Isvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 3 Lärarhandledning till ISVETT 1
Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper i hur de ska uppträda vid vatten och isar. Dessutom vill vi att barnen ska få kunskap i att hjälpa en medmänniska i nöd, att rädda liv. Vi vill med Barnens Livräddningsskola ge er ett pedagogiskt material som kan bidra till att aktivera eleverna. Från och med den 1 september 2007 gäller nya tydligare mål i skolans läroplan för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven ska: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Välkommen till Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningssskola består av 3 häften. Pedagogisk utformning, Tove Svea Madland, teckningar, Anita Vårnarveit efter en idé från Norges Livredningsselskap. 2010 Svenska Livräddningssällskapet, Spångavägen 47, 168 75 Bromma, tel 08-654 18 30, telefax 08-651 81 10, www.svenskalivraddningssallskapet.se. Det går bra att citera materialet om källan anges. Vid kopiering ska alltid tillstånd begäras från Svenska Livräddningssällskapet. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, Strålsäkerhetsmyndigheten, SweBoat och Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet. 2 Lärarhandledning till ISVETT
Barnens Livräddningsskola Barnens Livräddningsskola består av tre häften med tillhörande lärarhandledningar. Badvett klass 1, Vattenlivräddning, fria luftvägar, larmning, uppträdande vid vatten och solvett. Båtvett klass 2, Båtvett och sjökunskap Isvett klass 3, Issäkerhet och islivräddning Barnens Livräddningsskola distribueras helt kostnadsfritt av Svenska Livräddningssällskapet till alla elever i klasserna 1, 2 och 3. Lätt och roligt Hur materialet ska användas bestäms av varje skola. För att underlätta undervisningen finns det en lärarhandledning framtagen till varje häfte. Efter det att klassen har gått igenom Barnens Livräddningsskola kan eleverna ta med sig materialet hem. Häftena är utformade för att även kunna användas även i hemmet tillsammans med syskon och föräldrar. Målsättningen med isvett Att skapa förståelse för att det kan vara farligt att vara på isen. Att barn ska förstå varför de inte ska ge sig ut på isen utan någon vuxen i sällskap. Att ge kunskap om vilken utrustning man ska ha med sig på isen. Att ge kunskap om hur man kan hjälpa någon som hamnat i en isvak. Att känna till hur man själv ska bete sig om man hamnat i en isvak. Lärarhandledning till ISVETT 3
Lärarhandledningen Denna handledning har tagits fram för att underlätta lektionsplanering och genomgång med eleverna i klassen. Handledningen ger steg för steg förslag till hur man kan uppnå målen för undervisningen. I vänsterspalten finns frågeställningar och i högerspalten text och faktauppgifter. Genom att följa anvisningarna i vänsterspalten kan man enkelt och utan större förkunskaper gå igenom materialet med klassen. I slutet av lärarhandledningen finns tips och ideer om ni vill utveckla och omsätta den inhämtade kunskapen praktiskt i skolan, simhallen eller utomhusbadet. Gå igenom häftet. Förberedelser Se till att ni fått tillräckligt antal elevhäften för er klass. (Antalet bygger på de uppgifter som skolan meddelat SLS). Förbered eleverna på lektionen genom att fråga om de har isdubbar, ispik eller räddningslina hemma. Be några elever ta med sig utrustningen till skolan för att kunna visa på lektionen. I lärarhandledningen finns på sidorna 10-11 en illustration som beskriver faran med att komma långt ut på isen. På sidan 18 finns en test som eleverna kan ta med hem och låta sina syskon och föräldrar pröva sina kunskaper på. Kopiera gärna dessa sidor för att kunna dela ut till eleverna. Tidsåtgång med klassen: 90-120 minuter. Studiedag Svenska Livräddningssällskapet kan erbjuda skolan en genomgång av innehållet i Barnens Livräddningsskola. Genomgången tar cirka två timmar och då går vi igenom hela Barnens Livräddningsskola samt genomför en del praktiska övningar. Kursen syftar till att göra dig som lärare säkrare när du ska arbeta med materialet i klassen. Anmälan gör du till Svenska Livräddningssällskapets länsförbund. Telefonnummer och adress kan du finna på SLS hemsida, www.svenskalivraddningssallskapet.se eller om du ringer till SLS centrala kansli 08-654 18 30. 4 Lärarhandledning till ISVETT
Repetition av vad ni tidigare gått igenom i Barnens Livräddningsskola Hur gör man fria luftvägar? Vad är förlängda armen? Vilket telefonnummer ringer man och vad är det som man ska kunna tala om när man larmar? Om en medvetslös person inte andas gör man fria luftvägar genom att böja huvudet försiktigt bakåt. (På bilden har tungan fallit bakåt och förhindrar luft att passera ner till lungorna). Lägg försiktigt en hand på personens panna och tryck huvudet bakåt samtidigt som du med andra handen lyfter uppåt under käkbenet. Se, lyssna, känn om den medvetslösa personen andas själv när du gjort fria luftvägar. Skulle den medvetslöse fortfarande inte andas så behöver hon hjälp att andas. Låt gärna eleverna prova att göra fria luftvägar på varandra Förlängda armen är något som man ska ha mellan sig själv och den man ska rädda. Det kan vara en gren, en halsduk, livboj eller liknande. Man ringer 112. De är bra om man kan berätta; - Vad är det för typ av olycka - Hur många som är skadade - Sitt namn - Från vilket telefonnummer man ringer - Adressen där olyckan skett - En eventuell vägbeskrivning - Om man kan möta och visa vägen. Vad ska man tänka på vid mun till mun andning? Att klämma till om näsan samt blåsa lugnt och fint in i munnen samtidigt som man tittar på bröstkorgen. Lärarhandledning till ISVETT 5
Dela ut häftet. Låt eleverna själva läsa igenom det eller läs tillsammans. Emma på svag is Man kan läsa hela häftet eller dela upp det i två delar. Första delen handlar om när barnen åker pulka. Andra delen handlar om när morfar gick igenom isen. Början av häftet handlar om när barnen åker pulka. Låt eleverna berätta var någonstans de åker pulka och skidor. Eleverna berättar. Finns det några faror i elevernas pulkabackar? Låt eleverna berätta. Är det någon som råkat ut för någon olycka i backen? I häftet slutar backen i kanten av en sjö vilket kan vara farligt. Andra faror är när man kan åka ut på en väg, träd som står i backen, cykelställ, stenar mm. Eleverna berättar. Använder eleverna hjälm när de åker pulka? En hjälm är jättebra att ha på sig. Det går bra med en cykel-, ishockey- eller en skidhjälm. Även om det inte finns några hinder i backen så kan de ju krocka med varandra. Låt barnen rita och beskriva sin pulkabacke. På teckningarna kan de beskriva vilka faror som finns i just deras backe. När Emma gick igenom isen höll hon ut armarna. Kommer ni ihåg varför hon gjorde det? Man kommer inte lika långt under vattnet om man håller ut armarna. När man badar i simhallen kan man testa själv. 6 Lärarhandledning till ISVETT
När Emma hamnade i isvaken vände hon tillbaka åt det håll hon kom ifrån. Vet ni varför? Emma försökte ligga så stilla som möjligt. Kommer ni ihåg varför? Man kan själv prova detta genom att tappa upp kallt vatten i en hink. Stoppa ner ena handen i hinken och håll den stilla. Håll den andra handen under vattenkranen. Skillnaden känns ännu tydligare om man har ett par vantar på sig. När man hamnar i riktigt kallt vatten är det lätt att man känner sig som förlamad. Har någon av eleverna hamnat i kallt vatten någon gång? Barnen larmade om olyckan genom att bege sig till ett hus i närheten. Vet ni vilket telefonnummer man ska ringa om man vill larma? Där vet hon att isen höll nyss. Åt det andra hållet vet hon inte hur stark isen är. Går man igenom isen ska man alltid försöka ta sig upp åt det håll man kom ifrån. Kroppen värmer upp vattnet närmast huden. Rör man sig kommer det kallt vatten mot kroppen. Ligg så stilla du kan om du hamnat i en isvak. Eleverna berättar. Man ringer telefonnummer 112. När man larmar är det bra om man kan berätta; -vad har hänt, -hur många är skadade, -vilket telefonnummer man ringer ifrån, -var har olyckan hänt, -hur man kommer dit, -om någon kan möta och visa vägen? Lärarhandledning till ISVETT 7
När ska man larma? Vad hade hänt om Johan och Axel inte orkat dra upp Emma ur isvaken? Prata med eleverna om hur man känner sig när man är riktigt rädd. Har någon av eleverna upplevt det? Vad hände och hur reagerade de? Det är viktigt att larma så tidigt som möjligt. Ofta är det viktigt att man får hjälp snabbt. Hade barnen inte klarat att dra upp henne och varit sena med att larma så hade Emma fått ligga mycket längre i det kalla vattnet. Då är det inte säkert att hon orkat hålla sig uppe. Det är inte ovanligt att man blir handlingsförlamad när man blir rädd. Det händer tyvärr ofta att människor bara tittar på istället för att hjälpa till när det inträffat en olycka. Har man fått kunskap om vad man ska göra vid en olycka är det mycket lättare att hjälpa till. Johan och Axel ålade sig fram på isen när de skulle hjälpa Emma. Vet ni varför? Ovanstående kan eleverna själva prova enkelt genom att en elev håller ett papper hårt med båda händerna. En annan elev försöker först trycka hål i pappret genom att lägga en penna på det och trycka den igenom pappret. Försök sedan med baksidan av pennan. Det behövs mycket mindre kraft (tyngd) när man trycker pennans baksida mot pappret. Om man fördelar kroppsvikten över en större yta blir trycket mindre per kvadratcentimeter. Axel höll i Johans fötter, de bildade en kedja. Man kan bilda en sådan kedja med fler som ligger i rad om man behöver komma längre ut. 8 Lärarhandledning till ISVETT
När Johan kommit nära Emma använde han förlängda armen. Kommer ni ihåg varför han gjorde det? Kan ni ge exempel på vad man kan använda som förlängda armen? När Emma kom upp ur vattnet bytte hon om till torra kläder och ställde sig i lä bakom en sten. Vad skulle hon gjort om det inte funnits kläder att låna av kamraterna? Barnen åkte pulka och kom långt ut på den svaga isen. Det finns olika sätt att ta sig fram på isen. Man kan gå, åka skridskor, spark eller skidor. Med farten ökar faran att komma långt ut på svag is. Vi ska titta lite på vad som händer och hur man kan hjälpa till om olyckan varit framme. Du ska alltid ha något mellan dig och den du ska rädda. En nödställd person kan bli mycket stark och dra ner även dig. Man måste alltså kunna släppa taget när man inte orkar längre. Johan använde en halsduk. Det bästa är om det man använder flyter. En stege, lång trädgren eller stång. Finns det en livboj är den väldigt bra att använda. Det är viktigt att man snabbt kan få på sig torra kläder så att man inte blir nedkyld. Om man står i lä är det lättare att hålla värmen. Om man inte kan ta på sig torra kläder är det bättre att behålla de våta på men hålla sig i lä och i stillhet. Kroppsvärmen kommer att värma upp de våta kläderna närmast huden. Emma behöll sina vantar på sig när hon hamnade i isvaken. Hade hon tagit av sig dem hade hon snabbt blivit avkyld och antagligen inte kunnat hålla i halsduken. På nästa sida i lärarhandledningen finns en illustration för kopiering. Den beskriver hur farten kan öka risken att komma långt ut på svag is. Om ni kopierat illustrationen kan ni dela ut den till eleverna och gå igenom hur både risken ökar men också att det blir svårare att rädda någon som hamnat i en isvak. Om ni delat upp genomläsningen av häftet i två steg så är det nu tid för del två. Lärarhandledning till ISVETT 9
När du går på svag is brister den redan efter någon meter. Med fart, exempelvis med skridskor, kommer du längre ut. Här börjar svag is När det är nära tillbaka till säker is använder du isdubbarna eller får hjälp av förlängda armen. Med fart ökar faran Med fart kommer du långt ut på svag is. Ju längre ut du är då isen brister ju svårare blir räddningen. 10 Lärarhandledning till ISVETT
Med fördelad vikt kommer du långt ut på den svaga isen. Med fördelad vikt och fart kommer du ännu längre ut på den svaga isen. Hit kommer även barnen. Har du kommit så här långt ut är det nödvändigt att få hjälp av räddningslinor eller liknande. Så här långt från säker is måste även räddarna ge sig ut på den svaga isen. Stegen fördelar kroppsvikten medan linan förlänger armen. Har du kommit så här långt ut behövs det hjälp av båt eller något annat som flyter. Det kan till och med bli nödvändigt att få hjälp av helikopter. Lärarhandledning till ISVETT 11
Läs nu igenom historien morfar berättar om ni inte gjort det tidigare. Morfar gör mycket som är rätt men han gör också en del fel. Låt eleverna fundera över vad han gjorde rätt. Passa på att öva att använda isdubbarna på riktig is när den bär. I många simhallar finns det också möjlighet att öva att ta sig upp med isdubbar. Badet har ett stort isflak som man kan hugga dubbarna i. Detta är en bra övning som kan visa hur svårt det är att ta sig upp med bara isdubbarna. Har man kläder och vantar blir det ännu svårare. Den bitande kylan i en isvak får man försöka föreställa sig. Morfar berättar Morfar hade isdubbar på sig. Det var bra. Har ni några i skolan så visa hur man ska sätta på sig dem. (Tänk på att isdubbarna är vassa). För att man ska kunna använda dem är det viktigt att de sitter ordentligt fast och högt upp under hakan. Om man hamnar i vattnet ska man vända sig åt det håll man kom ifrån. Lägg en arm på isen, ta loss den ena isdubben utan att ta av dig vantarna och hugg den i isen en bit från kanten. Ta nu loss den andra is-dubben och hugg tag med den också. Gör bröstsimsbentag så att kroppen kommer upp i samma läge som när man simmar. Nu flyttar du fram och hugger tag med en isdubb i sänder. Gör kraftiga bentag och försök dra dig upp på isen. Detta är jobbigt eftersom du har våta kläder på dig och vattnet är kallt så du blir stel i händerna. Utan isdubbar har man nästan ingen möjlighet att ta sig upp ur en isvak. Morfar hade visselpipa med sig. Vad använde han den till? Morfar hade en Hansalina. Är det någon som har använt en räddningslina någon gång? Han använde den för att visa att han behövde hjälp. Det är svårt att skrika tillräckligt högt. Det går åt mindre kraft och hörs mycket bättre med en visselpipa. Räddningslinan kan man använda om man blir räddad eller ska rädda någon annan. Den fungerar som en mycket lång förlängda armen. 12 Lärarhandledning till ISVETT
Morfar hade packat en ryggsäck med torra kläder i plastpåsar. Vet ni varför han hade kläderna i plastpåsar? Gjorde morfar några fel när han gav sig ut för att fiska? FAKTA Rätt klädd kan en frisk person ligga i nollgradigt vatten i upp till 15 minuter utan att bli medvetslös eller få allvarliga skador. Genom att ligga stilla behåller man värmen längre. Rörelse pumpar ut det varmare vattnet ur kläderna och nytt, kallt vatten strömmar in. En flytväst eller en rätt packad och fastsatt ryggsäck fungerar som flythjälp. Ryggsäcken är inte tillräckligt vattentät. Ryggsäcken kan fungera som flythjälp om man har packat extra kläder i plastpåsar Men ryggsäcken måste ha ett grenband som är fastsatt annars flyter ryggsäcken upp och man kan bli nedtryckt av den. När man är ute på isen kan man ha räddnings- eller exempelvis en seglarväst på sig. Det finns också bra flytjackor som är varma och bekväma. Morfar gav sig iväg ensam. Det ska man aldrig göra. Det är väldigt viktigt att man har sällskap. Han hade inte heller någon ispik eller något annat som han kunde prova isens tjocklek med när han gav sig ut. Nu var det tur att: - det fanns andra fiskare i närheten som kunde hjälpa honom upp. - han lyckades fånga deras uppmärksamhet. - han fick hjälp av någon som visste hur man skulle göra. Det är inte alla som har sådan tur. Morfar var inte heller uppmärksam på den farliga vårisen. Den is som håller på morgonen kan vara helt borta eller bara en issörja några timmar senare. (Kalla nätter - varma, soliga dagar). Tyvärr händer det varje år många olyckor av den här typen. Det händer till och med att isen brister under personer som sitter och fiskar. Det är mycket svårt att ta sig upp på en sådan is. Ofta är enda chansen till undsättning båt eller helikopter. Lärarhandledning till ISVETT 13
Man kan dela upp isvett i tre delar; Kunskap Utrustning Sällskap Bli vän med isen Kunskap Kunskap om is och islivräddning är nödvändig om man ska kunna vara på isen säkert. Är det någon som vet hur tjock isen ska vara för att hålla? 10 cm Isen lever. Den kan ändra sig från en timme till en annan, från meter till meter. Farorna kan undvikas om ni lär er isens svaga platser, har rätt utrustning och sällskap. Isen bildas först i grunda vikar. Om det ligger snö på isen fungerar snön som isolering och fördröjer isens tillväxt. Isen är ofta svag under snöfläckar. Den genomskinliga, hårda isen kallas kärnis och den ska vara minst 10 cm för att man ska kunna känna sig säker. Snöis är svagare än kärnis och består av frusen snösörja. Färgen är gråvit och vid töväder mjuknar den snabbt. 10 cm 14 Lärarhandledning till ISVETT
Vilken is tror ni fryser snabbast. Is av söt- eller av saltvatten? I skärgården varierar vattenmotståndet. Vattnet blir lätt strömt och i strandkanten bryts isen sönder. Tidigare isbelagt vatten kan snabbt bli isfritt på grund av strömmar, vind och vågor. Vårisen har vi talat om tidigare. Vad var det som kunde hända med den? Sötvatten fryser snabbast. Saltet sänker vattnets fryspunkt. För att få is att smälta på trottoaren och vägar använder man salt. Under kalla nätter fryser den. På dagen när det är sol och varmt smälter den. Under dagen förvandlas den frysta isen till kristaller. Under natten fryser den till och blir stark. Efter bara någon timma på dagen släpper de sammanfrusna iskristallerna och isen blir mjuk. Vi har talat om att med fart ökar faran. Beskriv vad som kan hända när ni åker spark på isen. Även om isen verkar stark finns det platser som man bör undvika. I början av elevhäftet finns dessa uppräknade och på sidan 14 finns en teckning. De farliga platserna bildar en enkel minnesvers. Kan ni minnesversen? Titta på teckningen och gå igenom de farliga platserna. Man kommer så långt ut på farlig is att det kan vara mycket svårt att ta sig upp eller bli räddad. Tänk också på att barn är lättare än vuxna. Isen kanske bär ett barn men inte en vuxen. Detta kan göra det extra besvärligt vid livräddning av barn som kommit långt ut på svag is. Vass, råk, brygga, bro, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn. Lärarhandledning till ISVETT 15
Utrustning Det finns en sak som man måste ha med sig när man ska ge sig ut på isen. Vet ni vilken? Det finns också andra saker som det är bra att ha när man ger sig ut på isen. Vet ni vilka de är? d Sällskap Att hamna i iskallt vatten är en chockartad upplevelse. Sällskap är nära nog en förutsättning om man ska kunna ta sig upp. Gå aldrig ut på isen utan ha någon vuxen med dig. Isdubbar och de ska sitta fastspända uppe under hakan. Ispik som man har för att kunna slå hål på isen och kontrollera hur tjock den är. Räddningslina eller annan lina för islivräddning är bra att ha. Ryggsäck med varm dryck och ombyteskläder packade i plastpåsar. Visselpipa är bra att ha om man behöver kalla på hjälp. Att vara rätt klädd är ett skydd mot kylan även i iskallt vatten. Det är bra att ha vindtäta plagg ytterst. Då hindras det kalla vattnet att fritt strömma genom de värmande kläderna närmast kroppen. En frisk person kan ligga i nollgradigt vatten i upp till 15 minuter utan att bli medvetslös eller få allvarliga skador. Genom att ligga stilla behåller man värmen längre. Det är nästan omöjligt att ta sig upp utan hjälp om man hamnat i en isvak. Repetition Om isen brister trots att man varit försiktig och man hamnat i vattnet är det en del saker som man ska försöka komma ihåg. Vi har nu gått igenom de teoretiska grunderna i islivräddning. På nästa sida finner ni exempel på enkla praktiska övningar. 16 Lärarhandledning till ISVETT Andas lugnt, ligg stilla och undvik att handla i panik. Håll dig iskanten. Vänd dig åt det håll varifrån du nyss kom. Lossa isdubbarna med vantarna på. Utan vantar blir händer fort stela av köld. Ropa eller vissla på hjälp. Arbeta långt fram med isdubbarna och hjälp till med bensimtag. Hasa eller kryp till säker is.
Övningar utomhus Övningar i simhallen Träna på att åla en och en. Åla på rad och håll i varandras fötter. Kasta livboj på snö och blankis. Var kommer du längst? d Ligg på isen och kasta räddningslinan. Stå på blankis och försök dra in en kompis med räddningslinan. Om du glider hur kan du göra då? (Stå på den lilla ringen eller hugga fast isdubben och vira linan några varv runt dubben nära isen. Den nödställde drar sig själv framåt.) Ta dig fram med hjälp av isdubbar på snö och blankis. dd Lärarhandledning till ISVETT I många simhallar finns ett så kallat isflak. Det ligger i vattnet och man tränar med isdubbar att ta sig upp. Hör efter om er simhall har ett sådant flak. Har de isdubbar eller ska ni ta med er egna? Simhallspersonalen kan hjälpa er och visar gärna hur man tränar. Hoppa från kanten med armarna ut med sidorna. Hur djupt kommer du då? Hoppa från kanten och försök att komma så lite under vattnet som möjligt. Hur gjorde du? Fick du ta hjälp av benen också? Till våren ska vi lära oss att bogsera en kamrat i en livboj. Det är bra om ni börjar träna bröstsimsbentag redan nu. Många barn har dåliga bentag. Ett bra bröstsimsbentag är en förutsättning för att kunna bogsera någon. Träna bröstsimbentag på olika sätt. Simma ryggsim med bara bentag. Håll i en simplatta med händerna och simma bara med bentag. Tag en livboj och simma med den framför dig över till andra sidan. Håll i livbojen och ligg på rygg och dra livbojen efter dig till andra sidan. Det går lätt att hitta på egna lagkapper där de olika momenten ingår. 17
Test i isvett Här kan du testa dina egna och dina föräldrars kunskaper i isvett. Ett eller flera alternativ kan vara rätt på varje fråga. Rätt svar finner ni längst ner på sidan. 1. Hur tjock ska kärnisen minst vara för att hålla? 5 cm 10 cm 1 cm 2. Vad kan du använda som förlängda armen när du ska rädda någon? livboj stege halsduk 3. Det finns en sak som alla ska ha med sig på isen, vilken? isdubbar kompass solglasögon 4. När kan man använda en livboj? bara på sommaren hela året bara på vintern 5. Om du hamnat i en isvak, åt vilket håll ska du då ta dig upp? åt vänster rakt fram åt det håll du kom ifrån 6. Hur många ska man minst vara när man ger sig ut på isen? 2 4 1 7. Vilken signal med händerna gör du om du behöver hjälp på sjön? händerna rakt upp en hand upp armarna upp och ner samtidigt 8. Vilket nummer ringer man när man behöver larma? 90 000 112 118 1. Minst 10 cm 2. Livboj/stege/halsduk 3. Isdubbar 4. Hela året 5. Åt det håll du kom ifrån 6. Minst 2 7. Armarna upp och ner samtidigt 8. 112 18 Lärarhandledning till ISVETT
För att vara trygg på isen ska du ha med dig säkerhetsutrustning: -isdubbar, -ispik, -räddningslina, -flythjälp. Kunskap Det är viktigt att känna till att det finns olika isar med olika bra bärighet. Isen ser inte likadan ut överallt. Känn till isens svaga punkter. Denna kunskap bör man läsa sig till, prata med kunniga och vana isbesökare. Utrustning För att ge dig ut på isen är det viktigt att du har lämplig utrustning. Du behöver bland annat ta med dig: isdubbar, ispik, räddningslina och flythjälp. Sällskap När man ska bege sig ut på isen ska man alltid ha minst en vuxen kamrat (utrustad med räddningslina) med sig. Det är inte säkert att man klarar av att ta sig upp ur en vak med enbart isdubbar. www.svenskalivraddningssallskapet.se Lärarhandledning till ISVETT 19
Alla kan rädda liv Alla kan bli duktiga livräddare. Du behöver inte vara stor och stark eller ens vuxen för att kunna hjälpa en människa i nöd. Alla kan rädda liv, på sitt eget sätt. Om alla, både barn och vuxna lär sig hur man kan undvika olyckor och hur man kan hjälpa en människa i nöd, kan vi tillsammans rädda många liv. Det viktigaste är ju att man gör något och inte bara står där och tittar. När du vet hur man kan hjälpa en vän, känner du dig också lite säkrare själv. Och säkerhet är viktigt. Då kan du tryggt ha kul i vattnet, i båten, på isen och alla andra platser där det är roligt att vara. Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan 20 Lärarhandledning till ISVETT PIR87 2010.09