4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög andel barnfamiljer. Bostadsbebyggelsen med ca 9 800 bostäder består till 67% av småhus och 33 % av flerbostadshus. Av bostäderna utgörs ca 55 % av äganderätter, ca 35 % av bostadsrätter och drygt 10 % av hyresrätter. I Vallentuna bor ca 2,6 personer per bostad vilket kan jämföras med 2,1 för riket. Detta förklaras av den höga andelen barnfamiljer och småhus. 4.2 Scenarier för bostadsbyggande och befolkningsutveckling För att få en uppfattning om vilken befolkningsutveckling som kan väntas för Vallentuna kommun på lång sikt, har fyra olika scenarier tagits fram. Dessa sträcker sig fram till år 2020 och är grova skattningar utifrån antaganden om olika takt och inriktning på bostadsbyggandet inom kommunen. Avsikten med scenarierna är att utgöra en utgångspunkt för diskussioner om vilken befolkningstillväxt och vilket bostadsbyggande som är önskvärt på lång sikt, samt vilken servicenivå som kan komma att efterfrågas. Diagram 4.2.1: Vallentuna kommun, inflyttningsklara bostäder 1975-2001, prognos 02A samt scenarier t o m 2020 600 500 Nya bostäder 400 300 200 100 Medelvärde Prognos 02A 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 År Scenario C Scenario B Scenario A Scenarierna utgår dels från den idag ökade efterfrågan på bostäder i kommunen och regionen, dels Regionplane- och trafikkontorets prognos om en befolkningsökning med upp till 600 000 invånare i länet till år 2030. Scenario A innebär ett bostadsbyggande om 150 bostäder per år under perioden 2002-2020, scenario B 250 bostäder per år, och scenario C 350 bostäder per år. Scenario CF innebär samma antal bostäder som i scenario C, men med en högre andel nyproducerade flerbostadshus. Scenario A, B och C innebär en nyproduktion med 20 % flerbostadshus och scenario CF innebär en nyproduktion med 35 % flerbostadshus.
4:2 Samtliga fyra scenarier förutsätter att Vallentuna kommun på lång sikt kommer att få en större andel av länets nettoinflyttning än kommunens andel av länets befolkning. Tabell 4.2.1. Nyproducerade bostäder per år och befolkningsutveckling, enligt olika scenarier för perioden 2002-2020 Scenario A Scenario B Scenario C Scenario CF Antal nyproducerade bostäder per år 150 250 350 350* Antal kommuninvånare totalt 2001** 25 643 25 643 25 643 25 643 2010 29 000 31 000 34 000 33 000 2020 31 000 36 000 42 000 39 000 Antal kommuninvånare 2010 och 2020 är avrundade till jämna 1000-tal * 35% flerbostadshus, scenario A, B och C innebär 20 % flerbostadshus ** Källa: SCB Scenario A innebär att andelen barn och ungdomar i åldern 0-15 år och andelen vuxna i åldern 25-64 år minskar i förhållande till den totala befolkningen. Istället ökar andelen invånare 65 år och äldre. Trots en nyproduktion om 150 bostäder per år åldras befolkningen. Scenario B och C visar att ju större nyproduktionen är av bostäder, desto större blir andelen barn och ungdomar i åldern 0-15 år. Se diagram 4.2.3. Diagram 4.2.2: Ålderspyramid, antal invånare per åldersgrupp 2001 och 2020 för scenario A, B och C Diagram 4.2.3: Procentuell åldersfördelning år 2001 och år 2020 vid alternativa scenarier 90-80-89 Kvinnor Män 100% 90% 70-79 80% 60-69 70% Ålder 50-59 40-49 30-39 2001 A 2020 B 2020 C 2020 60% 50% 40% 65-25-64 16-24 0-15 20-29 30% 10-19 20% 0-9 10% -5000-3000 -1000 1000 3000 5000 Invånare 0% 2001 2020A 2020B 2020C 2020CF I vilken takt befolkningen kommer att öka och hur fördelningen mellan olika åldersgrupper kommer att förändras beror till stor del på vilken typ av bostäder som kommer att byggas fram till år 2020. Samtliga tre scenarier, A, B och C, förutsätter en lägre andel nyproducerade lägenheter i flerbostadshus, ca 20 %, än i den befintliga bostadsbebyggelsen (33%). En större andel nyproducerade bostäder i flerbostadshus kan innebära att fler hushåll bl a från 40-talistgenerationen och ungdomar från babyboomen kan välja att bo kvar i kommunen. Detta leder till en snabbare generationsväxling bland befolkningen i befintliga småhus. Samtidigt
4:3 medför en större andel lägenheter i flerbostadshus både en långsammare befolkningsökning totalt sett och en lägre andel barn än i scenario A, B respektive C. 4.3 Utgångspunkter för planberedskap Efterfrågan på bostäder är stor i regionen och under senare år har bostadsbyggandet ökat kraftigt i Vallentuna. Många av kommunerna närmare Stockholm anses i huvudsak fullbyggda. Vallentunas läge mellan Arlanda och Stockholm bör bli alltmer intressant. Ökat distansarbete är en faktor som betyder att Vallentuna, med bl.a. fördelar som tillgång till kulturlandskap och grönområden, kan komma att bli alltmer attraktivt för såväl bostäder som företag. Det är därför sannolikt att Vallentunas andel av befolkningsökningen i regionen kommer att öka under planperioden jämfört med Vallentunas nuvarande andel av befolkningen i regionen. Enligt de olika scenarierna kan befolkningen komma att öka under planperioden till intervallet 31 000 42 000 invånare. Scenario A ligger lägre än utvecklingstakten enligt bostadsbyggnadsbyggnadsprognosen för närmaste tioårsperiod. Scenario B är något högre än nuvarande prognos. Detta innebär, med fortsatt god konjunktur för byggande, att invånarantalet troligen kommer att öka under planperioden till intervallet 34 000 40 000 invånare. Grannkommunen Täby hade en mycket kraftig befolkningsutveckling på ca 45 000 invånare under åren 1950 till mitten av 1980-talet. Därefter har utvecklingen skett i långsammare takt än i Vallentuna. Står Vallentuna inför en motsvarande kraftig utveckling under kommande 20-30 år eller ska utvecklingen ske i långsammare takt? Översiktsplanen bör minst innehålla en planberedskap för den snabbaste utvecklingen, d.v.s. motsvarande scenario C. Detta innebär planberedskap för ca 6500 nya bostäder. 4.4 Skolor och förskolor Befolkningsutveckling för barn och ungdomar Antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 1-5 år och 6-15 år kommer att öka kraftigt under hela 20-årsperioden enligt scenario B och C och CF. I scenario A, 150 bostäder per år, beräknas antalet barn i åldern 1-5 år bli relativt oförändrat med ca 1 800. Antalet barn och ungdomar i åldern 6-15 år beräknas minska under slutet av perioden. Enligt scenario B och C krävs en utbyggnad av förskola och skola under hela planeringsperioden. Byggs en större andel bostäder i flerbostadshus än i scenario A, B och C så medför detta att antalet barn och ungdomar blir färre. Detta illustreras av scenario CF där andelen flerbostadshus ökats från 20 till 35 %, men med samma antal bostäder som i scenario C.
4:4 Tabell 4.4.1 Antal barn i åldersgruppen 1-5 år enligt olika scenarier 2001 1 770 1 770 1 770 1 770 2010 1 800 2 200 2 500 2 300 2020 1 900 2 400 3 000 2 700 Antal 1-5 år 2010 och 2020 är avrundade till jämna 100-tal Tabell 4.4.2 Antal barn och ungdomar i åldersgruppen 6-15 år enligt olika scenarier 2001 4 300 4 300 4 300 4 300 2010 4 300 4 800 5 200 5 000 2020 4 100 5 500 6 700 5 900 Antal 6-15 år 2010 och 2020 är avrundade till jämna 100-tal Lokalbehov, markreservationer Utvecklingen av barnantalet har beräknats på basis av de utbyggnadsområden som redovisas i denna översiktsplan. Inom den första tioårsperioden, d.v.s. fram till år 2010, ingår huvudsakligen områden med gällande detaljplaner eller pågående detaljplanering. Förskolor Andelen barn i åldern 1-5 år med förskoleplats var under år 2001 ca 80 %. Efterfrågan på förskoleplats kommer sannolikt att öka med införandet av maxtaxa och allmän förskola för 4-5 åringar. Efterfrågan på förskoleplatser är därför uppskattad till ca 90 % för barn 1-5 år under planeringsperioden. För att täcka den uppskattade efterfrågan på förskoleplatser krävs enligt scenario A en ny förskola (80 platser) till år 2020. Detta utöver de platser som tillkommer i Bällstabergsskolan och de som är planerade i Hagaskolan och Uthamra. Enligt scenario B behövs ca 7 nya förskolor (540 pl) och enligt scenario C behövs ca 14 nya förskolor (1100 pl). Enligt scenario CF krävs färre förskolor än enligt scenario C. Behovet av förskoleplatser kommer att vara stort i nya bostadsområden för att så småningom minska när barnen blir äldre och går över till grundskolan. Det verkliga behovet kommer att i hög grad påverkas av vilken utbyggnadsordning som väljes för nya bostadsområden, i vilken omfattning befintliga förskolor behålles i drift, antal dagbarnvårdare m.m. Preliminärt bedöms ca hälften av de nya förskoleplatserna bestå av permanenta lokaler och hälften av lokaler som nyttjas endast under viss tid som förskola. För de permanenta enheterna bör eftersträvas att så långt möjligt få till stånd sammanhållna enheter för skola och förskola, s.k. F-9-enheter. På tätortskartorna redovisas schematiskt lämpliga lägen för markreservat för nya förskolor för beaktande vid kommande planläggning. Syftet med redovisningen är sålunda att skapa markberedskap. Det är alltid svårt att i efterhand, när bostadsområden är planlagda och utbyggda, finna mark för så pass ytkrävande anläggningar som förskolor.
4:5 Grundskolor I kommunen finns idag nio grundskolor - Kårsta-, Karby-, Gustav Vasa-, Ormsta-, Ekeby-, Hammarbacks-, Karlbergs-, Hjälmsta- och Lovisedalsskolorna. Utöver Bällstabergsskolan behövs till år 2020 enligt scenario A inga ytterligare skolor. Enligt scenario B behövs ytterligare en ny skola (ca 550 elever) och enligt scenario C behövs 3 nya skolor. Enligt scenario CF behövs 1-2 nya till år 2020. Planberedskap bör redovisas, utöver pågående och planerade projekt, för ytterligare nya skolor i Karby/Brottby (Hackstaskolan) och i Ubby (Ubbyskolan) samt för tillbyggnader av Kårsta-, Ekeby- och Hammarbacksskolorna. Gymnasieskolan Gymnasiet har idag 600 elever. Den politiska målsättningen är att Vallentuna gymnasium ska förbli ett medelstort gymnasium med som mest 800 elever. Detta förutsätter samtidigt att fler elever än i dag söker sig till gymnasier i andra kommuner alternativt till fristående gymnasieskolor, och dessutom att Vallentunas elever i hög utsträckning bereds plats på gymnasier i grannkommunerna och i Stockholms stad. På goda grunder kan antas att ungefär samma andel elever som idag också i framtiden kommer att söka till program som saknas i Vallentuna. Däremot är tillgången på gymnasieplatser inte möjlig att överblicka eftersom andra kommuners byggplaner spelar in. Viktigt är också i vilken utsträckning fristående gymnasieskolor väljer att etablera sig i sektorn och länet. Osäkerheten kräver dock att Vallentuna har beredskap för att kunna ta emot de stora gymnasiekullar som dyker upp vid mitten av planperioden. Planberedskap bör därför finnas för en utbyggnad som täcker behovet enligt scenario C, vilket sannolikt innebär ytterligare ett gymnasium. Detta gymnasium kan dock med fördel förläggas i anslutning till befintligt gymnasium, vilket kan innebära vissa samordningsfördelar. En lokalyta på ytterligare ca 5 000-8 000 m2 bör reserveras. Inriktning för fortsatt planering av skolor och förskolor Den befintliga och planerade strukturen för gymnasium, grundskolor och förskolor är en viktig utgångspunkt för fortsatt planering och utbyggnad av bostäder i kommunen. Det gäller att så långt möjligt utnyttja befintliga investeringar och få till stånd en utbyggnad som gör att erforderliga nyinvesteringar i skolor och förskolor begränsas och sker i en takt som anpassas till kommunens ekonomi. Det krävs således en helhetssyn på bostadsbyggande och följdinvesteringar både i tid (utbyggnadstakt, etapper) och rum (geografiskt läge) och det krävs god framförhållning i planeringen. Långsiktighet i planeringen när det gäller skolor och förskolor är också en förutsättning för bästa möjliga lokalisering med hänsyn till kollektivtrafik, trafiksäkerheten både i näromgivningarna och för skolvägarna samt med hänsyn till behovet av närbelägna grönområden.
4:6 4.5 Äldreomsorg Befolkningsutveckling för äldre En stor förändring inom befolkningen är, enligt scenarierna A, B C och CF, att antalet pensionärer i kommunen, 65 år och äldre, kommer att öka med ca 50% till år 2010. Till år 2020 ökar pensionärerna med 75-90 procent. Detta beror på att de stora åldersklasserna från 40-talet kommer upp i pensionsåldern. Denna grupp är stor även i Vallentuna beroende på den stora inflyttningen under 70-talet. Hur stor ökningen av antalet pensionärer blir i Vallentuna beror på hur många som kommer att välja att bo kvar i kommunen. Detta beror bl a på utbudet av mindre lägenheter och lägenheter i flerbostadshus i centrala lägen i kommunen. Tabell 4.5.1. Förändringen i åldersgruppen 65-W år enligt olika scenarier 2001 2 763 2 763 2 763 2 763 2010 4 000 4 000 4 100 4 200 2020 4 800 4 900 5 100 5 200 Antal 65-w år 2010 och 2020 är avrundade till jämna 100-tal Antalet äldre pensionärer, 80 år och äldre, förväntas inte öka i fullt lika snabb takt, 55-65 %, som antalet pensionärer totalt. De som är födda på 20- och 30-talen är betydligt färre per åldersgrupp än 40-talistgruppen. En beredskap behövs emellertid för ett kraftigt ökat vårdbehov av de äldre, främst efter år 2010. Tabell 4.5.2. Förändringen i åldersgruppen 80-W år enligt olika scenarier 2001 714 714 714 714 2010 800 800 800 900 2020 1 100 1 100 1 100 1 200 Antal 80-w år 2010 och 2020 är avrundade till jämna 100-tal Bostäder, markreservationer Bostäder med god tillgänglighet För människor över 65 år och för funktionshindrade behöver det byggas bostäder med god tillgänglighet. Viktiga aspekter är hiss i flerbostadshus, bra och rymliga hygienutrymmen och kök samt närhet till affärer och samhällsservice och/eller till allmänna kommunikationer. Det gör det möjligt att, om man så önskar, bo kvar i det vanliga bostadsbeståndet även om man på grund av sjukdom eller handikapp behöver insatser av hemtjänst och hemsjukvård. Seniorbostäder Utbyggnad av sk seniorbostäder, som är avsedda för boende över en viss ålder, ger flera vinster utöver trygghet och möjlighet till gemenskap. Efterhand som boende i ett seniorboende blir äldre och flera behöver hjälpinsatser av hemtjänst och hemsjukvård kan vårdpersonal organisera och samordna sina insatser i huset.
4:7 Personal kan arbeta effektivt utan resväg mellan sina uppdrag. Omvårdnaden kan i stort sett bli jämförbar med ett servicehus och flyttning till särskild s.k. vårdbostad kan skjutas upp. Särskilda boendeformer vårdbostäder, sjukhem För vissa grupper äldre och funktionshindrade krävs särskilda bostäder, som beviljas i form av bistånd enligt Socialtjänstlagen eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Yngre funktionshindrade med behov av gruppbostad är få. Kommunen har friliggande gruppbostäder varför nya bör kunna inrymmas i flerbostadshus i form av smålägenheter inom ett våningsplan eller en trappuppgång. Sjukhem och gruppbostäder för demenssjuka kan lokaliseras som olika enheter inom samma byggnad. Idag finns ca 100 vårdbostäder för äldre (inklusive korttidsbostäder) lokaliserade på fyra adresser. Det innebär att ca 4 % av befolkningen över 65 år idag har behov av och bor i någon form av vårdbostad. Om samma andel av kommunens framtida ålderspensionärer har behov av vårdbostad krävs en utbyggnad med upp till 100 vårdbostäder fram till år 2020. På Stendösvägen finns mark reserverad för 30 vårdbostäder. Ytterligare mark behöver reserveras främst i centralorten för 70 platser, samt även i annan basort när behov uppstår. Markbehovet bör fördelas på två olika tomter för att inte enheterna ska bli för stora. Dessa bostäder förutsätts förläggas inom områden som redovisas som planerade bostadsområden i denna översiktsplan.