Års redovisning 2009 foton: Andreas Hagman
INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 2 Befolkning 3 Näringsliv 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse 6 Koncernen Ekonomisk översikt 8 Koncernen Ljusdals Kommun 9 - och Balansräkning 10 Noter 11 Finansieringsanalys 12 Kommunen Ekonomisk översikt 13 Kommunens externa intäkter 16 Avgiftsfinansiering 16 Verksamhetens nettokostnad 17 Kommunens externa kostnader 17 Personalredovisning 18 Verksamhetsmål 20 - och Balansräkning 21 Noter 22 Finansieringsanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Redovisningsprinciper 26 Nämndredovisning uppfyllelse 27 Revision 29 Kommunstyrelse 30 Barn- och utbildningsnämnd 36 Omsorgsnämnd 40 Samhällsbyggnadsnämnd 44 Bygg-,miljö- och räddningsnämnd 50 Överförmyndarnämnd 54 Revisionsberättelse 56 1
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun men en positiv befolkningsutveckling. Verksamhetsåret 2009 präglades av den globala finansiella krisen. De minskade skatteintäkterna medförde en genomlysning av all verksamhet, för att klara Kommunallagens krav att intäkterna ska överstiga kostnaderna. De finansiella målen som Kommunfullmäktige har antagit har varit vägledande för arbetet. Ett antal åtgärder vidtogs för att minska kostnaderna, vilket innebar att kommunen kan redovisa ett positivt bokslut för 2009 med 13,6 mkr. Pensionsavgångar och analys av verksamheterna har medfört att 126 medarbetare har slutat. Vilket är att beklaga, att kommunen tvingas bidra till den alltför höga arbetslöshet som råder. Det är främst inom skola och omsorg som arbetstillfällen har försvunnit. Kommunen har även 2009 en positiv inflyttning med 65 personer. Det innebar att 750 personer flyttade hit. Det är ett viktigt arbete att marknadsföra kommunen på ett positivt sätt, för att nå målet med en positiv befolkningsutveckling. Jag vill nämna några av de viktigaste besluten för kommunens utveckling, som fattats under året. Nicklas Bremefors blir ny Kommunchef. Han får uppdraget att göra en förvaltningsöversyn, parallellt med översyn av den politiska organisationen. Syftet är att bli effektivare mot medborgare, företag och besökare. Ett ungdomspolitiskt handlingsprogram antas och ett ungdomsråd inrättas. Ungdomarnas inflytande över samhällsutvecklingen är viktig och stärks med beslutet. Östernäsområdet och Föne flygfält köps in. De utgör viktiga utvecklingsområden för handel, kontor och fritid. Beslut tas om en förstudie för etablering ny timmerterminal. Syftet är att flytta omlastningen från centrala Ljusdal och frigöra området för handel. Renoveringen av Färila Sim- och Sporthall beräknas avslutas 2010 till en kostnad av 19,1 miljoner. Den nyrenoverade anläggningen är en tillgång för hela kommunen. Många utmaningar står framför oss. Verksamheternas kostnader måste hållas nere för att klara den ekonomiska balansen kommande år. Några andra utmaningar som väntar är att många pensionsavgångar, främst inom omsorgen gör att det kan bli svårt att rekrytera kompetent personal. Det minskade elevunderlaget, främst på Slottegymnasiet, gör att en ordentlig översyn av programutbudet är nödvändig. Det pågående hälsingesamarbetet mellan gymnasieskolorna i Hälsingland är viktigt, för att inte konkurrera om eleverna. Arbetslösheten, främst för ungdomarna kommer att kräva ökade insatser, från både den offentliga sektorn liksom från den privata sektorn. I samarbetet med andra aktörer, skapas förutsättningar för tillväxt och utveckling. För att upprätthålla en god kommunal service är det viktigt att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Det är också viktigt med regionalt samarbete och samverkan mellan kommunerna. Att göra Ljusdal till den attraktivaste kommunen i Hälsingland med en positiv befolkningsutveckling är målet. Det har Kommunfullmäktige beslutat. Marit Holmstrand Kommunstyrelsens ordförande. 2
LJUSDALS KOMMUN FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: 19 077invånare per 09-12-31 Flytt- och födelsenetto 1980-2009 Flyttnetto blev för 2009 positivt. 65 personer fler flyttade till Ljusdals kommun än från. Födelsenettot fortsätter att vara negativt -116. Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2009 Ljusdals befolkning uppgick till 19 077personer vid årsskiftet 2009/2010. Det är en minskning med 56 personer från ifjol. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 STÖRRE ORTER 091231 Ljusdal 7 624 Järvsö 1 809 Färila 1 453 Tallåsen 815 Los 442 Hybo 341 Ramsjö 272 Hennan 211 Korskrogen 209 Kårböle 120 Hamra 110 Tandsjöborg 58 INVÅNARE Politisk representation i kommunfullmäktige 2006-2010 Socialdemokraterna 13 Centerpartiet 8 Moderata samlingspartiet 6 Socialradikala demokraterna 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Frihetliga Ljusdalsbygden 1 250 200 150 100 50-50 0-100 -150-200 1980 1983 1986 1989 1992 1995 Åldersstruktur Födelsenetto Flyttnetto 1998 2001 2004 2007 I Ljusdals Kommun är vi färre yngre och fler äldre än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år ligger på 23,2 % i Ljusdal och för hela riket 18,1 %. Åldersgrupp Ljusdal % Riket % 0-5 år 1 332 5,9 7,0 6-15 år 1 930 10,1 10,8 16-64 år 11 585 60,7 64,0 65-79 är 3 076 16,2 12,8 80-w år 1 354 7,0 5,3 Summa 19 077 100,0 100,0 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2009 Ljusdal 34,49 Färila 34,81 Järvsö 34,71 Los 34,81 Ramsjö 34,49 Kårböle 34,81 Hamra 34,81 3
LJUSDALS KOMMUN Näringsliv Året 2009 går till historien som ett tufft år för världens industrier och så även i Ljusdals kommun. Dock vill vi lyfta fram att för två av de tre branscher som Närljus fokuserat arbetar med har antalet anställda ökat tjänsteföretagen och upplevelseföretagen! Vi konstaterar även att NärLjus arbete för att skapa tydlighet och stabilitet i verksamheten har gett resultat! Den av styrelsen och kommunfullmäktige beslutade handlingsplan är i drift, NärLjus nu är tydligt organiserad med tydliga mål och har en ekonomi i balans! NärLjus är för första gången sedan 1990-talet skuldfri (som mest uppgick NärLjus skuld till Ljusdals kommun till 16 mkr) och visar för 2009 dessutom ett överskott i verksamheten. NärLjus affärsidé: NärLjus utvecklar näringslivet i Ljusdals kommun, och bidrar därmed till en attraktivare kommun. NärLjus skapar förutsättningar för att företag kan etablera sig här samt växa och anställa personal. NärLjus tjänster är företagsutveckling och näringslivsutveckling. NärLjus arbetar även med företagsetableringar. Mer om 2009 Ingången till 2009 präglades av en fortsatt kris i finanssystemen samt en eskalerande kris i fordonsindustrin. Men som ljusglimt hördes det i slutet av året att konjunkturen bottnat och från en låg nivå, vänt uppåt. Inom industriföretagen minskade antalet anställda från 748 till 553. De mest dystra beskeden handlade om en flytt av Kährs golvtillverkning med 115 anställda och en nedläggning av Setras sågverk i Färila med c:a 70 anställda. Efter en massiv insats från lokalbefolkning, kommun och andra organisationer fattade lyckligtvis Setra beslutet att under 2010 återigen starta sågningen, då av enbart gran med c:a 30 anställda. Utöver detta har många industriföretag kraftigt reducerat produktionen. Bland tjänsteföretagen blev det fantastiskt nog en expansion på över 100 anställda, från 814 anställda till 920. Företaget Teleperformance stod ensam för 95 av dessa och branschen i övrigt har åtminstone varit stabil. Trots att många upplevt det som trögt har man kunnat behålla antalet anställda. Sysselsättningen inom upplevelseföretagen fortsätter öka även om resultatet från de större investeringar som planeras inte kan mätas ännu. Finanskrisen bromsade möjligen in investeringstakten något men ambitionerna kvarstår. NärLjus har under året fortsatt bearbetat etableringsintressenter och har hälsat nya företag välkomna. Många kontakter har varit avvaktande i väntan på att ekonomin ska stabiliseras men vi bör ligga bra till hos dem när konjunkturen vänder. Vi har kontakt med intressenter för Östernäsområdet och när väl området är uppstädat under 2010, kan man på allvar marknadsföra området för etableringar. Under året har vi deltagit i ALMI:s projekt Hälsingland for Business tillsammans med övriga hälsingekommuner och ALMI, för att erbjuda företagen bättre tjänster. NärLjus har även fortsatt delta i gymnasierådet och stöttat utvecklingen av ett affärspaket på gymnasienivå riktat mot tjänsteföretagen. Verksamheten NärLjus var vid 2009 års slut 5,75 anställda, två män och fyra kvinnor. Under 2009 har personalen haft en fortsatt hög arbetsbelastning men arbetat med en god motivation och låg korttidssjukfrånvaro (<1%). NärLjus redovisning av arbetad tid ger en bild av vad man arbetat med. Under 2010 blir det mer fokus igen på etableringar genom satsningen Det Goda Livet. Arbetsområde i procent 2009 2008 2007 Befintliga företag 54 60 45 Etableringar 7 5 23 Blivande företag 3 2 5 Samverkan (lokalt/region) 8 5 3 Internt (planering/admin) 28 28 24 4
ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunrevision Valberedning Allmänt utskott Kommunstyrelsen Brottsförebygganderåd Handikappråd Folkhälsoråd Arbetsutskott Arbetsutskott Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Pensionärsråd Arbetsutskott Bygg-, miljöo räddningsnämnd Samhällsbyggnads nämnd Arbetsutskott Valnämnd Överförmyndar nämnd 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I denna förvaltningsberättelse hanteras Ljusdals kommun ur ekonomisk synvinkel. För en kommun där verksamheten är målet och pengarna medlen finns naturligtvis många andra aspekter. Verksamheternas måluppföljning, kvalitet, personal, etc är områden som belyses på andra sidor i denna årsredovisning. Här görs ett försök att analysera årets resultat, vilken ekonomisk påverkan det får och hur framtiden ser ut. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där intäkterna skall överstiga kostnaderna. Utöver detta balanskrav skall kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ljusdals kommun har beslutat att detta innebär att kostnaderna över tiden endast får vara 98 % av intäkterna. Med andra ord får kostnaderna enskilda år överstiga 98 % något som betyder att andra år måste de understiga 98 %. Anledningen till detta angreppssätt är att intäkterna kan variera över åren. Främst orsakas detta av svängningar i konjunkturen. En jämn kostnadsutveckling över tiden kommer då att ge större överskott i högkonjunktur och mindre i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål stödjer god ekonomisk hushållning i Ljusdal. uppföljning För god ekonomisk hushållning i Ljusdal har kommunfullmäktige ställt upp följande finansiella mål för 2009: Att resultatet 2009 skall vara positivt. Klaras. Kommunen redovisar ett positivt resultat med 13,6mkr. Samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Med det positiva resultatet självfinansieras samtliga investeringar. Balanskravsredovisning För 2009 redovisar kommunen ett positivt resultat om 13,6 mkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Ekonomisk analys år 2009 2009 var ett väldigt dramatiskt år ur ekonomisk synvinkel orsakat av den globala finansiella krisen. Tidigt stod det klart att även om alla nämnder skulle klara sina budgetar skulle kommunen gå med 14 mkr i förlust orsakat av minskade skatteintäkter. Det ekonomiska läget medförde samtidigt att besparingar på 40 mkr måste göras för att klara 2010 års budget. Ett bromspaket infördes där kostnader, som inte direkt påverkade kund/brukare eller hindrade verksamheten från att nå de satta målen, skulle minskas. Samtidigt vidtog nämnderna åtgärder och fattade beslut om att minska kostnader för att nå 2010 års budgetram. Sammantaget medförde dessa beslut att nämnderna redovisade ett överskott med 24,9 mkr. I stort sett ett överskott som var framtvingat för att klara nästkommande års budgetram. I och med överskottet har nämndernas nettokostnad minskat med 13 mkr, från 929 mkr 2008 till 916 mkr 2009. Detta skall ställas i relation till den kostnadsökning som skett med 116 mkr (817 mkr till 923 mkr) under åren 2007-2008. Förutom nämndernas överskott har premierna för avtalsgruppsförsäkring sänkts med 5 mkr. Semesterlöneskulden har minskat med 1,6 mkr istället för en beräknad ökning på 4 mkr. Återbetalning har också skett från SKL med drygt 1 mkr. De under året sänkta räntenivåerna har genererat ett bättre finansnetto än beräknat. et har också belastats av några engångsposter. Nedskrivningar på anläggningstillgångar har gjorts med 15 mkr för outhyrda fastigheter Kostnad för avtalspensioner i och med nämndernas beslut att reducera antalet anställda har uppbokats med 6,5 mkr. Under året har också 5 mkr avsatts till pensionsfond i enlighet med kommunens pensionsplan. Till pensionsfonden har totalt avsatts 20 mkr och värdet på innehavet var vid årsskiftet 21,3 mkr. 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtiden Den globala ekonomiska krisen med en efterföljande lågkonjunktur påverkar kommunens skatteintäkter. 2009 belastas resultatet med en preliminär slutavräkning på -23 mkr för skatteintäkterna 2009. För 2010 har kommunerna erhållit extra tillfälligt konjunkturstöd vilket för Ljusdal innebär ca: 19 mkr. Detta extra stöd finns idag inte för 2011 och framåt. För 2011 har Ljusdal idag sammanlagt beräknade skatteintäkter och statsbidrag som är 14 mkr lägre än 2010. Vilket innebär besparingskrav motsvarande samtliga kostnadsökningar plus 14 mkr. Hur mycket detta är i kronor vet vi inte då inga löneavtal finns. Osäkerheten är därmed stor inför framtiden. Det som är positivt är att kostnaderna under 2009 minskat och att vi är i ekonomisk balans 2010. Det som oroar är, förutom osäkerheten med att vi står utan löneavtal och att det är valår, att ytterligare kostnadsreduceringar kommer bli kännbara för den kommunala servicen. Samma grepp och samma besparingar som 2009 kan knappast göras utan kraftig påverkan på kvaliteten. Det som också är spännande och nödvändigt är den översyn av den kommunala organisationen som skall göras inför nästkommande mandatperiod med start 2011-01-01. et med översynen är att hitta förändringar som ger bättre service till medborgaren och/eller ger en effektivare organisation. I det korta perspektivet gäller det att klara ekonomin men i det långa perspektivet är det fortfarande befolkningsutvecklingen som måste vara i fokus. Att invånarantalet inte minskar är viktigt för kommunens ekonomi och den kommunala servicen men också för övriga offentliga institutioners närvaro och för näringslivet. Kommunfullmäktiges mål är att vi skall vara den mest attraktiva kommunen i Hälsingland och att nyckeltalet för detta är befolkningsutvecklingen. Under 2009 flyttade 65 personer fler till Ljusdal än ifrån. 750 personer flyttade till Ljusdal förra året. Totalt minskade invånarantalet med 56 invånare då befolkningsstrukturen med många äldre påverkar. Nicklas Bremefors Kommunchef Flerårsöversikt 2009 2008 2007 2006 2005 Antal invånare 19 077 19 133 19 175 19243 19 384 Utdebitering 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunanställda tillsvidare 1 719 1 795 1 842 1 823 1 874 Soliditet, kommunen % 53 50 51 52 48 Soliditet, koncernen % 31 30 30 30 27 Likvida medel kommunen Mkr 62 21 11 15 40 Likvida medel koncernen Mkr 99 76 78 53 73 Låneskuld kommunen, Mkr 135 139 230 228 234 Låneskuld koncernen, Mkr 769 724 798 774 803 Årets resultat kommunen Mkr 13,6-3,4 8,5 36,6 27,4 Årets resultat koncernen Mkr 27,8 3,9 16,3 27,8 48 Balansomslutning kommunen Mkr 894 929 916 886 880 Balansomslutning koncernen Mkr 1 661 1 639 1 621 1 529 1 543 Nettoinvesteringar kommunen Mkr 64 71 58 71 64 Nettoinvesteringar koncernen Mkr 74 133 91 98 74 Eget kapital/invånare kommunen 24 946 24 160 24 283 23 755 21 693 2 Eget kapital/invånare koncernen 27 337 25 806 24 948 24 012 21 550 2 Skattekvot % 98 % 100% 99% 96% 97% 7
KONCERNEN Ekonomisk översikt Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20%. Verksamheten under året Ljusdal Elnät AB har fortsatt genomfört arbeten för att förbättra leveranssäkerheten. Energieffektiviseringar av vägbelysning har fortsatt under året. Ljusdal Energi AB har kompletterat Järvsö hetvattencentral med en rökgaskondensering. Hennans och Bäckebo kraftverk har varit i drift hela året. Golvfabriken Kährs upphörde i november med produktion i Ljusdal och processvärmeleveransen har avslutats. Ljusnet har anslutit fiber till ett antal fastigheter som tidigare endast kunde nås med kopparanslutning. AB Ljusdalshem genomförde de sista rivningarna av de vakanta lägenheterna. Vakansgraden klarar nu målsättningen 5 %. Ljusdals servicehus AB har under året tecknat hyreskontrakt med omsorgsförvaltningen vilket innebär ca: 6 mkr i lägre hyresintäkter för 2009. Närjus har drivit projektgruppen Framtidens träindustrier som resulterar i en rapport och fortsatt arbete för vidareförädling runt Färilasågen. Stenegård har haft många evenemang varav ett riktigt stort. Konserten med Diggiloo. Folkteatern i Gävleborg har på Stenegårds sommarscen Träteatern givit Jerfsölif med goda besökssiffror. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 31,1 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna i koncernen uppgick till 74 mkr under år 2009 vilket är en minskning med 59 mkr jämfört med ifjol. Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 31 % vilket är i stort sett oförändrat. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 0,5 %. Koncernens samlade likvida medel ökade under 2009 med 22,5 mkr samtidigt som kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 37 mkr (Avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Framtid Energikoncernen har inlett tillståndsprocessen för en kapacitetshöjning av HCV Sjulhamre för att senare möjliggöra en avveckling av HVC Östernäs. Ljusnet kommer att fortsätta fokusera på att fiberansluta flerfamiljshus och villor. Ljusdalshem har under 2009 avslutat de sista rivningarna i den fastlagda rivningsplanen. Ljusdals servicehus kommer under 2010 fortsatt arbeta för att lösa omsorgsförvaltningens lokalbehov. Närljus arbete efter handlingsplanen 2009-2011 fortskrider. Stiftelsen Stengård har avvecklat sin verksamhet och arbetet med att avveckla stiftelsen fortsätter. 8
KONCERNEN AB Ljusdal Energiföretag koncern Koncernen bedriver produktion, inköp och försäljning av el och fjärrvärme. Koncernen genomför också kommunens IT-infrastruktursatsning. Helägda dotterbolag Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB och Ljusnet AB. Hälftenägt Ljusdal Energi Försäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) 2009 2008 Omsättning 111 984 102 775 7 306-1 364 Balansomslutning. 263 923 260 662 Eget kapital 37 500 30 194 Antal anställda 31 33 AB Ljusdalshem Kommunens bostadsstiftelse övergick till att bedrivas i aktiebolagsform fr.o.m 1997. Bolagets ändamål är att främja kommunens försörjning med bostäder och lokaler. Bolaget förvaltar 1 840 lägenheter. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) 2009 2008 Omsättning 105 981 111 832-896 -3 871 Balansomslutning 383 795 419 699 Eget kapital 54 469 55 365 Antal anställda 23 23 Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Närljus bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. Närljus arbetar med utvecklande av det lokala näringslivet och med stöd och service till nya och befintliga företag. Nyckeltal (Tkr) 2009 2008 Omsättning 5 909 56 368 660 3 633 Balansomslutning 1 790 2 529 Eget kapital 663 3 Antal anställda 5 4 Stiftelsen Stenegård Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att stiftelsen skall avvecklas och stiftelsen har sålt fastigheten Stenegård till kommunen. Nyckeltal (Tkr) 2009 2008 Omsättning 0 2 693-66 -612 Balansomslutning 3 361 Eget kapital -2 230-2 164 Antal anställda 0 4 AB Ljusdals servicehus Bildades under 2006 och har under 2007 och 2008 förvärvat servicehusfastigheterna från AB Ljusdalshem. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) 2009 2008 Omsättning 25 495 23 473 3 057 3 192 Balansomslutning 188 691 189 947 Eget kapital 10 003 6 946 Antal anställda 1 1 9
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING räkning och Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Bokslut Bokslut 2009 2008 Verksamhetens intäkter 426 666 440 554 Verksamhetens kostnader -1 237 036-1 256 309 Avskrivningar -69 522-61 475 Verksamhetens nettokostnad -879 892-877 230 Skatteintäkter 654 308 638 743 Generella statsbidrag 285 166 285 721 Finansiella poster -28 514-35 518 före extraordinära poster 31 068 11 716 Extraordinära poster efter extraordinära poster 31 068 11 716 Skatt -2 714-7 451 Latent skatt -601-410 Årets resultat 27 753 3 855 BALANSRÄKNING (Tkr) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut 2009 2008 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 932 932 Materiella anl tillgångar 1 448 213 1 462 917 Finansiella anl tillgångar Not 1 30 063 24 151 Uppskjuten skattefordran 357 465 Summa anläggningstillgångar 1 479 565 1 488 465 Omsättningstillgångar Förråd 10 626 7 105 Kundfordringar 15 269 23 113 Övriga kortfristiga fordringar 56 852 43 932 Kassa och bank 99 038 76 494 Summa omsättningstillgångar 181 785 150 644 SUMMA TILLGÅNGAR 1 661 350 1 639 109 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not 2 521 500 493 747 Summa eget kapital 521 500 493 747 Avsättningar Avsättning 47 117 38 022 Avsättning uppskjuten skatt 30 977 30 549 Summa avsättningar 78 094 68 571 Skulder Långfristiga skulder 769 453 724 541 Leverantörsskulder 44 187 48 445 Kortfristiga skulder 248 116 303 805 Summa skulder 1 061 756 1 076 791 Summa skulder och eget kapital 1 661 350 1 639 109 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not 3 6 299 6 846 Pensionsförbindelser Not 4 489 438 480 506 10
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter sammanställd redovisning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Not 1 Långfristig utlåning/placering Pensionsmedel 20 429 14 342 Inköp Hälsingland 0 0 Telge Energi 2 231 2 231 HBV 274 242 Ljusdal Energiförsäljning 2 094 2 334 Värmek 9 9 Fjärrvärmeanslutningar 0 0 Summa 25 037 19 158 Aktier och andelar Aktier X-trafik 384 384 Inlandsbanan 60 60 Kommunaktiebolaget 4 4 HBV 40 40 SABO byggnadsförs AB 70 70 Föreningssparbanken 14 14 Complus AB 10 10 Norrsken 217 217 Samkraft AB 2247 2247 Förlagsinsats KGF 101 101 Summa 3 147 3 147 Andelar Inlandsbanan ek fören 30 30 Mellanskog UPA 12 12 Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 1 Fleruppgiftskom förb 764 764 Hälsingehambon ek för 1 1 Hälsingland turism ek för 1 1 Fåglesjö gammelgård 100 100 Kommuninvest 965 932 Skandia översk fond 1 1 Summa 1879 1846 Summa fin anl tillg 30 063 24 151 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Not 2 Förändring eget kapital Ingående eget kapital 493 747 478 378 Uppskrivningfond -726-411 Förändring reserver 726 411 Uppskrivning 0 11 700 Justering 0-186 Årets resultat 27 753 3 855 Summa 521 500 493 747 Not 3 Borgensförbindelser Borgen, egna hem 1 670 2 217 Övriga ansvarsåtag 4 629 4 629 Summa 6 299 6 846 Not 4 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998 Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26% 11
SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernfinansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2009 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat 27 753 3 855 Justering för av- och nedskrivningar 82 960 73 737 Justering för avsättningar 9 523 3 940 Medel från verksamheten för förändringar av rörelsekapital 120 236 81 532 Lager (ökning-/minskning+) -3521-439 Korta fordringar (ökning-/minskning+) -5 076 52 907 Korta skulder (ökning+ / minskning-) -59 947 72 559 Jämförelsestörande poster 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -68 544 125 027 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -68 994-130 717 Investering i finansiella anläggningar -5 066-3 326 Kassaflöde från investeringsverksamhet -74 060-134 043 Finansieringsverksamhet Förändring långfristiga skulder 44 912-73 567 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 44 912-73 567 Årets kassaflöde 22 544-1 051 Likvida medel vid årets början 76 494 77 545 Likvida medel vid årets slut 99 038 76 494 22 544-1 051 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 724 541 798 108 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 769 453 724 541 12
KOMMUNEN Ekonomisk översikt Sammanfattning Under året har verksamhetens nettokostnader endast ökat med 0,7 mkr medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 15 mkr. Detta medför att kommunen för år 2009 redovisar ett positivt resultat. Nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse med 25 mkr. Förutom det positiva resultatet utvecklades även andra nyckeltal positivt under året. Skuldsättningen minskade, likviditeten, soliditeten och finansnettot förbättrades. 40 30 före extraordinära poster, Mkr 27 36 Årets resultat räkningen för år 2009 visar ett överskott på 13,6 mkr. Premierna för avtalsgruppförsäkringen har sänkts med 5 mkr. Semesterlöneskulden har minskat med 1,6 mkr. Från SKL får vi en engångsutdelning med 1,1 mkr. et belastas med en kostnad för avtalspensioner med 6,5 mkr. Nedskrivningar på anläggningstillgångar har gjorts med 15 mkr för outhyrda fastigheter. 20 4 10 8 8,5 13,6 0-10 -1-3,4-20 -12-14 -23-30 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Budgetavvikelse Mkr Budgetavvikelse Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 25 mkr. Alla nämnder visar en positiv budgetavvikelse. Nämndernas överskott är ett led i minskade kostnader för att klara av 2010 och framtida lägre budgetramar. I kronor har omsorgsnämnden med 13 mkr det största överskottet. Utförligare redovisning av nämndernas resultat finns i respektive nämndsredogörelse. För nämnderna totalt sett minskar kostnaderna jämfört med föregående år med 13 mkr. 30 20 10 0-10 -20-30 -9,5-8,4-6,3-14,7-15,9-19,1-21,1 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 5,4-1 2006 2007 2008 2009-10 24,9 13
KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100% täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2009 är detta nyckeltal 98 % och nettokostnaderna ökade under året endast med 0,7 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98% över tiden. Något som också är kommunens långsiktiga finansiella målsättning. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 15 mkr under år 2009 till totalt 939 mkr. Ökning är främst orsakad av ökade skatteintäkter via kommunalskatten och inkomstutjämningen. Under hösten bromsade den globala och nationella ekonomin in och intäkterna belastas med negativ slutavräkning för 2009 med 23 mkr. Slutavräkningen för 2008 har korrigerats med 0,7 mkr Finansnetto Kommunens finansnetto är negativt med 2,1 mkr, dvs räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Detta innebär att skatteintäkterna även måste täcka finansnettot. Det förbättrade finansnettot är främst orsakat av en lägre räntenivå. 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 104% 102% 100% 98% 96% 94% 92% -1 0-2 -3-4 -5 1999 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 101% 99% Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr 2001 731 756 791 798-2,5-2,2-2,9-2,9 99% 100% 97% 2003 Finansnetto Mkr -4,1 2005 832 725 745 801 799 803 2007 856 817-0,5-1,1-2,1 879 868-3,5-4,8 924 923-2,1 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 939 924 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag 100% 98% 99% 2009 Investeringar Nettoinvesteringar Investeringarna i anläggningstillgångar har fortsatt varit hög. Under året har det investerats för 64 mkr netto. Största enskilda objekt är ombyggnationen av Simhallen. Att notera är att drygt ytterligare 30 mkr i investeringar finns beslutade men är inte verkställda. 14 Mkr 80 60 40 20 0 45 1999 2000 55 31 41 41 2001 2002 2003 2004 2005 2006 49 64 71 58 2007 2008 2009 71 64
KOMMUNEN Skulder Under 2009 har lånen amorterats med 92 mkr. Omföring till kortfristiga skulder gjordes 2008. Orsaken är att en tidigare utlåning om 85 mkr till Ljusdals Energiföretag AB har återbetalas. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t o m 1997 medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr o m 1998. Ansvarsförbindelsen är på 489 mkr medan pensionsavsättningarna är på 37 mkr. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har kommunen börjat fondera medel. Under 2009 avsattes 5 mkr. Mkr 300 250 200 150 100 50 0 Lån 240 234 228 230 139 135 115 109 108 91 99 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fonderade pensionsmedel Under åren 2006-2015 skall kommunen enligt pensionsplan sätta av 5 mkr per år. Placeringarna följer kommunens finanspolicy. T o m 2009 har avsatts 20 mkr. Värdet på hela innehavet per 2009-12-31 var 21,3 mkr. I år har tidigare nedskrivningar återförts med 819 tkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av resultatutvecklingen och av skuldernas resp. tillgångarnas förändring. Soliditeten är oförändrad -2% år 2009. Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t o m 1997) hamnar vi på 53%. En ökning med 3 procentenhet. Det långsiktiga målet för kommunen är att soliditeten skall öka med 2 procentenheter 2010-2012. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0-10 Soliditet 63 58 60 59 55 52 51 46 48 50 53 11 7 5 6 7 4 0 4-1 -2-2 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 exkl pensionsförbindelse inkl pensionsförbindelse Likvida medel Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 62 mkr, d v s mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Den förbättrade likviditeten är främst orsakad av förutbetalda skatteintäkter, minskade kostnader och inte genomförda investeringar. Mkr 80 60 20 40-20 0-1,6-14 1999 2000 9 19 22 2001 2002 2003 2004 2005 2006 46 40 15 11 21 62 2007 2008 2009 15
KOMMUNEN Kommunens externa intäkter Försäljning, räntor 6,3% Bidrag 6,71% Avgifter, arrenden och hyra 7,3% Skatter och generella statsbidrag 79,7% Avgiftsfinansiering 120% 100% 100% 99% 80% 60% 56% 40% 20% 0% 21% 2% 9% Renhållning VA Simhall Idrottshallar Äldreomsorg Barnomsorg 16
KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnad Vård och omsorg 41,1% Fritid och Kultur 4,7% Arbete och näringsliv 1,7% Kommunadministration 2,3% Politisk verksamhet 2,2% Skola och barnomsorg 41,9% Infrastruktur 5,8% Miljö- och hälsoskydd 0,3% Kommunens externa kostnader Räntor och försäkringar 1,1% Bidrag 5,8% Hyror 4,1% Övriga kostnader 2,1% Främmande tjänster 18,0% Material 6,3% Personal 62,7% 17
PERSONALREDOVISNING Personalredovisning En kommun tillhandahåller service åt sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 62 % av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 718 mkr. Detta är en minskning med 15 mkr jämfört med 2008. Antal anställda Ljusdals Kommun hade vid årsskiftet 09-10 1719 st anställda (årsskifte 08-09: 1795). 80 (130) personer av dessa var tidsbegränsat anställda samt några timanställda. Totala antalet anställda har under året minskat med 76 personer. Kvinnor Män Totalt 1429 370 1799 räkning (Mkr) 2009 2008 Intäkter 1 173,5 1 154,3 Personalkostnader -718,2-732,8 Övriga kostnader -441,7-424,9 13,6 3,4 Personalkostnader 2009 2008 (Mkr) Lön 477,5 480,3 Semestertillägg 6,7 6,9 Kostnadsersättningar 5,3 9,5 Sjuklön 5,9 5,9 Sociala avgifter 166 178,3 Pensionskostnader 53,4 39,9 Övriga personalkostnader 3,4 12,0 Summa 718,2 732,8 Män Kvinnor Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1429 kvinnor (1543) och 370 män (382). Den procentuella fördelningen är därmed 79 % kvinnor och 21 % män. Åldersfördelningen visar fortfarande en hög medelålder, ca 49 år (48), och kommunen har även fortsatt många pensionsavgångar de närmaste åren. Fram t o m år 2018 kommer ca 513 anställda gå i pension. Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Åldersfördelning årsskifte 09-10 <20 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 >59 Ålder Tillsvidare Viss tid 18
PERSONALREDOVISNING Sjukfrånvaro Personalen i Ljusdals kommun blir allt friskare! Årets sjukfrånvaro har i jämförelse med 2008 minskat från 7,1 % till 6,2 %. Minskningen gäller framförallt långtidssjukskrivningar. Vidstående tabell visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun 2008 och 2009. Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Av tabellen framgår också att sjukfrånvaron ökar med högre ålder och är högst i åldrarna 50 59 år. Den äldsta åldersgruppen har också en högre andel långtidssjukfrånvaro än övriga åldersgrupper. Förebyggande hälsoinsatser Kommunens satsningar på förebyggande hälsoinsatser har fortsatt under 2009. Under året har två ryggrupper (20 deltagare) och två grupper mjukyoga/avstressande yoga (36 deltagare) genomförts. Företagshälsovård Ett nytt avtal med Priserva (f d Ljusnanhälsan) föreligger från 09-07-01. Detta har implementerats under hösten. Regelbundna möten med Priserva sker för en aktiv samverkan. Varje förvaltning har en egen handlingsplan för vilka åtgärder som ska prioriteras under året. I det nya avtalet ingår bl a att all personal i kommunen erbjuds friskprofiler vart fjärde år. Prioritering av personal har gjorts inom de arbetsgrupper som har den högsta sjukfrånvaron. Detta kommer ge underlag för fortsatta strategiska insatser. Arbetsmiljö och rehabilitering Arbetet med att utveckla en handbok för det systematiska arbetsmiljöarbetet har inletts. Detta arbete kommer slutföras under 2010. Ett nära samarbete sker med försäkringskassan i alla rehabiliteringsärenden vilket borgar för att den enskilde får en aktiv hantering av sitt ärende. Under året har kommunens rehabiliteringspolicy utvecklats och reviderats. Nyckeltal 2008 2009 Total sjukfrånvarotid 7,1 % 6,2 % Tid med långtidssjukfrånvaro 64,7 % 54,6 % Sjukfrånvarotid kvinnor 8,0 % 6,8 % Sjukfrånvarotid män 3,4 % 3,5 % Sjukfrånvarotid <29 år 4,0 % 3,2 % Sjukfrånvarotid 30 49 år 7,1 % 6,0 % Sjukfrånvarotid >50 år 7,4 % 6,6 % Personalförsörjning Fram till och med år 2018 kommer drygt 500 anställda gå i pension. Detta motsvarar nästan 28 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Inte minst utifrån detta är det av största vikt att Ljusdals kommun förblir en attraktiv arbetsgivare både för att kunna rekrytera den nya arbetskraft som vi kommer behöva och för att kunna behålla vår befintliga personal. En källa till personalförsörjning är att ytterligare minska sjukfrånvaro och framför allt att reducera antalet långtidssjuka. Detta ger inte bara en positiv effekt på personalförsörjningsproblematiken utan också för den enskilde ett minskat personligt lidande. Pensionsavgångar 2010-2018 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal pensionsavgångar 2010-2018 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 År Antal 19
VERKSAMHETSMÅL Utbildning Omsorg och Social Service Arbete och Näringsliv Fritid, Kultur och Folkhälsa LJUSDAL skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Boende och Miljö Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att bli attraktivare kan vi vända befolkningsutvecklingen till att bli positiv. et är att Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta skall lyckas har fullmäktige identifierat fyra målområden. Utbildning; Arbete och Näringsliv; Fritid, Kultur och Folkhälsa; Boende och Miljö. uppfyllelse Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under 2009 inte fullmäktiges målsättning även om det finns positiva delar. Befolkningen i Ljusdal minskade med 56 personer under 2009. Samtliga kommuner i Hälsingland hade minskande befolkningssiffror. Flyttnettot var positivt med 65 personer och hela 750 personer flyttade till Ljusdal. Med detta har vi det nästbästa flyttnettot i Hälsingland. Nämndernas verksamhetsmål I nämndernas redovisningar för 2009 (sid. 29-55) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen för 2009. 20
KOMMUNEN räkning & Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut 2009 2008 Verksamhetens intäkter Not 1 234 025 227 469 Verksamhetens kostnader Not 2-1 117 802-1 113 298 Avskrivningar -39 904-37 179 Verksamhetens nettokostnad -923 681-923 008 Skatteintäkter Not 3 654 308 638 743 Kommunal utjämning Not 4 285 166 285 721 Finansiella intäkter Not 5 5 174 6 020 Finansiella kostnader Not 6-7 335-10 851 före extraordinära poster 13 632-3 375 Årets resultat 13 632-3 375 BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR 2009 2008 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not 7 701 814 698 001 Finansiella anläggningstillgångar Not 8 85 485 79 365 Summa anläggningstillgångar 787 299 777 366 Omsättningstillgångar Förråd 453 420 Kundfordringar 9 628 18 915 Kortfristiga fordringar Not 9 34 328 111 337 Kassa och bank 62 106 20 771 Summa omsättningstillgångar 106 515 151 443 SUMMA TILLGÅNGAR 893 814 928 809 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not 10 475 891 462 259 Summa eget kapital 475 891 462 259 Avsättningar Avsättningar Not 11 46 956 37 869 Summa avsättningar 46 956 37 869 Skulder Långfristiga skulder Not 12 134 939 138 508 Leverantörsskulder 30 348 35 757 Kortfristiga skulder Not 13 205 680 254 416 Summa skulder 370 967 428 681 Summa skulder och eget kapital 893 814 928 809 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not 14 565 326 494 955 Pensionsförbindelser Not 15 489 438 480 506 21
KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Not 1 Verksamhetens intäkter Enl driftsredovisning 389 884 389 597 Statsbidrag, moms 2 884 2 608 Kommungem. Intäkter Interna poster -158 743-164 736 Summa 234 025 227 469 Not 2 Verksamhetens kostnader Enl driftsredovisning -1 306 225-1 318 998 Kalkylm kapitalkostnad 70 389 69 922 Kalkylm pens.pålägg 32 053 32 483 Pensionsutbetalning -28 500-19 866 Pensionsavsättningar -35 868-29 739 Personalomkostnader netto 15 555 7 600 Årets förändr.sem. skuld 1 630 502 Korrigering sem. skuld -4 818 Upp o nedskrivning -14 180-1 695 Kommungemens kostn. -11 399-13 425 Interna poster 158 743 164 736 Summa -1 117 802-1 113 298 Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt 676 830 644 676 Slutavräkning 07-1 289 Slutavräkning 08 691-4 644 Preliminär slutavräkning 09-23 213 Summa 654 308 638 743 Not 4 Kommunal utjämning Strukturbidrag 19 803 22 797 Inkomstutjämning 186 895 192 139 Kostnadsutjämning 48 668 46 303 LSS utjämning 10 896 8 040 Regleringsbidrag -9 377-8 782 Kommunal fastighets avgift 28 281 25 224 Summa 285 166 285 721 Not 5 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 167 300 Räntor likvida medel 458 117 Dröjsmålsräntor 125 138 Ränta Ljusdals Energiföretag 1 700 5 465 Provisionsint koncbolag 1 652 Utdelning SKL 1 072 Summa 5 174 6 020 NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Not 6 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån -6 935-10 229 Räntor tillfälliga lån 0 0 Övriga finans. kostnader -400-622 Summa -7 335-10 851 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 7 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter o anläggningar Ingående bokfört värde 633 214 616 945 Nyanskaffningar netto 32 511 41 718 Årets avskrivningar -27 246-25 449 638 479 633 214 Fordon och maskiner Ingående bokfört värde 20 391 22 993 Nyanskaffningar netto 5 617 2 047 Årets avskrivningar -4 784-4 649 21 224 20 391 Inventarier Ingående bokfört värde 44 396 29 006 Nyanskaffningar netto 5 589 21 646 Årets avskrivningar -7 874-6 256 42 111 44 396 Summa Materiella anläggningstillgångar 701 814 698 001 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Pensionsmedel Nordea 10 334 7 284 Pensionsmedel Handelsb 10 095 7 058 Stiftelse Stenegård 0 0 Ljusdals Energiföretag AB 0 0 Inköp Hälsingland 0 0 Bergen energi 2 231 2 231 Summa 22 660 16 573 Aktier AB Ljusdalshem 37 000 37 000 Ljusdals Servicehus AB 3 000 3 000 X-trafik AB 384 384 Inlandsbanan 60 60 Kommunikationsbolaget 4 4 Ljusdals Energiföretag AB 20 500 20 500 Woodex AB Summa 60 948 60 948 22
KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Andelar Inlandsbanans ek.förening 30 30 Mellanskog UPA 12 12 Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 1 Fleruppgiftskommunalförbund 764 764 Hälsingehambon ek. förening 1 1 Fågelsjö gammelgård 100 100 Kommuninvest 965 932 Summa 1 877 1 844 Summa Finansiella anläggningstillgångar 85 485 79 365 Not9 Kortfristiga fordringar Lån till koncernföretag 0 86 484 Momsfordran 4 002 6 060 Övriga fordringar 30 326 18 793 Summa korta fordringar 34 328 111 337 Not 10 Eget kapital Ingånde eget kapital 462 259 465 634 Årets resultat 13 632-3 375 Summa 475 891 462 259 Anläggningskap. 605 405 600 989 Rörelsekapital -129 514-138 730 Summa 475 891 462 259 I rörelsekapitalet ingår nämndernas egna kapital samt resultatfonder. Nämndernas egna kapital: Kommunstyrelsen 258 Barn- och utbildningsnämnd 1 875 Bygg-miljö-räddn. nämnd 1 208 Omsorgsnämnd 3 920 Samhällsbyggnadsnämnd 4 773 Överförmyndarnämnd 0 fonder: Renhållning 938 VA 51 Städ 409 Kost 1 465 Naturvård 973 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 2009 2008 Avsättningar Pensionsavgifter 30 136 23 020 Rivning fastigheter 586 1 523 Löneskatt 7 311 5 585 Lappmyra 8 132 6 950 Utrivning Kvarndammen 791 791 Summa 46 956 37 869 Långfristiga skulder Ingående skuld 138 508 230 363 Nyupplåning 0 9700 Amorteringar, -410-10 155 Kortfristig del av långfr skuld -3 159-91 400 Summa 134 939 138 508 Kortfristiga skulder Nästa års amorteringar 3 159 91 400 Semesterlöneskuld 51 639 53 268 Pensioner individuell del 27 747 27 168 Övriga korta skulder 123 135 82 580 Summa 205 680 254 416 Borgensförbindelser AB Ljusdalshem 207 195 221 277 Ljusdals servicehus AB 179 595 179 595 Ljusdals Energi AB 155 712 70 712 Ljusdals Elnät AB 16 525 16 525 Borgen för egnahem 1 670 2 217 Övriga ansvarsåtagande 4 629 4 629 Summa 565 326 494 955 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998. Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26 % 23
KOMMUNEN Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2009 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat 13 632-3 375 Justering för av- och nedskrivningar 54 095 38 843 Justering för gjorda avsättningar 10 024 4 409 Justering för ianspråktagna avsättningar -937-1 720 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 76 814 38 157 Lager (ökning- / minskning+) -33 36 Korta fordringar (ökning- / minskning+) 85 938-56 817 Korta skulder (ökning+ / minskning-) 34 097 105 802 Kassaflöde från den löpande verksamheten 196 816 87 178 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -60 591-68 016 Försäljning av anläggningar 1 954 1 762 Investering i finansiella anläggningstillgångar -5 033-5 036 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 332 Kassaflöde från investeringsverksamhet -63 670-70 958 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 9 700 Amortering av skuld -91 811-15 821 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -91 811-6 121 Årets kassaflöde 41 335 10 099 Likvida medel vid årets början 20 771 10 672 Likvida medel vid årets slut 62 106 20 771 41 335 10 099 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början 128 918 126 946 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 115 444 128 918 24
KOMMUNEN Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto Budget Årets resultat Kommunfullmäktige 1 703 1 703 1 572-131 Revision 1 057 1 057 1 062 5 Kommunstyrelse 29 379 107 649 78 270 79 160 890 Barn- och Utbildningsnämnd 71 023 465 835 394 812 398 157 3 345 Bygg-, miljö och räddningsnämnd 5 031 23 534 18 503 19 934 1 431 Omsorgsnämnd 82 497 454 561 372 064 385 435 13 371 Samhällsbyggnadsnämnd 201 954 251 291 49 337 55 000 5 663 Överförmyndarnämnd 497 497 475-22 Valnämnd 97 97 400 303 SUMMA 389 884 1 306 224 916 340 941 195 24 855 INVESTERINGSREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisat Avvikelse Pensionsmedel 5 000 5 000 0 Kommunstyrelse 15 995 11 765 4 230 Barn- o utbildningsnämnd 857 660 197 Bygg-, miljö och räddningsnämnd 332 274 58 Omsorgsnämnd 1 858 423 1 435 Samhällsbyggnadsnämnd 70 262 45 537 24 725 SUMMA 94 304 63 659 30 645 STÖRRE INVESTERINGSOBJEKT (Tkr) Budget Redovisat Avvikelse Status Projekt Omb Färila simhall 17 714 16 925 789 VA ledning Kyrkbyn-Norrbyn 3 500 5 082-1 582 Förvärv Färila Flygbas 4 650 4 650 0 Omb Slottebacken 9 750 3 913 5 837 Förvärv Östernäs 3 441 3 441 0 S Järnvägsgatan 3 767 1 501 2 266 25
KOMMUNEN Redovisningsprinciper samt ord & begrepp Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och enligt den kommunala redovisningslagen. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 ang. redovisning av leasingavtal skall även gälla kommuner från 2003. Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden skall aktiveras i balansräkningen. Ljusdals kommun har inga sådana leasingavtal. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 10,58% avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalomkostnadspålägg 42%. Avsättning Pensioner till de anställda är beräknad av SPP. Pensionsavgiften för 2009 betalas ut enligt avtal. Denna skuld inkl. löneskatt återfinns som kortfristig skuld. Som avsättning kvarstår övriga pensionsskulder vilka upparbetats under 1998-2009. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under året 4,5%. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna skrivs i normalfallet av när de tas i bruk eller senast fr.o.m året efter anskaffningsåret. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värde. Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man därmed vanligen vid jämförelser med föregående år eller annan. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2009 har bokförts den definitiva slutavräkningen för 2008 och en preliminär slutavräkning för 2009. Slutavräkningen 2008 uppgår till 4 Mkr. Av dessa har +,0,7 Mkr påverkat årets resultat. Den preliminära slutavräkningen för 2009 har bokförts till -23 Mkr. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden reducerat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 26
MÅLUPPFYLLELSE Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Kund/medborgare ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Medarbetare ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS 27
MÅLUPPFYLLELSE Verksamhet ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Miljö ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Förklaringstext Grönt Gult Rött KS KSS BMRN OSN SBN ÖFN BUN Klarat Tveksamt eller delvis Ej klarat Kommunstyrelsen Kommunstyrelse samhällsbyggnad Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Barn- och utbildningsnämnden 28
REVISION Revision Ordförande: Karl-Erik Svärd RESULTATRÄKNING (Tkr) 2009 2008 Intäkter 0 0 Kostnader -1 057-923 Avskrivningar och internränta RESULTAT -1 057-923 Redovisning har skett av genomförd granskning i rapporter och revisionsberättelsen. Bland genomförda granskningsprojekt under revisionsår 2009 kan nämnas: granskning av nämnders och styrelses ansvarsutövande, granskning av ledning och styrning av familj och individomsorgen, granskning av kommunens åtgärder för att komma i ekonomisk balans, uppföljning av tidigare genomförda granskningar, granskning av de kommunala bolagen samt, granskning av kommunens årsredovisning och delårsbokslut. Verksamhet Kommunen har sju revisorer som under år 2009 genomfört en granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. Revisorernas uppgift är att ta tillvara kommuninnevånarnas intressen och vara kontrollorgan till kommunfullmäktige. Revisorerna granskar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionens arbete innefattar årlig granskning av all verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas verksamhetsområden. Granskningar sker i den omfattning som följer av god revisionssed med utgångspunkt från upprättad väsentlighetsoch riskanalys. Revisorernas arbete syftar även till att ge förbättringsförslag till kommunen med anledning av genomförda granskningar. Årets resultat Revisionens budget för verksamhetsåret är 925 tkr. Utöver budget har revisionen ansökt och blivit beviljad 137 tkr för att möjliggöra revisionens granskning av skolverksamheten 2008 som är tillförd årets budget. Årets kostnader uppgår till 1062 tkr. Avvikelsen mot budget uppgår till 5 tkr. Framtiden Under 2010 kommer revisionen särskilt uppmärksamma kommunens ledning och styrning, uppföljning och förbättringsåtgärder av verksamheten och koppling på kravet i Kommunallagen om god ekonomisk hushållning. Viktiga framtida frågor för kommunen är att fortsätta arbeta med medborgarperspektivet och att leda och styra kommunen utifrån beslutade övergripande mål. Hållbarhetsfrågor och konsekvenser av finanskrisen kommer även vara i fokus för revisionen vid våra granskningar. Viktiga händelser under året Revisorerna har under verksamhetsåret: följt nämndernas och styrelsens verksamhet på olika sätt genom en omfattande dialog, vid studiebesök tagit del av den operativa verksamheten, sammanträffat med nämnder, styrelse, fullmäktiges presidium, kommunalråd, förvaltningschefer samt tjänstemän inom olika specialistområden, följt den fastställda revisionsplanen, deltagit i olika utbildningar. 29