Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden



Relevanta dokument
Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO )

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik


Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Statsrådets principbeslut

Den finska välfärdsmodellen

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Korporationernas tid är förbi I Finland finns arbetsgivarföretag: Finlands förnyelse lyckas inte utan företag

Arbetspension för arbete!

Finlands förnyelse lyckas inte utan företag


HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

Kommittédirektiv. Den svenska exportens utveckling. Dir. 2007:101. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi

Økonomisk institutt, UiO

Arbetspension för arbete

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

Så här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64

Så här blir du företagare

Inkomstregistret en nationell elektronisk databas

Makroekonomi med mikrofundament

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Vi rekommenderar att du skriver ut webbskolans instruktioner, eftersom bildtexterna är tydligare på papper.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

Företagspolitik i en nordisk kontext

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Basinkomstexperimentet i Finland

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

FÖRSTÄRKT JOBBSKAPANDE I KALMAR LÄN

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

Ekonomisk utveckling och fysisk planering

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL ( )

Varför lämnar lärarna yrket?

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Tehys kommunalvalsteman Bäst att rösta nu för god vård

Vi vill investera i Sverige

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Pressträff. Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december John Hassler: Ordförande

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Information till undersökningsdeltagare

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Körkort för ett hållbart (arbets)liv!! Mikael Rehnberg Bättre Arbetsmiljö AB

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018

Sammanfattande rapport

om ändring av 98 och 140 i landskapslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i landskapslagen ( / ) 98 2 mom. och mom.

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)

SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Transkript:

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel mellan välfärd och ekonomi Informationsbehov inom och från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arkitekturen av de nuvarande informationsproducenterna och deras uppgifter samt samordningen av deras verksamhet inom Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1

Samspel mellan välfärd och ekonomi Regeringarnas viktigaste uppgift i Norden är att uppnå hög sysselsättning till exempel i Finland 75 procent och i Sverige 80 procent. Vid sidan om de kvantitativa målen betonas arbetets produktivitet och hela Nordens konkurrenskraft på världsmarknaderna. Vår arbetskraft är tvungen att vara i gott skick för att locka investeringar till Norden trots att Norden åldras. Förutsättningen för att målen uppnås är att både den ekonomiska och sociala politikens resursurval används på ett övergripande sätt Den sociala tryggheten stöder aktivt sysselsättning och ekonomisk tillväxt 2

Befolkning i åldern 15-70 efter verksamhet och ålder i finland år 2003, %, män (arbetskraftsundersökning) 100 90 80 70 60 % ålderspensionärer arbetsoförmögna arbetslöshetspensionä rer i hushållsarbete 50 40 30 20 10 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 ÅLDER studerande och värnpliktiga latent arbetssökande och andra arbetslösa sysselsatta MÅLSATT SYSSELSÄTTNING Befolkning i åldern 15-70 efter verksamhet och older i finland år 2003, %, kvinnor (arbetskrafsundersökning) 100 % ålderspensionärer 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 ÅLDER arbetsoförmögna arbetslöshetspensionäre r i hushållsarbete studerande och värnpliktiga latent arbetssökande och andra arbetslösa sysselsatta MÅLSATT SYSSELSÄTTNING 3

Produktivitet Den ekonomiska tillväxten är beroende av arbetskraft, kapital och teknologisk utveckling. Den sista faktorn förklaras 80 procent av tillväxten och volymmässiga ändringar i arbetskraft och kapital förklaras resten. Sådana kalkyler gjorde vi på sjuttiotalet med Cobb-Douglas produktionsfunktionen. Teknologisk utveckling var given utifrån. Tiden representerade teknologisk utveckling. Problemet var att vi inte kunde förklara 80 procent av tillväxten. Om kapitalet indelas materiellt, mänskligt och socialt kapital, hoppar vi inne i den endogena ekonomisk tillväxtteorin. Välfärdspolitiken social- och hälsopolitiken, utbildingspolitiken är inkluderad inom den endogena tillväxtteorien. Frågan lyder hur välfärdspolitiken påverkar mänskligt och socialt kapital. Hälsa och humankapital FÖRETAGE KAPITAL ARBETE ARBETSTAGAREN ARBETSTID FRITID FAMILJEN VARDAGSTID Lön och andra ersättningar Välfärd Hälsofrämjande aktiviteter Familjepolitik Företagshälsovård Hälsofrämjande Arbetsmiljö Intern företagsutbildning Hälsa Yrkesskicklighet Välbefinnande Produktivitet Inlärning/utbildning Sociala kontakter Familjemedlemmars ömsesidigt ansvar - Kärnuppgifter 4

Centrala relationerna mellan välfärden och ekonomi Producerat kapital (fysiskt kapital och immateriell kunskap) Naturtillgångar Social sårbarhet Mänskliga och sociala kunskaper Människors välbefinnande BNP Humankapital (inlärning och hälsa) Socialt kapital Politiska, institutionala institutionella och rättsliga ramer ramar Ekonomiskt välbefinnande Slutsats Om vi inte vet olika offentliga utgiftsgruppens inverkan på den ekonomiska tillväxten (allokerings effekt), kan vi inte kalkylera trade-off mellan taxeringens negativa verkningar på marknaderna och välfärdspolitikens gynnsamma effekter på tillväxt och Nordens konkurrensförmåga. Hur påverkar välfärdspolitiken arbetstagarens välfärd, hälsa, yrkesskicklighet och välfinnande. Hur ser det ut som förbättringen av produktivitet. Arbetskraft av god kvalitet lockar investeringar och därmed främjar att uppnå hög sysselsättningen. 5

Verksamhetsmiljön för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Tillstånd Förhållanden Välfärd Befolkningen Övriga världen Utkomst Inkomstskydds förmåner Hälsa Social- och hälsovårds tjänster Behov Verksamheter System Resurser Politiker Experter Institutioner Kontext Respons & Utvärdering Centrala informationsproducenter inom förvaltningsområdet för social- och hälsovården Allmänna uppgifter om befolkningen och levnadsförhållanden <Statistikcentralen Finland> Välfärd <Stakes, Statistikcentralen Finland> Social- och hälsovårdstjänster <Stakes, FPA> Utkomstskyddsförmåner <FPA, Pensionsskyddscentralen, Stakes, Statskontoret, Försäkringsinspektionen, Statistikcentralen > Hälsa <Folkhälsoinstitutet, FPA, Institutet för arbetshygien, Stakes> Därtill produceras information av medborgarorganisationer, forskningsinstitut och universitet. 6