Mål och budget 2014 och ekonomisk plan för 2015 och 2016

01054 Diarienr Datum Diarienummer Diarienr 2013-05-29 RS 130099 01054 Regionfullmäktige Mål och budget 2014 och ekonomisk plan för 2015 och 2016 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar i enlighet med bilagt förslag till Mål och budget 2014 och ekonomisk plan 2015 och 2016, daterat 2013-05-29. fastställa skattesatsen för år 2014 till 10,42 kronor. anvisa styrelser och nämnder ekonomisk ram avseende 2014. anvisa regionstyrelsen investeringsanslag för fastighetsåtgärder och utrustning för 2014. hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att fördela anslaget till de lokala nämnderna per nämnd. Regionstyrelsen Gösta Bergenheim Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör

Ärende 20 Regionstyrelsen 29 maj 2013

Ärende 20 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 1.2 1.3 1.4 Region Hallands uppdrag Politisk styrning och roller Strategiska allianser Budgetens roll 3 4 5 6 2. Med fokus på hållbar utveckling... 7 2.1 Regionens värdegrund 2.2 Hälsa en avgörande faktor 7 7 3. Förutsättningar och behov av utveckling... 10 3.1 Regional tillväxt 3.2 Hälso- och sjukvård 3.3 Ekonomiska förutsättningar 10 13 18 4. Mål och delmål 2014... 25 4.1 Hälsa 4.2 Vård 4.3 Kommunikationer 4.4 Kultur 4.5 Arbete 4.6 Boende 4.7 Kunskap 4.8 Miljö 4.9 Region Halland som arbetsgivare 4.10 Ekonomi 25 26 29 33 36 38 39 40 42 44 5. God ekonomisk hushållning... 46 6. Finansiering... 47 6.1 6.2 6.3 6.4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Avgifter, taxor och särskilda ersättningar Känslighetsanalys, miljoner kronor 47 47 47 48 7. Resursfördelning... 50 7.1 Regionbidrag (Tkr) 7.2 Resultatbudget och balansbudget 7.3 Årets resultat 7.4 Resultathantering 50 53 54 54 8. Investeringar... 55 9. Planeringsförutsättningar 2015 2016... 56 9.1 9.2 9.3 9.4 Hälso- och sjukvård Kollektivtrafik Kultur Ekonomiska förutsättningar 56 56 56 57 10. Resultatbudget 2014... 58 11. Balansbudget 2014... 59 2

Ärende 20 12. Ekonomisk plan 2015 2016... 60 13. Resultatbudget 2015 2016... 61 14. Balansbudget 2015 2016... 62 1. Inledning 1.1 Region Hallands uppdrag Region Halland har uppdraget att verka för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god vård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionens verksamheter finansieras främst av skattemedel och styrs av politiskt tillsatta nämnder och styrelser. Vår vision är Halland bästa livsplatsen. Med bästa livsplatsen menar vi en plats där människor ges bästa möjliga förutsättningar att leva, arbeta, studera och driva företag. En del av dessa förutsättningar finns naturligt i Halland såsom närheten till hav och skog, liksom det strategiska läget mitt emellan Oslo och Köpenhamn. Andra förutsättningar behöver skapas eller förstärkas. Det kan handla om attraktiva boendemiljöer, om arbetstillfällen, bra kommunikationer och om möjlighet till livslångt lärande. Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. De flesta uppgifterna inom detta område har vi fått direkt från staten genom Lagen om regionalt utvecklingsansvar. Det handlar exempelvis om att ta fram viktiga styrdokument som regionalt utvecklingsprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan samt att fördela medel för tillväxtåtgärder och kulturanslag. Statligt reglerade uppdrag finns också inom kollektivtrafik, kultur och EU:s sammanhållningspolitik. Därtill kommer de uppgifter som Halland själv valt att prioritera i det regionala utvecklingsarbetet, exempelvis folkhälsa, högskolefrågor och miljö. Region Halland är ägare av Hallandstrafiken och ansvarar för planering och upphandling av kollektivtrafik i Halland med tåg, buss och serviceresor med bil. All trafik körs av privata entreprenörer. Regionen är också kollektivtrafikmyndighet med ansvar för att bl a ta fram ett långsiktigt trafikförsörjningsprogram. Som kollektivtrafikmyndighet får regionen nya möjligheter att planera för trafik över länsgränserna, i samarbete med omkringliggande län. Region Halland ansvarar även för kommunal omvärldsanalys, kommunal intressebevakning och kommunal samverkan. Verksamheten regleras i den överenskommelse om kommunberedning som antagits av de halländska kommunerna och Region Halland. Överenskommelsen är ett uttryck för viljan att gemensamt stärka utvecklingen i Halland. Hälso- och sjukvård är den största verksamheten inom Region Halland. Av den totala budgeten går cirka 90 procent till hälso- och sjukvård och nästan 80 procent av våra cirka 7 600 medarbetare är verksamma inom vården. 3

Vården bedrivs i regionens regi, av privata vårdgivare och av andra landsting och regioner. Regionen har alltså både rollen som ägare av vård i egen regi och som finansiär av övrig vård. Regionens uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvården regleras framför allt av Hälso- och sjukvårdslagen och Kommunallagen. Regionen ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland och se till att invånarna får en säker och jämlik vård med hög kvalitet utifrån sina behov. Ärende 20 1.2 Politisk styrning och roller Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige som väljs i direkta val. Regionfullmäktige fattar bland annat strategiska beslut om mål och policyer och fördelar de ekonomiska resurserna på en övergripande nivå. Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen. Styrelsen har ägaransvar för de driftnämnder som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans, att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och om att se till att alla nämnder och styrelser följer fullmäktiges beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under regionstyrelsen helhetsansvaret för att beställa hälso- och sjukvård i hela länet, oavsett utförare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen styr dels genom beslut om uppdrag, mål och ersättningar till driftnämnder och externa leverantörer, dels genom uppföljning. Driftnämnderna och de regionalt ägda bolagen ansvarar för att deras verksamhet drivs i enlighet med fullmäktiges mål och policyer. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ansvarar för att genomföra sina uppdrag med god ekonomi och hög kvalitet, och för att verksamheten är kostnadseffektiv. De har ett lokalt ansvar för arbetsgivarfrågor och personalförsörjnings-, personalplanerings- och arbetsmiljöfrågor. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ska efter regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens anvisningar lämna regelbundna rapporter om hur uppdragen genomförs och hur man bidrar till att uppfylla regionens mål. Lokal nämnd finns i varje kommun och verkar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, vari bland annat ingår att inventera och bedöma hallänningens behov av hälso- och sjukvård. Lokal nämnd har hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag att föra medborgardialoger med Hallands invånare och ideella organisationer. Lokala nämnder ska också föra dialog och samverka med kommunerna samt medverka till lokal förankring av politiska beslut. Utgångspunkten är det breda folkhälsoperspektivet. 4

1.3 Strategiska allianser Att utveckla en region är ett lagarbete. Region Halland har en viktig uppgift i att initiera och stödja samverkan och bana väg för strategiska samarbeten, både inom Halland och med vår omvärld. Region Halland och de halländska kommunerna har sedan länge en god samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet och hälso- och sjukvården. Genom Kommunberedningen ges möjlighet att samordna den lokala utvecklingen med den regionala och tillsammans satsar vi pengar för att kunna medfinansiera projekt inom EU:s olika program. Vi utarbetar också gemensamma lösningar inom exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. För de som behöver både regionala och kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser gäller det att i samverkan säkra vårdkedjan mellan den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala. Projekten Framtidens hemsjukvård och Trygg hemgång är pågående arbeten i detta syfte. För att ytterligare kunna främja utvecklingen av Halland behövs också samarbete med universitet och högskolor, liksom andra samhällsaktörer, som har påverkan på hur det är att leva och verka i Halland. Näringslivet och Arbetsförmedlingen är exempel på viktiga samarbetspartners för att kunna påverka tillväxten och utvecklingen av den halländska arbetsmarknaden. Hallands geografiska läge, mitt i det sydvästsvenska tillväxtområdet, gör det extra betydelsefullt med ett nära samarbete med våra grannregioner i Västra Götaland och Skåne. Många av våra frågor är gemensamma och tillsammans får vi större möjligheter att verka för en positiv utveckling vad gäller exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik och Sydsveriges attraktivitet. Tillsammans kan vi mera effektivt och med större tyngd bevaka invånarnas intressen. Det är också strategiskt viktigt att delta i de nationella satsningar som görs för att utveckla den svenska hälso- och sjukvården, till exempel tillämpningen av den gemensamma cancerstrategin och införandet av tjänster inom ehälsa. Resultatet blir delade kostnader och gemensamma standarder inom verksamheten. Region Halland ingår i både Södra och Västra sjukvårdsregionen, där samverkan sker för utveckling av den högspecialiserade vården. Ett nära samarbete med närliggande regioner/landsting är också av betydelse för vårdens utveckling och för ett optimalt nyttjande av samhällets resurser. Genom EU:s politik för regional tillväxt (den så kallade sammanhållningspolitiken) har Region Halland och andra halländska aktörer fått möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Sammanhållningspolitiken ger också möjligheter att delfinansiera genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, Halland bästa livsplatsen. Region Halland har ansvaret för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik. Tillsammans med andra regioner har vi uppdraget att delta i utformningen av de kommande programmen inom sammanhållnings-, landsbygds- och fiskeripolitiken. 5

Ärende 20 Genom att aktivt delta i detta programarbete ökar möjligheterna för Region Halland att få genomslag för sina politiska mål och prioriteringar. De EU-program som är aktuella för Halland är följande: Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige Regional plan för socialfonden i Västsverige Öresund/Kattegatt/Skagerrack programmet Nordsjöprogrammet Östersjöprogrammet Landsbygdsprogrammet inkl. Leader Fiskeriprogrammet 1.4 Budgetens roll Region Hallands övergripande styrdokumentet är den regionala utvecklingsstrategin, som bär samma namn som vår vision; Halland bästa livsplatsen. Strategin sätter upp långsiktiga mål för Hallands utveckling med år 2020 som tidshorisont. Den regionala utvecklingsstrategin är överordnad andra styrdokument som finns i form av planer och program inom exempelvis hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur, näringsliv och folkhälsa. Den ligger också till grund för de EUprogram som Region Halland medverkar i att ta fram. I juni 2011 antog regionfullmäktige Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Mål- och strategidokumentet betonar de delar som är strategiskt viktiga att genomföra under 2012 2015. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Budgeten ska även innehålla en ekonomisk plan för de två närmast följande åren efter budgetåret. I budgetdokumentet konkretiseras också de övergripande målen i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 och delmål sätts upp för det kommande verksamhetsåret. Här anges även hur delmålen ska följas upp. I 2013 års budgetprocess har regionstyrelsen fastställt övergripande planeringsförutsättningar för budget 2014 och plan för 2015-2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har, med utgångspunkt från givna planeringsförutsättningar, lämnat ett budgetförslag till regionstyrelsen för sitt ansvarsområde. Nästa nivå bland de strategiska styrdokumenten är regionstyrelsens och hälsooch sjukvårdsstyrelsens uppdrag till verksamheterna. 6

2. Med fokus på hållbar utveckling Arbetet för Hallands utveckling förutsätter att olika politikområden stödjer varandra och att det finns en gemensam syn på vad som är utvecklingens mål och syfte. Region Hallands verksamheter ska alltid sträva efter en hållbar utveckling som genomsyras av: Miljömässig hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet I allt arbete som regionen genomför ska de tre dimensionerna vägas in och beaktas. På vilket sätt bidrar detta till miljömässig hållbarhet? Till social hållbarhet? Till ekonomisk hållbarhet? 2.1 Regionens värdegrund Som en bas för Region Hallands förtroendevalda och medarbetare finns också regionens gemensamma värdegrund, Vi KAN, där K står för kompetens, A för ansvar och N för nytänkande. Ordet Vi betonar vikten av helhetstänkande och att vi agerar och känner oss som en organisation. 2.2 Hälsa en avgörande faktor En god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Därför är det viktigt att integrera folkhälsoaspekten i andra områden. De faktorer som påverkar vår hälsa utgör ett komplext pussel som berör många områden, exempelvis boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Ansvaret för hälsofrågorna delas av många, men Region Halland kan i kraft av det regionala ledarskapet initiera samarbeten med andra viktiga aktörer, såsom kommunerna, ideella organisationer och andra samhällsorgan. Det är väl känt att 7

tidiga insatser sparar både mänskligt lidande och stora samhällskostnader. Att hallänningarna är friska och att Halland uppfattas som en hälsoregion, stärker också bilden av att Halland är attraktivt att leva och bo i. Ärende 20 Hälsa på lika villkor Sverige och Halland har en god folkhälsa. Det märks genom en hög levnadsnivå och minskad dödlighet i ett flertal livsstilssjukdomar. Däremot är de sociala skillnaderna i folkhälsa fortfarande tydliga och hälsan har inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Främsta orsakerna till att utsatta grupper har en sämre hälsa är bristen på arbete och utbildning. Var man föds och växer upp har stor betydelse för hälsa och livslängd. Den ojämlika hälsan är alltså inte i första hand ett medicinskt problem utan en socialpolitisk fråga. Självrapporterade besvär av psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män och har ökat i yngre åldersgrupper sedan 1990-talet. Hälsa och socialt hållbar utveckling Ett nedsatt hälsotillstånd har betydelse för människors förmåga att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor, vilket ytterst blir en fråga om möjligheten till demokratiskt inflytande. En ökande ojämlikhet i hälsa är ett hot mot väsentliga samhälleliga mål. Det gäller i synnerhet i dagens och morgondagens kunskapssamhälle med ökande krav på människors kognitiva förmåga. Ojämlikhet i hälsa medför också kostnader för samhället. Ett nedsatt hälsotillstånd medför sämre förutsättningar att bidra till produktionen av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till uteblivna bidrag till bruttoregionalprodukten. Ojämlikhet i hälsa leder också till kontakter och insatser inom till exempel hälso och sjukvården, som kunde ha undvikits. En minskning av hälsoklyftorna är därför en förutsättning för en hållbar social utveckling. Hälsa och Arbete Ett bra arbetsliv, med väl fungerande arbetsvillkor, minskar den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa samt bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Det är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Förvärvsarbete är en viktig bas för människors identitet och sociala liv och för de flesta människor den huvudsakliga källan till försörjning. Att ha ett arbete har därmed ofta positiva effekter för hälsan. Utsatta individer bör ges förutsättningar och verktyg för att hålla sig kvar på, och återkomma till arbetsmarknaden. Detta med tanke på framtida arbetskraftbrist, men främst för att värna om individens hälsa. Att vara arbetslös eller att förlora arbetet ökar risken för bl a psykisk ohälsa. 8

Stärka det positiva Arbetet för socialt hållbar utveckling i Halland ska i första hand utgå från ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att fokus ligger på stärkande faktorer som sociala nätverk, goda livsmiljöer, ökad delaktighet samt hälso- och sjukvårdens livsstilsstöd i patientmötet. Hälsofrämjande arbete kan beskrivas som den process som ger människor möjligheter att själva öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan. Det finns också starka samband mellan utbildningsnivå, hälsa och medellivslängd. Sambanden gäller under hela livet, vilket visar på vikten av livslångt lärande. Kultur och hälsa Kulturens betydelse för människors hälsa, välfärd och välbefinnande är väl dokumenterad. I Region Hallands ansvar för den regionala kulturpolitiken ingår det att initiera, driva och stödja arbete som syftar till att utveckla kulturen som en resurs i regionens folkhälsoarbete. Hälsa i samhällsplaneringen Utifrån den regionala utvecklingsstrategin, Halland bästa livsplatsen, ska människors bodrömmar förverkligas genom att man vårdar och utvecklar boendeoch stadsmiljöer. I boendet och närmiljön finns det möjligheter att utveckla en hälsofrämjande boendemiljö och skapa förutsättningar för en meningsfull fritid. 9

Ärende 20 3. Förutsättningar och behov av utveckling 3.1 Regional tillväxt I Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ger staten Region Halland ansvaret för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling. Detta innebär att Region Halland ska utarbeta och samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Halland Bästa livsplatsen 2005-2020. Under 2012 påbörjades ett arbete med att ta fram en genomförandeplan för den regionala utvecklingsstrategin för perioden 2014-2020. Som underlag togs en Kunskapsplattform för Halland fram. Denna uppdaterar den omvärldsanalys som låg till grund för Bästa livsplatsen. Kunskapsplattformen konstaterar att Halland behöver stärka sin uppkoppling mot både städer i närområdet och snabbt växande tillväxtmarknader. Halland behöver även stärka kunskapsbasen i regionen och utveckla förmågan till nyskapande och innovation. Behovet av ett mer systematiskt arbete med att marknadsföra regionens fördelar lyfts också i plattformen. Med Kunskapsplattform för Halland som underlag identifierades följande utmaningar för Halland: Identifiera och ta tillvara innovationer Närma oss nya tillväxtmarknader Stärka den egna regionens tillväxt och närma oss andra tillväxtregioner i vår närhet Göra Halland mer känt Bredda kompetensen, stärka utbildning och kunskap Medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer Regional tillväxtpolitik består av flera olika delar. I Region Hallands mål- och strategidokument har arbetet delats upp på politikområdena Kommunikationer, Arbete och Boende. Även politikområdena Kunskap, Kultur, Vård och Miljö har kopplingar till regionalt tillväxtarbete. Kommunikationer Kollektivtrafiken i Halland står både inför en förnyelseutmaning och en ekonomisk utmaning. Den ekonomiska utmaningen består i att kunna mobilisera resurser att kunna växa i starka stråk, samtidigt som hela Halland erbjuds ett grundläggande trafikutbud. Fokus bör därför ligga på faktorer som ökar resandet och därmed intäkterna. En översyn av kollektivtrafiksystemet har påbörjats och ska fortsätta 2015-2016. Här består utmaningen i att, med beaktande av trafikförsörjningsprogrammets strategier 10

och mål, utveckla en kollektivtrafik för framtidens Halland som tillgodoser både dagens och morgondagens resbehov. Kollektivtrafiken och infrastrukturen har en gemensam uppgift i att utveckla en regional samhällsplanering tillsammans med kommunerna. Arbetet har påbörjats och berör sådana aspekter som kommun- och länsgränsöverskridande frågor, att koppla ihop de regionala utvecklingsplanerna med kommunernas fysiska planer samt att kartlägga kommunala utvecklingsambitioner. Region Halland har statens uppdrag att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. I arbetet med nationell och regional transportinfrastrukturplan har brister och behov i transportsystemet i Halland identifierats. För regionförstoring och ökad tillgänglighet till arbetsmarknader är satsning på järnväg som förbättrar pendlingsmöjligheterna helt avgörande. Ett hållbart transportsystem innebär även satsningar på attraktiva bytespunkter för busstrafiken, utbyggnad av cykelvägar och näringslivet behov av transporter på järnväg och till sjöss. Tillgång till bredband med hög hastighet är grundläggande i dagens samhälle. Förutsättningarna att bygga ut bredband varierar i Halland och det finns områden där det inte finns kommersiellt intresse. En ekonomisk utmaning är att stödja utbyggnaden på landsbygden. Arbete Att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag och fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken och därmed en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Den viktigaste förutsättningen för en fortsatt god utveckling av näringslivet i Halland är att det i regionen erbjuds goda grundförutsättningar för företagande. Det handlar om god tillgång till kompetent arbetskraft, om väl fungerande infrastruktur och kommunikationer och om en god kommunal service. Det handlar också om att stärka näringslivets innovationsförmåga, om att öka anställningsbarheten hos ungdomar och grupper långt ifrån arbetsmarknaden och om att främja ett ökat nyföretagande. Att regionen är attraktiv nog att locka spetskompetens och investeringar till regionen är också väsentligt. Boende En långvarig och omfattande inflyttning får med tiden flera positiva effekter. Underlaget för handel och tjänster ökar, befolkningens utbildnings och inkomstnivå påverkas positivt och näringslivet stimuleras av ökad köpkraft och tillgång till kompetens. Inflyttning leder också till att regionen berikas av en ökad mångfald, andra erfarenheter och andra värderingar som skapar dynamik i samhällsutvecklingen. Halland har de senaste årtiondena haft en mycket stark befolkningsutveckling, främst genom inflyttning. Av befolkningsökningen 2000-2010 var hela 83 procent 11

flyttningsöverskott och 17 procent födelseöverskott. Den största gruppen inflyttare till Halland är barnfamiljer. En viktig del för att attrahera inflyttare är att erbjuda goda livs- och boendemiljöer. Region Halland ansvarar för områden som har direkt koppling till utveckling av attraktiva och hållbara boendemiljöerna, främst kollektivtrafik och folkhälsa. Regionen rapporterar också till Boverket hur det regionala tillväxtarbetet samordnas med kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med kommunerna göra insatser för att främja inflyttning och skapande av goda boendemiljöer. Ärende 20 12

3.2 Hälso- och sjukvård Förutsättningar och behov i Halland Region Halland har en ökande och allt äldre befolkning. Befolkningstillväxten är störst i de norra länsdelarna och i åldersgruppen över 65 år. I ett nationellt perspektiv har Halland utmärkt sig för god folkhälsa, låga sjukvårdskostnader och god tillgänglighet till vård. Detta avspeglar sig i nöjda patienter vid enkätundersökningar. Hälso- och sjukvården i Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna. För att uppnå denna strävan och möta framtidens vårdbehov krävs ett hälsofrämjande perspektiv och aktiviteter från flera samhällsaktörer. Hälsan är idag inte jämt fördelad i befolkningen, vare sig inom eller mellan kommunerna. Det behövs ett proaktivt arbete med insatser som är riktade mot både individer och mot de strukturer som finns i samhället. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minska sjukdomsbördan är angeläget. Den demografiska utvecklingen, nya medicinska möjligheter och den goda tillgängligheten till vård har sannolikt samtliga bidragit till ökad vårdkonsumtion och allt större volymer producerad vård. Den årliga volymtillväxten har varit cirka två procent. Detta har medfört stigande kostnader framför allt inom den sjukhusanslutna specialistvården. Nya kostsamma, men för patienterna värdefulla, läkemedelsbehandlingar vid svåra sjukdomar har bidragit. Merparten av inneliggande (över natten) patienter har sökt akut, bara en lite andel (16%) är planerad vård. Den största delen planerad vård sker dagtid, vilket bidrar till resurseffektivitet samtidigt som många patienter kan tas omhand. Akuta inläggningar domineras av äldre personer med ofta multipla invärtes sjukdomar och omfattande medicinering. En av fem patienter äldre än 65 år blir återinlagd inom 30 dagar, varför ett långsiktigt arbete pågår för att minska återinläggningarna. Genom att utveckla utskrivningsprocessen och förbättra övertagandet av patienten i vårdvalet och kommunerna kan individens behov mötas tidigare. Detta ger en kvalitetsförbättring för denna patientkategori samtidigt som resurser frigörs för att kunna hantera en framtida volymökning. I dag utförs 60% av planerade operationer på operationsavdelningarna över dagen utan inläggning på sjukhus, vilket avsevärt minskat behoven av vårdplatser. Arbete med att korta vårdtiderna sker både genom bättre planering med intag på operationsdagens morgon samt att andelen operationer som inte kräver operationsavdelningens resurser och som kan utföras på de öppna 13

specialistmottagningarna ökar. Detta ger nya utmaningar i att planera flödet för dessa patienter då det idag finns begränsade möjligheter för detta flöde och det kräver en strukturöversyn. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökande vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Ärende 20 Innovativ hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården innehåller en god bas för att utveckla innovationer inom vård och omsorg. Genom samverkan med företag, som får möjlighet att utveckla och testa produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar inom vård och omsorg kan kvalitet och effektivitet stärkas. Utveckling av e-hälsotjänster är ett viktigt innovativt arbete för att skapa en modern, säker och tillgänglig vård, som utgår från befolkningens och patienternas behov. Behov av utveckling Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras för att skapa en jämlik vård. Tillgängligheten ska vara likvärdig över hela länet. Arbetet med att identifiera dem med störst behov och på ett strukturerat sätt erbjuda riktade insatser behöver fortsätta. En ökande och allt äldre befolkning med växande vårdbehov har medfört en ökning av vårdkonsumtionen. Bidragande är den medicinska utvecklingen med nya möjligheter och sannolikt också den höga tillgängligheten. Olika åtgärder behöver vidtas för att möta denna konsumtionsökning. Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet kan bidra till att möta den kostnadsutveckling som volymökningarna medför. Koncentration av specialiserad dygnetruntvård till färre utbudspunkter i kombination med en över ytan väl utbyggd nära vård kan innebära såväl lägre kostnader som fortsatt god tillgänglighet. Kvalitetsarbetet behöver utvecklas ytterligare i syfte att undvika onödigt lidande, men också för att hålla kvalitetsbristkostnaderna nere. Rehabiliteringsprocessen efter sjukhusvård behöver utvecklas och bli likvärdig i länet. FoU i regionens regi skall vara en viktig resurs för såväl förbättringsarbetet i vården som mer specifik klinisk forskning. Det är angeläget att Region Halland deltar i nationella studier för att utvärdera nya behandlings- eller screeningmetoder. Den utveckling som, i nationell samverkan, sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. För att snarast tillgodogöra sig redan gjorda investeringar behöver införandet av dessa tjänster fortsättas och påskyndas. 14

Metoderna för behovsanalys, uppdragsformulering till vårdgivarna, resultat- och kvalitetsuppföljning samt ersättning behöver vidareutvecklas i syfte att säkerställa styrning och måluppfyllelse i hälso- och sjukvården. Detta är ett pågående kontinuerligt arbete. Genomförandet av ett ökat vårdval inom specialiserad öppenvård bör göras i samklang med eventuella planerade strukturella förändringar. Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och förebyggande, säker, köfri och utgå från invånarnas behov. Vården ska ges utifrån bäst kända kunskap och vara processorienterad, så att patienten får ett gott bemötande och en smidig väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Arbetet med att utveckla kvaliteten i vården måste bedrivas kontinuerligt. Utvecklingen mot att invånarna ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov tillgodosett i den nära vården ska fortsätta. Nu pågår utveckling av ett utökat vårdvalssystem, där även specialiserad öppenvård, som inte kräver sjukhusens resurser, kan ingå. En utökad vårdvalsmodell ska stärka invånarnas rätt att välja, även inom den specialiserade öppenvården, samtidigt som tillgänglighet och kvalitet ska öka. Vård och behandling ska vara säker och hålla hög kvalitet. Kompetens kring behandlingar ska samlas så att vården utförs systematiskt och standardiserat så långt det är möjligt. Hälso- och sjukvården i Region Halland ska följa nationella riktlinjer. Vården på sjukhusen ska planeras optimalt så att patienterna får vård smidigt, med korta väntetider. Samarbetet mellan slutenvård på sjukhusen och öppenvård i såväl närsjukvård som specialistvård samt kommunernas vård och omsorg ska präglas av samverkan och tydliga flöden med patientens fokus. Varje aktör tar ansvar för sin del på ett sätt som underlättar för övriga parter och säkrar att vården ges på rätt nivå. Samverkan kring rehabiliteringsprocessen är ett utvecklingsområde, som kräver insatser under de närmaste åren. För att göra det möjligt med tidiga insatser i alla åldrar, ska olika riskgrupper identifieras. Det kräver ett sammanhållet system där olika aktörer är medskapare. Screening och förebyggande insatser avseende hört blodtryck, benskörhet och pulsåderbråck kan bidra till färre insjuknade och därmed mindre vårdbehov. Patienternas möjlighet till delaktighet i den egna vården ska stärkas. Patient och anhöriga ska bjudas in till dialog avseende sjukdom, behandling och de olika altenativ som finns att erbjuda. Dialogen ska föras så att den möter patientens behov av information och stöd till beslut. Enförbättring av möjligheter till detta är införandet av e-hälsotjänster, som utvecklats i nationell samverkan med finansiering från landstingen. 15

Regionens ansvar som finansiär ska stärkas genom utvecklad uppföljning av vården med ett ökat fokus på kvalitet och resultat. Ett arbete med framtagande av mål och indikatorer för Hälso- och sjukvårdens kvalitet pågår för att stärka detta kontinuerligt pågående arbete. Ärende 20 En sjukvårdsstruktur för kvalitet och effektivitet För att möta framtiden och ha en plattform för fortsatt gynnsam kvalitetsutveckling och möjlighet att möta framtidens behov av hälso- och sjukvård krävs kontinuerligt förbättrings- och kvalitetsarbete med kostnader i fokus. Hösten 2012 antogs en politisk målbild för framtidens hälso- och sjukvård. Målen handlar om att skapa möjligheter att möta den snabba medicinska och tekniska utvecklingen, upprätthålla kompetens även inom mindre specialiteter, kunna behålla och attrahera rätt medarbetare och ge möjligheter för patienter och närstående att vara mer delaktiga i vården. Det handlar om att ge en fortsatt säker vård av hög kvalitet med tanke på omvärldsförändringar. Detta förutsätter en ekonomi i balans. Utredningar om framtidens hälso- och sjukvård Olika utredningar, interna och externa, har pekat på svårigheten att spara pengar genom att ytterligare slimma den halländska sjukvården som är bland de mest kostnadseffektiva i landet. Frågor om kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och kostnader talar för en framtida ökad uppdelning av akut och planerad vård. Hallands sjukhus både i Halmstad och Varberg står inför stora och delvis akuta behov av investeringar. För att klara detta är ett långsiktigt inriktningsbeslut avgörande Många faktorer driver på utvecklingen. En snabbt ökande konsumtion av vård, en snabb medicinsk och teknisk utveckling och en ökad specialisering leder på sikt till svårigheter, att på flera ställen, upprätthålla hög kompetens och kvalitet inom de mindre specialiteterna. Utredningen beskriver vikten av att alltmer vård koncentreras för att behålla och utveckla kompetens och kvalitet. Utredningen visar att den halländska vården på sikt är beroende av en uppdelning i planerad och akut vård. Detta för att i första hand kunna svara mot framtidens kvalitets- och kompetenskrav och möta den växande och åldrande befolkningens framtida vårdbehov, men även för att säkerställa en så resurseffektiv vård som möjligt. Den medicinska utvecklingen går mot en allt starkare subspecialisering. Redan idag finns svårigheter med att inom vissa mindre specialiteter upprätthålla kompetens på två sjukhus. Medicinskt bedöms det inte föreligga några risker med koncentration av delar av vårdutbudet, utan det möjliggör istället kvalitets- och kompetensutveckling. Att på sikt dela upp planerad och akut vård står inte heller i motsatsförhållande till att kunna tillgodose den vård som patienterna behöver ofta. När det gäller patientvolymerna inom intensiv- och hjärtintensivvård, samt förlossnings- och neonatalvård kan en koncentration medföra förbättrad 16

verksamhetsutveckling, kompetenssäkring och kvalitet. För invånaren är ett vårdtillfälle inom den akuta vården något som förhoppningsvis endast inträffar någon gång i livet. Kvalitet i given vård är därför viktigare än geografisk närhet. Ärende 20 Politiska överväganden I Region Halland pågår redan en nivåstrukturering i vården, som innebär att det som görs sällan koncentreras till en utbudspunkt av kvalitetsskäl. Den vård som omfattar en stor del av befolkningen, och står för stora patientvolymer, bör även i framtiden ges vid mer än en utbudspunkt. Ett fortsatt arbete med nivåstrukturering är på sikt beroende av att den akuta specialiserade vården koncentreras ytterligare. Arbetet kommer att intensifieras för att komma fram till en långsiktig målbild för den framtida halländska sjukvården. Denna målbild är också viktig för ställningstagande till aktuella och kommande fastighetsinvesteringar. Kostnaderna för läkemedel utgör mer än tio procent av Region Hallands utgifter. Här krävs ett kontinuerligt arbete med behandlingsrekommendationer, upphandling och uppföljning. Inom samtliga stödfunktioner är det angeläget att ta vara på de möjligheter regionens storlek ger vid upphandlingar och organisation av administrativ service. 17

3.3 Ekonomiska förutsättningar Budget 2014 baseras, vad gäller övergripande ekonomiska förutsättningar, på det makroscenario som presenterades av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) i april 2013. När regionstyrelsen fastställde Planeringsförutsättningar för budget och plan 2014-2016 (2013-03-20) baserades de ekonomiska beräkningarna på SKL:s planeringsförutsättningar i februari 2013. De uppdaterade planeringsförutsättningarna i april har medfört vissa justeringar i indexeringen för pris- och löneuppräkning och därmed i viss utsträckning förändrat de ekonomiska ramarna för styrelser och nämnder. Makroantagande Det går tungt för världsekonomin och under fjärde kvartalet 2012 var det extra trögt. I stora delar av Europa backade BNP och i USA skedde en påtaglig inbromsning. Bakgrunden till den svaga utvecklingen är den förnyade oron kring skuldproblemen i euroområdet som blossade upp tidigare under året. Framtidsutsikterna har sedan dess ljusnat något och tilltron till att eurokrisen ska kunna lösas under ordnade former har ökat. Trots fortsatt omfattande konjunkturella och strukturella problem har riskviljan på de finansiella marknaderna ökat, med stigande aktiekurser som följd. Ränteskillnaderna mellan olika länder har minskat, samtidigt som företag och hushåll uttalar sig mer hoppfullt om framtiden. Dessa och liknande positiva tendenser kan märkas på flera håll i världen. Utmaningarna på det globala planet kommer trots det att vara omfattande framöver. Återkommande oro och nya bakslag i den internationella konjunkturen ska inte uteslutas. Därför räknar vi med att den internationella tillväxten sammantaget blir fortsatt låg under 2013. Nästa år ser förutsättningarna något ljusare ut, men även 2014 blir ett år med låg eller i bästa fall måttlig tillväxt i stora delar av Europa. Diagram 1. Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 18

* Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. *** BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetslösheten förväntas i stort sett vara oförändrad 2013, men beräknas med början 2014 gradvis minska till 6,5 procent. Diagram 2. Arbetslöshet. Procent av arbetskraften Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. I ett långt perspektiv framstår skatteunderlagets utveckling under perioden 2012 till 2016 som relativt god, särskilt den reala utvecklingen. Efter en ganska stark nominell ökning under 2012 bromsar skatteunderlagstillväxten in 2013 och 2014 innan den åter accelererar. Tabell 1. Utvecklingen av skatteunderlaget enligt olika definitioner och av priset på kommunernas och regionernas/landstingens kostnader Procentuell förändring 19

Ärende 20 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Underliggande och realt skatteunderlag följer likartat mönster under nästan hela perioden. Större löneökningar 2016 drar upp både nominellt skatteunderlag och priset på sektorns kostnader, därför blir det inte någon real effekt. Region Hallands situation till och med 2012 Under de senaste åren har Sveriges landsting och regioners resultat påverkats kraftigt av tillfälliga poster. År 2012 gjordes en återbetalningen av premier från AFA Försäkring och år 2011 sänktes Rips-räntan (den ränta som används för att nuvärdesberäkna pensionsskulden). En motsvarande sänkning av räntan kommer att ske även 2013. Tillfälliga tillskott är förstås alltid välkomna men de kan försvåra den ekonomiska styrningen i regionen. För förtroendevalda och verksamhetsföreträdare blir det svårare att motivera och genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar då siffran på sista raden i bokslutet inte riktigt speglar det ekonomiska läget. Utmärkande för senare år har varit återkommande problem med att nå en ekonomi i balans i den specialiserade somatiska vården. Kostnadsökningarna har varit betydande, vilket till viss del kan förklaras av ökande volymer och ökad vårdtyngd. Andelen av befolkningen som är över 65 år ökar stadigt. De åtgärder som vidtagits för att möta kostnadsökningarna har inte gett de effekter som behövts. Regionens avtal med kommunerna om hemsjukvård har också visat sig kosta betydligt mer än vad som beräknades vid avtalets tecknande. Även 2012 års resultat är svagt, trots högre skatteintäkter än vad som förutsågs inför året. Tabell 2. Region Halland - Ekonomiskt resultat, nettokostnad och soliditet. Mätvärde Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet Nettokostnadsandel Nettokostnadsandel - långsiktigt mål Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner Soliditet inkl ansvarsförbindelse pensioner - långsiktigt mål Andel invånare 65 år och äldre 20 Enhet Mnkr Mnkr % % % % % 2007 230,6 230,5 96,0 99,0-4,9 >0 18,3 2008-27,2 52,1 100,5 99,0-6,3 >0 18,7 2009-9,8-91,9 100,2 99,0-7,3 >0 19,1 2010 154,7 154,0 97,6 99,0-2,8 >0 19,6 2011-114,9 24,2 101,7 99,0-9,7 >0 20,1 2012 85,0 85,0 98,8 99,0-8,4 >0 20,5

21 Ärende 20

Ekonomiska bedömningar 2013 Region Hallands resultat för helåret 2013 beräknas efter 3 månader till cirka - 85 miljoner kronor (mnkr), vilket är 96 mnkr sämre än budget. Resultatet för hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarsområde prognostiseras till cirka -58 mnkr och resultatet för regionstyrelsen ansvarsområde till cirka -27 mnkr. Region Halland bedömer att AFA Försäkring är fortsatt överkonsoliderat och att återbetalningar borde ske till kommuner och landsting både år 2013 och 2014. För 2013 förväntas det handla om cirka 90 miljoner kronor, vilket dock inte är inräknat i det beräknade resultatet ovan. Det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin innebär att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänks. Effekten av sänkningen blir dels en finansiell kostnad 2013 om cirka 200 mnkr, dels högre kostnader för personalomkostnader/arbetsgivaravgifter under 2014 och framåt. Effekten 2013 hanteras utanför balanskravet och är inte medräknad i det beräknade resultatet. Region Halland har 2013 tio målområden med sammanlagt 35 delmål enligt Mål och Budget 2013. Målen och delmålen är en del av verksamheten och utgör färdriktning och grund för arbetet i Region Halland. En bit in i 2013 ser prognosen för måluppfyllelsen ut enligt nedan. Diagram 3. Prognos måluppfyllelse för regionens samtliga mål, 2013. 22

Ärende 20 Ekonomiska bedömningar 2014 2016 På lång sikt har kostnaderna i fasta priser ökat i takt med demografi, plus en procent per år. Detta förhållande stämmer bra även under den senaste tioårsperioden. Att kostnaderna ökar med en procent utöver demografin kan till exempel bero på kvalitetsförbättringar eller nya behandlingar. Utöver detta ökar kostnader till följd av ökade löner och priser, som under den senaste tioårsperioden har ökat med mellan 1,6 och 3,2 procent. Den generella prisökningen beräknas ta fart i takt med återhämtningen i samhällsekonomin. År 2016 beräknas prisökningarna vara uppe i cirka 3 procent. För åren 2013 2016 beräknas samma löneutveckling i regioner och landsting som för arbetsmarknaden i stort. De föreslagna förändringarna i kostnadsutjämningssystemet för regioner och landsting påverkar Region Halland negativt. För 2014 handlar det om -77 miljoner kronor och 2015 och framåt om -142 miljoner kronor. Förändringen har räknats med i budget och plan, eftersom regeringen förväntas att fatta beslut om förändringen under 2013, med genomförande från och med 2014. I budgetförutsättningarna har det räknats med en förväntad återbetalning från AFA Försäkring om 70 miljoner kronor 2014. Tabell 3. Nyckeltal för regionernas/landstingens ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Anm: FP = fasta priser, LP = löpande priser. *Inkl. Skatteväxling 2013 för hemsjukvård, -4 öre på skattesatsen. ** Rensat för effekten av skatteväxling 2012 och 2013. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Under den senaste tioårsperioden har skatteunderlaget inte räckt till för att finansiera de kostnadsökningar som regioner och landsting ansett nödvändiga. Istället har regionerna och landstingen delat på ansvaret med staten. Regioner och 23

landsting har höjt skatten med 42 öre och statsbidragen har i genomsnitt ökat med flera procentenheter utöver skatteunderlagsökningen. För att möta de kommande årens utmaningar måste förbättrings- och effektiviseringsarbetet fortsätta inom regionens verksamheter. Ärende 20 Tabell 4. Region Halland. Ekonomiska nyckeltal 2014-2016 Mätvärde Enhet 2009-2013 2014 2015 2016 Skatteunderlagsutveckling % 3,2 4,0 4,7 Pris- o löneindex lt, SKL % 2,4 1,8 2,8 Resultat mnkr 18,4 0,0 0,0 Nettokostnadsandel (NKA) % 99,8 100,0 100,0 Långsiktigt mål NKA - genomsnitt % 99,0 99,0 99,0 NKA genomsnitt 2009-2013 % 99,9 Nettokostnadsutveckling % 1,2 2,5 3,7 Soliditet % -14,8-13,9-13,3 Långsiktigt soliditetsmål % >0 >0 >0 Självfinansieringsgrad av investeringar % 67 64 60 Intäktsutv skatter o statsb/utjämning % 1,0 2,6 4,0 För att kunna finansiera verksamheternas bedömda behov av ekonomiska resurser 2014 måste de medverka till kostnadsreducerande åtgärder. Denna generella åtgärd motsvarar i princip beräknad pris- och löneuppräkning för 2014, med vissa undantag. Ett av undantagen från denna generella åtgärd är Hallands sjukhus på grund av de redan pågående kraven på kostnadsreduceringar för att uppnå ekonomisk balans. Ett annat exempel är för särskilda anslag kopplade till avtal med reglerade indexeringar. Resultat, nettokostnadsutveckling och självfinansieringsgrad av investeringar förutsätter kostnadsreduceringar 2015 respektive 2016 med 130 respektive 175 miljoner kronor. 24

4. Mål och delmål 2014 I Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 anges de mål och strategier som regionen ska fokusera på under mandatperioden. Målen omfattar inte all verksamhet utan pekar ut de områden som vi tror har störst betydelse för Hallands och Region Hallands utveckling. Tillsammans ska målen bidra till att vi närmar oss regionens vision om Halland bästa livsplatsen. I det årliga mål- och budgetdokumentet specificeras delmål, utifrån de övergripande målen, som ska uppnås under året. Uppföljningen av delmålen redovisas i delårsuppföljningar och i årsbokslutet. I årets mål- och budgetdokument har även två nya huvudmål lagts till under målområde Kommunikationer. Dessa tillförs alltså Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. 4.1 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål 2012 2015: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål 1 2014: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år. Uppföljning av delmålet: Statistik från försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Delmål 2 2014: Ohälsan ska minska i Halland. Uppföljning av delmålet: Statistik från försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. 25

Exempel på fokusområden 2014 kopplade till målområde Hälsa Region Hallands lokala nämnder har som övergripande uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa, utifrån invånarnas behov. Nämnderna tilldelas under 2014 cirka 12 miljoner kronor för sitt arbete. 4.2 Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälsooch sjukvården. Mål 2012-2015 Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Delmål 1 2014: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Uppföljning av delmålet: Beskrivning av metod och arbetssätt samt genomförda insatser och resultat. Delmål 2 2014: Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Uppföljning av delmålet: Uppföljning görs med hjälp av tillgänglighetsstatistik, öppna jämförelser och kvalitetsregister. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården. Delmål 1 2014: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. Uppföljning av delmålet: Följa utvecklingsarbetet inom vår verksamhet. Mäta antal resultat som är tillgängliga för invånarna. Delmål 2 2014: Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa. 26

Uppföljning av delmålet: Redovisning av vilka tjänster som driftsatts inom e-hälsa. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Delmål 1 2014: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av samtliga satsningar avseende deltagande, resultat och erhållna stimulansmedel av möjliga. Delmål 2 2014: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2013 genom ständig förbättring. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av resultat via de nationella kvalitetsregistren och Öppna jämförelser Delmål 3 2014: Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av uppdragen till respektive driftnämnder Exempel på fokusområden 2014 kopplade till målområde Vård Kvalitetsprojektet. Ett projekt ska genomföras för att skapa ett sammanhållet kvalitetsarbete inom regionen. På kort sikt ska varje verksamhet fokusera på ett område med stor potential att minska kvalitetsbristkostnader. På lång sikt ska ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete, med stöd av regiongemensam metodik, bidra till att öka kvaliteten och minska kvalitetsbristkostnader. Minska återinläggningar. Region Halland deltar i ett nationellt projekt, i samverkan med andra landsting/regioner och Health Navigator, med syftet att identifiera dem med risk för akuta återinläggningar och genom riktade insatser minska dessa. Ett utökat vårdval. Införandet av ett utökat vårdvalssystem planeras ske under 2014. I det nya systemet omfattas även öppenvård som inte kräver sjukhusens resurser. En utökad vårdvalsmodell ska stärka invånarnas rätt att välja, även inom 27

den specialiserade öppenvården, samtidigt som tillgängligheten och kvaliteten ska öka. Hemsjukvårdsprojektet. Förslag till en länsövergripande modell för hemsjukvård i Halland har tagits fram under 2013, i samverkan mellan kommuner och Region Halland. Nu fortsätter arbetet med beslut om modell, styrform för densamma och implementering. Ärende 20 28