Patientsäkerhetsberättelse 2012, Socialpsykiatrin, SÄBO



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse - Socialpsykiatrins boendeenheter

Patientsäkerhetsberättelse Dalstigens barn- och ungdomsboende Funktionshinderområdet

Patientsäkerhetsberättelse 2015 Socialpsykiatrins särskilda boenden

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Hur ska bra vård vara?

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse Ungdomsmottagningen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Patientsäkerhetsberättelse

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Rutin för avvikelsehantering

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Maria Åling. Vårdens regelverk

Annika Nilsson,

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Sektor stöd och omsorg

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Rutin för hantering av avvikelser

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Ledningssystem för god kvalitet

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Transkript:

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/597.729 1 (2) HANDLÄGGARE Judith Berntsson Nilsson judith.berntssonnilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2012, Socialpsykiatrin, SÄBO Förslag till beslut Socialnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelse för Socialpsykiatrins särskilda boende, Falken och Solhagavägens boendeenhet, i Huddinge kommun. Sammanfattning Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och socialnämnden har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2011 började Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen 141 85 HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 378 20 E-POST OCH WEBB social@huddinge.se www.huddinge.se

SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/597.729 2 (2) Med utgångspunkt av de erfarenheter som hämtats har förvaltningen identifierat följande strategier för att öka patientsäkerheten under 2013: Utvärdera och följa upp personalens omvårdnadsnära arbete tillsammans med MAS genom egenkontroll, självskattning och E-baserad hygienutbildning. Arbeta för att systematisk läkemedelsgenomgång görs en gång per år av medicinskt ansvarig läkare inom primärvård och psykiatri. Systematiskt förbättra rutiner inom avvikelsehanteringen. Utveckla arbetet med riskbedömningar, BMI 1, MNA 2, och fallriskbedömning. Förvaltningens synpunkter Målet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. En riskmedvetenhet ska finns hos alla medarbetare och vi ska uppnå ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare. Britt-Marie Karlén förvaltningschef Judith Berntsson Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor Patientsäkerhetsberättelse 2012, Socialpsykiatrin, SÄBO. 1 Body Mass Index. BMI=vikt i kg/längd x längd i m 2. 2 Mini Nutritional Assessment, MNA, en testmetod, som används för att hitta de personer, som antingen är undernärda eller där det föreligger risk för undernäring.

Kommentar [AL1]: Patientsäkerhetsberättelse för socialpsykiatrins särskilda boende i Huddinge kommun år 2012 Judith Berntsson Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 08-535 378 18 Judith.berntssonnilsson@huddinge.se 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Socialpsykiatri SÄBO 5 Organisatoriskt patientsäkerhetsarbete 6 Socialstyrelsen 6 Patientnämnden 6 Vårdgivaren 6 Verksamhetschef 6 Enhetschefen 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 6 Medarbetare 7 Förebyggande av vårdskador 7 Riskbedömningar 7 Fallskador 7 Trycksår 7 Felnäring 8 Munhälsa och nödvändig tandvård 8 Läkemedel 8 Medicinsktekniska produkter 9 Dokumentation 9 Infektioner och smittspridning 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 10 Rapportering av händelser 10 Synpunkter och klagomål 10 Avvikelser 10 Lex Sarah 11 Lex Maria 11 Sammanställning och analys 11 Samverkan med den enskilde och närstående 11 Resultat 2012 12 Bemanning av sjuksköterska 12 Fallskador 12 Felnäring 12 Munhälsa och nödvändig tandvård 12 Läkemedel 12 2

Dokumentation 13 Infektioner och smittspridning 14 Riskanalys 14 Lex Maria 14 Synpunkter och klagomål 14 Fel och brist 14 Lex Sara 14 Samverkan med psykiatrin 14 Patientsäkerhetsplan 2013 14 Övergripande mål och strategier 14 Bemanning av sjuksköterska 14 Dokumentation 15 Infektioner och smittspridning 15 Riskanalys 15 Samverkan med psykiatrin 15 3

Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har under året följt upp hälso- och sjukvården i socialpsykiatrins särskilda boenden. Verksamheten har i begränsad omfattning utfört riskbedömningar som ett led i den vårdpreventiva processen. Riskbedömningar i verksamheten har införts under året utifrån miniminivå. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har utförts av farmaceut på alla enheter. Avvikelserapporteringen visar att läkemedelsavvikelserna har ökat. Enheten har intensifierat sitt arbete med att systematiskt arbeta med identifiering och dokumentation av läkemedelsavvikelser. Det är främst utebliven dos och osignerade läkemedelsdoser som avviker. Antalet rapporterade fall har minskat från fem fall 2011 till fyra fall 2012. Tre fall med skada ledde till sjukhusvård 2011. Under 2012 har inga fall lett till sjukhusvård. Ingen Lex Maria har gjorts under året. Enheterna har registrerat användandet av antibiotika vid infektioner. Antalet behandlade infektioner är i stort oförändrat. Hälso- och sjukvårdsdokumenteatioen uppfyller inte helt regelverkets krav. Sammantaget handlar det om att utveckla dokumentationen i hela vårdprocessen med bedömning, planering och utförandet av åtgärder och uppföljning av resultat i hälsoplaner. Samverkansformer med psykiatrin i basgrupp, styrgrupp och på lokal nivå med sjuksköterska i särskilt boende har fortsatt under 2012. 4

Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar, det framgår att varje vårdgivare är skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat systematiskt patientsäkerhetsarbete. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning av vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Begreppet patientsäkerhet är ett vedertaget begrepp som innebär att människor ska skyddas mot vårdskada. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid den enskildes kontakt med hälso- och sjukvård. Dessa kan uppkomma både inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom de kommunala verksamheter som styrs av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Att vårdskador uppkommer kan ha olika orsaker, till exempel brister i organisation, arbetsmiljö, rutiner, teknik eller kompetens. Patientsäkerhetskultur innefattar de normer och värderingar som finns i organisationen och den riskmedvetenhet som finns hos medarbetare och i ledarskap och som visar sig i inställning och beteende. En utveckling av patientsäkerhetskultur kräver systematisk uppföljning, tid och uthållighet. Patientsäkerhetsdialoger syftar till att förbättra patientsäkerhetskulturen. Den enskilde individen, och efter dennes samtycke hans eller hennes närstående, kan delta i olika delar av patientsäkerhetsarbetet. Det är av stor vikt att den enskilde individen och närstående vid delaktighet får återkoppling, svar på sina frågor och synpunkter vid uppföljning. Ansvaret för den enskildes vård och behandling har vårdgivaren. Socialpsykiatri, särskilt boende Särskilt boende enligt socialtjänstlagen är en bostad för dem som har ett stort och varaktigt kroppsligt eller psykiskt funktionshinder och behöver en bostad med stöd och hjälp av personal. I verksamheten arbetar boendestödjare och en sjuksköterska. Inom socialpsykiatriska verksamheten i Huddinge kommun bedrivs två särskilda boenden i egen regi och ett boende på entreprenad av Carema. Förvaltningen köper enstaka platser av privata vårdgivare. Sysselsättning inom socialpsykiatrisk verksamhet bedrivs inom fem olika enheter i kommunens regi. Inom dessa verksamheter finns idag inte verksamhet som bedöms som hälso- och sjukvård och omfattas därmed inte av patientsäkerhetsberättelsen. 5

Organisatoriskt patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsen Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för den kommunala hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Tillsynen gäller såväl socialtjänsten som kommunens hälso- och sjukvård. Den syftar till att granska om vården och omsorgen följer gällande lagar och föreskrifter och därmed säkerställa en god kvalitet och hög säkerhet för den enskilde individen. Patientnämnden Varje landsting och kommun ska enligt lag vara ansluten till patientnämnd. Den ska vara fristående och bidra till att höja patientsäkerheten och vårdens kvalitet, men har inga möjligheter att vidta sanktioner. De ska framför allt stödja den enskilde individen och guida vidare till rätt instans för synpunkter och klagomål. Vårdgivaren Socialnämnden i Huddinge kommun är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har det yttersta ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls. Den ska ha kännedom om händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Den enskilde ska erbjudas trygg och lättillgänglig vård med god kontinuitet och säkerhet. Den ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och bedrivas med respekt för dennes integritet och självbestämmande. Nämnden har det yttersta ansvaret för särskilt boende inom socialpsykiatrin. Verksamhetschef Verksamhetschef har det övergripande ansvaret för att vården bedrivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och för verksamheten fastställda rutiner. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen. Verksamhetschefen är utsedd enligt HSL 29 1982:763. Enhetschefen Enhetschefen ansvarar för att alla medarbetare i särskilda boenden engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner, samt vid behov vidta åtgärder och upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som framkommit. Den enskilde och den eller de närstående där den enskilde gett sitt samtycke erbjuds möjlighet till insyn och delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boenden och dagverksamheter. I uppgifterna ingår att utarbeta rutiner bland annat för läkemedelshantering, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter och dokumentation samt följa upp att dessa följs. MAS ska på delegation från nämnden göra anmälan enligt Lex Maria till Socialstyrelsen om en boende i samband med vård och behandling har skadats allvarligt eller utsatts för risk att skadas allvarligt. Genom en årlig uppföljning följer MAS upp hälso- och sjukvården och rapporterar dessa till verksamhetschefer och till nämnden. 6

I samråd med verksamhetschef ska MAS rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Medarbetare Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, det vill säga sjuksköterskan inom socialpsykiatrins särskilda boende, det yrkesansvar som föreskrivs i patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Även personer, som biträder en legitimerad yrkesutövare i dennes vårdarbete och arbetar på direktiv, delegering av den legitimerade, har det särskilda yrkesansvar som följer av att arbetsuppgifterna tillhör verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter. All personal har också skyldighet att rapportera risker och negativa händelser till MAS. Ansvarsfördelning mellan olika personalkategorier styrs av utbildning och av Socialstyrelsens utfärdade författningar och i yrket förvärvade erfarenheter som ger möjligheter till delegering av arbetsuppgifter. Detta ger möjligheter att fördela ansvaret efter behov som uppkommer i det dagliga arbetet under förutsättning att kvalitet och säkerhet beaktas. Förebyggande av vårdskador Riskbedömningar Socialstyrelsen rekommenderar att riskbedömningar ska genomföras inom verksamhetens kvalitetsarbete för att förebygga fall, trycksår och undernäring. Verksamheten utför riskbedömningar på individnivå och vidtar åtgärder vid förhöjd risk. Inom socialpsykiatrins särskilda boende finns det boende som inte önskat delta vid utförande av riskbedömningar. Det systematiska förebyggande arbetet sker genom en att följa manual för MNA, Norton och Downton. Detta bidrar till utvecklingen av den vårdpreventiva processen för de boende. Fallskador Fallskador leder många gånger till smärta, obehag och en besvärande konvalescens för den drabbade, vilket i sin tur kräver större resurser från kommunens sida. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera alla fall som inträffar samt analysera dessa för att identifiera ett eventuellt fallmönster. För att förebygga fall görs fallriskbedömning vid inflyttning till särskilt boende, därefter minst en gång om året och om tillståndet förändras. Vid bedömning om att fallrisk föreligger ska en dokumenterad åtgärdsplan finnas. Trycksår Trycksår innebär en skada i huden och underliggande vävnad vilket orsakats av tryck eller förskjutning av underliggande vävnad. Trycksår orsakar fysiskt lidande och ett ökat behandlingsbehov vilket innebär att det betraktas som en vårdskada. 7

Alla medarbetare inom hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen ansvarar och medverkar i arbetet med att identifiera individer med risk för trycksår och medverka vid trycksårsprofylax och behandling. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av trycksår till MAS. Felnäring Undernäring och övervikt Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, långsammare rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess, muskelsvaghet, ökad risk för infektioner och depressioner. Oavsett orsak leder detta till minskat välbefinnande, ökad vårdtyngd och inte minst nedsatt livskvalitet för den drabbade. Det ska finnas möjlighet till självbestämmande och val i att äta vad, när och hur personen vill. Verksamheten måste vara anpassningsbar för att kunna möta individens behov och önskemål när det gäller mat och måltider. Insatser när det gäller mat och kosthållning ska dokumenteras i den enskildes genomförandeplan. Specifika behov, åtgärder och uppföljning dokumenteras av sjuksköterska i den enskildes hälsoplan. Vid behov av ytterligare insatser finns tillgång till konsultation med dietist från reagera kliniken. För verksamheten finns riktlinjer för att identifiera personer som är i riskzon för att utveckla undernäring eller övervikt och rutiner för att vidta åtgärder. Alla som bor på särskilt boende erbjuds vägning minst två gånger år. Då kontrolleras Body Mass Index (BMI), eventuell viktförlust eller övervikt beräknas och frågor om ätsvårigheter, ställs eller om eventuell annan möjlig orsak finns som till exempel läkemedelsbiverkan med viktuppgång. Vid fastställd eller risk för undernäring eller övervikt sker vägning med kortare tidsintervall. Vid riskbedömning används frågeformulär Mini Nutritional Assessment, MNA. Det ska alltid finnas ett aktuellt MNA för alla boende. Munhälsa och nödvändig tandvård Inom boende med heldygnsomsorg erbjuds alla en årlig munhälsobedömning och nödvändig tandvård. I den uppsökande verksamheten ingår också nödvändig tandvård. Tandläkarhögskolan på Karolinska Institutet utför munhälsobedömningarna och utbildar personalen i munhälsa och tandvård. Utöver detta kan personen själv välja tandläkare och tandhygienist. Läkemedel Många brukare inom socialpsykiatrins särskilda boenden har ofta ett komplext vårdbehov med både fysiska och psykiatriska diagnoser som behandlas med läkemedel. Läkemedelsrelaterade vårdskador kan handla om biverkningar, överdoseringar, förväxlingar eller brister i informationsöverföring mellan vårdgivare. För läkemedelshanteringen är det MAS som ansvarar för att fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret. Rutiner och ansvar återfinns i en för verksamheten lokal instruktion. MAS gör fortlöpande uppföljningar av läkemedelshanteringen för att säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. Som en del i verksamhetens avvikelsehantering ingår att rapportera förekomst av läkemedelsavvikelser till MAS. 8

Medicinsktekniska produkter Vanliga medicinsktekniska produkter är olika typer av överflyttningshjälpmedel, rollatorer, rullstolar, tryckavlastande dynor och madrasser, personlyftar och duschstolar. En del av dessa förskrivs till enskilda individer inom särskilda boendeformer. Andra utgör grundutrustning och arbetstekniska hjälpmedel som kan användas av flera individer inom särskilda boendeformer. En förutsättning för en god och säker vård är att alla dessa produkter används på de sätt de är avsedda för. Det finns en riktlinje för verksamheten gällande hantering av medicintekniska produkter vilken är gemensam för Södertörn och Region Gotland. Syftet med denna riktlinje för medicintekniska produkter MTP är att reglera hantering och användning av dessa i särskilda boendeformer och dagverksamheter för personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunen. Förskrivare av hjälpmedel är hälso- och sjukvårdspersonal som mot bakgrund av genomförd behovsbedömning, till en namngiven person, väljer lämplig specifik produkt. Förskrivaren ansvarar för att alla faserna i förskrivningsprocessen genomförs och dokumenteras. Den som förskriver ett hjälpmedel ska inneha yrkeskompetens som arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, logoped eller läkare. Dokumentation Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och korrekt sätt. Brister eller avsaknad av dokumentation kan leda till allvarliga händelser där en individ skadas. Den sociala dokumentationen och hälso- och sjukvårdens journalföring sker huvudsakligen elektroniskt i verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsdokumentationen görs av sjuksköterska inom socialpsykiatrins särskilda boende. Det innebär att legitimerad personal dokumenterar strukturerat med stöd av ett gemensamt fackspråk, ICF. Den sociala dokumentationen utgörs av en genomförandeplan som upprättas tillsammans med den enskilde individen och i förekommande fall dennes närstående. Genomförandeplanen kompletteras med fortlöpande dokumentation i den enskildes sociala journal. MAS ansvarar för att det finns rutiner och riktlinjer för vad hälso- och sjukvårdens journal ska innehålla samt följer upp att det skrivs i den omfattning som lagar och författningar kräver. Socialt ansvarig samordnare, SAS, har det övergripande ansvaret för att utarbeta rutiner och riktlinjer samt stödja utveckling av den sociala dokumentationen. Infektioner och smittspridning Vårdrelaterade infektioner är ett omfattande problem med konsekvenser för individ, sjukvård och samhälle. Det kan leda till vårdskador vilket innebär ett lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Det är därför viktigt med följsamhet i livsmedelshygien, basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg. För verksamheten finns det basala hygienrutiner som alltid tillämpas när boende eller vårdtagare undersöks, vårdas eller behandlas. Detta förhindrar spridning av smitta och skyddar både vårdtagare och vårdpersonal. Verksamheterna har deltagit i infektionsregistrering på initiativ av MAS. MAS har initierat att all personal ska genomgå den nätbaserade hygienutbildning som Vårdhygien, inom Stockholms läns landsting har på sin hemsida. Kommentar [KJ2]: Behöver kanske förklaras? 9

Livsmedelslagstiftningen omfattar alla typer av verksamheter och hela livsmedelskedjan. Enhetschefen ansvarar för att verksamheten systematiskt har gåtts igenom och att ett aktuellt kvalitetssystem för egenkontroll finns och följs. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan vårdgivare, kommun, socialpsykiatrin och psykiatrin i landstinget finns på olika nivåer. Samverkan sker i olika forum som basgrupp och styrgrupp med regelbundna möten. Samverkan sker efter dagordning och respektive vårdgivare kallar till möte vartannat tillfälle. Det finns en samverkansöverenskommelse mellan socialpsykiatrin i kommun och psykiatrin i landstinget. Det finns avtal med apotek för kvalitetskontroll en gång per år. Riskanalys Riskanalys är en systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang. Inför planerade förändringar med flytt som kan påverka säkerheten för den boende kommer en riskanalys att genomföras. Rapportering av händelser Synpunkter och klagomål Klagomålshantering går ut på att uppmuntra kommunens invånare att framföra synpunkter och klagomål för att vi ska kunna rätta till sådant som blivit fel, och därmed också förbättra verksamheten. Kommunens gemensamma riktlinjer och rutiner beskriver hur kommunen ska fånga in och beakta klagomål som invånarna framför om de tjänster och den service kommunen tillhandahåller. Den enskilde kan framföra sina klagomål på ett enkelt sätt via alternativa kanaler webb, e-brev, telefon, vanligt brev eller muntligt direkt till tjänsteman. Klagomål hanteras utan dröjsmål. De allra flesta missnöjesyttringar kan med största sannolikhet lösas i den faktiska situationen. Om någon skickar in ett skriftligt klagomål så registreras det som ett ärende och hanteras enligt särskilda rutiner. Hanteringen ska påbörjas inom tio arbetsdagar, den klagande ska vara delaktig och eventuella åtgärder dokumenteras och återkopplas till den klagande. Handläggningen utgår från kommunens dokument- och ärendehanteringssystem, W3D3. Registrerade synpunkter och klagomål sammanställs som en del i uppföljningen av kommunens verksamhet för att kunna identifiera förbättringsbehov på såväl verksamhetsnivå som i hela organisationen. Sammanställningen presenteras också för socialnämndens politiker. Avvikelser I den kommunala hälso- och sjukvården menas med avvikelser något som inte överensstämmer med normala rutiner eller enskild individs vårdförlopp, det vill säga en negativ händelse eller ett tillbud. Det kan till exempel handla om avsteg från hygienregler, att läkemedel inte getts på rätt tidpunkt eller till rätt person eller att omvårdnaden har brustit så att trycksår har kunnat uppstå. En avvikelse kan ligga till grund för en Lex Maria-anmälan. Avvikelsehantering innebär att varje verksamhet systematiskt identifierar, rapporterar, analyserar, åtgärdar, återför och utvärderar inträffade avvikelser såväl som risker för 10

avvikelser som identifierats. Resultaten återförs till medarbetarna, syftet med avvikelsehantering är att genom en systematisk uppföljning öka kunskapen hos medarbetare om risker i hälso- och sjukvården. Riskerna ska i första hand minimeras genom förebyggande åtgärder samt utveckling av metoder och arbetssätt. För verksamheterna finns rutiner för hur avvikelsehantering ska ske. Den sker genom att sjuksköterska och enhetschef rapporterar in manuellt till MAS. Mas ansvarar för att registrera avvikelser i ett manuellt avvikelsessystem. Lex Sarah Lex Sarah är en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att den som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten. Syftet med lex Sarah är att personalen ska rapportera när någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av missförhållanden i samband med vård och omsorg. Med missförhållanden menas både handlingar och försummelser som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser kan tillsammans utgöra ett missförhållande. För verksamheten finns det en rutin att följa vid rapportering av missförhållanden eller risker för missförhållanden som uppstår i verksamheterna. I den ingår att identifiera, rapportera, dokumentera, analysera, åtgärda och göra uppföljning. Hanteringen har en tydlig koppling till god kvalitet och utgör därmed en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Lex Maria Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En lex Maria-anmälan görs för att få en objektiv utredning av Socialstyrelsen om omständigheterna till varför en allvarlig händelse har inträffat eller om det har uppstått risk för skada för en enskild individ. Vårdgivaren (socialnämnden) ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till Socialstyrelsen enligt lex Maria. I Huddinge har nämnden delegerat medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) denna uppgift. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamheten följer riktlinjer och utformar sin egen lokala rutin för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada. Detta görs för att erfarenheterna ska förhindra en ny negativ händelse eller tillbud. Samverkan med den enskilde och närstående Upprättande av levnadsberättelse, genomförandeplan och hälsoplan görs tillsammans med den enskilde och i förekommande fall närstående. Information ges om förändringar uppstår i den enskildes hälsotillstånd eller om annat inträffar av betydelse för omvårdnaden. Det erbjuds möjlighet till delaktighet i vårdplaneringsmöten för den enskilde och om omständigheterna medger kan även närstående delta. 11

I verksamheten anordnas träffar där den enskilde, anhöriga, gode män bjuds in. Resultat 2012 Bemanning av sjuksköterska Den 1 april 31 december 2011 utökades sjukskötersketjänsten från 50 till 75 procent. Tjänstgöringsgraden utvärderades under hösten 2012. Från den 1 januari 2012 permanentades tjänstgöringsgraden till 75 procent. Fallskador Fyra fallskador inrapporterades till MAS under 2012 och varav ingen var i behov av sjukhusvård. Fallskadorna är att beteckna som olyckshändelser. Antalet rapporterade fall har minskat från fem fall 2011 till fyra fall 2012. Fall med skada som ledde till sjukhusvård var tre 2011. 3 Fall SP 2011 & 2012 2 2 2 Fall utan skada 1 1 1 1 1 1 Fall med skada Fall med hudskada ej sår varav sjukhusvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Falken 2011 Falken 2012 Kullen 2011 Kullen 2012 Felnäring Undernäring och övervikt BMI har mätts minst två gånger och vid behov under 2012. Munhälsa och nödvändig tandvård Inom socialpsykiatriska särskilda boenden är man berättigad till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Alla brukare inom särskilt boende har erbjudits årlig munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Åtta boende tackade ja till munhälsobedömning. Personalen på bägge enheterna och två boende har närvarat vid utbildning av tandsköterska från tandläkarhögskolan. Läkemedel Årlig extern granskning av läkemedelshantering har genomförts av farmaceut vid alla särskilda boende inom socialpsykiatrin. Bedömningen är att läkemedelshanteringen är väl fungerande och kvalitetsgranskare från apoteket föreslår nästa kvalitetsgranskning till år 2014. 12

Särskilda boenden inom socialpsykiatrisk verksamhet har aktivt arbetat med att all personal dokumenterar alla avvikelser och i anslutning till händelsen. Fokus har legat på läkemedelshanteringen och sjuksköterskan har en ledande roll. Resultatet har blivit att fler avvikelser har skrivits om utebliven dos och utebliven signering. I patientsäkerhetsarbetet har ansvarig sjuksköterska för särskilda boende och MAS påbörjat ett arbete med att säkerställa att medicinsk information i samband med läkarbesök når fram till ansvarig sjuksköterska i särskilt boende. I detta arbete ingår att säkra upp informationsflödet från läkarbesök till läkemedelsuthämtning från apotek. Verksamheten har påbörjat arbetet med att alla boende ska få en läkemedelsgenomgång en gång per år av ansvarig vårdgivare. Detta arbete pågår. Avvikelsehantering Systematisering av avvikelsehanteringen har fortsatt under året och gås varje månad igenom med all personal på respektive boende under ett gemensamt möte som leds av enhetschefen. Enhetschef och sjuksköterska har prioriterat arbetet med att systematiskt identifiera och dokumentera avvikelser inom läkemedelsområdet. Identifieringen har inneburit att bristerna har blivit tydliga vilket ger möjlighet till förbättringar. De områden som utmärker sig mest är utebliven läkemedelsdos och utebliven signering av administrerat läkemedel. 30 25 Läkemedelsavvikelser SP 2011 &2012 20 15 10 5 0 Falken 2011 Falken 2012 Kullen 2011 Kullen 2012 Dokumentation Elektronisk datajournal för dokumentation, journalföring har införts under 2011. I samband med detta övergår dokumentationen från VIPS till ICF som är ett gemensamt fackspråk inom HSL. ICF är det fackspråk som rekommenderas av Socialstyrelsen. 13

Den elektroniska hälso- och sjukvårdsdokumentationen uppfyller inte helt regelverkets krav. Dokumentationen har inte helt överförts eller uppdaterats enligt hälsoprocessen med hälsobedömning, planering, åtgärder och uppföljning av resultat i hälsoplaner. Infektioner och smittspridning Särskilt boende inom socialpsykiatrin har deltagit i infektionsregistreringen som initierats av MAS. Antalet behandlande infektioner är i stort oförändrat. Under 2012 har ingen brukare inom socialpsykiatrins särskilda boende behandlats med antibiotika. Personalen har uppmanats att genomgå den e-baserade hygienutbildningen på vårdhygiens hemsida. All personal har tagit del av utbildningen. Det finns ingen känd bärare av multiresistenta bakterier. Riskanalys Under 2012 genomfördes uppföljning av tidigare riskanalysutbildning (år 2011). I samband med uppföljningen genomfördes en riskanalys av kommande flytt av Kullens boendeenhet. Lex Maria Ingen Lex Maria har gjorts under året. Synpunkter och klagomål Inga synpunkter och klagomål har inkommit. Fel och brist De fel och brister som framkommit har kunnat hanteras på respektive boendeenhet. Lex Sarah Ingen lex Sarah har rapporterats in under året. Personalen inom socialpsykiatrins särskilda boende har under året arbetat aktivt med lagstiftningen. All personal inom verksamheten är införstådd i lagstiftningen. Samverkan med psykiatrin Under 2012 har arbetet med att utveckla samverkansformerna med psykiatrin fortsatt i basgrupp, styrgrupp och på lokal nivå med sjuksköterska i särskilda boende. Patientsäkerhetsplan 2013 Övergripande mål och strategier Under 2012 har verksamheten som mål att arbeta aktivt med förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten. Att öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare och att uppnå ett mer organisatoriskt lärande med en hållbarhet och långsiktigt engagemang för patientsäkerheten. I det systematiska kvalitetsarbetet ska ett särskilt fokus ligga på följande prioriterade områden. Bemanning av sjuksköterska Fortsatt bemanning 75 procent tjänstgöringsgrad av sjukskötersketjänsten. 14

Avvikelsehantering Verksamheten fortsätter det systematiska förbättringsarbetet avvikelsehanteringen. Arbetet med identifiering och att utveckla rutiner för att minska läkemedelsavvikelser inom boendeenheterna fortsätter under 2013. Detta för att ge en god patientsäker vård. Under hösten 2013 påbörjas arbetet med att införa avvikelsemodulen i HSL Procapita. Verksamheten kommer att arbeta för att fortsätta arbetet med en systematisk läkemedelsgenomgång en gång per år för alla boende av medicinskt ansvarig läkare inom primärvården och psykiatrin. Extern granskning av farmaceut fortsätter enligt rutin. Dokumentation Arbetet med att föra in boendes journaler sker fortlöpande under våren i HSL Procapita. Beräknas vara fullt genomfört under våren 2013 och därefter löpa enligt rutin. Under hösten 2013 påbörjas arbetet med införandet av avvikelsemodulen i HSL Procapita. Infektioner och smittspridning All personal som arbetar i omvårdnadsnära arbete ska genomgå den e-baserade hygienutbildningen på www.vardhygien.nu. Denna utbildning är gratis. Under 2012 kommer MAS att följa upp verksamheten genom egenkontroll och självskattning av de basala hygienrutinerna. Riskanalys Uppföljning av tidigare genomförd riskanalysutbildning under hösten 2012. Utveckla arbetet med riskbedömningar och förebygga händelser på individnivå genom att erbjuda BMI två gånger per år. Genomföra MNA (Modifierad Nortonskala) där risk för felnäring föreligger (undervikt/övervikt) och fallriskbedömning. Uppföljning av riskanalysutbildning del 1 och genomförande av del 2 gjordes under hösten 2013. Detta som ett led i att kvalitetssäkra en flytt av en enhet. Samverkan med psykiatrin Arbetet med att utveckla samverkansformerna med psykiatrin i basgrupp, styrgrupp och på lokal nivå med sjuksköterska i särskilt boende. MAS kommer att arbeta fram en avvikelsehanteringsrutin tillsammans med representanter från socialpsykiatrins verksamheter, detta i samverkan med psykiatrin när det gäller mottagande och återkoppling av avvikelser. 15