Renovering av miljonprogrammet. Prata om ändringsreglerna i BBR



Relevanta dokument
Renovering av miljonprogrammet. Prata om ändringsreglerna i BBR

Renovering av miljonprogrammet. Prata om ändringsreglerna i BBR

Eje Sandberg

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Bättre inomhusklimat med SmartFront

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt?

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Remiss av ändringsreglerna, dnr: /2009

Renovering och tilläggsisolering

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energiberäkna och spara energi vid renovering

Energiberäkningar av Mörbyhöjden 8-12 med olika systemlösningar

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys

Rk Rekorderlig Renovering

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Sven-Olof Klasson

Komplett stomme till flerbostadshus

Byggnadstypologier Sverige

Vad krävs för att fasaderna ska uppfylla moderna energikrav. Carl-Magnus Capener, Tekn.dr., Forskare, SP Energiteknik

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Bilaga G Indata Energiberäkningar

Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Visby Mullvaden 26

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

Energiberäkna och spara energi. Energibesparingsexempel med Weber fasadsystem

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Brogården miljonhusen blir passiva

Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:295

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

AB Helsingborgshem. Agenda

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Energideklaration av Visby Renen 4

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel > Karin Adalberth

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Erfarenheter från BeBos demonstrationsprojekt Rekorderlig Renovering. Per Levin

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

Brf Utsikten i Rydebäck

FTX och FX återvinner men vem vinner?

Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake

Brogården passivhusrenovering

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Bilaga B: Kravspecifikation

Väggbankboken. Spara pengar med tilläggsisolering

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 6:392

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Vindsutrymmen Allmänna råd

Fastighetsägarens perspektiv

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Energideklaration av Stenkumla Snäckarve 1:35

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

INTEGRA E N G I N E E R I N G A B

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

Passivhus vår framtida byggnorm?

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Angelstads-Kärragården 1:29

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

BRF GREENHUSEN 2 Sillhajen 4, Malmö

Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val

Några nya Rapporter, BeBo

Konstruktionsdetaljer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

Uppvärmning av flerbostadshus

Kalkyl reinvestering Stadshuset

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hällsätter 1:16

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lena-Ängeby 5:8

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Orgeln 32

Spara energi i ett modernt kontor utan avkall på ett bra inneklimat Max Tillberg

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Levide Pejnarve 1:67

Transkript:

Renovering av miljonprogrammet Prata om ändringsreglerna i BBR

Krav på klimatskärm vid ändring Generellt krav: Befintliga byggnader som ändras ska uppfylla samma krav som nya byggnader. Om den ändrade byggnaden inte uppfyller nybyggnadskraven avseende specifik energianvändning ska man vid ändring av klimatskärmen eftersträva tabellens U-värden.

Krav på installationer vid ändring FTX Från- och,llu/ med återvinning FT Från- och,llu/ FX Frånlu/ med återvinning (VP) F Frånlu/ SFP, BBR kw/(m³/s) Bebo, Godhetstal 2,0 1,5 lgh- aggregat 1,3 (1,5) centralt 1,5 1,0 0,8 0,6

Övriga krav vid ändring " Luftbehandlingsinstallationer ska utformas, isoleras och vara så täta att energiförluster begränsas. " Värmeinstallationer ska väljas, utformas, isoleras, justeras och trimmas in så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses på ett energieffektivt sätt. " Behovet av komfortkyla ska minimeras. " Installationer som kräver elenergi ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt.

Hustyper i flerbostadshus LAMELLHUS: 3-4 våningar samt källare, fasader ofta i tegel eller putsade, yttervägg i tegel eller lättbetong, betongbjälklag PUNKTHUS: 3-11 våningar med ett trapphus centralt i kärnan, bärande ytter- och mellanväggar och uppförda i tegel, betong eller lättbetong. Lutande tak först (40-talet) och sedan platta utan utsprång SKIVHUS: Utförande som lamellhus men upp till 8 9 våningar, ofta prefabricerade

Skillnad mellan utvändig och invändig isolering

Tilläggsisolering och fukt Vattenånga i luften Isolering skiljer värme från kyla Fuktkänslighet Så undviker man kondens Var placerar man tätskiktet? Ventilation

Tilläggsisolering av golv Invändigt eller utvändigt? Köldbryggor Anslutningsdetaljer vid utvändigt

Tilläggsisolering av väggar Invändigt eller utvändigt? Köldbryggor Anslutningsdetaljer vid utvändigt

Tilläggsisolering av vindsbjälklag Effektiv åtgärd Använd ångspärr eller ångbroms Täta vid vindslucka och genomföringar Säkerställ ventilation av vindsutrymme

Ventilation före åtgärdspaket Fördelning av värmeförlust under kall vinterdag (W/Atemp) Fördelning av förluster Ventilation Fönster 14,3 15,5 13,6 13,8 14 14,2 14,4 W/m² 14,6 14,8 15 15,2 15,4 15,6 1940-60 Årsbehov värme 160 + varmvatten 30 (40 ) kwh/m2

Installation av FTX-system (85%) Fördelning av värmeförluster Värme: 94 (- 50) kw/m2 Bättre komfort men kräver täthet, dvs bra i kombination med fönsterutbytet 2,4 Ventilation Fönster 4,9 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 W/m²

Tekniska lösningar " Kv. Signalisten, Solna " radon " Minska ventilationsförlusterna

Tekniska lösningar " Teknikupphandling (återvinnare) " 3 olika fastigheter " Nytt FTX aggregat (på vind) " Nya tilluftkanaler (via trapphus) " Kvarboende (4 timmar per lgh) " 45 000 kr ( 3-rums lgh) " Information till boende

Tekniska lösningar " 3 olika kanal lösningar " 5 gånger snabbare

Tekniska lösningar " Rikshem i Uppsala, 1200 lgh " Från 175 kwh/m2 till 85 kwh/m2 " FTX aggregat i förråd, utan eftervärme " Tilluftskanaler i krypgrund (1,4 m) " Totalrenovering 6 veckor (flyttar ut)

Tekniska lösningar " SigtunaHem " 500 lgh " Sänker ner aggregatet till hälften i taket " Sopnedkast

Tekniska lösningar " Rosengård, Hilda Brf. 767 lgh. " 8 st. låghus, 8 st. höghus " År 2006, mycket vattenskador " Försäkringsbolaget " År 2007, slagregn, omfattande vattenskador " Dålig innemiljö " Allergier " Omprioritering " Förbättra ventilationen

Tekniska lösningar " Ny ventilation störst betydelse för miljön och innemiljön " Sänka kostnaden för el och värme med 1/3 del " 16 st. nya aggregat, FTX " Fläktrum på tak " Energisnåla fläktar " Klimatet inne blev mer behagligt " Spara 500 ton CO2 + 3 miljoner:- " Information till de boende (hemsida, byggblogg nyhetsbrev, intern-tv)

Bättre inomhusklimat vid renovering " Stångastaden, byggnad 1980. " Nytt ventilationssystem, FTX " Fönster och tilläggsisolering " Från 140 kwh/m2 till 70 kwh/m2 " Bättre inomhusklimat " Addera till positiva hälsoeffekter och en bättre folkhälsa

Tekniska lösningar " Olika sinnrika lösningar " FTX-aggregat på vind " Tilluftkanaler i fasad " Tilluft in bakom radiatorer " Även HSB-FTX

BROGÅRDEN I ALINGSÅS, ETT TYPISKT MILJONPROGRAMSOMRÅDE

PROBLEMFASAD

BYGGNADEN INNAN RENOVERING

EFTER RENOVERING

NY VÄGG

INDRAGEN LUFT/ÅNGSPÄRR

YTTRE SKIKT INNAN FASADBEKLÄDNAD

INNOVAPROJEKTET I FINLAND FASTIGHETSDATA Byggår 1975 Smärre renoveringar 1998 Byggnadsvolym 10751 m 3 Atemp 2834 m 2 4 våningar och 3 huvudentréer 38 lägenheter Ett barndaghem på bottenplan Kommunen är ägare

VAD ÅTGÄRDAS I PROJEKTET Ytterväggar och fasader Balkonger Yttertaket och takmaterialet Undersökning av grundkonstruktionen, fuktmätningar och nödvändiga åtgärder Fönster och balkongdörrar Entrédörrar Delar av HVAC systemet (AC)

U-VÄRDEN OCH FTX-VERKNINGSGRAD FÖRE W/(m²K) EFTER W/(m²K) BOTTENPLATTA 0.46 0.46 YTTERVÄGG 0,25-0.27 0.1 BALKONGDÖRR 1.8 0.8 YTTERTAK 0.22 0.08 FÖNSTER 2.9 0.66 VÄRMEÅTERVINNING VENTILATION 0 75% Källa: VTT. 31 13-04-22

FASADLÖSNING FÖR INNOVA PROJEKTET

HORISONTELL SEKTION AV FASADEN

KONSTRUKTIONEN Väggkonstruktion: Gamla inre betongskiktet 100 mm utjämnande mineralull Vindskydd Prefab element isolerat med 300 mm mineralull Cementbaserad skiva Putsskiva, 50-100 mm mineralull U-värde 0.10 W/m 2 K

INNOVA ELEMENTET Höjd: 12 meter Total tjocklek: 350 till 450 mm 300 mm

INSTALLATION AV PUTSBÄRARE

GRUNDPUTSNING AV ELEMENT

FÖRDELAR MED PREFABRICERADE ELEMENT Hög grad av förtillverkning: integrering av tilluft till varje lägenhet förinstallerade fönster och dörrar värmeisolering och isolering som putsbärare färdigt, grundputsat för att väderskydda Förbättrad byggkvalité: bättre toleranser, så bra som 4 mm väderskyddat - ingen fukt under konstruktionsfasen Kan halvera konstruktionstiden på arbetsplatsen Ingen inklädnad, inte nödvändigt att klä fasaden med presseningar vilket ger mindre störningar för hyresgästerna

DEMONTERING AV YTTRE FASADSKIKTET Utförs av en maskin fjärrkontrollerad från marken Ingen täckning = kostnadsbesparingar Förvånansvärt lite oljud enligt hyresgästerna Genom bra kontroll av tidsplan förorsakades lite besvär för omgivningen

INSTALLATION AV BJÄLKLAGSINFÄSTNINGAR Arbetet utfördes utan behov av intäckning med presenningar eller ställningar

BREDDNING AV SOCKEL OCH SKYDD MOT TJÄLE

UTJÄMNING AV DET INRE SKALET En mjuk 100 mm mineralullsmatta monterades för att utjämna ojämnheter i det inre skalet innanför det nya elementet Tätheten förstärktes med ett vindskydd

Borttagning av det gamla fönstret!

INSTALLATION AV ELEMENT

ANSLUTNING OCH TÄTNING AV ELEMENTET

ISOLERING PÅ VINDEN Kanalerna isolerades med 30 och 50 mm nätmatta Vinden isolerades med 500 mm lösull

KOSTNADSBESPARINGAR Konstruktionstiden på arbetsplatsen halverades Ingen täckning eller kostnader för presenningar Ingen kostnad för att flytta hyresgäster När den här tekniken att reparera får popularitet kommer den att revolutionera renoveringsmarknaden. Och det kommer att ske snart. Special researcher Ilpo Kouhia, VTT

FÖRDELAR FÖR HYRESGÄSTERNA Kort konstruktionstid på arbetsplatsen Inget krav på att flytta ut under byggtid Ingen inklädnad, man slipper känna sig instängd Minimalt arbete i lägenheten: borttagande av de gamla fönstren installation av fönsteromfattningar som gav större ljusinsläpp ventilationskanaler

ENERGIKOSTNADERNA SJÖNK MED 75% När man renoverar till Passivhusstandard, besparingarna i uppvärmningskostnader är stora, upp till 75% Extra bonus i form av Excellent ljudisolering Komfortabel, jämn inomhustemperatur Stora ljusinsläpp

Ekonomi Totalkostnaden för hela projektet blev 11.500 SKr per kvadratmeter golvarea, inklusive extraarbeten i daghemmet. Kostnaden för tillverkning av väggelementen var 1.460 SKr per kvadratmeter fasadyta. Inklusive fönster och dörrar. Med enklare element, inte passivhusstandard, så hade kostnaden blivit under 1.100 SKr per kvadratmeter.