PedagogGuiden. - rapport om tankarna bakom och arbetet med www.pedagogguiden.se. Maria Cederblad & Lotta Wogensen

PedagogGuiden - rapport om tankarna bakom och arbetet med www.pedagogguiden.se Maria Cederblad & Lotta Wogensen

1 Bakgrund... 2 1.1 Distansservice och distansstöd... 2 1.2 Utgångspunkter... 2 1.2.1 Länksamling för pedagoger... 2 1.2.2 Biblioteket... 3 1.3 Målgrupper... 3 2 Projektet... 3 2.1 Projektgrupp... 3 2.2 Projektplats... 4 2.3 Referensgrupper... 4 2.4 Referensgruppsmöte... 4 3 Användartester... 4 3.1 Testerna... 4 3. 2 Resultat av testerna... 5 3.2.1 Generella problem... 5 3.2.2 Problem kopplade till webbplatserna... 6 3.2.3 Datorvanans betydelse... 6 4 PedagogGuiden... 7 4.1 Om Sökguiden... 7 4.1.1 Informationssökningsspåret... 8 4.1.2 Varför en guide och inte en kurs?... 8 4.2 Om Länkar för pedagoger... 9 4.3 Om våra fokusområden...10 4.3.1 Användarvänlighet...10 4.3.2 Tillgänglighet...10 4.3.3 Design...11 4.3.4 Teknik...11 4.4 Nya tester...11 5 Fortsatt utveckling...12 Litteratur...12 Bilaga 1...13 1

1 Bakgrund 1.1 Distansservice och distansstöd PedagogGuiden har framförallt skapats för att möta ett behov av informationsförsörjning hos lärarstuderande på distans. Bibliotek och IT (BIT) på Malmö högskola har de senaste åren satsat på att förbättra servicen till det växande antalet distansstudenter. Det har bl.a. inneburit att den som antas till någon av Malmö högskolas distanskurser, får ett brev med upplysningar om de tjänster som BIT erbjuder. Som distansstudent får man t.ex. böcker hemskickade med förlängd lånetid. Man har också, liksom alla studerande och anställda, tillgång till bibliotekets elektroniska resurser via sin personliga datoridentitet, oberoende av tid och plats. All information som rör biblioteks- och it-stöd för distansstudenter finns samlad på en webbsida 1. I dag erbjuder BIT, i likhet med många andra högskolor, en bra biblioteks- och it-service till sina distansstuderande. Däremot känner vi att det finns brister när det gäller biblioteksstöd i form av handledning och undervisning för distansstuderande. På Lärarutbildningens bibliotek, Medioteket, får de flesta av studenterna som läser ett program på distans 2 förutom det introducerande brevet, en kort introduktion till biblioteket på den första fysiska träffen i kursen. Men när det gäller enstaka kurser och helt webbaserade kurser, står studenterna ofta helt utan introduktion till biblioteks- och it-verksamheten. Detta kan säkert många gånger lösas med att kursansvariga lärare informerar eller att studenterna på egen hand sätter sig in i bibliotekets tjänster genom skriftlig information. Vad som är svårare att ersätta med skriftlig information är det stöd som studenter på campus får i form av undervisning i informationsökning och personlig handledning i informationsdiskarna. Programstudenterna på distans får i bästa fall en kurs i informationssökning i samband med sitt examensarbete, men det upplevs ofta som för sent. När BIBSAM 3 utlyste projektmedel för att utveckla biblioteksstöd i nätutbildningen, var det naturligt för oss att fortsätta de tankar vi haft om att utveckla våra befintliga resurser för stöd till lärarstudenter på distans och att lämna in en projektansökan. Men vår tanke var inte att utveckla något som enbart skulle komma distansstudenter till godo, utan också campusstudenter. I och med den nya lärarutbildningen tillbringar lärarstudenter mycket tid utanför högskolan på s.k. VFT, verksamhetsförlagd tid, som innebär att studenterna är på en skola en hel dag i veckan. Detta innebär att alla lärarstudenter, inte bara de traditionella distansstudenterna, har behov av ett högskolebibliotek på distans. Samtidigt hoppas vi att vår nya tjänst, PedagogGuiden, kan vara en användbar resurs även för andra t.ex. lärarutbildare, yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier. 1.2 Utgångspunkter Som utgångspunkt för projektet fanns två befintliga resurser för informationssökning för lärarstuderande, dels Länksamling för pedagoger, dels Biblioteket. 1.2.1 Länksamling för pedagoger Länksamling för pedagoger (www.lut.mah.se/mediotek/lankar) har utarbetats av bibliotekarier på Medioteket tillsammans med lärarutbildare på Lärarutbildningen i Malmö. Denna länksamling har funnits i olika former sedan 1997 och har successivt utvecklats. Länksamlingen består av två delar; en samling startpunkter för informationssökning med databaser, sökmotorer o.s.v. och en samling utvalda och granskade länkar tänkta som hjälp i arbetet som lärare. Länksamlingen har använts både i undervisning i informationssökning och i referensarbetet på Lärarutbildningens bibliotek. 1 Service till distansstuderande http://web.bit.mah.se/distans/ 2 Det gäller framför allt specialpedagoger och studenterna på Särskild lärarutbildning, SÄL. 3 Aktionsgruppen för biblioteksstöd till nätbaserat lärande 2

1.2.2 Biblioteket Den andra utgångspunkt var ett virtuellt kursbibliotek som utvecklades speciellt för en nätbaserad campuskurs, Utveckling och lärande. Till kursen skulle kopplas en biblioteksmodul och det enklaste hade naturligtvis varit att länka till Länksamling för pedagoger, men vi misstänkte att denna inte skulle fungera så bra helt utan handledning. Vi valde därför att göra ett urval av resurser lämpade för just denna kurs och presentera dem i Biblioteket (www.lut.mah.se/mediotek/vb/). Kategoriseringen av resurserna var också en annan än i Länksamling för pedagoger. I Biblioteket valde vi att utgå från vad studenterna letar efter (t.ex. böcker, artiklar) istället för den mer bibliotekariska indelningen efter olika typer av resurser i länksamlingen. Men både arbetet med Länksamling för pedagoger och Biblioteket byggde på våra antaganden om studenternas behov och erfarenheter. Därför var det viktigt inför arbetet med en ny tjänst, att få en bild av hur studenter och lärare verkligen använder och hittar i befintliga bibliotek på webben. Vi bestämde oss därför att göra användartester av både Länksamling för pedagoger och Biblioteket. Nedan under Användartester redovisas resultatet av dessa och hur de kom att bli vägledande för det fortsatta arbetet med PedagogGuiden. 1.3 Målgrupper Vår huvudmålgrupp för PedagogGuiden är lärarstuderande. Om dessa är campusstudenter eller distansstudenter spelar mindre roll, eftersom de har liknande behov. Det som utvecklas med speciellt hänseende på distansstuderande, visar sig också vara bra för den vanlige studenten. Dessutom läser fler och fler campusstudenter även nätbaserade kurser i sin ordinarie utbildning. Gränsen mellan de två typerna av studenter håller med andra ord på att suddas ut. En målgrupp för Länksamling för pedagoger, var pedagoger på alla stadier i skolan. På Medioteket har vi genom åren varit involverade i fortbildning av lärare och då funnit att det saknas en självklar startpunkt för lärares informationssökning. När det gäller elever i skolan finns en utmärkt sådan i Länkskafferiet 4. Vi har inte de resurser som krävs för att skapa en lärarmotsvarighet till Länkskafferiet, men hoppas att lärare ska använda och komma med egna bidrag till länksamlingen i PedagogGuiden. Vi hoppas naturligtvis att våra lärarstuderande fortsätter att använda denna guide i sitt arbete som färdiga lärare och även aktivt bidra till att utveckla den. Tar högskolebiblioteket den tredje uppgiften på allvar och vill utbilda för ett livslångt lärande, är studenternas informationsförsörjning intressant för oss även sedan de slutat vara studenter. En annan naturlig samarbetspartner och målgrupp för guiden, ser vi i skolbibliotekarier på alla nivåer. För den som jobbar på ett högskolebibliotek med lärarutbildning eller ett skolbibliotek i grund- eller gymnasieskolan kan guiden vara användbar. Vi tror och hoppas att detta är en grupp som kan komma med synpunkter och hjälpa oss i den fortsatta utvecklingen. 2 Projektet 2.1 Projektgrupp I projektgruppen har från BIT ingått Lotta Wogensen (projektledare), Maria Cederblad, Ann Lundgren och Peter Nilén. Vi har olika kompetenser och har utifrån dessa på olika sätt bidragit i projektet. Något som betonades redan i projektansökan var bildens och designens betydelse. Vi hade då redan Pia Östlund i åtanke som grafisk formgivare, eftersom vi arbetat tillsammans med henne i projektet med Biblioteket. Pia Östlund visade sig senare bli en viktig samarbetspartner kring andra frågor än de som direkt rörde designen och kom att arbeta även med analys av användartest, samt frågor kring struktur och presentation. 4 http://lankskafferiet.skolutveckling.se 3

2.2 Projektplats Eftersom vi jobbar på olika ställen vi inom BIT på olika avdelningar, Pia i London och referensgruppen på olika orter i landet beslöt vi att sätta upp en webbaserad projektplattform 5. På så sätt har alla i projektet kunnat ta del av all dokumentation, här har också funnits diskussionsforum och chatt-möjligheter. En del av funktionerna och dokumentationen är endast tillgängliga för projektmedlemmar, men vi har försökt att göra så mycket som möjligt tillgängligt för alla intresserade. På så sätt har t.ex. våra uppdragsgivare kunnat följa arbetet under projektets gång. 2.3 Referensgrupper När vi beviljades medel från BIBSAM, var ett villkor att vi hade en nationell referensgrupp 6 för att sprida och förankra projektet. Vi tog kontakt med några högskolor med lärarutbildningar och bad dem utse en representant. Representanterna presenterade sig på projektplatsen och gavs här också tillfälle att sätta sig in i dokumentationen kring projektet. I maj hölls ett referensgruppsmöte i Malmö. På mötet diskuterades en rad intressanta aspekter av projektet och många idéer och tankar väcktes. Tanken var att diskussionerna skulle fortsätta på projektplatsen. Vi satte upp diskussionsforum med utgångspunkt från diskussionerna på mötet. Tyvärr lyckades vi aldrig få i gång en livaktig diskussion på projektplatsen. Detta har inneburit en viktig lärdom för oss om hur det är att arbeta med projekt på distans. Synpunkter från en representant har dock varit mycket värdefulla i vårt arbete och innebar bl.a. att vi införde nya kategorier i länksamlingen. Vi hade också planer på en referensgrupp av lärarutbildare, något som visade sig vara praktiskt omöjligt inom ramen för projektet. Vi har dock haft ett fortsatt samarbete med de lärare som redan tidigare varit involverade i Länksamling för pedagoger. När vi började revisionen av länkar i länksamlingen, skickade vi dessutom ut ett brev till ämnesspecialister på Lärarutbildningen och bad om deras synpunkter. En del bidrog med nya länkar, andra hänvisade till kollegor med mer erfarenhet av webben. Även i fortsättningen tror vi att samarbetet med lärarutbildare kommer att ske på detta sätt. De som är aktiva användare kommer även i fortsättningen att bevaka sitt ämne i länksamlingen. 2.4 Referensgruppsmöte Som tidigare nämnts anordnades i maj ett heldags referensgruppsmöte i Malmö. Det var ett sätt för arbetsgruppen att presentera tankar och idéer kring arbetet med PedagogGuiden och för representanterna i referensgruppen att komma med synpunkter. För att ge inspiration till diskussionerna och arbetet anlitades två föreläsare. Annakim Eltén från Avdelningen för kunskapsteknologier på Biblioteksdirektionen vid Lunds universitets bibliotek talade om ämnesportaler och arbetet med Länkskafferiet som hon är projektledare för. Claes Malmberg, lärare och doktorand på Lärarutbildningen i Malmö, gav en pedagogs syn på bibliotek på nätet i föreläsningen Virtuella resurser och levande studenter - var möts tekniken och pedagogiken?. 3 Användartester 3.1 Testerna Länksamling för pedagoger och Biblioteket skapades, som tidigare nämnts, utifrån våra antagande kring användarnas behov. Länksamlingen presenterar resurserna i en indelning som utgår från bibliotekets traditionella sätt att dela in sina tjänster t.ex. databaser i ämneskategorier, bibliotekskataloger o.s.v. När Biblioteket skapades, försökte vi sätta oss in i hur studenterna letade, 5 Projektplats PedagogGuiden http://ezone.mah.se/projects/peggi/cmt02/ 6 Referensgruppen har bestått av Kristina Carlsson (Uppsala universitetsbibliotek), Birgitta Emmoth (Luleå universitetsbibliotek), Karin Henning (Göteborgs universitetsbibliotek), Tomas Johansson (Stockholms universitetsbibliotek), Gunhild Seebass (Högskolebiblioteket, Kristianstad), Olle Thegeby (Högskolebiblioteket, Jönköping) 4

eftersom denna tjänst skulle användas utan handledning. Vi utgick istället från frågan Vad letar du efter?, vilket gav rubriker som Böcker, Artiklar osv. Inför arbetet med PedagogGuiden var det viktigt att inte bara anta hur en väl fungerande webbplats skulle se ut, utan att faktiskt testa och i kommunikation med användarna ta reda på hur deras behov ser ut. Molich skriver i Webbdesignmed fokus på användarvänlighet att man bara kan skapa användbara webbplatser om man har ett gott samarbete med typiska användare (Molich s, 8). Hela arbetet med PedagogGuiden påbörjades därför med en test av våra befintliga resurser. En grupp med fem lärarstuderande fick testa Länksamling för pedagoger och en annan grupp med fem lärarstudenter och en lärarutbildare testade Biblioteket. Att använda relativt små testgrupper fann vi stöd för hos Jakob Nielsen, som menar att man genom ett test med fem personer kommer åt ca 80 % av problemen på en webbsida (Nielsen 2000). De två testgrupperna fick sju informationssökningsfrågor (se bilaga 1) och deras sökningar filmades. Efteråt samlades gruppen till en uppföljande diskussion. Vi var noga med att poängtera att det var webbplatsen som skulle testas och inte deras färdigheter som informationssökare. Vi var måna om att avdramatisera testningen och skapa en avspänd atmosfär. För att dokumentera sökningarna använde vi oss av programmet Windows Media Encoder, som filmar aktiviteten på skärmen. Just att filma är enligt våra tidigare erfarenheter av webbtestning (t.ex. av Lärarutbildningens webbplats), ett bra sätt att fånga söksituationen i en så naturlig och ostörd situation som möjligt. Vi valde detta framför observationsstudier, där vi tror risken är stor att testpersonen känner sig stressad och övervakad. Några av testpersonerna nämnde också i den efterföljande diskussionen att de faktiskt efter ett tag glömde bort att de filmades. Tanken med de efterföljande diskussionerna var att fånga upp reflektioner och generella åsikter om sidorna, med andra ord sådant som man inte kan fånga i en filmning. Vi valde också att ha gruppdiskussion framför enskilda intervjuer, eftersom vi tror att det då är lättare att var ärlig och framföra kritik än om man sitter ensam med intervjuaren. De 11 filmer som testet resulterade i, laddades ner på projektets webbplats. Projektgruppen hade därigenom möjlighet att först en och en analysera filmerna. Vi antecknade noga alla sökvägar. Vi lät dessutom en kollega som inte är direkt involverad i projektet titta på filmerna och kommentera. Sedan såg vi filmerna tillsammans med projektets grafiska formgivare Pia Östlund och tillsammans diskuterade vi och analyserade filmerna. Att Pia involverades i analysarbetet visade sig vara mycket värdefullt för det fortsatta arbetet. Hon hade en annan ingång och såg andra saker än vi som är bibliotekarier. Det resulterade också i att Pia mer aktivt deltog i arbetet med att bygga upp webbplatsens struktur och komma med grafiska lösningar där texten ställde till problem för användarna. 3. 2 Resultat av testerna Även om testpersonerna hade olika och personliga sökstrategier, såg vi tydliga tendenser på problem som återkom hos flera av dem. Svårigheterna som visade sig kan grovt delas in i generella problem som har med webbsökning i allmänhet att göra och problem kopplade till våra specifika webbplatser. 3.2.1 Generella problem Något som vi såg hos flera testpersoner, var att man ignorerade hjälptexter. Det gällde såväl de hjälptexter som vi utformat i Biblioteket, som databaserna egna hjälptexter. Istället prövade sig testpersonerna fram med trial & error. Man kan naturligtvis se detta som ett resultat av själva testsituationen, att man inte tar sig tid att läsa hjälptexter, eftersom det inte är på riktigt. Å andra sidan bemödade sig flera av testpersonerna verkligen med att lösa uppgifterna. En av testpersonerna kom aldrig längre än till första frågan som gällde att hitta en angiven artikel i DN och lyckades inte hitta rätt eftersom han inte klarade av att kombinera söktermerna på ett korrekt sätt i Presstext. Han 5

försökte på olika sätt, men tog varken hjälp av de söktips vi givit i direkt anslutning till databasen eller Presstexts egen sökhjälp. Vi såg också att sökrutor på en webbplats kan ställa till besvär. Många trodde att en sökruta avsedd för intern sökning på t.ex. ett biblioteks webbplats, kunde användas för informationssökning. Därför sökte man efter böcker eller artiklar direkt i dessa sökfönster. Termer som vi som jobbar på bibliotek tycker är fullständigt självklara och inarbetade, var problematiska för nästan alla av våra testpersoner. Det var t.ex. inte självklart att man letar under rubriken Bibliotekskataloger, när man söker efter en bok. Begreppet databaser är också något som förvirrar användarna antingen undviker man rubriken eftersom man inte förstår innebörden, eller så tror man att allt finns under denna rubrik. Den datorvane letar här efter sökmotorer som tekniskt sett är en databas. Många bibliotekswebbplatser har långa listor med resurser och länkar, men tyvärr ser det ut att stjälpa, snarare än att hjälpa användaren. Våra testpersoner scrollade sällan ner på sidorna, utan gjorde sitt val bland de första länkarna på sidan. Ofta missade de bra resurser som låg långt ner på en sida. 3.2.2 Problem kopplade till webbplatserna En del av problemen som framträdde i analysen av filmerna, var direkt kopplade till våra webbplatser. Vi såg att de testpersoner som startade i Länksamling för pedagoger, hade svårt eller misslyckades helt med att hitta artikeldatabaser. Gruppen som använde biblioteket lyckades betydligt bättre med samma uppgift. I Länksamlingen hittar man artikeldatabaserna under rubriken Databaser >> Allmänna, medan de i Biblioteket finns under rubriken Artiklar. Här är det alltså biblioteksterminologin som ställer till problem. I länksamlingsdelen av Länksamling för pedagoger, hade många svårt att hitta och navigera. Under skolämnena i länksamlingen finns en underavdelning med pedagogiska resurser, men eftersom de kommer längst ner var de svåra att hitta (jfr diskussionen om långa listor ovan). Flera som letade efter pedagogiskt material gick kanske inte helt oväntat in på Skola & utbildning. Det framgår inte tillräckligt tydligt att den avdelningen behandlar skola och pedagogik i allmänhet, utan koppling till skolämnena. Den vänstermeny som finns i Länksamling för pedagoger för att underlätta navigering, visade sig snarare förvirra. Flera testpersoner uppfattade rubrikerna i vänstermeny, som underavdelning till den kategori, de valt att gå in på. 3.2.3 Datorvanans betydelse Det hävdas ofta att datorvana inte har någon betydelse för ens framgång som informationssökare. Vi såg dock en tydlig skillnad mellan de som skattade sig som vana respektive ovana användare. De vana datoranvändarna, varav två jobbade som studentdatorutbildare på BIT, sa själv att de inte var speciellt vana informationssökare. Vad vi däremot såg var att dessa testpersoner då de misslyckades med sina sökningar, snabbt omprövade sina sökstrategier och testade alternativa sökvägar, söktermer o.s.v. Vilket i sin tur ledde till att de trots en osäkerhet i början av sökningen, ofta löste uppgiften. De som var osäkrast och skattade sin datorkompetens lågt, höll ofta fast vid en första sökstrategi. När den visade sig föga framgångsrik, om de t.ex. fick 0 träffar i en databas, gjorde de ändå om samma felaktiga sökning gång på gång. Ett av målet med den nya webbplatsen var, att göra den till tillgänglig även för läshandikappade. Vi ville därför ha flera testpersoner med läshandikapp. Tyvärr fick vi ingen synskadad testperson och bara en dyslektiker att utföra testet. Nu visade det sig att vår testperson med dyslexi, var den som klarade sökuppgifterna mest friktionsfritt. En tolkning av detta skulle kunna vara att just denna person var den ende som faktiskt fått undervisning i informationssökning och/eller att våra sidor är speciellt väl 6

tillgänglighetsanpassade. En troligare förklaring är dock testpersonens datorvana. Personen i fråga har mycket stor datorvana och använder datorn som ett hjälpmedel för att kompensera sitt handikapp. Vi tror det är dags att avliva myten om att datorvanan inte har någon betydelse för hur man klarar sig som informationssökare. Vi tror istället att en viss datorkompetens är en nödvändig förutsättning för att utveckla informationskompetens. Men även en datorvan användare behöver webbplatser som är lätta att lära, lätta att komma ihåg, effektiva, begripliga och tillfredsställande att använda kriterier som enligt Molich kännetecknar en användbar webbplats. (Molich s 23) 4 PedagogGuiden Efter analysen av webbtesterna började arbetet med att bygga den nya tjänsten, PedagogGuiden. Vi beslöt att göra en tydligare uppdelning mellan det som i Länksamling för pedagoger heter Sök själv och den faktiska länksamlingen. Det resulterade i att PedagogGuiden nu består av två delar: en sökguide och en länksamling som utgår från samma startsida. Vägledande för arbetet har varit att hela tiden ha ett användarperspektiv, att se till att sidorna är tillgängliga även för läshandikappade och att de ska ha en tilltalande design som gör dem lättillgängliga för alla användare. 4.1 Om Sökguiden Sökguiden motsvarar alltså Sök själv i Länksamling för pedagoger, men har modifierats efter de erfarenheter vi gjorde i användartestet. För det första har vi gjort ett urval för att underlätta för användarna. Detta urval har vi baserat på våra erfarenheter från undervisning och referensarbete på ett Lärarutbildningsbibliotek. Eftersom PedagogGuiden ska vara en målgruppsanpassad tjänst, har vi valt de informationssökningskällor som vi tycker är användbara och relevanta för blivande lärare. Vi menar att man som bibliotekarie inte ska vara rädd för att göra urval och rekommendationer. Vi gör det ständigt i vårt arbete när vi gör inköp, handleder och undervisar. Det finns en tendens att på bibliotekens webbsidor presentera allt, utan att göra en värdering eller rekommendation. Naturligtvis ska urvalet ständigt diskuteras och omprövas i dialog med kollegor och användare. Testerna visade tydligt att de ingångar vi valt i Länksamling för pedagoger, inte alls passade våra användare. Detta har vi länge haft på känn, t.ex. när vi undervisat. Mycket av vår undervisning i informationssökning har handlat om att lära studenterna att använda den startpunkt, som egentligen var tänkt att underlätta deras informationssökning. Men undervisning i informationssökning ska inte uppfostra studenter att använda redskapen på rätt sätt, utan ska vara ett stöd och skapa goda förutsättningar för lärande. När vi arbetade med Biblioteket var vår utgångspunkt frågan Vad letar du efter? Vi valde att fortsätta på det spåret, men modifiera ingångarna. T.ex. såg vi att Sök webbsidor som en ingång till söktjänster på nätet, inte var entydig. Vid ett enkelt lapptest 7 i biblioteket, såg vi att flera användare betraktade all informationssökning som att de sökte webbsidor, även när de sökte i bibliotekskataloger och databaser. Vi har därför istället valt att kalla sökingången till söktjänster för Sök själv på nätet. När det gäller terminologin kring söktjänster på nätet är den långt ifrån klar och entydig. Vi använder oss på bibliotekets webbplats omväxlande av begreppen ämneslistor, länksamlingar och webbkatalog, för samma företeelse. Vi valde att konsekvent följa terminologin som används i Informationssökning på Internet (Våge m.fl., 2003) och använder således begreppen söktjänst, sökmotor och webbkatalog. 7 Ett lapptest är kanske det enklaste och snabbaste sättet att testa en webbsida. Testpersonen får sökingångarna presenterade på lappar och ombeds markera vilken ingång han/hon skulle välja för att hitta svaret på en fråga. 7

Vi ville undvika att använda termer som bibliotekskatalog och databas, som ingångar. Vi har däremot inte undvikit termerna i sig, utan förklarar dem istället i Sökguidens hjälptexter. För att komma till bibliotekskataloger och boklådor, har vi valt ingången Sök böcker och till artikeldatabaserna rubriken Sök artiklar. Mer problematiskt blev det att presentera ämnesdatabaserna. Till slut valde vi ingången Sök för fördjupning, examensarbete och forskning, eftersom det är vid dessa tillfällen de flesta kommer i kontakt med ämnesspecifika databaser. Tanken med Sökguiden är att den ska fungera som ett stöd i informationssökningsprocessen. Vår ambition har varit att ge stöd och hjälp åt den som behöver, samtidigt som förklarande texter inte ska störa den vane användaren. Vi valde därför att lägga sökhjälpen i en vänsterställd meny. Vi har medvetet valt att hålla texterna enkla och korta. Långa förklarande texter kan inte ersätta personlig handledning, utan istället tror vi de avskräcker en osäker användare. Räcker inte sökhjälpen på sidan, uppmanar vi istället våra användare att kontakta oss. På varje sida i Sökguiden finns en hjälpruta med kontaktinformation. 4.1.1 Informationssökningsspåret På enheten Lek, fritid, hälsa på Lärarutbildningen, har vi på biblioteket tillsammans med lärarna provat en ny modell för undervisning i informationssökning. Tidigare fick studenterna ofta undervisning av en bibliotekarie endast vid en kort introduktion till biblioteket och inför examensarbetet. Vid första tillfället var studenterna ofta omotiverade och momenten ofta frikopplade från övrig undervisning. Inför examensarbetet, var ofta motivationen hög, men undervisningen upplevdes av många studenter som överlastad. Vid ett enda tillfälle försökte en ambitiös bibliotekarie välvilligt dela med sig av sökteknik, sökstrategier och en störtskur av användbara källor. Tanken med den nya formen för informationssökningsundervisning på Lek, fritid, hälsa, är att den ska löpa som ett spår genom hela utbildningen. Detta informationssökningsspår planeras av lärare och bibliotekarier tillsammans och informationssökningen kopplas på ett naturligt sätt till den ordinarie utbildningen. När studenterna under tredje terminen ska skriva en argumenterande artikel om svensk skola, introduceras de samtidigt till svenska artikeldatabaser. Terminen därpå är en uppgift att i sitt arbete sätta sig in i utländska skolförhållanden, då blir det naturligt att presentera utländska artikeldatabaser o.s.v. På så sätt får studenterna en progression i sin informationssökningsundervisning och har stegvis introducerats till bibliotekets resurser, att lägga upp en sökstrategi och göra källkritiska överväganden. Och förhoppningvis står de bättre rustade inför informationssökning och skrivande när det är dags för examensarbetet. Informationssökningsspåret i Sökguiden är ett sätt att efterlikna denna sökprocess med en inbyggd progression. Tanken är att spåret, ska fungera som en guidad tur genom Sökguiden där man under vägens gång får hjälp och tips för sin sökning. Ett problem på Lärarutbildningen i dag är den stora mängden studenter. För att komma tillrätta med de stora studentgrupperna, har vi på biblioteket provat nya former för undervisning. Storföreläsningar med efterföljande sökverkstäder, efterläsningar som bygger på studenternas egna frågor är några exempel. På Lek, fritid, hälsa provade vi också en modell där vi utbildade studenthandledare som i sin tur basgruppsvis handledde sina medstudenter. Förhoppningsvis kan Sökguiden vara ett hjälpmedel som ger mer stöd för studenten, när vi inte längre har möjlighet att ge alla studenter undervisning i halvklass i en datorsal. 4.1.2 Varför en guide och inte en kurs? Ett alternativ till en sökguide hade varit att göra en kurs på nätet i informationssökning. Detta var ett alternativ vi diskuterade men tidigt gav upp tanken på, eftersom vi såg det svårt att förena med BITs 8

mål för sin utbildningsverksamhet. Vi verkar för att vår informationssökningsundervisning ska integreras med ämnesutbildningarna och utvecklas i tätt samarbete med ansvariga lärare. Det hade varit svårt att skapa en generell informationssökningskurs på nätet som passar alla kurser och program inom Lärarutbildningen. Vi har dessutom svårt att se informationskompetens som ett ämnesinnehåll för en kurs. (Som vi ser det är det snarare ett mål för alla kurser i enlighet med Högskolelagen.) De befintliga kurser som finns på webben idag, inhemska och utländska, fokuserar ofta på färdigheter. Troligen fungerar dessa bättre som uppslagsverk över informationsfärdigheter, än som resurs för lärande. Vi tror att man bäst utvecklar studenters informationskompetens i dialog, där studenter bereds möjlighet att reflektera över sina sökbeteende och informationsbehov. Något som vi också tog i beaktande när vi valde att utveckla en guide istället för en kurs, var distansstudenternas studiesituation. Genomströmningen är sämre bland distansstudenter än bland campusstudenter 8. Vi har svårt att tro att distansstudenter, som ofta har en kämpig studiesituation, utöver en ordinarie kurs dessutom skulle mäkta med en webbaserad kurs i informationssökning. Därför försöker vi på BIT att hitta andra vägar att utveckla informationskompetens hos Malmö högskolas distansstudenter. Vår förhoppning är att lärarutbildare med webbaserade distanskurser länkar till PedagogGuiden på sina kursplattformer. Den kan då fungera som ett komplement till den undervisning och handledning studenterna får om de har fysiska träffar i kursen. Når vi inte studenterna med undervisning, hoppas vi att de kommer en bit på vägen med vår guide och framförallt att de kontaktar oss när de behöver hjälp. Detta är anledningen till att vi lagt in hjälprutor med kontaktinformation på varje sida i Sökguiden. Vi uppmuntrar här studenter att kontakta biblioteket eller datorsupporten via e-post eller telefon. Här finns också information om vår speciella service till distansstudenter och till läshandikappade. Vi hänvisar i Sökguiden också till Jourhavande bibliotekarie. Ytterligare ett sätt att hjälpa distansstudenter med informationssökning, är att biblioteket får ett eget diskussionsforum på kursens webbplats. De flesta webbaserade kurser på Malmö högskola använder sig av någon utbildningsplattform där detta är möjligt. Studenten kan också få handledning via telefon eller i kursens chattrum. I ett forum kan studenter dessutom stödja och hjälpa varandra i frågor kring informationshantering. Ett biblioteksforum på nätet kan bli ett ställe att pröva idéer och i samarbete med andra utveckla sin informationskompetens. 4.2 Om Länkar för pedagoger Basen i Länkar för pedagoger är de länkar som fanns i Länksamling för pedagoger. Arbetet började med en revision av de befintliga länkarna. Eftersom detta är en målgruppsanpassad länksamling, valde vi att i vårt urval tydligare fokusera på pedagogiska länkar eller länkar anpassade för skolan. Vi har alltså valt bort många länkar, som är av mer allmänt intresse inom ett ämnesområde. Vi har också valt bort länkar som är anpassade till elever, till förmån för material som direkt vänder sig till våra målgrupper. När det gäller att hitta webbsidor till elevers arbete i skolan, hänvisar vi både i Sökguiden och i Om PedagogGuiden till Länkskafferiet. Det finns fortfarande kvar en del allmänna länkar i varje ämneskategori. Det är webbsidor som bedöms vara intressanta som underlag för lektionsplanering även om de inte vänder sig direkt till lärare. Eller sidor som kan användas som kompletterande studiematerial t.ex. för lärarstuderande på distans. De pedagogiska länkarna har vi valt att markera med en logga i form av ett grönt P, istället för att som tidigare lägga dem i en underkategori, Pedagogiska resurser. 8 En undersökning av genomströmningen av Malmö högskolas distansstudenter visar att den ligger på 75 %, något högre än riksgenomsnittet som är 70 %, men lägre än riksgenomsnittet på campusutbildning som är 84 %. Lundgren (2002) 9

I den nya länksamlingen har vi tydligare skiljt på länkar inom skolämnena och allmänna pedagogiska länkar. Under rubriken Skola och utbildning finns webbsidor som berör skolan utan att vara ämnesanknutna. I kategorin Skola och utbildning har det dessutom tillkommit underkategorier som vi saknade i den gamla länksamlingen: Allmänna lärarlänkar, Barns och elevers rättigheter, Distanspedagogik, Läroplaner och styrdokument, Nätbaserade läromedel & lektionstips, Pedagogisk forskning och teori. Det är viktigt att följa utvecklingen på skolans område och att i dialog med användarna tillsammans utveckla länksamlingen. Som tidigare nämnts är en målgrupp för PedagogGuiden yrkesverksamma lärare. Tyvärr är det mycket som dessa inte kommer åt i Sökguiden i form av licensierade databaser. I länksamlingsdelen har vi däremot valt att endast presentera fria resurser. Vi hoppas att den på så sätt kan fungera som ett ställe där lärare kan dela med sig av användbara länkar till kollegor. På varje sida i länksamlingen finns en e-postadress till vilken man kan skicka tips och bidra med egna länkar (eller ha synpunkter på befintliga länkar). Något som helt saknades i Länksamling för pedagoger, var förklarande om-sidor. I PedagogGuiden har vi däremot en sådan sida som samtidigt ska fungera som en innehållsdeklaration och en kort bruksanvisning. 4.3 Om våra fokusområden 4.3.1 Användarvänlighet Genom användartesterna, har vi lärt känna våra användare på ett nytt sätt. Vi står inför en stor omläggning av hela Malmö högskolas webbplats, vilket innebär att Bibliotek och IT kommer att få nya webbsidor. Erfarenheterna från arbetet med PedagogGuiden, har inneburit att vi i fortsättningen kommer att fortlöpande testa våra webbsidor. Vi har också sett att språkbruk och design är viktiga i kommunikationen med våra användare. En god design liksom ett språk utan onödigt användande av biblioteksterminologi, gynnar användarvänligheten 4.3.2 Tillgänglighet Bibliotek och IT jobbar sedan ett par år, medvetet med att öka den digitala tillgängligheten för funktionshindrade, framförallt läshandikappade, studenter. Det var alltså naturligt att ha detta som en utgångspunkt även för arbetet med PedagogGuiden. Vi har tidigare nämnt att vi hade för avsikt att testa guiden på läshandikappade studenter, men vi lyckades inte hitta någon synskadad eller dyslektisk student till våra sluttester. Vi har dock med oss erfarenheter från vårt tidigare arbete med digital tillgänglighetsanpassning. T.ex. har alla illustrationer försetts med alt-texter, för att fungera med talsyntes. Vi har också undvikit popup fönster eftersom sådana försvårar tillgängligheten. Eftersom texten i SökGuiden är relativt liten, har vi varit noga med att den ska kunna förstoras med hjälp av webbläsarnas inställningar. På varje sida i Sökguiden finns i hjälprutan en länk vidare till en samlad information om BITs tjänster för läshandikappade 9. Här kan man läsa mer om anpassade datorer vid Malmö högskolas bibliotek, hur man lånar talböcker m.m. Under Sök böcker har vi lyft fram Talboks- och punkskriftsbibliotekets katalog, Handikat. En idé som tyvärr inte kunnat förverkligas inom ramen för detta projekt, är att tillgänglighetsklassa databaser. Kanske kan detta vara ett framtida projekt att samarbeta kring på nationell nivå. 9 http://web.bit.mah.se/dtv 10

4.3.3 Design Projektets grafiska formgivare, har vinnlagt sig om en design som ska göra PedagogGuiden rolig och inspirerande att använda. Designen ska stimulera utan att störa koncentrationen när man läser. Konceptet bakom illustrationerna och valet av bilder, förklarar Pia Östlund med att de ska inspirera och väcka nyfikenhet om länkarna. Bilderna ska inte ses som illustrationer av ett ämne, utan snarare ge en glimt och en antydan vad som kan dölja sig bakom en rubrik. Liksom länkarna refererar till andra sidor utanför PedagogGuiden, ser man inte heller hela illustrationen utan bara en liten del av motivet. Resten av motivet finns i likhet med innehållet på de länkade webbsidorna, någon annanstans. Bilderna och motiven är liksom länkarna insamlade länkarna från webben, illustrationerna från välden omkring t.ex. böcker, konst, husdjur, människor. Sidornas utformande har varit ett samarbete mellan framför allt Pia, Maria Cederblad som är webbansvarig på BIT och Ann Lundgren som är systemutvecklare. Alla har med sina olika ingångar bidragit till att skapa en god webbdesign som ska finnas och upplevas utan att märkas eller störa. Målet är att designen ska öka läsbarheten, och underlätta navigeringen. En enkel detalj som vi hoppas ska underlätta navigeringen, är att de olika sidorna i Sökguiden har olika färg. Den vänsterställa sökhjälpen är till för att hjälpa den ovane, men ska samtidigt inte störa den vane användaren. När man inte längre behöver läsa hjälptexterna, fungerar färgbården i vänstermarginalen bara som en grafisk detalj. 4.3.4 Teknik Pedagogguidens Länkar för pedagoger är idag lagrade i XML-filer. Dettta för att datat skall vara separerat från layouten. För att definiera hur gränssnittet skall se ut har vi använt XSLT. XSLT används för att definiera hur XML-filerna skall visas. För att lätt få tjänsten plattforms- och webbläsaroberoende så genereras samtliga XML-filer med hjälp av asp-sidor. Tjänsten är utvecklad på Microsoft 2003 server. 4.4 Nya tester En första version av PedagogGuiden testades i februari 2004. Den nya testgruppen bestod av 6 studenter och testfrågorna var de samma som vid första tillfället och tillvägagångssättet var det samma. De nya testerna visade att vi kommit till rätta med många av svårigheterna i Länksamling för pedagoger och Biblioteket. Ingen av de nya testpersonerna hade några svårigheter med att hitta vare sig bibliotekskataloger eller artikeldatabaser. De verkade dessutom tydligare förstå uppdelningen mellan sökguide och länkar, än i Länksamling för pedagoger. Svårigheterna handlade snarare om att kombinera söktermer och på annat sätt begränsa sina sökningar. En del av testpersonerna krånglade till sina sökningar i databaser i onödan, t.ex. genom att använda citationstecken där en frassökningen inte var motiverad. (Vid analysen diskuterade vi om detta berodde på att man försökte visa sig duktig i en testsituation eller om det är sviter av tidigare kurser i informationssökning, som man bara har svaga reminiscenser av.) Våra nya testpersoner stötte framförallt på patrull när det gällde att leta upp en speciell länk i guiden, t.ex. till Länkskafferiet. Några valde då att gå in i Sök själv på nätet och via en sökmotor leta upp rätt sida. Detta talar för att man borde ha en sökfunktion i PedagogGuiden, vilket diskuterats under projektets gång. Å andra sidan såg vi i den inledande testen att sökrutor kan förvirra (se ovan 3.2.1). De testpersoner som valde att gå in i Sök själv på nätet för att leta upp en sökmotor, hittade inte Länkskafferiet som ligger på samma sida under rubriken Webbkataloger. Man förstår alltså att man hittar sökmotorer under denna ingång, men inte webbkataloger. Frågan är om man är obekant med webbkataloger eller om man inte uppfattar det som webbsökning att använda en katalog. 11

Förhoppningsvis får den som sätter sig in i Sökguiden och läser texterna, upp ögonen för att det finns olika metoder att söka själv på nätet. 5 Fortsatt utveckling PedagogGuiden är driftsatt men för den skull inte färdig och kommer aldrig att bli det! Efter avslutat projekt, hoppas vi kunna fortsätta att utveckla den i en fortlöpande dialog med våra användare. Redan nu ser vi områden där vi behöver vidareutveckla guiden. En databaslösning skulle underlätta arbetet med uppdatering och redundans. En sökfunktion för tjänsten är också viktig för att öka användbarheten. En lärdom av detta projekt är att ständigt testa sina webbtjänster, både när man förändrar något och i takt med att man får nya användare med nya erfarenheter och behov. Något som vi inte råder över, men som påverkar PedagogGuiden är problematiken kring de licensierade databaserna. Tyvärr innebär det att studenter som lärt känna våra databaser som användbara resurser för lärare, inte kan fortsätta använda dessa som yrkesverksamma. (Verkligenhet är tyvärr sådan att många skolor inte satsar på avgiftsbelagda databaser.) Detta innebär ett problem för yrkesverksamma att aktivt kunna följa kunskapsutvecklingen på sitt område och ett hinder för ett livslångt lärande. Samma problematik hindrar PedagogGuiden att fungera som nationell tjänst för lärarstuderande runt om i landet. Så länge vi är hänvisade till proxylösningar kopplade till BITs avtal, begränsas användandet av databaser till Malmö högskolas studenter. Vi hoppas att BIBSAM och Nätuniversitetet undersöker möjligheterna att införa nationella lösningar för access till de elektroniska resurserna. Detta skulle betyda mycket både för studenterna och för samarbetet mellan högskolebiblioteken i landet. Litteratur Lundgren, B. (2002) Nätbaserad utbildning vid Malmö högskola [online]. Hämtad från http://ezone.mah.se/projects/netedu/dokument/rapport_natutb.pdf [citerad 040219] Molich, R. (2002) Webbdesign med fokus på användbarhet. Lund : Studentlitteratur. Nielsen, J. (2000) Why You Only Need to Test With 5 Users[online]. Hämtad från http://www.useit.com/alertbox/20000319.html [citerad 040227] Våge, L., Dalianis, H & Iselid, L (2003) Informationssökning på internet. Lund : Studentlitteratur 12

Bilaga 1 ANVÄNDARTEST 030318 - Länksamling för pedagoger (www.lut.mah.se/mediotek/lankar) kl. 9.00 - Biblioteket (www.lut.mah.se/mediotek/vb) kl. 13.00 Tänk på att: - Svara på frågorna i nummerordning. - Klicka på "Home" innan du påbörjar nästa fråga. - Försök att anteckna synpunkter och frågor efterhand som du löser frågorna. Frågor 1. Du letar efter en artikel skriven av Lenita Jällhage som handlar om betyg. Du vet att den publicerades i DN någon gång under 2002. 2. Boken Jag är inte rädd finns inte på Malmö högskolas bibliotek. Se efter om den finns på något annat bibliotek i Sverige. 3. Finns boken ovan att köpa på nätet? 4. Du undrar över definitionen av det engelska ordet bullying. Slå upp det. 5. Du vill hitta en bra webbsida med lektionstips om miljöundervisning. 6. Läroplanerna vet du finns på Skolverkets webbplats, hur hittar du dit? 7. Länkskafferiet är en ämneslista för grundskolan. Använd denna för att leta upp en sida om buddismen. 13

Bibliotek & IT, Malmö högskola www.bit.mah.se