagstiftningen i Finland är det förbjudet att sälja och servera alkohol till personer under 18 år. Förbudet gäller inte bara egentlig försäljning av alkohol utan också vidareförsäljning av varorna: förmedling av alkohol till minderåriga är lagstridigt. Majoriteten av medborgarna understöder ett förbud mot att sälja alkohol till minderåriga (Österberg 2005). Dessutom oroar man sig över ungdomarnas berusningsdrickande. Verkställandet av den lagstiftning som reglerar åldersgränserna fungerar emellertid mycket bristfälligt. Åldersgränserna följs inte, och ungdomarna börjar använda alkohol långt innan de uppnått den lagliga åldern för att köpa alkohol (Ahlström et al. 2004; Luopa et al. 2004). När det gäller kontroll har de som säljer och serverar alkohol samt ungdomarnas föräldrar en nyckel roll. Alkoholmyndigheterna har vid flera tillfällen uppmärksammat försäljningen av alkohol till minderåriga, övervakningen har med jämna mellanrum skärpts och olika kampanjer har organiserats för att förhindra försäljningen. Ungdomarna försöker kringgå bestämmelserna, men det är försäljarnas skyldighet att åtminstone kontrollera åldern på en sådan kund som ser mycket ung ut. De resurser som övervakningen kräver saknas emellertid. Översikten har tidigare publiserats på finska i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka 3/2005 350 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5
Inställningen hos ungdomars föräldrar och andra vuxna präglas av inkonsekvens. Man anser att åldersgränserna är bra, men trots det händer det att man köper alkohol till sina barn, syskon och yngre kompisar. Åtminstone ur ungdomarnas perspektiv kan situationen verka förvirrande. Varför finns det lagstiftning om den inte följs? Föräldrarna och deras tonårsbarn har i viss mån olika åsikter om saker och ting. Under de senaste åren har diskussionen om att föräldrarna inte är tillräckligt insatta i vad deras barn håller på med gått het. Det har också påståtts att föräldrarna inte tar på sig ansvaret för sina barn. Att bara uppmärksamma föräldrarna torde dock inte räcka till. Det finns mycket få studier som undersökt hur dessa frågor verkligen behandlas i familjerna. Enligt Marja Holmila och Kirsimarja Raitasalo (2002, 89) anser de flesta föräldrar att den kontrollerande eller bestämmande stilen inte är rätt sätt att lära 15-åringar bruka alkohol. Attityden verkar vara mer tillåtande än den föregående generationens attityd, som enligt vad man kom ihåg också var ganska tolerant. Nästan hälften av föräldrarna var redo att köpa alkohol till 15-åringens fest, och över en fjärdedel hade gjort det. Att bjuda på alkohol hemma motiverades med bl.a. viljan att lära barnen civiliserat drickande. Andra orsaker var olika rädslor för hurdana situationer barnen och ungdomarna skulle kunna råka ut för om de på egen hand köper alkoholdrycker t.ex. på svarta marknaden, för att inte tala om hälsoriskerna. Ungdomar påverkas inte enbart av sina föräldrar, utan också av sina jämnåriga kamraters åsikter och attityder. Samhörigheten mellan ungdomar är mycket stark, likaså den betydelse och det tryck den skapar (Jaatinen 2002, 101). Ungdomarnas uppfattningar om de jämnårigas dryckesvanor präglas av det som kallas för majoritetsmissförstånd. Majoriteten av ungdomarna tror att andra ungdomar brukar mer alkohol än de själva. Majoritetsmissförståndet fungerar på samma sätt som det sociala trycket och leder till att ungdomarnas alkoholbruk ökar (Ahlström & al. 2003; Ahlström-Laakso 1982; Hauge 1967). Av en amerikansk litteraturöversikt framgick att collegestudenter har överdrivna uppfattningar om andra studenters drickande och attityder. Studiekompisarnas fördomsfrihet och den mängd som dracks liksom problemen överdrevs. Dessa överdrivna uppfattningar bidrog till ökat problemdrickande (Perkins 2002, 164). Enligt en enkätundersökning som genomfördes i huvudstadsregionen verkar största delen (81 %) av 15-åringarnas föräldrar anse att den egna tonåringen dricker mindre än de jämnåriga. Endast 1 procent av de svarande ansåg att deras barn drack mer än andra ungdomar. (Holmila & Raitasalo 2002, 83.) Det majoritetsmissförstånd som är allmänt bland ungdomarna verkar alltså även finnas bland deras välmenande föräldrar. Supande ungdomar, som man är så oroad över i offentligheten, är alltid någon annans barn. Regleringen av minderårigas alkoholköp grundar sig på vuxnas allmänna ansvarskänsla och kommer säkert alltid att vara svår att genomföra. Nuläget präglas emellertid av en röra av motstridiga tankar och felaktiga upplysningar som bör redas ut genom en samhällsdiskussion. Hurdana insatser bör man prioritera när man försöker minska minderårigas tillgång till alkohol? I denna artikel försöker vi klarlägga NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5 351
varifrån minderåriga får den alkohol de dricker och hurdana erfarenheter de har av att skaffa alkohol. Dessutom granskar vi hurdana erfarenheter tonåringars föräldrar har av situationen och diskuterar vad skillnaderna i det som ungdomarna och föräldrarna säger beror på. Material Hösten 2004 samlade vi in två typer av data om minderårigas alkoholköp. Hur kontrollen av åldersgränsen fungerar mättes genom provköp. Dessutom ställde vi genom en postenkät frågor till såväl ungdomar som deras föräldrar om åsikter och erfarenheter av alkoholköp. Artikeln bygger på data som samlats in i anslutning till Pakka-projektet 1 samt på data från Hälsa i skolan-enkäten (http://www.stakes.fi/kouluterveys). Genom provköp uppskattades hur enkelt det är för flickor och pojkar som ser unga ut att köpa alkohol på detaljhandelsställen utan att behöva styrka sin ålder. På detta sätt kartlades nivån på egenoch ålderskontroll i detaljhandelsbutiker i Tavastehusregionen. Föremål för studien var Alkos butiker, livsmedelsbutiker, bensinstationer, livsmedelskiosker och kiosker. Under fyra dagar i november 2004 gjordes provköp i butiker i Tavastehusregionen och i en kontrollregion. Åtta frivilliga myndiga ungdomar (fyra flickor och fyra pojkar), som såg yngre ut än 18 år, var provköpare. De valdes ut av en jury, som utöver forskarna bestod av en restaurangdörrvakt och en person som arbetat som alkoholinspektör och ungdomsarbetare. Genom att använda personer över 18 år undvek man de forskningsetiska problem som användning av minderåriga eventuellt skulle ha medfört (se t.ex. Wallin 2004). De butiker som valdes för studien gjorde sig inte heller skyldiga till något brott när de sålde alkohol till provköpare som fyllt 18 år. Hösten 2004 samlade vi i Pakka-projektet in postenkätdata i Tavastehus- och Jyväskylä regionerna samt i kontrollregionerna. Statistikcentralen hade hand om datainsamlingen. Det totala urvalet var 8 000 personer och bestod av separata urval (4 x 2 000) från de fyra regioner som deltog i studien. Urvalet valdes slumpmässigt ur Statistikcentralens befolkningsdatasystem av finländare i åldern 15 59 år. Enkäten besvarades av totalt 4 121 personer; svarsprocenten var alltså 51,6. Svarsprocenten i regionerna varierade mellan 48,3 och 55,2. Av de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Materialet vägdes enligt ålder och kön för att korrigera de skillnader som orsakades av att svarsprocenten var olika för olika grupper. Dessutom fick vi tillgång till Hälsa i skolan-enkätens material för Tavastehus- (2004) och Jyväskyläregionerna (2003) samt motsvarande års material för kontrollregionerna. Genom Hälsa i skolan-enkäten samlar man på ett nationellt enhetligt sätt in information om 14 18-åriga ungdomars levnadsvanor, skolerfarenheter, hälsa och hälsovanor. Enkätundersökningen genomförs i klasserna 8 och 9 i grundskolan och årskurserna 1 och 2 i gymnasiet under lärarens överseende i kommunens alla skolor. På så sätt fås tillräckligt med data för de skolspecifika resultaten. I Tavastehusregionen svarade 2 592 elever på enkäten och i Jyväskyläregionen 4 501 elever. Minderårigas alkoholbruk De enkäter som genomfördes på de berörda orterna visade att majoriteten av 15 17- åringarna hade brukat alkohol. Endast 21 352 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5
Tabell 1. Andelen nyktra ungdomar i åldern 15 17 år (föräldrarnas uppfattning och ungdomarnas uppgift) enligt Pakka-enkäten, % Föräldrar Ungdomar (15 17 år) Brukare 60 79 Nyktra 40 21 Totalt 100 (n = 340) procent av ungdomarna uppgav att de är nyktra. I Hälsa i skolan-enkäten, som genomförts i samma regioner, uppgav 27 procent av ungdomarna i denna ålder att de är nyktra. Däremot trodde 40 procent av föräldrarna till ungdomar i åldern 15 17 år att det egna barnet aldrig dricker alkohol. Skillnaden mellan föräldrarnas uppfattning och det som ungdomarna själva uppgav var statistiskt signifikant ( t = 4,54***). (Tabell 1.) Skillnaden mellan föräldrarna och ungdomarna var ännu större när man frågade om berusningskonsumtion ( t = 92,045***) (tabell 2). Av föräldrarna trodde 67 procent att den egna tonåringen aldrig var full, medan endast 27 procent Tabell 2. Andelen 15 17-åringar som dricker sig ordentligt berusade minst en gång per år (föräldrarnas uppfattning och ungdomarnas uppgift) enligt Pakka-enkäten och Hälsa i skolan-enkäten (HS), % Föräldrar (Pakka) 100 (n = 198) Ungdomar (15 17 år) Aldrig 67 27 Minst en gång per år Totalt 100 (n = 340) 33 73 100 (n = 173) av ungdomarna uppgav att detta var fallet. (Motsvarande tal enligt Hälsa i skolan-enkäten var 42 procent.) Resultaten från enkätundersökningen tyder alltså på att majoriteten av föräldrarna tror att deras minderåriga barn dricker mindre än ungdomarna själva rapporterar. Det faller sig naturligt att anta att föräldrarna inte exakt vet hur ungdomarna dricker alkohol och att föräldrarna kanske också tror att situationen är lite bättre än vad den verkligen är. Ungdomarna kan å sin sida till och med överdriva lite när de svarar på frågor om sitt alkoholbruk. Ungdomars alkoholköp Uppfattningarna om hur enkelt det är I Pakka-enkäten frågade man också hur enkelt de svarande anser att det är att skaffa alkoholdrycker. Av de svarande i åldern 15 17 år ansåg 63 procent att det är mycket eller ganska enkelt att skaffa alkohol, medan 54 procent av föräldrarna till ungdomar i åldern 15 17 år trodde att det är enkelt att köpa alkohol (tabell 3). Endast en liten del av de svarande ansåg att det är svårt att skaffa alkohol. Skillnaden mellan ungdomarnas och föräldrarnas svar var statistiskt signifikant (χ2 = 14,3**). En fjärdedel av ungdomarna och över en tredjedel av föräldrarna kunde inte svara på frågan, vilket ger en fingervisning om avsaknaden av information på detta område. Dessutom frågade man i Pakka-enkäten hur stor de svarande anser att risken för att åka fast är när man köper alkohol till minderåriga och när den minderåriga själv försöker köpa alkoholdrycker på Alko, i en dagligvarubutik, i en kiosk eller på en bensinstation. Svaren grupperades så att ingen risk motsvarade 0, en liten risk motsvarade 1, en ganska stor risk motsvarade NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5 353
Tabell 3. Hur lätt är det för en minderårig person att köpa eller skaffa sig alkohol på din ort, % Föräldrar Ungdomar (15 17 år) 2 och en stor risk motsvarade 3. Ungdomarnas och föräldrarnas genomsnitt för dessa riskvärden jämfördes med varandra genom ett dubbelriktat t-test. Både föräldrarna och ungdomarna ansåg att risken att åka fast är liten när en person köper alkohol från en butik för att förmedla eller ge alkoholen till personer under 18 år. Ungdomarna ansåg att risken var ännu mindre än vad föräldrarna ansåg. Skillnaden mellan ungdomarnas och föräldrarnas svar var statistiskt signifikant ( t = 4,6***). De svarande ansåg att när den unga själv försöker köpa alkohol är risken att åka fast störst i Alkos butiker. Minst är risken i kiosker och på bensinstationer. Föräldrarnas och ungdomarnas åsikter skiljde sig inte mycket från varandra i detta fall. Resultaten från provköpen Totalt Mycket lätt 15 20 16 Ganska lätt 39 43 40 Kan inte säga 38 24 35 Ganska svårt 7 10 8 Mycket svårt 1 3 2 Totalt 100 (n = 849) 100 (n = 183) 100 (n = 1 032) Vid de 147 försöken att köpa alkohol i Tavastehusregionen vägrade försäljaren i drygt hälften av fallen (52 %) att sälja alkohol. Antalet försäljningsställen var sammanlagt 33. Mest vägrade man att sälja alkohol i Alkos butiker och minst på bensinstationerna. Alkohol såldes lite mer sällan till flickorna än till pojkarna: 56 procent av flickornas försök att köpa alkohol misslyckades och 47 procent av pojkarnas. Man har inte tidigare gjort undersökningar med provköp av alkohol i Finland. Följaktligen går det inte att jämföra resultaten med inhemska undersökningar. Resultaten från de provköp som nu gjordes motsvarar i stort resultaten i Sverige. Hösten 2004 vägrade man där i 46 procent av försöken att sälja alkohol till ungdomar som deltog i en undersökning med provköp, medan motsvarande tal ett år tidigare var 51 procent (Folköl & ungdomar 2004). Ungdomars rapporter om köp och kontrollerfarenheter I Pakka-enkäten frågades hur ofta under 25-åriga ungdomar ombetts styrka sin ålder när de köpt alkoholdrycker. Svaren ger vid handen att bestämmelsen om att kontrollera åldern ofta nonchaleras. Oftast efterfrågas legitimation på restauranger och i Alkos butiker, mer sällan i detaljhandelsbutiker och mest sällan i kiosker och på bensinstationer. Resultaten liknar dem från de ovan beskrivna provköpen i Tavastehus. I Hälsa i skolan-enkäten frågades var ungdomarna köpt de alkoholdrycker som de senast druckit. Största delen (68 %) av ungdomarna under 18 år uppgav att de skaffat dryckerna genom sina kompisar. Alkoholen hade i 18 procent av fallen inhandlats av föräldrar, i 16 procent av fallen av syskon och i 14 procent av fallen av någon okänd. Cirka en fjärdedel av ungdomarna under 18 år hade köpt alkoholen de senast druckit direkt i detaljhandelsbutiker (18 procent i en livsmedelsbutik och 8 procent i Alkos butik). Totalt 13 pro- 354 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5
cent hade köpt dryckerna utomlands eller på något fartyg och 15 procent hade tagit alkoholdryckerna hemifrån. I Pakka-enkäten utreddes samma fråga genom att fråga hur ofta de svarande skaffar alkohol på olika ställen. Igen verkade det som om det är vanligast att ungdomar skaffar sin alkohol på något annat ställe än i butiker eller restauranger (60 procent av kompisar, syskon eller okända). Ungdomarna själva uppgav att de vanligen skaffar den alkohol de dricker av sina kompisar, föräldrar, syskon eller någon okänd. Alkoholen förmedlas med andra ord till dem. Utifrån det enkätmaterial som samlats in är det möjligt att granska om de kompisar, syskon, föräldrar eller okända vuxna som på uppdrag av ungdomarna köper alkohol ger en likadan bild av förmedlingsverksamheten som de minderåriga. Och faktum är att de vuxnas svar ger en helt annorlunda bild av situationen. Endast mycket få vuxna medger att de förmedlat alkohol till minderåriga. Bara ungefär 2 procent av föräldrarna uppger att de köpt eller skaffat alkohol till sitt 15 17- åriga barn under de senaste 12 månaderna. Av de under 30-åringar som besvarade Pakka-enkäten uppgav 5 procent att de köpt alkoholdrycker till sin minderårige bror eller minderåriga syster och 3 procent till någon annan minderårig person. Sammanfattning Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet att köpa alkohol som minderårig eller att förmedla alkohol till minderåriga anser ungdomarna att det är enkelt att få tag på alkoholdrycker. Enligt enkätmaterialet ansåg majoriteten av ungdomarna att det är enkelt att köpa alkohol på detaljhandelsställen. Hälften av provköpen som gjordes av ungdomar som såg yngre ut än 18 år lyckades också. Både ungdomarna och föräldrarna ansåg att risken att åka fast för försök att köpa alkohol som minderårig är ganska liten. Det verkade som om man inte behöver ta bestämmelserna som förbjuder försäljning av alkohol till minderåriga särskilt allvarligt. Risken att åka fast för brott mot dem var så gott som obefintlig. Man får lätt ett intryck av att den berörda bestämmelsen inte betraktas som särskilt viktig av samhället. Föräldrarna trodde att det är svårare att skaffa alkohol än vad ungdomarna själva uppgav. Föräldrarna trodde också ofta att deras ungdomar är nyktra och dricker sig mer sällan berusade än vad ungdomarna själva uppgav. Skillnaderna kan delvis förklaras med att ungdomar överdriver sitt alkoholbruk, eller så försöker de åtminstone inte dölja det såsom vuxna gör. Å andra sidan vill kanske föräldrar se sina barn i en så fördelaktig dager som möjligt och tror därför att barnen brukar mindre alkohol än sina jämnåriga. Tydligast är informationsavbrottet mellan minderåriga och vuxna i fråga om förmedling av alkoholdrycker. När ungdomarna själva uppgav att de vanligen får det de dricker via någon annan, erkände nästan ingen i enkäten att de agerat som förmedlare. Man kan emellertid utgå från att ungdomarnas uppgifter om förmedling av alkohol är närmare sanningen än de vuxnas och att de vuxna av någon orsak inte ville berätta att de förmedlat alkohol. Dessutom kan en förmedlare, t.ex. en kompis som fyllt 18 år, förmedla alkohol till flera minderåriga. Därför är det troligt att förmedling är vanligare än vad man skulle kunna tro utgående från de vuxnas uppgifter. Det kan också hända att alla inte upp- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5 355
fattar det som olagligt att förmedla alkohol till minderåriga. Trots att ungdomar vanligen fick sin alkohol via andra, köpte de också själva alkohol i detaljhandeln. Ungefär en fjärdedel av den alkohol som ungdomarna druckit hade de själva skaffat. Och nästan hälften av de försök att köpa alkohol som ungdomar som ser minderåriga ut gjorde lyckades. I det förebyggande arbetet är det viktigt att öka föräldrars, myndiga kompisars och ungdomars egen ansvarskänsla för ungdomars alkoholbruk. En utbredd uppfattning verkar vara att försäljning eller förmedling av alkohol till ungdomar är vanligt och att det inte leder till påföljder samt att problemen finns någon annanstans än inom den egna omgivningen. Därför bör de viktigaste målen för det förebyggande arbetet vara att effektivera kontrollen av försäljning till minderåriga samt att företagare får utbildning i ämnet. På så sätt kunde man bäst ge större tyngd bland föräldrar och ungdomar åt de normer enligt vilka det är förbjudet och förkastligt att sälja alkohol till minderåriga. Översättning Marina Andersson Marja Holmila, forskningsprofessor, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, PB 220, FIN-00531 Helsingfors E-post: marja.holmila@stakes.fi Thomas Karlsson, forskare, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, PB 220, FIN-00531 Helsingfors E-post: thomas.karlsson@stakes.fi Kirsimarja Raitasalo, forskare, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Stakes, PB 220, FIN-00531 Helsingfors E-post: kirsimarja.raitasalo@stakes.fi NOT 1 Pakka är akronym för ett forsknings- och utvecklingsprojekt om lokal alkoholpolitik. Projektet genomförs 2004 2007 i Tavastehus- och Jyväskyläregionen. En effektstudie (http://www.pakka.fi) med kvasiexperimentell design genomförs om projektet. LITTERATUR Ahlström, S. & Metso, L. & Tuovinen, E. L. (2003): Nuorten juominen vähentynyt, usein humaltuminen ei (Ungdomarna dricker mindre men fortfarnde berusningsorienterat). Yhteiskuntapolitiikka 68 (6): 597 602 Ahlström, S. & Metso, L. & Tuovinen, E. L. (2004): Suomalaisten nuorten päihteiden käyttö 1999 ja 2003. Espad-tutkimuksen taulukkoraportti (Finska undomars bruk av berusningsmedel åren 1999 och 2003. Espad-undersökningens tabellrapport). Aiheita 32/2004. Helsinki: Stakes Ahlström-Laakso, S. (1982): Pluralistic ignorance and Finnish young people s estimates of drinking. Paper presented at the 10 th World Congress of Sociology, 16 21 August 1982, Mexico D.F. Reports from the Social 356 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5
Research Institute of Alcohol Studies. Helsinki, Finland Folköl & ungdomar (2004). Stockholm: Sveriges folkhälsoinstitut. [Online: http://www. fhi.se] Hauge, R. (1967): Nuoriso ja juomispaine (Undomen och pressen att dricka). Alkoholipolitiikka 32 (1): 9 18 Holmila, M. & Raitasalo, K. (2002): Vanhempien näkemykset nuorten päihteiden käytöstä ja sen ohjaamisesta (Föräldrarnas syn på ungdomarnas bruk av berusningsmedel och hur de kan påverka det). S. 79 90. I: Holmila, M. (red.): Asuinalue ja päihdehaitat. Arviointitutkimus ehkäisevästä paikallistoiminnasta Tikkurilassa ja Myllypurossa (Bostadsort och skador relaterade till berusningsmedel. En utvärderingsstudie av det preventiva lokalarbetet i Dickursby och Kvarnbäcken). Tutkimuksia 122. Helsinki: Stakes Jaatinen, J.(2002): Päihteiden käyttö nuorten näkökulmasta (Ungdomarnas synvinkel på bruket av berusningsmedel). S. 91 101. I: Holmila, M. (red.): Asuinalue ja päihdehaitat. Arviointitutkimus ehkäisevästä paikallistoiminnasta Tikkurilassa ja Myllypurossa (Bostadsort och skador relaterade till berusningsmedel. En utvärderingsstudie av det preventiva lokalarbetet i Dickursby och Kvarnbäcken). Tutkimuksia 122. Helsinki: Stakes Luopa, P. & Räsänen, M. & Jokela, J. (2004): Missä mennään? Helsinkiläisnuorten päihdekäyttäytymisen suuntia 1996 2004 (Vart är vi på väg? Hur Helsingforsungdomarna använder berusningsmedel). Helsinki: Stakes Perkins, H. W. (2002): Social norms and the prevention of alcohol misuse in collegiate contexts. Journal of Studies on Alcohol 63 (14 supplement): 164 172 Wallin, E. (2004): Responsible Beverage Service. Effects of a Community Action Project. Stockholm: Karolinska Institutet, Department of Public Health Sciences Österberg, E. (2005): Suomalaiset hyväksyvät vallitsevan alkoholipolitiikan (Finländarna godkänner den rådande alkoholpolitiken). Korkki 2: 6 8. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 22. 2005. 5 357